Två världar, ett språk – varför dialekten spelar roll i varje armenisk översättning
Armeniska är ett unikt språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Det har en egen gren, ett eget alfabet och en tusenårig litterär tradition. Men under ytan döljer sig också en språklig splittring som är avgörande för professionell kommunikation: armeniska består av två huvudsakliga dialekter – östarmeniska och västarmeniska – som skiljer sig så mycket åt att de i vissa fall kräver separata översättningar. Skillnaderna rör inte bara uttal och ordförråd, utan även grammatik, stavning och stilnivå.
För företag och myndigheter som arbetar med översättningar till armeniska – vare sig det gäller marknadsföring, samhällsinformation, kundtjänst eller digitala plattformar – är det därför avgörande att förstå vilken variant som är relevant för målgruppen. Den här artikeln går igenom de stora skillnaderna mellan de två standardvarianterna, belyser deras regionala och kulturella kontext, samt ger vägledning för aktörer i Sverige som vill nå rätt mottagare med rätt språk.
Östarmeniska och västarmeniska – två standarder, två identiteter
Den moderna armeniskan delas upp i två huvudsakliga standardvarianter:
- Östarmeniska – talas främst i Armenien, Iran och de flesta forna sovjetrepubliker.
- Västarmeniska – talas av den armeniska diasporan i Mellanöstern, Europa, Nordamerika och andra delar av världen.
Skillnaderna mellan de två varianterna har vuxit fram genom historiska och politiska skeenden. Efter folkmordet 1915 spreds stora delar av det armeniska folket över hela världen, vilket ledde till en stark diasporakultur där västarmeniskan bevarades som modersmål. Samtidigt utvecklades östarmeniskan i Sovjetunionen under helt andra förutsättningar, vilket formade dess vokabulär, syntax och fonetik.
Fonologiska och grammatiska skillnader – inte bara uttal
Det som skiljer östarmeniskan och västarmeniskan åt är inte bara uttalet – även om fonologin utgör den mest uppenbara skillnaden för örat. Även grammatiken, böjningsmönster, tempusformer och lexikon varierar markant.
1. Uttal – konsonanter och vokaler
Västarmeniska har genomgått en rad fonologiska förändringar som skiljer den från sin östra motsvarighet:
- Röstlösa och tonande konsonanter används olika. T.ex. uttalas p ofta som b i västarmeniska.
- Betoning och vokallängd skiljer sig – västarmeniskan har fler diftonger och starkare betoning på första stavelsen.
2. Verbformer och tempus
Östarmeniskan använder presens- och futurumformer som har utvecklats från klassisk armeniska men förenklats i viss mån. I västarmeniskan finns istället fler former med konjunktiv och aorist, vilket ger ett mer litterärt och formellt intryck.
Exempel:
- Jag kommer – Ես կգամ (östra) vs. Ես պիտի գամ (västra)
3. Skriftspråk och stavning
Även stavningsreglerna skiljer sig mellan de två varianterna. Den östarmeniska stavningen följer reformer som infördes under sovjettiden, medan västarmeniskan bibehållit äldre, klassiska stavningsformer.
Detta påverkar hur en text uppfattas visuellt – vilket är viktigt i exempelvis kampanjer, myndighetsinformation eller utbildningsmaterial.
Regional och sociopolitisk spridning
4. Östarmeniska – statsbärande språk i Armenien
Östarmeniska är det officiella språket i Republiken Armenien och används i alla offentliga sammanhang: skolor, universitet, myndigheter, media och näringsliv. Det är också den variant som används i Nagorno-Karabach och i delar av Iran där det finns armeniska samhällen.
Om målgruppen finns i Armenien, eller i diasporagrupper som har rötter i det tidigare Sovjetunionen, är östarmeniska det självklara valet.
5. Västarmeniska – diasporans kulturbärare
Västarmeniska är det traditionella språket för den armeniska diasporan, särskilt i Libanon, Syrien, Grekland, Frankrike, USA och Argentina. Det används i armeniska skolor, kyrkor, kulturföreningar och medier i exil.
I dessa sammanhang fungerar västarmeniskan som identitetsmarkör och kulturell bevarare. För kommunikation inom den armeniska diasporan är det därför avgörande att använda denna variant.
Armeniska i Sverige – vad talas här?
Enligt SCB finns det över 10 000 personer i Sverige med armeniskt ursprung. Dessa har ofta kommit från olika delar av världen – framför allt:
- Armenien (östarmeniska)
- Libanon och Syrien (västarmeniska)
- Iran (östarmeniska)
Det innebär att det i Sverige finns både östarmenisktalande och västarmenisktalande grupper. I vissa fall används båda varianterna parallellt inom samma familj eller förening, särskilt i städer med större armenisk närvaro som Stockholm, Göteborg och Södertälje.
Rekommendationer för svenska myndigheter och företag:
- Om målgruppen är från Armenien eller Iran: Använd östarmeniska.
- Om målgruppen är från Libanon, Syrien eller andra västdiasporor: Använd västarmeniska.
- Vid osäkerhet: Ta reda på varifrån mottagargruppen kommer. Dialektvalet påverkar mottagandet kraftigt.
- För ljud och röst: Anpassa uttal till den aktuella dialekten – särskilt viktigt för tillitsskapande information som rör hälsa, barn eller myndigheter.
Sociala och kulturella faktorer
Där västarmeniska ofta uppfattas som mer formell, poetisk och traditionell, ses östarmeniska som mer vardaglig, teknisk och modern. Dessa konnotationer påverkar hur språk används i olika genrer:
- Litteratur: Västarmeniska dominerar i exillitteratur, poesi och traditionell prosa.
- Media och nyheter: Östarmeniska dominerar i Armenien och post-sovjetiska medier.
- Religiösa texter: Västarmeniska är standard i armenisk-apostoliska kyrkan.
För kommunikation som vill nå en känslomässig ton är västarmeniskan ofta effektiv, medan östarmeniskan är bättre lämpad för officiell eller teknisk kommunikation.
Dialekter inom öst- och västarmeniskan
Utöver huvuduppdelningen finns även regionala dialekter som påverkar uttal och ordförråd. Bland dessa märks:
- Jerevansk dialekt – modern standard, talas i huvudstaden
- Artsakh-dialekt – används i Nagorno-Karabach, med inslag av äldre armeniska
- Aleppo-dialekt – västarmenisk variant med påverkan från arabiska
- Beirut-dialekt – klassisk västarmeniska, används i utbildning och litteratur
Dessa dialekter är sällan skriftstandard, men de är viktiga i talad kommunikation och kan påverka hur exempelvis video, ljud, reklam eller röstskådespel uppfattas.
Sammanfattning: Två språk i ett – därför måste du välja rätt armeniska
Att översätta till armeniska kräver mer än bara språklig kompetens – det kräver insikt i språklig identitet, diaspora, ursprung och målgruppens förväntningar. Östarmeniska och västarmeniska är olika på så många plan att det i praktiken rör sig om två standarder – båda lika giltiga, men för olika syften och mottagare.
För svenska företag och myndigheter innebär detta att inget armeniskt översättningsprojekt bör startas utan att man först identifierat målgruppens språkbakgrund. Hos TOTAL översättningsbyrå är detta alltid en självklar del av processen. Vi vet att rätt språkvariant inte bara förmedlar budskapet – den bygger broar, skapar förtroende och visar respekt.
