Ord och fraser på tsonga som är bra att kunna

INNEHÅLL ▸

Xewani! Lär dig tsonga – fraser från södra Afrika

Tsonga, eller Xitsonga som det heter på språket självt (prefixet xi- indikerar språk, klass 7), är ett betydande bantuspråk som talas av över 14 miljoner människor (L1+L2) i södra Afrika. Dess huvudsakliga talare, Vatsonga-folket, finns främst i södra Moçambique, samt i provinserna Limpopo och Mpumalanga i Sydafrika (där tsonga är ett av landets elva officiella språk) och i delar av Zimbabwe och Eswatini (tidigare Swaziland). Språket tillhör den sydöstra gruppen av bantuspråk (S.50 i Guthries klassifikation) och är nära besläktat med tswa och ronga.

Tsonga är ett språk rikt på uttryck för gemenskap, respekt och vardagsliv, och bär på en stark muntlig tradition samt en livlig modern musikkultur (ibland kallad Tsonga disco). För svenskar som reser till Krugerparken i Sydafrika, arbetar med projekt i Moçambique, eller har kontakt med den tsongatalande befolkningen i regionen eller i diasporan, är det en ovärderlig tillgång att kunna några fraser. Att möta människor på deras eget språk visar respekt, öppnar dörrar och ger en djupare inblick i kulturen. Tsonga skrivs med det latinska alfabetet och har, liksom många andra bantuspråk, ett system med substantivklasser och toner. Vissa dialekter har även lånat in klickljud från närliggande nguni-språk. Denna guide ger en introduktion till användbara fraser och språkets struktur.

Alfabet och skrift – latinskt och fonetiskt

Tsonga använder det latinska standardalfabetet med en väletablerad ortografi, särskilt i Sydafrika.

Alfabetet: A-Z.
Fonetisk princip: Skriften är i hög grad fonetisk. Varje bokstav eller vanlig digraf representerar oftast ett specifikt ljud. Toner och klickljud (där de förekommer) markeras dock sällan i vanlig skrift.
Viktiga ljud/bokstäver:
- Vokaler: Har oftast 7 vokalfonem, men skrivs med de fem bokstäverna a, e, i, o, u. Skillnaden mellan slutet e [e] / o [o] och halvöppet e [ɛ] / o [ɔ] markeras normalt inte, men är viktig i uttalet. Vokallängd är generellt inte betydelseskiljande.
- Speciella konsonanter och digrafer:
  - X x: Uttalas som ’sj’ [ʃ]. Ex: Xewani -> She-WAA-ni.
  - Hl hl: Tonlös lateral frikativa [ɬ]. Ett viskande l-ljud, luften passerar vid sidan av tungan.
  - Tl tl: Tonlös lateral affrikata [t͡ɬ].
  - By/Dy/My/Ny/Py/Sw/Ts/Zw etc.: Kombinationer med ’y’ eller ’w’ indikerar ofta palatalisering eller labialisering. Ny är [ɲ] (nj).
  - C, Q, X (för klickljud): Se separat avsnitt nedan. Dessa är inte ursprungliga tsonga-ljud.
  - Pf/Bv: Labiodentala affrikator [p͡f] / [b͡v] förekommer.
  - Aspirerade konsonanter: kh, ph, th uttalas med luftstöt [kʰ, pʰ, tʰ].
Tonmarkering: Toner (hög och låg) markeras normalt inte.

Substantivklasser (Swigarho swa mavito) – bantugrammatikens grundpelare

Som ett bantuspråk organiserar tsonga sina substantiv i klasser (swigarho swa mavito), vilket är fundamentalt för grammatiken.

Principen: Alla substantiv tillhör en av cirka 18 klasser (organiserade i singular/plural-par), markerad med ett prefix.
Kongruens (Ntwalanano): Substantivets klassprefix styr formen på alla andra ord som hör till det: verb, adjektiv, pronomen, demonstrativer, räkneord etc. Dessa måste ta ett matchande kongruensprefix.
Vanliga klasspar (Prefix sg./pl.): Systemet liknar det i andra sydliga bantuspråk (som zulu, xhosa, sesotho):
- Kl. 1/2 (mu-/va-): Människor (munhu ’person’, vanhu ’personer’)
- Kl. 1a/2a (Ø-/va-): Släktingar, titlar (tatana ’far’, vatatana ’fäder’)
- Kl. 3/4 (mu-/mi-): Träd, floder etc. (muri ’träd’, miri ’träd’)
- Kl. 5/6 (ri-/ma-): Diverse, frukter, par (rihlo ’öga’, mahlo ’ögon’)
- Kl. 7/8 (xi-/swi-): Saker, språk (xilo ’sak’, swilo ’saker’; Xitsonga ’Tsonga-språket’)
- Kl. 9/10 (N-/tiN- eller Ø/Ø): Djur, lånord (mbyana ’hund(ar)’, homu ’ko(r)’)
- Kl. 11/10 (ri-/tiN-): Långa objekt, abstrakta ting (ripfalo ’dörr’, timpfalo ’dörrar’)
- + Några fler klasser (14 vu-, 15 ku-, 16-18 fa-/ku-/mu- lokativer).

Att förstå klassystemet och kongruensen är nödvändigt för att tala korrekt tsonga.

Toner – den viktiga men osynliga melodin

Tsonga är, liksom de flesta bantuspråk, ett tonspråk.

Två grundtoner: Har normalt två grundläggande tonnivåer: Hög (H) och Låg (L).
Funktion: Tonerna är avgörande för att skilja mellan ord som annars stavas lika (lexikal ton) och för att markera grammatiska skillnader (grammatisk ton), t.ex. i verbformer.
Skrivs ej ut: Tonerna markeras inte i standardortografin.
Lyssna och härma: Att lära sig korrekt tonuttal kräver intensiv lyssning på modersmålstalare. Fokusera på språkets inneboende melodi.

Klickljuden – lån från grannar

Till skillnad från de närliggande nguni-språken (som zulu och xhosa) har tsonga inte klickljud som en ursprunglig del av sitt ljudsystem.

Lånord: Klickljud (representerade av bokstäverna c, q, x) förekommer dock i vissa lånord som tagits in från nguni-språken.
Begränsad användning: Deras förekomst är relativt begränsad i standardtsonga jämfört med t.ex. zulu.
Om du stöter på dem: Lyssna på hur de uttalas av modersmålstalare (se guiden för setswana/sesotho för en beskrivning av de tre klickljuden).

Hälsningsfraser – bygg broar från första stund

Hälsningar är en självklar och viktig del av den sociala kulturen hos Vatsonga. Inled alltid ett samtal med en hälsning.

Hej / God morgon (vanlig hälsning) – Xewani / Avuxeni – she-WAA-ni / a-vu-SHE-ni
Hur mår du? (till en person) – U njhani? / Ku njhani? – u NJHA-ni? / ku NJHA-ni?
Hur mår ni? (till flera personer eller artigt) – Mi njhani? – mi NJHA-ni?
Jag mår bra (”Jag finns” / ”Jag har vaknat”) – Ndzi kona / Ndzi pfukile – ndzi KO-na / ndzi PFU-ki-le
Ha en bra dag! (”Du må ha en bra dag”) – U va na siku lerinene – u va na SI-ku le-ri-NE-ne
God kväll – (Ofta används Xewani eller en fråga om hur dagen varit)
Hejdå (till den som går, ”Gå väl!”) – Famba kahle! – FAM-ba KAH-le!
Hejdå (till den som stannar, ”Stanna väl!”) – Sala kahle! – SA-la KAH-le!
Vi ses! (”Vi ska ses!”) – Hi ta vonana! – hi ta vo-NA-na!
Välkommen – Ha ku amukela / Mi amukeriwile – ha ku a-mu-KE-la / mi a-mu-ke-ri-WI-le

Artighetsfraser – tala med xivono (respekt)

Artighet och hänsyn visas genom ord och handlingar. Ndza nkhensa (Tack) är ett viktigt ord.

Tack (”Jag tackar”) – Ndza nkhensa – ndza N-KHEN-sa
Tack (alternativ) – Inkomu – in-KO-mu
Tack så mycket – Ndza nkhensa swinene / Inkomu swinene – ndza N-KHEN-sa swi-NE-ne / in-KO-mu swi-NE-ne
Varsågod (svar på tack) – Ofta inget specifikt, eller Na wena (”Och du”).
Snälla / Jag ber om – Ndzi kombela – ndzi kom-BE-la
Ursäkta mig / Förlåt – Ndzi khomeli / Ndzi rivaleli – ndzi KHO-me-li / ndzi ri-va-LE-li
Ingen fara / Det gör inget (”Det har inte sak/angelägenhet”) – A swi na mhaka / A swi na ndzava – a swi na MHA-ka / a swi na NDZA-va

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (vito) och ursprung (kwihi).

Och ni/du? (artigt / informellt) – Na n’wina? / Na wena? – na NWII-na? / na WE-na?
Vad heter du? (”Namn ditt [är] vem?”) – Vito ra wena u mani? – VI-to ra WE-na u MA-ni?
Vad heter ni? (artigt) – Vito ra n’wina hi mani? – VI-to ra NWII-na hi MA-ni?
Jag heter … (”Namn mitt är…”) – Vito ra mina hi … – VI-to ra MI-na hi …
Varifrån kommer du? (”Du kommer ut var?”) – U huma kwihi? – u HU-ma KWI-hi?
Varifrån kommer ni? (artigt) – Mi huma kwihi? – mi HU-ma KWI-hi?
Jag är från Sverige – Ndzi huma eSweden – ndzi HU-ma e-SWE-den
Var bor du/ni? – U tshama kwihi? / Mi tshama kwihi? – u TSHA-ma KWI-hi? / mi TSHA-ma KWI-hi?
Trevligt att träffas (”Jag är glad att känna dig/er”) – Ndza tsaka ku ku tiva / ku mi tiva – ndza TSA-ka ku ku TI-va / ku mi TI-va
Varför? (”För vad?”) – Hikwalaho ka yini? – hi-kwa-LA-ho ka YI-ni?
När? – Rini? – RI-ni?
Var? – Kwihi? – KWI-hi?
Vem? – Mani? – MA-ni?
Hur? – Njhani? – NJHA-ni?

Kunskap och förståelse

Uttryck om du förstår (twisisa) eller vet (tiva).

Jag förstår – Ndza twisisa – ndza TWI-si-sa
Jag förstår inte – A ndzi twisisi – a ndzi TWI-si-si
Jag vet – Ndza tiva – ndza TI-va
Jag vet inte – A ndzi tivi – a ndzi TI-vi
Talar du engelska? (”Du talar engelska?”) – U vulavula Xinghezi? – u vu-la-VU-la shing-GHE-zi?
Jag talar lite tsonga – Ndzi vulavula Xitsonga xitsongo – ndzi vu-la-VU-la shi-TSONG-ga shi-TSONG-go
Vad betyder detta? (”Detta säger vad?”) – Lexi xi vula yini? – LE-shi shi VU-la YI-ni?
Kan ni upprepa, snälla? (artigt) – Mi nga vuyelela, ndzi kombela? – mi nga vu-ye-LE-la, ndzi kom-BE-la?
Kan ni tala långsammare, snälla? (artigt) – Mi nga vulavula kahle kahle, ndzi kombela? – mi nga vu-la-VU-la KAH-le KAH-le, ndzi kom-BE-la?

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (ndlala), trötthet (karhele) eller glädje (tsakile).

Jag är hungrig (”Jag har hunger”) – Ndzi ni ndlala – ndzi ni NDLA-la
Jag är törstig (”Jag har törst”) – Ndzi ni torha – ndzi ni TOR-ha
Jag är trött (”Jag har tröttnat”) – Ndzi karhele – ndzi kar-HE-le
Jag är sjuk (”Jag har sjukdom”) – Ndzi na vuvabyi – ndzi na vu-VAB-yi
Jag är glad (”Jag har glatt mig”) – Ndzi tsakile – ndzi tsa-KI-le
Jag är ledsen (”Jag har sorg”) – Ndzi ni gome – ndzi ni GO-me
Jag fryser (”Jag känner kyla”) – Ndzi twa xirhami – ndzi TWA shi-RHA-mi
Jag är varm (”Jag känner värme”) – Ndzi twa hisa – ndzi TWA HI-sa
Jag behöver hjälp (”Jag behöver hjälp”) – Ndzi lava mpfuno – ndzi LA-va M-pfu-no

Komplimanger och vänskapliga fraser

Visa uppskattning till en munghana (vän).

Jag älskar/tycker om dig – Ndzi ku rhandza – ndzi ku RHAN-dza
Jag tycker mycket om dig – Ndzi ku rhandza ngopfu – ndzi ku RHAN-dza NGOP-fu
Du är vacker/snygg! (”Du är vacker”) – U sasekile (ngopfu)! – u sa-se-KI-le (NGOP-fu)!
Du är snäll (”Du är bra”) – U munhu lonene – u mu-NHU lo-NE-ne
Du är min vän – U munghana wa mina – u mung-GHA-na wa MI-na
Vän – Munghana (sg) / Vanghana (pl) – mung-GHA-na / vang-GHA-na
Jag saknar dig (”Jag längtar efter dig”) – Ndza ku navela – ndza ku na-VE-la
Familj – Ndyangu – N-dyan-gu
Pappa – Tatana – ta-TA-na
Mamma – Manana / Mhani – ma-NA-na / MHA-ni
Bror – Buti / Makwavo (manlig) – BU-ti / ma-KWA-vo
Syster – Sesi / Makwavo (kvinnlig) – SE-si / ma-KWA-vo

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ tiya (te) eller njut av vuswa (majsgröt) och beröm maten (Swo nandziha!).

Mat – Swakudya – swa-KUD-ya
Dryck – Swakunwa – swa-KU-nwa
Majsgröt (basföda) – Vuswa / Vukanyi – VUS-wa / vu-KAN-yi
Grönsaker (ofta blad) – Matsavu – ma-TSA-vu
Kött – Nyama – NYA-ma
Kyckling – Huku – HU-ku
Fisk – Nhlampswa / Nhlanhla – NHLAMP-swa / NHLA-nhla
Vatten – Mati – MA-ti
Kaffe – Kofi – KO-fi (lånord)
Te – Tiya – TI-ya (lånord)
Öl (traditionell/kommersiell) – Byala / Bawa – BYA-la / BA-wa
Vad är detta? (”Detta är vad?”) – Lexi i yini? – LE-shi i YI-ni?
Jag vill ha… – Ndzi lava… – ndzi LA-va…
Vatten, tack – Ndzi kombela mati – ndzi kom-BE-la MA-ti
Ett te, tack – Ndzi kombela tiya – ndzi kom-BE-la TI-ya
Det är jättegott! (”Det är mycket sött/smakrikt!”) – Swo nandziha swinene! – swo nand-ZI-ha swi-NE-ne!
Smaklig måltid! (”Ät väl!”) – Dya kahle! – DYA KAH-le!
Notan, tack – Ndzi kombela bili – ndzi kom-BE-la BI-li
Jag är mätt (”Jag har blivit mätt”) – Ndzi xurhile – ndzi SHU-rhi-le

Shopping och priser

Xana i mali muni? (Vad kostar det?) – frågan du behöver på marknaden (bazara).

Hur mycket kostar det? (”Vad är pengarna?”) – Xana i mali muni? – SHA-na i MA-li MU-ni?
Det är dyrt – Swa dura – swa DU-ra
Det är för dyrt – Swa dura ngopfu – swa DU-ra NGOP-fu
Det är billigt – Swa chipa – swa CHI-pa (lånord)
Finns det något billigare? (”Finns det det som är billigt?”) – Xana ku na leswi nga chipa? – SHA-na ku na LES-wi nga CHI-pa?
Kan ni sänka priset? (artigt) – Xana mi nga hunguta ntsengo? – SHA-na mi nga hung-GU-ta NTSEN-go?
Jag tittar bara (”Jag tittar endast”) – Ndzi languta ntsena – ndzi lang-GU-ta NTSEN-na
Jag vill köpa detta – Ndzi lava ku xava lexi – ndzi LA-va ku SHA-va LE-shi
Affär – Xitolo – shi-TO-lo (lånord)
Marknad – Bazara / Makete – ba-ZA-ra / ma-KE-te (lånord)
Pengar – Mali – MA-li
Valuta (Sydafrika / Moçambique) – Rhandi / Meticali – RHAN-di / me-ti-CA-li

Siffror (1-10) – med klassprefix!

Liksom andra bantuspråk böjs räkneorden efter substantivets klass.

1: stam -n’we (prefix: xin’we, wun’we…)
2: stam -mbirhi (prefix: swimbirhi, timbirhi…)
3: stam -nharhu (prefix: swinharhu, tinharhu…)
4: stam mune (fast form)
5: stam ntlhanu (fast form)
6: Tsevu – TSE-vu
7: Nkombo – N-KOM-bo
8: Nhungu – NHUN-gu
9: Kaye – KA-ye
10: Khume – KHU-me

Högre tal: 11 = khume na xin’we, 20 = makume mambirhi, 100 = zana.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (nkarhi).

Nu – Sweswi – SWE-swi
Idag – Namuntlha – na-mun-TLHA
Imorgon – Mundzuku – mun-DZU-ku
Igår – Tolo – TO-lo
Morgon – Mixo – MI-sho
Dag / Sol – Siku / Dyambu – SI-ku / DYAM-bu
Kväll – Nimadyambu / Riperile – ni-ma-DYAM-bu / ri-pe-RI-le
Natt – Vusiku – vu-SI-ku
Måndag – Musumbhunuku – mu-sum-BHU-nu-ku
Tisdag – Ravumbirhi – ra-vum-BIR-hi
Onsdag – Ravunharhu – ra-vun-HAR-hu
Torsdag – Ravumune – ra-vu-MU-ne
Fredag – Ravuntlhanu – ra-vun-TLHA-nu
Lördag – Mugqivela – mu-ggi-VE-la (q=klick?)
Söndag – Sonto – SON-to
Vad är klockan? (”Tiden är hur mycket?”) – Nkarhi i mani? / I nkarhi muni? – NKA-rhi i MA-ni? / i NKA-rhi MU-ni?

Småord och reaktioner

Ina (Ja), E-e (Nej), Swinene (Okej).

Ja – Ina – I-na
Nej – E-e / Ina-a – E-e / i-NA-a
Okej / Bra / Just det – Swinene / Hikwalaho – swi-NE-ne / hi-kwa-LA-ho
Kanske – Xana / Kumbexana – SHA-na / kum-be-SHA-na
Verkligen? / Sant? – Hakunene? – ha-ku-NE-ne?
Naturligtvis / Självklart – Hakunene sweswo – ha-ku-NE-ne SWE-swo

Grundläggande grammatik – klasser, toner och agglutination

Tsonga är ett typiskt bantuspråk med en rik och regelbunden grammatisk struktur.

Substantivklasser och kongruens: Alla substantiv tillhör en av ca 18 klasser, markerade med prefix. Dessa prefix styr formen på verb, adjektiv och andra ord i satsen.
Agglutinerande: Verb och andra ord byggs upp genom att foga samman prefix och suffix till en rot. Verb innehåller ofta prefix för subjekt, tempus/aspekt och objekt.
Verbets struktur: Ofta: Subjektprefix – TAM – (Objektprefix) – Rot – (Extensioner) – Final vokal (-a).
Toner: Har två grundtoner (Hög, Låg) som är betydelseskiljande men inte skrivs ut.
Ordföljd: Grundordföljden är SVO (Subjekt-Verb-Objekt).
Ingen genus: Substantivklasserna ersätter grammatiskt genus.

Uttalstips för svenskar

Fokusera på toner och de speciella konsonanterna.

Toner (Hög/Låg): Lyssna intensivt för att uppfatta melodin.
Klickljud (c, q, x): Dessa är inte ursprungliga i tsonga men förekommer i lånord från nguni-språk (som zulu). Uttalas som dental [ǀ], alveolar [!] eller lateral [ǁ] klick.
Aspiration: Skilj oaspirerade (p, t, k) från aspirerade (ph, th, kh).
Speciella lateraler: hl [ɬ] (viskande l) och tl [t͡ɬ] (lateral affrikata).
X: Uttalas som ’sj’ [ʃ].
Betoning: Ligger nästan alltid på näst sista stavelsen.

Tsonga språk och kultur

Språket är en viktig del av Vatsonga-folkets identitet och kulturarv.

Historia: Tsongatalande folk har en lång historia i södra Moçambique och nordöstra Sydafrika, med kopplingar till bland annat Gaza-riket på 1800-talet.
Musik: Har en livlig modern musikscen, ibland kallad Tsonga disco, samt traditionell musik.
Kultur: Känd för sin konst, hantverk och sociala strukturer.
Modern status: Ett viktigt officiellt språk i Sydafrika och ett stort regionalt språk i Moçambique.

Inlärningstips

Närma dig tsonga systematiskt:

Lyssna på toner och betoning: Viktigt för uttalet.
Lär dig substantivklasser och kongruens: Nyckeln till grammatiken.
Förstå verbets uppbyggnad: Identifiera de olika prefixen och deras funktion.
Öva på specialljuden: Särskilt lateraler (hl, tl) och aspiration. Klickljuden är mindre centrala om du inte fokuserar på Nguni-influerade dialekter.
Hitta resurser: Sök efter online-ordböcker, läromedel (ofta via engelska eller portugisiska för Moçambique-varianten), och media från Sydafrika (t.ex. SABC).

Exempeldialoger

Se hur ett vänligt samtal i Limpopo eller södra Moçambique kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Maria: Xewani! Mi njhani? (Hej! Hur mår ni?)

Joseph: Xewani! Ndzi kona, ndza nkhensa. Na n’wina? (Hej! Jag mår bra, tack. Och ni?)

Maria: Na hina hi kona. Vito ra n’wina hi mani? (Vi mår också bra. Vad heter ni?)

Joseph: Vito ra mina hi Joseph. Ra n’wina? (Jag heter Joseph. Ert?)

Maria: Vito ra mina hi Maria. Ndza tsaka ku mi tiva. (Jag heter Maria. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: be om vatten

Turist: Ndzi khomeli! Ndzi kombela mati, ndapota. (Ursäkta! Jag ber om vatten, snälla.)

Säljare: Ina. Ma tirhandza yo titimela kumbe ya ku hisa? (Ja. Vill ni ha kallt eller varmt?)

Turist: Yo titimela, ndza nkhensa. Xana i mali muni? (Kallt, tack. Vad kostar det?)

Säljare: I marandi ya khume. (Det är tio Rand.)

Turist: Swinene. Ndza nkhensa swinene! (Okej. Tack så mycket!)

Att lära sig tsonga öppnar dörren till en rik och levande kultur i södra Afrika. Sala kahle!

Vill du upptäcka fler språk där rytm, hjärta och vardagsvisdom möts? Följ TOTAL översättningsbyrås blogg – där varje språk är en bro till människors hjärtan!