Översättningens gyllene tidsålder i den arabiska världen
När de muslimska arméerna var på frammarsch, besegrade sina fiender i strid och gav upphov till ett praktfullt och vidsträckt imperium, var det översättaren som spelade en av de mest avgörande rollerna.
Medan krigare invaderade främmande städer, gick översättaren in i de tidigare civilisationernas bibliotek och överförde den visdom han fann där till arabiska. Detta gjorde det möjligt för islamiska lärda att absorbera och bygga vidare på den kunskap som tidigare tänkare besuttit.
Hans arbete lade grunden till en gyllene tidsålder som stärkte det islamiska imperiet och så småningom gjorde arabiskan till ett globalt språk för vetenskap och kultur.
Under denna medeltida period hade översättningsverksamheten två tydliga syften: att berika den arabiska världen med vad resten av världen hade att erbjuda, och att berika resten av världen med vad den arabiska världen hade att erbjuda. Följaktligen skapades centrum för lärdom och vetenskap i Bagdad i öst och i Cordoba i väst, vilka saknade motstycke på den tiden.
En tradition i förfall: Dagens utmaningar
Idag haltar denna anrika översättningstradition. Den moderna arabiska översättningen misslyckas på bred front med att uppfylla något av dessa ursprungliga syften.
På grund av historiska skäl, både koloniala och postkoloniala, existerar djupt rotade svårigheter. Det finns en bristande social medvetenhet om översättningens betydelse, samtidigt som det råder brist på välutbildade och kompetenta översättare. Utöver detta verkar den politiska viljan att främja översättning runtom i den arabiska världen vara svag.
Arabisk översättning får varken samma uppmärksamhet eller uppmuntran som i Europa och USA, och den åtnjuter inte heller samma prestige som under sina medeltida föregångares tid.
Utbildning och brist på prestige
Anledningen verkar vara att översättning inte ses som en disciplin med en oberoende identitet. Den tilldelas en sekundär status inom språkinstitutioner och betraktas ofta som ett biämne i en besläktad läroplan. Detta synsätt bortser från att översättning är en egen specialiserad disciplin som kräver mer än bara språkkunskaper.
Ofta offrar ett sådant tillvägagångssätt kvaliteten för kortsiktig vinning. Universitetslärare och bokutgivare gör vinst eftersom studenter tvingas köpa kurslitteratur, men de som utför översättningen har sällan den utbildning, kunskap eller förståelse som krävs för yrkets etik eller dess uppdrag som en brobyggande verksamhet mellan kulturer och en katalysator för utveckling.
En dyster statistik
Det finns mycket lite dokumentation om utbildning och antalet översatta böcker. Tillgängliga data visar en dyster bild av den arabiska översättningens tillstånd och status. Shahada al-Khouri skriver till exempel i Translation: Past and Present, publicerad på arabiska, att de arabiska staterna tillsammans endast översatte 2 840 böcker till arabiska mellan 1970 och 1980. Ett så lågt antal översatta böcker under ett decennium, för en befolkning på ungefär 200 miljoner människor, visar på det låga värde som disciplinen tillmäts.
Vidare var den största delen av dessa böcker avsedda för universitetsstudenter, och de flesta, om inte alla, översattes av universitetslärare som saknade formell översättarutbildning men som valdes på grund av sin expertis inom respektive ämnesområde.
Som en jämförelse kan nämnas att under kalifen Al-Mamuns styre (813–833) översattes ungefär 386 böcker om filosofi, matematik och medicin till arabiska. Detta uppnåddes trots att både införskaffandet av böckerna och själva översättningsarbetet var oerhört mödosamma och tidskrävande processer. Man kan undra varför cirka 22 arabiska nationer, med alla den moderna teknikens fördelar till sitt förfogande, tillsammans endast lyckades översätta 2 840 böcker.
Detta kan ställas i kontrast till Spanien, som översätter cirka 10 000 böcker om året till spanska, och Brasilien, som översätter samma antal till portugisiska ungefär vart fjärde år.
Barnlitteraturen – ett nästan obefintligt område
Översättning, som involverar bearbetning, beslutsfattande, problemlösning och andra kreativa aktiviteter, faller utanför den traditionella utbildningspraktiken i de flesta arabiska länder. Problemen med översättning och utbildning av översättare kan därför inte lösas på ett effektivt sätt förrän de allmänna utbildningsproblemen adresseras och tydliga riktlinjer för språkutveckling och anpassning till de sociala verkligheterna i den arabiska världen utarbetas med eftertanke och förnuft.
De steg som har tagits över åren för att utbilda översättare är resultaten av specifika politiska beslut och försök av välmenande individer. Dessa åtgärder saknar dock pan-arabisk räckvidd.
Om situationen för allmän översättning är dålig, är den förfärlig när det kommer till barnlitteratur. I den arabiska världen är översättning av barnlitteratur nästan obefintlig.
Yasir Suleiman, professor i arabiska vid universitetet i Cambridge, kommenterar detta i Translation, Representation and Identity in Intercultural Translation. Han säger: ”Även den mest grundläggande informationen saknas för att empiriskt kunna basera forskning på, inklusive en lista över verk översatta till arabiska som skulle kunna tillhandahålla nödvändig information för att beskriva befintlig urvalspraxis, och om denna praxis är slumpmässig eller följer en rationell riktlinje eller en uppsättning sammanhängande riktlinjer.”
Översättning för arabiska barn, liksom för deras vuxna motsvarigheter, kräver ett omedelbart och tydligt pan-arabiskt beslut för att bredda urvalet av källspråk, som för närvarande mestadels är engelska eller franska. Det krävs också program för att utbilda översättare i barnlitteraturens specifika nyanser. En lösning skulle kunna vara att etablera ett organ, kanske under Arabförbundets beskydd, för att övervaka sådana översättningar.
Vägen framåt: Åtgärder för en ny renässans
I allmänna termer lider den arabiska översättningen av allvarliga problem. För att den ska kunna återfå sin forna status och funktion behöver följande punkter snarast och på största allvar adresseras:
- Tillståndet för utbildningen i allmänhet, och specifikt för arabiska och främmande språk, måste utredas.
- Översättningens sociala status måste höjas.
- En storskalig och uthållig satsning för att publicera och distribuera både inhemska och översatta böcker måste genomföras.
- En organiserad, statsunderstödd och pan-arabiskt samordnad översättningsrörelse måste lanseras, som kan inspireras av den medeltida arabiska översättningsrörelsen.
- Verkligt kompetenta översättare med expertkunskaper måste utbildas, och en öppen prioriteringslista över källtexter som täcker alla kunskapsområden måste skapas.
- Tydliga riktlinjer måste etableras för att behandla översättning som ett projekt av nationell vikt och stolthet.
- Gemensamma ansträngningar och tydliga strategier måste utformas för att hantera maskinöversättning, översättningsminnen och språkteknologi.
- En strategisk plan bör utarbetas för urval av texter för översättning, samt pan-arabiska, delade databaser för översättningsverksamhet.
- Och, naturligtvis, generösa anslag måste finnas tillgängliga.
Översättning som en motor för utveckling
Nyligen etablerade översättningsorganisationer i Gulfregionen, i synnerhet i Förenade Arabemiraten, är uppmuntrande landmärken för en möjlig renässans för översättning i den arabiska världen. Sådana organisationer bör uppmuntras och deras modeller efterliknas och anpassas i andra arabiska länder, med sikte på att etablera översättningsnätverk som kan kopplas samman till fördel för hela den arabiska världen.
De stora kulturella skiftena i historien har möjliggjorts genom översättning. Den medeltida arabiska översättningen är ett tydligt exempel på detta, och dagens arabiska värld måste återuppta den rörelsen. Översättning som en sociokulturell verksamhet kan inte åsidosättas. Den bör snarare stå i centrum för prioriteringarna, eftersom den är ett säkert medel för att både dra nytta av och bidra med kunskap i en snabbt globaliserad värld.
