Kampen för att rädda världens utrotningshotade språk
En studie från UNESCO om utrotningshotade språk har startat ett globalt uppdrag för att rädda minoritetsspråk från att dö ut. Experter menar nu att nästa generation är nyckeln till en framtid där språklig och dialektal mångfald kan bevaras.
En tyst utrotning i global skala
Om du besöker en pub i Gwynfe, en liten by i ett vindpinat hörn av sydvästra Wales, är chansen stor att du hör en lokal variant av walesiska talas mellan invånarna. I många avlägsna byar i Wales kämpar språket för sin överlevnad, vilket gör ett besök till dessa trakter till en speciell och unik upplevelse. Medan walesiskan upplevde en pånyttfödelse under 1900-talet, står tusentals andra minoritetsspråk runt om i världen inför en allvarlig nedgång, och vissa befinner sig på gränsen till att helt försvinna.
Nyheter om hotade djur och växter dominerar ofta i medierna, men situationen för utrotningshotade språk tas sällan upp. Detta trots att nästan 40 % av världens alla språk kan anses vara hotade, en siffra som kan jämföras med 18 % av alla däggdjur och 8 % av alla växter. Living Tongues Institute for Endangered Languages förutspår att nästan hälften av världens språk kommer att ha försvunnit inom de kommande 100 åren. Varannan vecka dör den sista talaren av ett språk och tar det med sig i graven.
Christopher Moseley, redaktör för Atlas of the World’s Languages in Danger, säger: ”Som mänskliga varelser bör vi bry oss om detta på samma sätt som vi bryr oss om förlusten av världens urval av växter och djur, världens biologiska mångfald.”
Orsakerna bakom språkdöden
Tidigare har det inte funnits många omfattande rapporter i ämnet. Den första heltäckande databasen över världens utrotningshotade språk, nyligen presenterad av UNESCO, avslöjade den alarmerande sanningen att nästan 2 500 språk är i farozonen. Mer än 500 av dessa anses vara ”allvarligt utrotningshotade”, och omkring 200 språk har färre än tio personer som har det som modersmål. UNESCO:s upptäckt har lett till en växande medvetenhet om orsakerna bakom nedgången och har sporrat till nya insatser för att rädda döende språk.
”Lingvister är för första gången medvetna om precis hur många språk det finns i världen, och de blir bättre på att förstå de krafter som hotar dem”, säger Moseley.
Globaliseringen är förmodligen den starkaste kraften som hotar ursprungsspråk. När lokala kulturer och identiteter möter globala politiska och ekonomiska ideologier tvingas mindre grupper ofta att anpassa sig och tala de språk som talas av större och mer dominanta befolkningar. Ekonomiska krav spelar också en stor roll och tvingar människor att migrera till större städer för arbete, där deras unika språk ofrånkomligen riskerar att gå förlorade.
Samtidigt sker en förändring inom många lokalsamhällen. Den stolthet över den egna identiteten och traditionella levnadssätt som tidigare var stark kan ibland minska. Barn och unga bidrar omedvetet till språkens försvinnande genom att välja att tala det dominerande språk de hör i skolan, i filmer och på sociala medier.
Berättelser om överlevnad och förlust
Att språk som walesiska och katalanska överlever beror inte bara på att människorna där vägrar att förlora sin identitet, utan även på att deras regioner, till skillnad från ursprungsområden i exempelvis Indien och Brasilien, inte genomgår lika snabba och omvälvande ekonomiska förändringar. Tvärtom är Katalonien en av Spaniens rikaste regioner och har under årtionden kämpat för autonomi. Att sluta tala katalanska skulle för många kännas som att erkänna ett nederlag. Jose Luis Lopez, en 42-årig barägare i Barcelona, uttrycker det så här:
”Vårt språk är själva essensen av vår identitet. Katalonien är en mycket stolt region och vi älskar vår individualitet. Att inte tala katalanska skulle vara som att servera en öl utan tapas!”
Medan Wales och Katalonien är levande bevis på hur statligt stöd och folkets beslutsamhet kan få språk att inte bara överleva utan även blomstra, är många andra språk inte lika lyckligt lottade. De ”äts upp” av så kallade ”mördarspråk” som engelska, spanska och franska. I Senegal har språket bandial i hög grad ersatts av franska, det tidigare koloniala språket, som idag anses vara det enda språk som är värt att lära sig och göra affärer på. Ett annat sorgligt öde drabbade manx, som talades på Isle of Man. Språkets sista modersmålstalare, Ned Maddrell, spelade i ett desperat försök att bevara sitt språk in flera meningar och berättelser innan han dog 1974. Terry Giddens, 54 år, som har bott på Isle of Man hela sitt liv, anklagar utbildningssystemet för språkets död:
”I skolan uppmuntrades vi aldrig att tala det lokala språket. Allt vårt skolarbete genomfördes på engelska. Jag ångrar att jag inte kan tala det språk som min far och min farfar kunde tala.”
När ett språk dör – en förlust av kunskap
Även om utrotningshotade språk inte har fått samma uppmärksamhet som hotade djur och växter, påpekar dr K. David Harrison, författare till boken When Languages Die, att vi utan dessa språk skulle förlora en enorm kunskapsbank om naturen och den biologiska mångfalden. Språkdöd leder i slutändan till kunskapsdöd.
”Det mesta vi vet om utrotningshotade arter är kodat i språk som aldrig har skrivits ned. Så genom att rädda språk kan vi även rädda arter och ekosystem”, säger dr Harrison.
De flesta är omedvetna om att 80 procent av världens befolkning talar något av de 80 största språken, medan de 3 500 minsta språken talas av endast 0,2 procent av jordens befolkning. En växande medvetenhet om hotet innebär att större åtgärder kan vidtas för att inte bara bevara språken, utan även den unika kunskap de bär med sig. En åtgärd är att noggrant dokumentera ett språk, men det är en metod som är både kostsam och tidskrävande. Enligt dr Greg Anderson, chef på Living Tongues Institute, tar processen att effektivt kartlägga ett språk tre till fyra år och kostar upp till 200 000 pund.
”Vi har människor och folkgrupper som vill hjälpa oss att rädda deras språk. Vad vi inte har är pengarna för att göra det”, menar dr Anderson.
Vägen framåt ligger hos den yngre generationen
När ett språk dör, går oundvikligen en stor del av en kultur i graven med det. Idag sker språkdöden i en oöverträffad takt, men med större förståelse och kunskap är situationen inte oåterkallelig. Tack vare eldsjälar och politiska beslut möjliggjordes walesiskans överlevnad för över femtio år sedan. Kanske ligger det största ansvaret för att rädda världens språkliga mångfald i händerna på barnen. Den yngre generationens önskan att återuppliva sina rötter är nyckeln till överlevnaden för både den språkliga mångfalden och den kunskap som finns lagrad i den. I annat fall kommer globaliseringens inverkan att fortsätta leda till att minoritetsspråk ersätts av politiskt, ekonomiskt och socialt dominanta språk.
