Från ensamhet till delaktighet – varför språk gör skillnad i det offentliga rummet
Att förstå den information som påverkar ens liv är en mänsklig rättighet. Ändå lever tusentals människor i Sverige i språklig skugga – en vardag där samhällsbesked, nyheter från kommunen, varningar och inbjudningar till deltagande sker på ett språk de inte fullt ut behärskar. Det är en situation som inte bara skapar praktiska svårigheter, utan också fördjupar känslor av utanförskap och minskar tilliten till samhället.
Språk är porten till förståelse. När en kommun väljer att kommunicera på flera språk, skickar den ett tydligt budskap: ”Du är också en del av detta samhälle.” Det handlar inte om att förenkla eller urvattna kommunikationen, utan om att förstärka dess räckvidd. Flerspråkiga nyhetsflöden från kommuner är därför inte bara en inkluderande gest – det är en strategisk åtgärd med långtgående positiva effekter för hela samhället.
Sverige – ett flerspråkigt land i praktiken, men inte i kommunikationen
Sverige har i dag över två miljoner invånare med utländsk bakgrund, och uppskattningsvis talas det över 150 olika språk i landet. De största språken förutom svenska är arabiska, somaliska, persiska, tigrinja, engelska, kurdiska och bosniska/kroatiska/serbiska. Trots denna språkliga rikedom kommunicerar många kommuner fortfarande nästan uteslutande på svenska.
Detta skapar ett glapp mellan befolkningens verklighet och den offentliga kommunikationen. För personer som ännu inte behärskar svenska fullt ut, eller som har begränsad läs- och skrivkunnighet på svenska, blir kommunens nyhetsflöden, hemsidor och informationskampanjer otillgängliga.
Språkliga barriärer påverkar mer än bara informationstillgång
När invånare inte får tillgång till samhällsinformation på ett språk de förstår riskerar de att missa:
- Viktig information om skolstart, ändrade busstider eller snöröjning
- Nyheter om samhällsplanering, bostadsprojekt eller medborgardialog
- Hälsoråd och rekommendationer, exempelvis vid smittsamma sjukdomar
- Information om kriser, elavbrott, bränder eller vädervarningar
- Inbjudningar till att delta i samråd, möten eller kulturarrangemang
Men konsekvenserna är djupare än så. Den som inte känner till sin rätt att yttra sig i en fråga, som inte förstår hur kommunen fungerar, som aldrig hör sitt språk i officiella sammanhang – den personen upplever ofta ett utanförskap som med tiden blir till tystnad. Det kan urholka den demokratiska delaktigheten och försvaga det sociala kontraktet mellan individ och samhälle.
Demokrati är inte automatisk – den måste tillgängliggöras
Ett av de mest grundläggande syftena med kommunal information är att skapa förutsättningar för invånarnas delaktighet i demokratin. Men delaktighet kräver förståelse, och förståelse kräver tillgång till information på ett språk man behärskar.
Det är därför flerspråkiga nyhetsflöden inte bara är ett verktyg för integration – de är ett demokratistärkande initiativ. De gör det möjligt för fler att:
- Följa lokala beslut och påverka politiken
- Delta i samhällsplaneringen
- Engagera sig i skolan, fritidsverksamhet och föreningsliv
- Veta sina rättigheter – men också sina skyldigheter
Digital kommunikation: En historisk möjlighet att nå fler
Digitala plattformar har revolutionerat sättet vi kommunicerar på – och kommuner har aldrig haft bättre förutsättningar att nå ut till olika målgrupper än i dag. Med verktyg som automatiserade nyhetsbrev, pushnotiser, RSS-flöden, sociala medier och appar är det tekniskt fullt möjligt att skapa parallella nyhetskanaler på olika språk, antingen manuellt eller i samarbete med professionella översättare.
Här öppnar sig en värld av möjligheter:
- Ett veckobrev på arabiska till boende i ett visst bostadsområde
- Instagram-inlägg om kulturaktiviteter på somaliska
- Snabba SMS-varningar vid kris på persiska och tigrinja
- Informationsfilmer med textning eller voiceover på flera språk
- En separat flik på kommunens hemsida med nyhetsarkiv per språk
Internationella exempel visar vägen – så gör andra länder
Många städer världen över har tagit stora kliv för att flerspråkig information ska bli norm, inte undantag.
New York City – över 10 språk i stadens officiella kommunikation
I New York City finns ett kommunalt direktiv som kräver att stadens myndigheter tillhandahåller översättningar av viktiga dokument och meddelanden på minst tolv olika språk, baserat på demografin i respektive stadsdel. Allt från brottsförebyggande information till skolmaterial och hälsovarningar översätts konsekvent.
Barcelona – flerspråkig information som en del av stadsidentiteten
Barcelona kommunicerar inte bara på katalanska och spanska, utan har särskilda språkstrategier för att nå ut till migrantgrupper från Nordafrika, Mellanöstern och Latinamerika. Flerspråkig information är en självklar del av deras välkomstpaket till nyinflyttade och nyhetsflöden via stadens webbportal.
Helsingfors – anpassade flerspråkiga nyheter för invandrare
I Helsingfors har man utvecklat en särskild digital nyhetsplattform – InfoFinland – som erbjuder samhällsinformation på tolv språk. Plattformen används aktivt av både nyanlända och etablerade invånare för att förstå sina rättigheter, hitta boende, arbete och delta i samhället.
Språk som investering – inte kostnad
Ett vanligt argument mot flerspråkiga nyhetsflöden är att det skulle vara för dyrt. Men den kostnad kommunen betalar för översättningar är ofta försumbar i förhållande till de samhällsekonomiska vinsterna.
Förebyggande kommunikation sparar pengar
Genom att nå ut i rätt tid, på rätt språk, kan man:
- Minska antalet felanmälningar och onödiga samtal till kommunens växel
- Förebygga missförstånd kring regler och lagar
- Stärka förtroendet för kommunala tjänster, vilket ökar effektiviteten
- Få fler att delta i vaccinationer, barnhälsokontroller och skolmöten
Mätningar från Storbritannien visar att varje pund som investeras i tillgänglig, flerspråkig information sparar mellan 4 och 7 pund i form av minskade samhällskostnader för missförstånd, sjukvård, brott och integrationsproblem.
Professionell översättning – grunden för kvalitet och trovärdighet
För att flerspråkig kommunikation ska fungera i praktiken krävs det att innehållet är korrekt, nyanserat och kulturellt anpassat. Automatiska översättningar räcker sällan till – särskilt inte vid samhällsviktig information där en felöversättning kan få allvarliga konsekvenser.
Det är därför avgörande att kommuner samarbetar med professionella översättare med kompetens i både språkliga och kulturella frågor. Det handlar inte bara om att ”översätta ord” – det handlar om att förmedla budskap på ett sätt som känns relevant, begripligt och tryggt för mottagaren.
Framtidens kommun pratar fler språk – är din kommun med?
Flerspråkiga nyhetsflöden bör inte ses som en extra service, utan som en nödvändig del av det moderna samhällskontraktet. De är en investering i demokratin, i integrationen och i invånarnas hälsa, trygghet och delaktighet.
Kommuner som väljer att prioritera flerspråkig kommunikation visar att de är i takt med tiden – att de förstår sin befolkning, tar ansvar för samhällsutvecklingen och har ambitionen att vara till för alla, inte bara för de svenskspråkiga.
Vad kan en kommun börja med redan idag?
- Analysera vilka språk som är mest relevanta utifrån befolkningsstatistik
- Skapa nyhetsbrev och digitala flöden på dessa språk
- Upphandla professionella översättningstjänster med branschkompetens
- Bygg upp ett översättningsarkiv för återanvändning av vanligt innehåll
- Utbilda kommunikationspersonalen i interkulturell kommunikation
Avslutning – ett samhälle byggt på förståelse
Kommunikation är inte neutral. Vem man talar till, på vilket språk, och i vilket sammanhang – det skickar signaler om tillhörighet, värde och ansvar. I ett Sverige där mångfalden växer och där språklig inkludering blir en avgörande faktor för framtidens hållbara samhälle, kan kommunerna inte längre ha en en-språkig informationsstrategi.
TOTAL översättningsbyrå uppmanar därför alla kommuner att ta sitt ansvar på allvar. Genom att erbjuda flerspråkiga nyhetsflöden stärker vi inte bara förståelsen och tryggheten hos våra invånare – vi bygger ett samhälle där alla får vara med och påverka. Ett samhälle där information inte är ett privilegium, utan en rättighet.
