Vårt språksystem på nätet utvecklas snabbare än själva språket gör. Som i alla språk sker utveckling genom användning. Nya ord och begrepp läggs till i vårt ordförråd, ändringar och anpassningar smyger sig in i takt med att vi vänjer oss vid ny teknik och nya tendenser.
Ett tydligt exempel är den omfattande användningen av sociala medier och all den terminologi som hör till. När det begav sig banade sms:en plats för akronymer och förkortning av ord, vilket ledde till att vi fick ”LOL”, ”BYOB”, ”IMHO”, bland annat. De fortsatte att utvecklas och bli en alltmer permanent del av vårt förråd av användbara begrepp. Varje dag verkar det dyka upp nya sätt att uttrycka sig i skrift, och vissa av dem kommer för att stanna medan andra snart faller i glömska.
En gemensam nämnare i all text i sociala medier är numera användningen av hashtaggar. De dök först upp i samband med Twitter. De användes i ett specifikt syfte, för att skapa innehåll och referera till ett specifikt ämne eller fenomen så alla yttranden om just detta kunde sorteras tillsammans, eller för att man lättare skulle kunna hitta artiklar eller tweets relaterade till en viss sak, och på så sätt även starta trender.
Hashtaggen spreds vidare till alla skriftliga kommunikationsmedel. WhatsApp-meddelanden, Facebook, Instagram, etcetera, där de också används. Men användningen av hashtaggar verkar inte begränsa sig till det skrivna ordet, utan har nu också blivit en del av våra samtal – vi hör folk säga ”hashtag” det ena eller det andra när de pratar, som till exempel: ”…och sedan somnade jag under intervjun, hashtag kommer aldrig att få ett jobb”. Jag måste säga att tycker denna tendens är #VäldigtIrriterande.
Som tur är finns det fortfarande användbara användningsområden för hashtaggar. Vi återvänder ett tag till det som startade alltihop: twittrandet Det verkar vara det enda sammanhanget där det är helt accepterat att hashtagga om man är en språkpurist. Ett exempel är kampanjen ”Me Too” under Oscarsgalan. Det började med att skådespelerskan Alyssa Milano uppmanade till åtgärder mot sexuella trakasserier genom en tweet i oktober 2017. Hon bad sina följare att svara med frasen ”me too” om de hade utsatts för sexuella trakasserier. Ganska snart blev det en trend, fler och fler kvinnor trädde fram och hashtaggen ”#MeToo” som ingick i varje tweet om ämnet var född.
Men vet vi verkligen hur man skriver en hashtag på rätt sätt? Först och främst ska du inte bara bunta ihop en massa ord utan anledning. Det ska finnas ett syfte med hashtaggen. För det andra, använd inte samma hashtag i varje tweet, oavsett om du marknadsför något eller inte, för folk kommer till slut att tröttna på det. Och för det tredje, och det här är det viktigaste: Använd stor bokstav! I stället för ”#metoo” borde vi använda ”#MeToo” (#StorBokstavÄrViktigt). Detta är särskilt användbart om hashtaggen är lång, då det gör den lättare att läsa.
Om du bestämmer dig för att ”skapa” en hashtag på ett annat språk bör du ta dig tid att söka efter det rätta sättet att göra det på. Om du till exempel skriver på spanska ska du komma ihåg att accenttecken ingår i språket. Lita på mig och #AcentúaTuTuit.
Det är viktigt att greppa dessa ”nya” sätt att kommunicera. Som lingvister måste vi vara #UppdateradeFörVåraKunder för att kunna uppnå så bra resultat som möjligt i våra projekt.
