Varför lära sig några ord på samiska?
Samiska är inte ett enda språk, utan en rik språkfamilj som tillhör den uraliska språkstammen, precis som finska och ungerska. Språken talas av samer i Sápmi, ett område som sträcker sig över norra delarna av Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland.
Trots att många svenskar besöker Sápmi för fjällvandring, skidresor eller marknader, är kunskapen om de samiska språken ofta begränsad. Att lära sig några enkla ord och fraser är ett kraftfullt sätt att visa respekt och uppskattning för samisk kultur, historia och den självklara närvaron i landskapet.
Ett enkelt ”Bures!” kan öppna dörrar till samtal, fördjupa kulturförståelsen och ge en mer meningsfull upplevelse av norra Sverige. Denna guide fokuserar på de största samiska språken i Sverige: nordsamiska (NSa) och sydsamiska (SSa).
Språken i Sápmi: Mer än bara ett språk
Att förstå att ”samiska” är ett samlingsnamn för en grupp av minst tio olika språk är en viktig utgångspunkt. Skillnaderna mellan dem kan vara lika stora som mellan svenska och tyska, vilket gör dem ömsesidigt obegripliga.
En uralisk språkfamilj
De samiska språken tillhör den finsk-ugriska grenen av de uraliska språken. De är därmed inte släkt med svenska eller norska. Språken delas ofta in i en västsamisk och en östsamisk gren.
- Västsamiska språk: Hit räknas sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska och nordsamiska. Dessa talas främst i Norge, Sverige och Finland.
- Östsamiska språk: Omfattar bland annat enaresamiska, skoltsamiska och kildinsamiska. Dessa talas i Finland och Ryssland.
Officiella minoritetsspråk i Sverige
I Sverige har nordsamiska (Davvisámegiella), lulesamiska (Julevsámegiella) och sydsamiska (Åarjelsaemien gïele) status som officiella nationella minoritetsspråk sedan år 2000. Även de mindre ume- och pitesamiska språken, med ett fåtal talare, omfattas av minoritetsspråkslagen.
Grunderna i samisk skrift och uttal
Att bekanta sig med alfabetet och uttalet är det första steget för att kunna använda fraserna korrekt och med självförtroende.
Alfabet med anpassningar
De samiska språken i Sverige skrivs med varianter av det latinska alfabetet. Skriftspråken är i hög grad fonetiska, vilket innebär att orden i stort sett uttalas som de skrivs, men med några viktiga specialbokstäver att hålla reda på.
- Nordsamiska (NSa) använder flera diakritiska tecken för ljud som saknas i svenskan, till exempel Čč (tj-ljud), Đđ (som i engelska ’this’) och Šš (sj-ljud).
- Sydsamiska (SSa) använder bokstäver som Ææ, Öö och Åå, samt specialbokstaven Ïï som representerar ett unikt, centralt i-ljud.
Tips för uttal
För en svensktalande är det några saker som är extra viktiga att tänka på för att närma sig ett korrekt uttal.
- Betoning: Betoningen ligger nästan alltid på ordets första stavelse. Detta är en av de mest grundläggande reglerna.
- Ljudlängd: Skillnaden mellan kort och lång vokal eller konsonant är helt avgörande för ett ords betydelse. En dubbeltecknad konsonant signalerar ett längre ljud.
- Specialljud: Lägg lite extra tid på att öva in de unika ljuden i det språk du fokuserar på, som Ŧŧ i nordsamiska eller Ïï i sydsamiska.
Vanliga fraser på nordsamiska och sydsamiska
Här är en samling användbara ord och fraser för att komma igång. Uttalshjälpen skrivs med stora bokstäver för den betonade stavelsen.
Hälsningar och artighetsfraser
- Hej: (NSa) Bures! / (SSa) Buerie!
- God dag: (NSa) Buorre beaivi! / (SSa) Buerie biejjie!
- God morgon: (NSa) Buorre iđit! / (SSa) Buerie aerede!
- God kväll: (NSa) Buorre eahket! / (SSa) Buerie iehkede!
- Hur mår du?: (NSa) Mo manná? / (SSa) Guktie veasoeh?
- Jag mår bra: (NSa/SSa) Buorre! / Buerie!
- Vi ses: (NSa) Oaidnalit! / (SSa) Vuejnedibie!
- Tack: (NSa) Giitu / (SSa) Gïjte
- Tack så mycket: (NSa) Ollu giitu / (SSa) Gïjhtoelearoeh!
- Varsågod: (NSa) Leage buorre / (SSa) Ole sjyöhtehke
- Förlåt / Ursäkta: (NSa) Ándagassii / (SSa) Aandegaske
Presentation och grundläggande frågor
- Vad heter du?: (NSa) Mii du namma lea? / (SSa) Gie datnen nomme?
- Jag heter…: (NSa) Mu namma lea… / (SSa) Mov nomme…
- Var kommer du ifrån?: (NSa) Gos don leat eret? / (SSa) Gusnie datne årroeminie?
- Jag är från Sverige: (NSa) Mun lean Ruoŧas eret / (SSa) Mijjieh Sveerjesne årroeminie
- Trevligt att träffas: (NSa) Somá oahpásmuvvat / (SSa) Geske aajhtadidh
- Var?: (NSa) Gos? / (SSa) Gusnie?
- När?: (NSa) Goas? / (SSa) Gåessie?
- Vem?: (NSa) Gii? / (SSa) Gie?
Förståelse och kunskap
- Jag förstår: (NSa) Mun áddet / (SSa) Mijjen årroeh
- Jag förstår inte: (NSa) Mun in ádde / (SSa) Im årroeh
- Jag vet inte: (NSa) Mun in dieđe / (SSa) Im daajrah
- Talar du samiska?: (NSa) Hálatgo don sámegiela? / (SSa) Maahtah datne saemien gïelem soptsestidh?
Känslor, relationer och komplimanger
- Jag älskar dig: (NSa) Mun ráhkistan du / (SSa) Mijjieh datnem eahtsam
- Du är vacker/snygg: (NSa) Don leat čáppis / (SSa) Datne leah tjåppa
- Du är min vän: (NSa) Don leat mu skibir / (SSa) Datne leah mov voelpe
- Familj: (NSa) Bearaš / (SSa) Fuelhkie
Mat, dryck och praktiska situationer
- Mat: (NSa) Biebmu / (SSa) Påramo
- Vatten: (NSa) Čáhci / (SSa) Tjaetsie
- Kaffe: (NSa) Gáffe / (SSa) Gaaffe
- Kött (ofta renkött): (NSa) Biergu / (SSa) Bïerke
- Det är gott!: (NSa) Dat lea njálgga! / (SSa) Daehtie leah njaelkies!
- Hur mycket kostar detta?: (NSa) Man ollu dát máksá? / (SSa) Måjhtie daate maksa?
Siffror, tid och småord
- Ja: (NSa) Ju(o) / (SSa) Jaa
- Nej: (NSa) Ii / (SSa) Ijje
- Ett: (NSa) Okta / (SSa) Akte
- Två: (NSa) Guokte / (SSa) Guekte
- Tre: (NSa) Golbma / (SSa) Gålma
- Idag: (NSa) Odne / (SSa) Daenïn biejjiene
- Imorgon: (NSa) Ihtin / (SSa) Jïhtene
En inblick i samisk grammatik
Samiska språk har en fascinerande grammatisk struktur som skiljer sig markant från svenskans. Den delar grunddrag med finskan och andra finsk-ugriska språk.
Agglutinerande struktur och kasus
Språken är agglutinerande, vilket betyder att ord bildas genom att olika ändelser (suffix) läggs till en rotstam. Dessa ändelser uttrycker till exempel ägande, plats eller antal. Ett enda samiskt ord kan därför motsvara en hel mening på svenska. De har också ett rikt kasussystem, där substantiv böjs för att visa sin funktion i satsen.
Konsonantgradation och negationsverb
Ett annat karaktäristiskt drag, särskilt i nordsamiska, är konsonantgradation. Det innebär att konsonanter i en ordstam kan ändra form beroende på vilken ändelse som följer. Negation uttrycks inte med ett enkelt ”inte”, utan med ett särskilt negationsverb som böjs i person och antal.
Språk, kultur och revitalisering
De samiska språken är en omistlig del av samernas identitet och kulturarv som Europas enda erkända urfolk.
Ett levande kulturarv
Språken är bärare av en rik kunskap om natur, renskötsel, slöjd (duodji), musik (jojk) och muntliga traditioner (árbediehtu). Många ord och begrepp saknar direkta motsvarigheter i svenskan, eftersom de beskriver en specifik verklighet och världsbild.
Vikten av att bevara språken
Under lång tid utsattes de samiska språken för ett hårt assimileringstryck från staten, vilket ledde till att språken försvagades. Idag pågår ett oerhört viktigt revitaliseringsarbete för att stärka, bevara och utveckla språken genom utbildning, media, kultur och lagstiftning. Att använda språken, även i liten skala, är ett sätt att stödja detta arbete.
Professionell översättning till och från samiska
I takt med att de samiska språkens ställning stärks ökar behovet av professionella och korrekta översättningar. Detta gäller allt från offentlig information i samiska förvaltningsområden till kommersiella texter, kulturellt material och juridiska dokument.
Att översätta till samiska språk kräver mer än bara språklig korrekthet. Det kräver en djup kulturell förståelse och kunskap om de specifika dialektala och språkliga skillnaderna. En felaktig översättning kan inte bara leda till missförstånd, utan även uppfattas som respektlös.
TOTAL översättningsbyrå erbjuder kvalificerade översättningstjänster till och från nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Vi samarbetar med översättare som har samiska som modersmål och expertkunskap inom relevanta ämnesområden, för att säkerställa att ditt budskap blir korrekt, träffsäkert och kulturellt anpassat.
Kom igång med ditt lärande
Att visa intresse för de samiska språken är ett viktigt steg. Här är några enkla exempel på hur ett samtal kan låta.
Exempel på enkla samtal
Dialog 1: Enkel hälsning (nordsamiska)
Máret: Bures! Mo manná? – Hej! Hur går det?
Juhán: Bures! Buros dat manná. Na don? – Hej! Det går bra. Och du?
Máret: Mu namma lea Máret. Somá oahpásmuvvat. – Jag heter Máret. Trevligt att träffas.
Dialog 2: Fråga om vädret (sydsamiska)
Person A: Buerie biejjie! Guktie dáälvie? – God dag! Hur är vädret?
Person B: Buerie biejjie! Idtje leah båaltan. – God dag! Idag är det kallt.
Att lära sig samiska är att bidra till språklig mångfald och visa respekt för ett urfolks kultur. Buorit oahput! (Goda studier! – NSa)
