Varför ”arabiska” inte är ett enda språk
Arabiska är ett världsspråk som talas av över 400 miljoner människor och är det officiella språket i mer än 20 länder. Denna siffra ger intrycket av en enhetlig språklig jätte, men verkligheten är betydligt mer komplex och fascinerande. I praktiken är arabiskan ett samlingsnamn för ett kluster av vitt skilda dialekter.
Skillnaderna mellan dessa dialekter kan vara så stora att de är ömsesidigt obegripliga för talare från olika regioner. Att därför tala om “arabiska” som en homogen kategori är i många professionella sammanhang direkt missvisande. Det kan leda till kommunikation som missar målet, känns främmande eller i värsta fall inte förstås alls.
För företag, myndigheter och organisationer som vill nå ut till arabisktalande målgrupper – oavsett om det är i Mellanöstern, Nordafrika eller här i Sverige – är det avgörande att förstå vilken dialekt som används, var den används och i vilket sammanhang. Denna guide ger en grundlig genomgång av arabiskans viktigaste dialekter och vägledning i hur du väljer rätt variant för att uppnå maximal effekt.
Modern standardarabiska (MSA) – skriftspråkets ryggrad
Modern standardarabiska (MSA), ofta kallad fusha, är den formella och officiella versionen av arabiska. Den fungerar som ett gemensamt skriftspråk för hela arabvärlden och används i böcker, nyhetsrapportering, akademiska texter, lagtexter och andra officiella dokument.
MSA bygger på klassisk arabiska, språkets historiska och litterära form, men har anpassats med ett modernare ordförråd. Den är dock ingens modersmål. Ingen växer upp med att tala MSA hemma vid köksbordet. Det är ett språk man lär sig i skolan för att läsa, skriva och förstå formell kommunikation.
Detta innebär att även om MSA fungerar utmärkt för skriftligt material, kan det upplevas som stelt, distanserat och onaturligt i många andra sammanhang. I synnerhet gäller detta för marknadsföring, sociala medier, videoinnehåll eller samhällsinformation som siktar på att bygga en personlig och förtroendeingivande relation med en bred publik.
De stora regionala dialektgrupperna
De talade arabiska dialekterna, ofta kallade ammiya (vardagsspråk), skiljer sig markant från MSA. De kan delas in i fem huvudsakliga geografiska grupper, som i sin tur rymmer en stor mängd lokala underdialekter:
- Egyptisk arabiska (Masri)
- Levantinsk arabiska (Shami), som talas i Libanon, Syrien, Jordanien och Palestina
- Gulfarabiska (Khaleeji), som talas i Saudiarabien, Kuwait, Förenade arabemiraten, Qatar, Bahrain och Oman
- Maghrebarabiska (Darija/Maghrebi), som talas i Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen och Mauretanien
- Irakisk arabiska (Baghdadi/Mesopotamisk), som inkluderar flera underdialekter i Irak
Dessa dialektgrupper skiljer sig kraftigt åt i uttal, ordförråd och till och med grammatik. En person från Marocko och en från Irak skulle ha mycket stora svårigheter att föra ett vardagligt samtal med varandra på sina respektive dialekter.
Egyptisk arabiska – filmens och musikens lingua franca
Med över 100 miljoner modersmålstalare är egyptisk arabiska den i särklass största dialekten. Tack vare Egyptens historiska dominans inom film, musik och TV-serier har den också blivit den mest kända och passivt förstådda dialekten i hela arabvärlden. Många araber från andra länder känner igen och förstår egyptiska uttryck just via populärkulturen.
För företag som producerar videoinnehåll eller reklamkampanjer för en bred, panarabisk publik kan egyptisk arabiska därför vara ett strategiskt val. Den fungerar som en effektiv “mellandialekt” – mer tillgänglig och levande än MSA, men ändå brett förstådd.
Levantinsk arabiska – en nyckel till Mellanöstern och diasporan
Levantinsk arabiska, som talas i Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina, uppfattas ofta som mjuk och melodisk. Det är en urban och kommunikativ dialekt som används flitigt i sociala medier, dokumentärer och av internationella hjälporganisationer (NGO:er).
Denna dialekt är särskilt relevant för utbildningsprojekt, hälsokommunikation och samhällsinformation i Mellanöstern. Dessutom är levantinsk arabiska, framförallt syrisk och palestinsk, mycket utbredd i den arabiska diasporan i Europa och Nordamerika, inklusive Sverige.
Gulfarabiska – affärsvärldens och den nya mediescenens dialekt
I de ekonomiskt inflytelserika länderna kring Persiska viken – Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Qatar och Kuwait – talas olika varianter av gulfarabiska. Dialekterna är närbesläktade och förstås väl inom regionen, men kan vara svåra att förstå för talare från exempelvis Nordafrika.
Med den växande mediescenen i Dubai och Riyadh har gulfdialekterna fått ökad synlighet, särskilt inom TV och sociala medier. För företag som verkar i Gulfregionen är det avgörande att använda den lokala dialekten i muntlig kommunikation för att visa respekt och bygga affärsrelationer.
Maghrebarabiska – en unik dialektgrupp med europeiska influenser
Dialekterna i Nordafrika (Maghreb) skiljer sig så pass mycket från övriga arabiska dialekter att de ibland beskrivs som en egen språkgrupp. Marockansk och algerisk arabiska (Darija) har starka influenser och många lånord från franska, berberspråk och spanska.
Grammatiken är också förenklad jämfört med MSA, vilket gör dessa dialekter nästan omöjliga att förstå för någon från Levanten eller Gulfen. För lokala projekt i Marocko, Algeriet eller Tunisien är det därför helt nödvändigt att använda den lokala dialekten, särskilt i ljud- och röstinnehåll, för att inte framstå som främmande.
Irakisk arabiska – ett komplext och poetiskt dialektlandskap
Irak har en rik och mångfacetterad språkhistoria, vilket avspeglas i landets distinkta dialekter. Skillnaderna kan vara stora mellan städer som Bagdad, Basra och Mosul. Många irakier är dessutom flerspråkiga och växlar obehindrat mellan sin lokala dialekt, MSA och ibland även kurdiska eller turkmeniska.
För kommunikation riktad till den stora irakiska diasporan, exempelvis i Sverige, är det viktigt att försöka identifiera målgruppens ursprungsregion för att kunna välja en dialekt som känns familjär och skapar förtroende.
Vilken arabiska talas i Sverige?
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är arabiska det största minoritetsspråket i Sverige, med hundratusentals personer med arabisk språkbakgrund. Majoriteten av dessa har sina rötter i länder som Syrien, Irak, Palestina, Libanon och Somalia.
Detta innebär att levantinsk och irakisk arabiska är de absolut dominerande dialekterna som talas till vardags i Sverige. Många nyanlända från Syrien och Irak använder sina respektive dialekter i hemmet och socialt, även om de har lärt sig att läsa och skriva på MSA i skolan.
Rekommendationer för svenska organisationer
För att nå fram effektivt till den arabisktalande befolkningen i Sverige rekommenderar vi en anpassad strategi:
- För skriftlig kommunikation: Använd modern standardarabiska (MSA). Det är språket för formell information. Se dock till att texten är enkel, tydlig och fri från byråkratiskt språk för att underlätta läsförståelsen.
- För ljud och video: Överväg starkt att använda levantinsk eller irakisk dialekt, beroende på den primära målgruppen. En film eller ett ljudklipp på en igenkännbar dialekt skapar omedelbar närhet, tillit och högre engagemang.
- För hälso- och samhällsinformation: Den bästa metoden är ofta en kombination. Använd MSA i den skriftliga informationen (t.ex. broschyrer) och komplettera med ljud- och videoinspelningar på de dominerande dialekterna. Många, särskilt äldre, är betydligt mer bekväma med sitt talade språk än det formella skriftspråket.
Vår process: Strategiskt dialektval för maximal effekt
Att välja rätt dialekt är inte bara en teknisk översättningsfråga – det är ett strategiskt beslut som påverkar identitet och trovärdighet. Fel dialekt kan få budskapet att kännas opersonligt, medan rätt dialekt skapar kulturell träffsäkerhet och visar att du som avsändare har gjort din hemläxa.
Hos TOTAL översättningsbyrå är därför en noggrann dialektanalys en självklar del av varje arabiskt översättningsprojekt. Vi nöjer oss inte med att veta att vi ska översätta till arabiska, vi utreder vilken arabiska som krävs. Vi ställer alltid frågor som:
- Vilket land och vilken specifik region kommer målgruppen från?
- Är innehållet skriftligt, muntligt eller både och?
- Vilken är den förväntade formalitetsnivån och relationen till mottagaren?
- Vad är syftet med kommunikationen – att informera, engagera eller sälja?
Slutsats: Rätt arabiska är mer än en översättning – det är en investering
Att beställa en översättning till ”arabiska” är sällan ett tillräckligt precist uppdrag. Med över 20 stora dialekter och en tydlig uppdelning mellan talat och skrivet språk är ett medvetet dialektval avgörande för framgången för varje kommunikationsinsats.
För svenska myndigheter, skolor, vårdgivare och företag innebär detta att en standardiserad ”one size fits all”-lösning sällan fungerar. Det krävs en flexibel och målgruppsanpassad strategi där man väljer rätt språkvariant för rätt kanal och syfte.
På TOTAL översättningsbyrå säkerställer vi att ditt budskap inte bara blir korrekt översatt, utan också kulturellt och språkligt anpassat. Vi vet att rätt dialektval inte bara förbättrar förståelsen – det visar respekt, bygger förtroende och ser till att ditt budskap verkligen når fram.
