Kvinnliga översättare: Vetenskapens osynliga arkitekter
I vetenskapshistorien lyfts ofta genier och banbrytande upptäckter fram, där enskilda personer tillskrivs äran för stora framsteg. Tack vare ett växande intresse för kvinnohistoria och kvinnostudier har kvinnors bidrag till den vetenskapliga utvecklingen blivit alltmer kända. Studier tenderar dock att fokusera på originalbidrag, men det är lätt att glömma att vetenskapliga framsteg inte bara sker genom nya upptäckter, utan även genom översättning, tolkning och spridning av kunskap. I denna viktiga process har kvinnor spelat en avgörande, men ofta förbisedd, roll.
Översättning som vetenskapligt bidrag
Genom kvinnostudier understryks nu kvinnors betydelsefulla insatser som översättare av vetenskapliga texter, såsom läroböcker, essäer, avhandlingar, tidningsartiklar och populärvetenskapliga böcker. Dessa översättningar var sällan bara en mekanisk överföring av ord från ett språk till ett annat; de innebar ofta en intellektuell bearbetning som gjorde komplexa idéer tillgängliga för en ny publik.
Några framstående exempel på detta är:
- Aphra Behn, som översatte Fontenelles berömda Entretiens sur la Pluralité des Mondes år 1686, och därmed gjorde kosmologiska diskussioner tillgängliga för en engelsktalande publik.
- Émilie du Châtelet, vars berömda översättning av Newtons Principia Mathematica från 1749 inte bara översatte texten till franska utan även kompletterade den med egna kommentarer som förklarade och utvecklade Newtons teorier. Hennes version anses än idag vara standardverket i Frankrike.
- Mary Somerville, som år 1831 publicerade en lättförståelig och elegant redogörelse på engelska av Pierre-Simon Laplaces välkända och matematiskt krävande verk Mécanique Céleste.
Mindre välkända men avgörande för vetenskapsutvecklingen under 1700-talet var även Marie-Geneviève-Charlotte d’Arconville, Claudine Picardet och Marie-Anne Pierrette Paulze Lavoisier. Utöver dessa finns det många andra kvinnliga översättare som ännu återstår att bli upptäckta och vars arbete förtjänar vidare undersökning för att ge en mer komplett bild av vetenskapshistorien.
Frågor som belyser en bortglömd historia
De insatser som dessa kvinnor gjorde väcker många viktiga frågor som forskare idag arbetar med att besvara. Redan 2009 adresserades ämnet vid ett symposium under den 23:e internationella kongressen om vetenskap och teknik i Budapest, och frågeställningarna är lika relevanta idag. Vilka var dessa kvinnor? Valde de att vara anonyma, eller föredrog de att verka offentligt under eget namn? Varför ägnade de sig åt översättning av just vetenskapliga verk? Vilken publik riktade de sig till, och hur mottogs deras arbete av den nästan uteslutande manliga vetenskapsgemenskapen?
Forskare undersöker även om det fanns en specifik roll för kvinnor i detta tvärkulturella utbyte av kunskap. Eftersom kvinnor även var aktiva översättare inom andra fält – som teater, historia, poesi, filosofi och romaner – hur specifikt eller extraordinärt var egentligen valet av ett vetenskapligt ämne? Översättningar introduceras ofta av förord och kompletteras med fotnoter, vilket leder till frågan: hur mycket förändrade deras översättningsarbete egentligen originaltexten? Till vilken grad kan den nya versionen betraktas som ett eget, självständigt verk? Kanske viktigast av allt: var översättning ett medel genom vilket kvinnor kunde finna ett sätt att göra sin röst hörd i den mansdominerade intellektuella världen, la République des Lettres?
