Fotbollslaget Cardiff City kan tvingas att kommunicera med sina supportrar på två språk, engelska och walesiska, om den walesiska språkbyråns planer blir verklighet. Språkbyrån, som har till uppgift att främja och värna det walesiska språket, arbetar för att den lokala nationalförsamlingen i Wales ska bredda den nuvarande språklagstiftningen till att omfatta en betydligt större krets av organisationer, inklusive privata företag.
Bakgrunden till den nya språklagen
För närvarande bereder nationalförsamlingen en ny, uppdaterad lag om det walesiska språket. Lagförslaget är en direkt följd av en överenskommelse som ledde till att en koalition mellan Labour och Plaid Cymry (Walespartiet) kunde ta makten i Wales nationalförsamling.
Den nuvarande lagen, Welsh Language Act 1993, stipulerar att offentliga organ är skyldiga att kommunicera med allmänheten på både walesiska och engelska. Denna lag anses dock vara föråldrad, främst eftersom många tidigare offentliga inrättningar och tjänster har överförts till den privata sektorn sedan lagen trädde i kraft. Detta har skapat ett kryphål där många organisationer som dagligen interagerar med allmänheten inte längre omfattas av kraven på tvåspråkighet.
Förslag om utvidgade krav på tvåspråkighet
Walesiska språkbyrån vill att den nya lagen ska täcka detta gap genom att inkludera en rad privata organisationer. Bland de som nämns finns banker, byggnadsföretag, försäkringsbolag, buss- och tågoperatörer samt flygplatser och järnvägsstationer. Mer specifikt vill man även att lagen ska omfatta ”organisationer som erbjuder idrotts-, fritids- eller konferensfaciliteter med tillstånd att ta in över 1 000 personer”. En sådan definition skulle direkt kunna påverka stora aktörer som fotbollslaget Cardiff City, cricketlaget Glamorgan Cricket, rugbylaget Cardiff Blues och evenemangsarenan Cardiff International Arena.
Argument och motreaktioner
Språkbyråns ståndpunkt
Meirion Prys Jones, chef för walesiska språkbyrån, menar att en uppdatering är en fråga om rättvisa och jämlikhet. Han förklarar problematiken med dagens system: ”Som förslaget ser ut just nu skulle vissa banker som ligger under offentlig kontroll kunna tvingas använda walesiska och engelska av jämlikhetsskäl, medan andra skulle slippa det kravet. Vi tycker att det är rimligt att regeringen ska kunna lagstifta att bilförare i Wales kan få sina försäkringstjänster på walesiska, på samma sätt som de redan kan få andra dokument och tjänster på walesiska, t.ex. skattehandlingar, bilprovningsprotokoll, utdrag ur bilregistret och parkerings- och fortkörningsböter”.
Kritik från näringslivet
Förslaget har mött omedelbar kritik från företagarhåll, där man oroar sig för att företag skulle tvingas till stora extrautgifter för walesiskspråkiga tjänster. Pengar som, enligt kritikerna, hellre borde investeras i kärnverksamheten för att säkra jobb och tillväxt.
En talesman för försäkringsjätten Admiral, med huvudkontor i Cardiff, menar att ett sådant beslut skulle utgöra en stor och onödig belastning. ”Vi är stolta över att vara ett walesiskt bolag, men de flesta av våra försäkringstagare bor i England och Skottland”, säger han. ”Det skulle vara svårt för oss att försvara att vi måste framställa försäkringsvillkor på två språk.”
Även Brittiska industriförbundet i Wales har attackerat språkbyråns hållning. David Rosser, direktör för förbundet, säger: ”Språkbyråns förslag att tvinga banker och försäkringsbolag att ge service på walesiska kommer att få långtgående konsekvenser. Det skulle lägga ytterligare bördor på de största spelarna i försäkrings- och bankbranscherna i Wales i en tid där de måste kämpa för att klara sig igenom utmaningar av en sällan skådad omfattning.”
