Vilka bosniska dialekter ska man översätta till?

Från byar i Krajina till gatorna i Tuzla – varför bosniskan aldrig är bara ett språk

Att säga att någon talar “bosniska” är en praktisk förenkling – men också en språklig förminskning. I verkligheten är bosniska ett språk med flera dialektala lager, historiska schatteringar och regionala särdrag. Trots att det finns en standardiserad variant av bosniska som används i utbildning, medier och myndigheter, är det i vardagligt tal de regionala varianterna som dominerar. I synnerhet i ett land med så stark lokal identitet som Bosnien och Hercegovina.

För företag, myndigheter och organisationer som vill kommunicera effektivt med bosnisktalande mottagare – i Bosnien, i regionen eller i Sverige – är det avgörande att förstå vilken bosniska det handlar om. Inte bara för att säkerställa korrekt språk, utan också för att skapa trovärdighet, engagemang och förtroende.

Standardbosniska – en politisk och lingvistisk kompromiss

Det som kallas “bosniska” i officiella sammanhang är baserat på en standardiserad version av den östhercegovinska shtokaviskan – samma dialekt som också ligger till grund för standardserbiska och standardkroatiska. Skillnaden mellan dessa standardspråk ligger framför allt i:

• Ordförråd: Bosniska tenderar att inkludera fler turkiska, arabiska och persiska lånord, särskilt i religiösa och kulturella kontexter.
• Stavning och uttryck: Små variationer i skrivsätt, namnstandarder och stilnivåer.
• Identitet: Språket markerar ofta kulturell eller etnisk tillhörighet lika mycket som grammatik eller uttal.

Standardbosniska används i skolor, nyheter och myndighetstexter. Men det är inte det språk de flesta talar hemma – och det är i hemmets, byns eller kvarterets språk verklig förståelse byggs.

Tre viktiga dimensioner av bosniska dialekter

För att förstå bosniskans variation måste man se till tre nivåer:

• Dialektal tillhörighet: shtokaviskans tre fonologiska varianter
• Regionala skillnader: skillnader mellan exempelvis västra Bosnien, centrala Bosnien och Hercegovina
• Stadsdialekter och sociolekter: hur språkbruk skiljer sig mellan stad och landsbygd

1. De tre shtokaviska huvudvarianterna

Det första som präglar en bosnisk dialekt är hur den behandlar den historiska vokalen jat, vilket ger tre uttalsvarianter:

• Ijekaviska: ”mlijeko” (mjölk) – standard i bosniska och kroatiska
• Ikaviska: ”mliko” – vanligt i västra Bosnien
• Ekaviska: ”mleko” – ovanligt i Bosnien, men viktigt i kontaktzoner mot Serbien

Dessa skillnader är inte bara fonetiska – de signalerar ofta regionstillhörighet, utbildningsnivå och ibland även etnisk identitet.

2. Västra Bosnien – ikaviska rötter och gränsöverskridande språk

I områden som Bihać, Cazin och Velika Kladuša är den ikaviska varianten dominerande. Denna form av bosniska har ofta:

• Lokal ordförråd: Många uttryck som inte finns i östliga dialekter
• Närhet till kroatiska: Påverkan från gränshandel och släktskapsband med Kroatien
• Stark muntlig tradition: Sagor, berättelser och folkmusik lever i dialekt

För reklam, samhällsinformation eller medborgarkommunikation i denna region är det ofta mer effektivt att inkludera dialektala drag snarare än strikt hålla sig till standardbosniska.

3. Centrala Bosnien – Sarajevo som språkligt epicentrum

Dialekten i Sarajevo är kanske den mest kända utanför Bosnien – och en viktig symbol för bosnisk urban kultur. Den är:

• Ijekavisk: och därmed nära standardspråket
• Multietnisk: språkbruket blandar uttryck från bosniaker, kroater och serber
• Påverkad av turkiska och tyska: särskilt i slang, mat, byggnader och traditioner

Sarajevska används ofta i tv, komedi, poesi och film. Den har hög igenkänning bland yngre och i diasporan – men kan uppfattas som “för storstadspräglad” i andra delar av landet.

4. Hercegovina – dialekt som identitet

Hercegovinska dialekter, särskilt runt Mostar och Konjic, är oftare konsonantstarka, snabbt talade och med tydlig artikulation. De har:

• Konservativa drag: Bevarar äldre former och ordföljder
• Religiös färgning: Vardagsspråket bär spår av religiös kultur och historia
• Skillnad i vokabulär: Ord för t.ex. växter, djur och vardagsföremål varierar från centrala Bosnien

Dialekten här är starkt förankrad i lokal identitet – att använda den korrekt kan skapa stor lojalitet och kulturell resonans.

Bosnisk diaspora – vilken dialekt talas i Sverige?

Sverige har över 60 000 personer med bosnisk bakgrund, främst från områden som Sarajevo, Tuzla, Bihać och Mostar. Många kom som flyktingar under 1990-talet. Det innebär att:

• Ijekaviska dialekter är dominerande, särskilt från Sarajevo och Tuzla
• Ikaviska är vanligt i västra Sverige bland personer från Bihać-regionen
• Stadsdialekter från Sarajevo används ofta som semi-standard även i diaspora

Rekommendationer för svenska aktörer:

• Skriftlig kommunikation: Använd standardbosniska med enkel stil, men undvik serbismer eller kroatismer som kan väcka reaktioner.
• Ljud och video: Anpassa till Sarajevska eller Sylheti-liknande bosniska för ökad igenkänning, särskilt bland äldre eller förstagenerationens invandrare.
• Kulturprojekt: Använd lokal dialekt för att nå hjärtat snarare än hjärnan – det är ofta mer effektivt i kulturkommunikation och integrationsinsatser.

Språkteknologi och dialektala utmaningar

De flesta språkteknologiska verktyg – som maskinöversättning eller röstsyntes – är tränade på standardbosniska. Det innebär att uttryck från exempelvis Bihać eller Mostar kan bli felaktigt återgivna eller tolkas som “grammatiska fel”. För korrekt återgivning i AI-drivna system krävs därför:

• Dialektanpassade röstmodeller
• Terminologisk kontroll av regionala variationer
• Manuell kvalitetssäkring av översättningar i lokal kontext

Sammanfattning: Bosniskans dialekter formar mer än uttalet – de formar relationen

Att översätta till bosniska innebär inte bara att hitta rätt ord. Det innebär att välja rätt språkvariant, rätt röst, rätt tilltal – och att förstå vilken social och geografisk verklighet mottagaren befinner sig i. I ett språk där identitet, historia och lokalsamhälle spelar stor roll kan en felaktig dialekt kännas lika fel som fel budskap.

Hos TOTAL översättningsbyrå börjar varje bosniskt projekt med dialektanalys. Vi vet att ett “hej” från Bihać låter annorlunda än ett från Sarajevo – och att båda är rätt, men bara i rätt sammanhang. Därför ser vi till att dina ord alltid låter som hemma, oavsett var de landar.