Det tyska kulturministeriet slår larm: tyskan som ett ledande vetenskapligt språk befinner sig i en allvarlig kris. En gång i tiden var kunskaper i tyska en självklarhet för akademiker världen över som ville ta del av den senaste forskningen. Idag publiceras och föreläses det nästan uteslutande på engelska, vilket väcker frågor om språkets framtid och den kulturella mångfalden.
Från lingua franca till en procent
Det har skett en dramatisk förändring. Förr var tyskan ett av de dominerande språken inom allt från ingenjörsvetenskap till filosofi och kulturstudier. Världens vetenskapsmän och tänkare lärde sig tyska för att kunna läsa banbrytande forskningsrön i original. Denna era är nu förbi.
Idag är situationen en helt annan. Enligt det tyska kulturministeriet är det endast en procent av alla vetenskapliga avhandlingar som publiceras på tyska. Siffran belyser en tydlig trend där engelskan har tagit över som det globala språket för akademisk kommunikation.
Det internationella trycket på tyska universitet
Tyskland är ett attraktivt land för forskare och studenter från hela världen. Ett ökande antal utländska akademiker anländer till tyska universitet och forskningsinstitut för att delta i konferenser, samarbeta i projekt eller undervisa. Denna internationalisering skapar ett starkt tryck på tyska vetenskapsmän att helt övergå till engelska.
Många av de internationella gästerna har endast grundläggande, eller inga, kunskaper i tyska. Detta leder till att engelska blir det naturliga arbetsspråket i seminarierum, laboratorier och under konferenser. Ministeriet menar att detta skapar ett intryck hos gästforskare att det inte finns något verkligt behov av att lära sig tyska, eftersom det går utmärkt att klara sig på engelska.
Varför tyska akademiker väljer engelska
Det handlar inte bara om att underlätta kommunikationen med utländska kollegor. Tyska akademiker föredrar i allt högre grad att publicera sina egna forskningsresultat på engelska. Anledningen är enkel: en publicering i en internationell, engelskspråkig tidskrift når en betydligt bredare publik och kan därmed få större genomslag.
Ministeriet uttrycker en djup oro över denna utveckling och menar att det krävs kraftfulla åtgärder för att uppmuntra till fler vetenskapliga publikationer på tyska.
Mer än bara ett språk – en förlust för tänkandet
Konsekvenserna av denna språkliga förskjutning kan vara mer långtgående än man först anar. Kulturministeriet varnar för att förlusten av den vetenskapliga tyskan kan leda till en faktisk förlust inom det vetenskapliga tänkandet i sig. De framhåller att “det vetenskapliga tänkandet är förbundet med språket och kulturen”.
Varje språk bär på unika nyanser och sätt att uttrycka komplexa idéer. Rädslan är att om tyskan marginaliseras som vetenskapsspråk, kommer även de unika perspektiv och den intellektuella tradition som är förknippad med språket att gå förlorade i det långa loppet.
Bevarandet av kulturell mångfald
Olaf Zimmermann, sekreterare på ministeriet, är noga med att poängtera att detta inte handlar om protektionism eller nationalism. ”Att bibehålla det vetenskapliga tyska språket har inget att göra med protektionism eller nationalism”, säger han. ”Tvärtom gäller det bevarandet av den kulturella mångfalden och den kulturella självständigheten.”
Zimmermann efterfrågar ett utökat ekonomiskt stöd till kultursektorn, där tyskan fortfarande har en stark och betydande ställning. Han anser att det är avgörande för att värna om den språkliga rikedomen i Europa och världen.
Konkreta förslag för att stärka tyskan
För att vända trenden föreslår Zimmermann konkreta åtgärder. Ett av de viktigaste kraven är att alla akademiska konferenser som hålls i Tyskland ska vara tvåspråkiga.
“Det borde vara naturligt att tyska ska vara ett av arbetsspråken under internationella konferenser i Tyskland”, förklarar han. Istället för att engelskan är det enda språket, bör både tyska och engelska användas parallellt för att säkerställa att det tyska språket behåller sin relevans och status inom den akademiska världen.
