Sollentunas språkliga puls: Från uppländska rötter till globala strömningar
Sollentuna, beläget strax norr om Stockholm, är en kommun känd för sin snabba utveckling och närhet till både storstadspulsen och grönområden. Genom åren har orten vuxit fram som en attraktiv boendemiljö, dit människor från hela landet – och världen – sökt sig. Denna stadiga inflyttning har lett till en språklig variation som gör Sollentuna till en fascinerande mosaik av svenska dialekter och internationella språk. I den här artikeln utforskar vi hur dialekter, sociolekter och invandrarspråk samsas i kommunen, hur historiska faktorer har påverkat den språkliga utvecklingen, samt hur framtidens språklandskap i Sollentuna kan tänkas se ut.
Historisk överblick: Från jordbruksmark till modern förort
Om man ser till Sollentunas historiska rötter hittar man gamla bondesamhällen som gradvis förvandlats till moderna förorter under 1900-talet. Ända fram till mitten av 1900-talet var Sollentuna i huvudsak landsbygd med spridd bebyggelse. Närheten till Stockholm och förbättrade kommunikationer genom järnväg och senare motorvägar gjorde att området gradvis drogs in i Stockholms utbredning.
- Nybyggnation på 1960- och 1970-talet: Under denna period växte flera bostadsområden fram för att möta efterfrågan på lägenheter och radhus, vilket i sin tur drog till sig människor från olika delar av Sverige.
- Förortsexpansion och serviceutveckling: Kommunala satsningar på skolor, handel och annan service skapade en miljö som attraherade ännu fler inflyttare. Samtidigt utvecklades pendel- och bussförbindelser mot innerstaden.
I takt med att invånarantalet ökade, förändrades även språket. Sollentuna kom att präglas av en blandning av lokala uppländska dialektdrag, influenser från Stockholmsregionen och senare ett stort tillskott av invandrarspråk. Denna process har skapat en kulturell och språklig mångfald som är tydlig i dagens Sollentuna.
Svenskan i Sollentuna: Mellan uppländska och storstadsdrag
Sollentuna hör formellt till landskapet Uppland, och i äldre tider talade många en variant av uppländska. Det innebär att man kan finna gemensamma språkliga nämnare med områden norr om Stockholm och i riktning mot Uppsala. Samtidigt har Stockholms influenser varit närmast oundvikliga.
Ursprunglig uppländska
I byar och mindre tätorter som fanns i det som idag är Sollentuna kunde man tidigare höra en tydligare uppländsk dialekt, ibland med ett ”tjockare” l-ljud och subtila vokal- och konsonantdrag som är typiska för norra Storstockholm. Hos äldre generationer lever en del av dessa särdrag fortfarande kvar, men de blir alltmer sällsynta.
Påverkan från stockholmska
Storstadsinflytandet märks på flera sätt. Många inflyttade familjer har bott i andra delar av Stockholm, och deras barn bär ofta med sig ett uttal och en ordförrådsmelodi som lutar åt stockholmska eller en mer ”neutral” rikssvenska. Dessutom har närheten till stadens media, arbetsplatser och nöjesliv lett till att man i Sollentuna kan uppfatta vissa typiska stockholmsklingande uttryck, speciellt i ungdomars språk.
Inflyttning från hela Sverige: En nationell dialektsamlare
Under stor expansionstid på 1960-, 1970- och 1980-talen flyttade många människor till Sollentuna för att söka arbete och boende i närheten av huvudstaden. Det har skapat en stark representation av i stort sett alla svenska dialekter. Man kan höra allt från skånskan i söder till norrländska varianter, västgötska, värmländska och dalmål, beroende på vilka som slog sig ned i området. Efter en tid tenderar vissa starka dialektala drag att jämnas ut, men en del ord, uttryck och prosodier lever kvar. Det gör att samtalen i Sollentunas bostadskvarter får en unik färgning, där den traditionella uppländskan ibland dyker upp som en parallell klang bredvid en mildad skånska eller en svag norrländsk satsmelodi.
Nationella minoritetsspråk i Sollentuna
Även om de kanske inte är lika framträdande som i vissa andra kommuner, har de nationella minoritetsspråken – finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch – sin plats i Sollentunas språkliga landskap. Finska är ofta det mest representerade, med tanke på den historiska arbetskraftsinvandringen och den geografiska närheten. Dessa språk är en viktig del av Sveriges kulturarv och kan talas i familjer och föreningar, vilket bidrar till den språkliga mångfalden.
Invandrarspråken tar plats
Precis som i många andra av Stockholms kranskommuner blev Sollentuna under andra halvan av 1900-talet och framåt mottagare för flera invandringsvågor. Både arbetskraftsinvandrare och flyktingar har genom åren skapat en brokig språkgemenskap. Här följer några exempel på större språkgrupper som idag är starka i Sollentuna:
- Arabiska: Människor med rötter i Mellanöstern och Nordafrika, som kommit hit i olika omgångar, bidrar till att arabiska är ett vanligt förekommande språk.
- Somaliska: Liksom i andra delar av Stockholm finns en betydande somalisktalande befolkning. Detta märks bland annat i vissa bostadsområden och i föreningslivet.
- Persiska: Persisk- och daritalande kommer från Iran och Afghanistan och har blivit allt fler i Stockholmsområdet, inklusive Sollentuna.
- Kurdiska dialekter: Olika kurdiska varieteter, som kurmandji och sorani, talas av en varierad skara invånare med ursprung i delar av Turkiet, Irak, Iran och Syrien.
- Bosniska, kroatiska, serbiska: Under 1990-talet tog Sverige emot många flyktingar från Balkan, och vissa av dessa familjer bosatte sig i Sollentuna. Språken från forna Jugoslavien hörs ännu i dag i olika vardagssammanhang.
Utöver dessa finns många mindre språkgrupper representerade. Oftast talar de flerspråkiga barnen i dessa familjer svenska utanför hemmet och möter även engelska, inte minst genom skolgång, digital kommunikation och populärkultur.
Ungdomsspråk, sociolekter och blandkulturer
När man rör sig i Sollentunas olika bostadsområden märker man en stor variation i ungdomsspråket. De unga hämtar intryck från musik, sociala medier och vänner med olika bakgrund. Sättet att prata kan skilja sig ganska mycket åt mellan olika kompisgäng, skolor eller stadsdelar. Ofta används en blandning av svenska och lånord från invandrarspråk, speciellt i de områden där språklig mångfald är extra framträdande.
Förortssvenska och slang
De sociolekter som ibland kallas ”miljonsvenska” eller ”förortssvenska” har dokumenterats i forskningen och återfinns i många av Storstockholms miljonprogramsområden, inklusive delar av Sollentuna. Där blandas svenska, engelska och en rad andra språk i en ständigt föränderlig språkmix. Ord och uttryck kan snabbt bli populära via hiphop-låtar, TikTok-klipp eller fotbollsplanens jargong och spridas över hela kommunen.
Kodväxling i vardagen
Fenomenet kodväxling, alltså när en talare byter språk under en och samma konversation, är vanligt bland ungdomar och även bland vissa vuxna i Sollentuna. Det kan röra sig om att man väver in arabiska eller engelska ord i en i övrigt svensk mening, eller att man pratar svenska med en vän och plötsligt byter till sitt modersmål för att uttrycka något mer nyanserat. Kodväxling är inte bara en språklig lek; det är också ett sätt att visa grupptillhörighet och identitet.
Skolorna och språkens roll
Sollentuna har en uppsättning grundskolor och gymnasieskolor, både kommunala och fristående, som i hög grad speglar befolkningens mångfald. Skolorna är centrala när det gäller att främja språkinlärning, inte minst för nyanlända elever.
- Svenska som andraspråk: De flesta skolor i Sollentuna erbjuder undervisning i svenska som andraspråk för de elever som inte har svenska som modersmål. Detta är en viktig del i att minska språkliga klyftor och ge alla elever bättre chanser att klara studier och framtida arbetsliv.
- Modersmålsundervisning: För att barn och ungdomar ska kunna bibehålla och utveckla sitt ursprungsspråk erbjuder kommunen också modersmålsundervisning i flera språk. Detta stärker inte bara elevens språkliga självkänsla utan bidrar även till bättre resultat i övriga skolämnen.
Den flerspråkiga miljön i skolorna kan vara en stor tillgång: elever med olika bakgrund lär känna varandras språk och kulturer, och många blir medvetna om vikten av språklig kommunikation över kulturgränserna. Samtidigt finns det utmaningar, till exempel att balansera resurser och stötta alla elever. Men överlag bidrar detta till en levande språkmiljö där nya ord och uttryck kan skapas och spridas snabbt.
Arbetsplatser och internationella kontakter
Sollentuna, beläget längs viktiga trafikleder, är hem för företag och verksamheter i många branscher. Här finns både lokala firmor och större kontor som betjänar en internationell marknad. Det skapar en arbetsmiljö där engelska inte sällan fungerar som gemensamt språk i möten med utländska samarbetspartners.
Engelskan som lingua franca
Internationella företag, IT-bolag och konsultverksamheter har ofta medarbetare från olika länder, och man kan höra engelska i korridorer och fikarum. I rekryteringsannonser anges ibland engelska som koncernspråk, och projektmöten kan hållas på engelska trots att en majoritet av deltagarna är svensktalande. Denna ökande närvaro av engelskan i arbetslivet förenar Sollentuna med ett globalt affärsnätverk.
Kulturutbud och språkliga uttryck
Sollentuna har flera kultur- och idrottsföreningar, och i föreningslivet speglas språkvariationerna tydligt. Exempelvis kan en teaterförening sätta upp pjäser på svenska men locka en flerspråkig publik, och en musikförening kan anordna konserter med internationella artister för att nå en bredare krets. Det händer också att föreningar med rötter i olika delar av världen ordnar festivaler och firanden där man kan höra traditionell musik och få smak av andra kulturer – och språk.
Bibliotek och mötesplatser
Biblioteken i Sollentuna spelar en viktig roll för att främja språkkunskaper och läsvanor hos barn, ungdomar och vuxna. Böcker på olika språk finns tillgängliga, och ofta anordnar man språkcaféer eller författarträffar. Dessa initiativ hjälper nyinflyttade att lära sig svenska, samtidigt som de kan vårda sitt modersmål och introducera det för andra nyfikna kommuninvånare. På så sätt blir biblioteksverksamheten en samlingspunkt för språkligt utbyte och kulturell förståelse.
Den digitala erans påverkan
Teknikutveckling och digitalisering förstärker de språkliga influenserna ytterligare. Ungdomar i Sollentuna konsumerar media från hela världen, spelar online-spel och följer profiler på sociala medier som kan prata både svenska och andra språk. Det gör att engelska förstärker sin närvaro, men även språk som spanska, koreanska, japanska och portugisiska kan bli bekanta för en tonåring genom TV-serier, K-pop eller fotbollssändningar.
Samtidigt kan lokala språkliga fenomen spridas snabbt om de uppmärksammas på sociala plattformar. En video där någon driver med typiska stockholmsuttryck, eller en humoristisk skildring av hur uppländskt ”l” uttalas, kan bli viralt och skapa diskussion bland kommunens ungdomar. Detta i sin tur förstärker medvetenheten kring dialekter och språkbruk.
Framtidens Sollentuna: Fortsatt språklig mångfald
På sikt lär Sollentuna behålla och kanske till och med förstärka sin roll som språklig knutpunkt norr om Stockholm. Kommunen är attraktiv för både svenska och internationella inflyttare som vill bo nära stadens arbetsmarknad men ändå ha tillgång till natur och bra skolor.
- Ökad flerspråkighet: I takt med att fler familjer med rötter i olika länder blir långvarigt boende i kommunen, kommer nya generationer att växa upp med flera språk. Det skapar en verklighet där svenskans ställning förblir stark men får sällskap av en större bredd av familjespråk.
- Språkinnovation och nya sociolekter: Ungdomarna fortsätter leka med ord, uttryck och kodväxling. Troligtvis kommer nya låneord och slang att etableras än mer snabbt i den digitala eran.
- Dialektal variation: Även om traditionell uppländska minskar i sitt ursprungliga utförande, kan vissa drag fortsätta leva kvar som ett uttryck för lokal identitet. Dessutom kan personer som flyttat in från andra regioner fortsätta bära med sig karaktäristiska dialektdrag och på så vis berika den språkliga paletten.
Summa summarum är det just blandningen som gör Sollentunas språkliga landskap så levande och intressant. De gamla uppländska särdragen, stockholmskt uttal, nationella dialekter och invandrarspråkens rika nyanser bildar en unik väv av röster och berättelser.
Språket formar gemenskapen i ett dynamiskt Sollentuna
Sollentunas resa från lantlig periferi till dynamisk förort har också varit en resa genom språk och dialekter. I dag är kommunen ett nav där människor från olika delar av Sverige och världen möts i arbetslivet, på skolgårdar, i föreningslokaler och på digitala plattformar. Det myller av språkliga uttryck man kan höra på pendeltågsstationen, i ett köpcentrum eller på en fotbollsplan vittnar om en plats i ständig rörelse. Språk är inte bara ord; det är också kultur, identitet och samhörighet. När man lyssnar på Sollentuna hör man både ekon av det förflutna och framtidens tendenser i en symfoni av röster.
För den som har behov av professionella översättningstjänster för de språk och dialekter som förekommer i Sollentuna och dess omnejd, kan TOTAL översättningsbyrå erbjuda kvalificerad och anpassad service.
