Vilka arabiska dialekter ska man översätta till?

Inte ett språk – utan tjugo: dialektvalets avgörande roll i arabisk översättning

Arabiskan talas av över 400 miljoner människor i världen och är officiellt språk i över 20 länder. Men trots att språket ofta beskrivs som en enhetlig helhet, är arabiskan i praktiken ett kluster av mycket olika dialekter – så olika att de i vissa fall är ömsesidigt obegripliga. Att tala om “arabiska” som en homogen språklig kategori är därför missvisande i många professionella sammanhang.

För företag, myndigheter och organisationer som vill nå ut till arabisktalande målgrupper – i Mellanöstern, Nordafrika eller Sverige – är det därför avgörande att förstå vilka dialekter som används, var, och i vilka sammanhang. Denna artikel ger en grundlig genomgång av arabiskans viktigaste dialekter, deras funktion i kommunikation, och ger vägledning om vilken variant man bör översätta till för att uppnå verklig språklig effekt.

Modern standardarabiska – ett gemensamt skriftspråk, men inget vardagstal

Modern standardarabiska (MSA), även kallad fusha, är den version av arabiskan som används i formella texter, nyhetsrapportering, officiella dokument och utbildning. Den bygger på klassisk arabiska men är något förenklad i ordförråd och grammatik. MSA är gemensam för hela den arabisktalande världen – men talas inte som modersmål av någon.

Det betyder att även om MSA kan fungera utmärkt i skriftliga sammanhang, kan det kännas formellt, distanserat eller onaturligt i vissa typer av kommunikation – särskilt i audiovisuellt innehåll, marknadsföring eller samhällsinformation som riktar sig till en bred publik.

De stora regionala dialektgrupperna

De arabiska dialekterna delas ofta in i fem huvudsakliga grupper, som i sin tur har många underdialekter:

• Egyptisk arabiska (Masri)
• Levantinsk arabiska (Shami) – talas i Libanon, Syrien, Jordanien och Palestina
• Gulfarabiska – talas i Saudiarabien, Kuwait, Förenade arabemiraten, Qatar, Bahrain och Oman
• Maghrebarabiska – talas i Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen och Mauretanien
• Irakisk arabiska – inkluderar flera underdialekter i södra och norra Irak

Dessa dialekter skiljer sig kraftigt åt i uttal, grammatik och ordförråd. Exempelvis kan en person från Marocko ha stora svårigheter att förstå vardaglig arabiska från Irak, och vice versa.

1. Egyptisk arabiska – den mest spridda i media

Egyptisk arabiska talas av över 100 miljoner människor och är den mest kända dialekten i den arabiska världen, tack vare Egyptens dominerande roll inom film, musik och tv. Det är ofta den dialekt som arabisktalande från andra länder lär sig passivt via populärkultur.

För företag som producerar videoinnehåll eller reklam riktat till en bred panarabisk publik kan egyptisk arabiska därför fungera som en effektiv “mellandialekt” – mer lättförståelig än MSA, men ändå inte lika regionellt markerad som vissa andra dialekter.

2. Levantinsk arabiska – urban och kommunikativ

Levantinsk arabiska talas i Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina. Det är en mjuk, urban och samtalsvänlig dialekt som är vanlig i internationella NGO-kampanjer, dokumentärer och sociala medier.

Levantisk arabiska är ofta den dialekt som används i utbildningsprojekt, hälsokommunikation och samhällsinformation i Mellanöstern. Den är dessutom ofta språket i diasporan i Europa och USA.

3. Gulfarabiska – en samling närbesläktade dialekter

I länder som Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Qatar och Bahrain talas olika varianter av gulfarabiska. Även om de är ömsesidigt begripliga inom regionen, är de ofta svårbegripliga för arabisktalande från Nordafrika.

Gulfdialekterna används i allt större utsträckning i media, särskilt inom tv och sociala medier från Dubai och Riyadh. För företag som är aktiva i Gulfregionen är det viktigt att skilja mellan MSA och lokala former – särskilt i muntlig kommunikation.

4. Maghrebarabiska – en egen språkfamilj?

Dialekterna i Nordafrika skiljer sig så mycket från andra arabiskor att vissa språkvetare ser dem som en separat språkgrupp. Algerisk och marockansk arabiska innehåller många lån från franska, berbiska och spanska, och har mycket förenklad grammatik jämfört med MSA.

För lokala projekt i Marocko, Algeriet eller Tunisien är det ofta nödvändigt att använda den specifika lokala dialekten, särskilt i ljud och röstinnehåll. En översättning till MSA kan annars upplevas som onaturlig eller svårtillgänglig.

5. Irakisk arabiska – poetisk och dialektalt rik

Irak har en rik språkhistoria och flera distinkta dialekter. Skillnaderna mellan Bagdad, Basra, Mosul och de kurdiska gränsregionerna är stora. Många irakier är flerspråkiga, med flytande växling mellan MSA, dialekt och ibland kurdiska eller turkmeniska.

För kommunikation riktad till irakier i diaspora – t.ex. i Sverige eller Tyskland – är det viktigt att identifiera ursprungsregionen för att välja rätt dialekt.

Arabiskan i Sverige – vad talas egentligen?

Enligt SCB finns över 200 000 personer med arabisk språkbakgrund i Sverige. Det är den största språkliga minoriteten i landet. De flesta har rötter i Syrien, Irak, Palestina, Libanon och Somalia.

Det betyder att levantinsk och irakisk arabiska är de dominerande dialekterna bland Sveriges arabisktalande. Många nyanlända från Syrien och Irak talar sina dialekter hemma, även om de lärt sig läsa och skriva på MSA i skolan.

Rekommendationer för svenska aktörer:

• Skriftlig kommunikation: Använd modern standardarabiska, men skriv enkelt, med tydliga begrepp och undvik byråkratiskt språk.
• Ljud och video: Använd levantinsk eller irakisk dialekt beroende på målgruppens bakgrund. Dialektalt språk i tal ger högre igenkänning och tillit.
• Hälso- och samhällsinformation: Kombinera MSA i text med dialekt i ljud och video. Många äldre är mer bekväma med talspråket än skriftspråket.

Dialektval i översättning – ett strategiskt beslut

Att välja dialekt är inte bara en språklig fråga – det är ett identitetsval. Fel dialekt kan uppfattas som distanserad, opersonlig eller rent av främmande. Rätt dialekt ger däremot trovärdighet, tillgänglighet och kulturell träffsäkerhet.

Hos TOTAL översättningsbyrå används därför alltid dialektanalys som en del av översättningsprocessen. Vi frågar alltid:

• Vilket land och region kommer målgruppen från?
• Är innehållet skriftligt eller muntligt?
• Vilken relation har mottagaren till standardarabiska?

Sammanfattning: “Översätt till arabiska” är inte ett enkelt uppdrag

Att översätta till arabiska innebär i själva verket att välja vilken arabiska. Med över 20 stora dialekter, flera skriftspråkliga normer och starka kulturella kopplingar är dialektvalet avgörande för varje kommunikationsinsats.

För svenska myndigheter, skolor, sjukhus och företag innebär det att en enhetlig arabisk version inte alltid fungerar. Det krävs ofta flera varianter – eller åtminstone strategisk anpassning beroende på sammanhang, format och målgrupp.

Hos TOTAL översättningsbyrå säkerställer vi att varje arabiskt översättningsprojekt grundas i kunskap om språkets djupa variation. Vi vet att rätt dialekt inte bara förbättrar förståelsen – den visar respekt, bygger förtroende och når fram.