Ord och fraser på konkani som är bra att kunna

Namaskar! Lär dig konkani – fraser från Goa och Indiens västkust

Konkani (कोंकणी – Kōnkaṇī) är ett fascinerande och melodiskt indoariskt språk som talas av över 2,5 miljoner människor längs Indiens vackra västkust. Det är det officiella språket i den populära delstaten Goa och ett av Indiens 22 nationellt erkända språk. Konkani har en rik historia och talas även av betydande grupper i kustnära delar av Maharashtra, Karnataka och Kerala. Språket tillhör den sydliga grenen av de indoariska språken och är närmast besläktat med marathi, men det har utvecklats till ett distinkt språk med egna unika drag och dialekter. En särskilt intressant aspekt är det starka inflytandet från portugisiska, ett arv från Goas långa historia som portugisisk koloni.

För svenskar som lockas av Goas stränder och avslappnade atmosfär, utforskar västra Indiens kultur, eller har kontakter med konkani-talande i Sverige eller utomlands, är det både givande och uppskattat att lära sig några grundläggande fraser. Att kunna hälsa med ett Namaskār eller tacka med ett Dev baren karūn visar respekt och öppnar dörrar till en djupare förståelse för den lokala kulturen. Konkani har en komplex skriftsituation med flera använda alfabet, men Devanagari är officiellt i Goa. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardkonkani (med Goas variant som utgångspunkt), med devanagari-skrift, latinsk translitterering och en förenklad uttalsguide.

Alfabet och skriftsystem – en mångfald

Konkani har den ovanliga situationen att det skrivs med flera olika alfabet beroende på region och talarnas religiösa tillhörighet.

Devanāgarī (देवनागरी): Detta är det officiella skriftsystemet för konkani i Goa och det som främst används i utbildning och officiella publikationer där. Det är samma grundalfabet som används för hindi, nepalesiska och marathi, en abugida med inherent vokal, mātrā-tecken för andra vokaler, och specifika tecken för aspiration och retroflexion (se avsnittet om uttal).
Latinsk skrift (Romi lipi): Har en lång historia, särskilt bland katolska konkanitalare i Goa, och användes redan under den portugisiska tiden. Stavningen i den latinska skriften är ofta mer baserad på portugisisk eller engelsk ortografi och kan vara mindre fonetiskt konsekvent än Devanāgarī, särskilt gällande aspiration och retroflexion. Den används fortfarande flitigt i viss litteratur, religiösa sammanhang och av diasporan.
Kannadaskrift: Används traditionellt av konkanitalande hinduer i delstaten Karnataka.
Malayalam-skrift: Används traditionellt av vissa konkani-gemenskaper i Kerala.
Arabisk skrift: Har historiskt använts av muslimska konkani-talande grupper.

Denna guide använder primärt Devanāgarī, då det är den officiella skriften i Goa, tillsammans med latinsk translitterering.

Relationen till marathi och portugisiska

Konkanis språkliga identitet formas av dess nära släktskap med marathi och det unika portugisiska arvet.

Relation till Marathi: Konkani och marathi är mycket nära besläktade och tillhör samma sydliga indoariska undergrupp. De delar en stor del av ordförrådet och grundläggande grammatiska strukturer. Graden av ömsesidig förståelse varierar beroende på dialekt, men är generellt sett hög. Historiskt har det funnits debatt om huruvida konkani är en dialekt av marathi eller ett eget språk, men idag är det etablerat och erkänt som ett eget språk med en egen litterär tradition.
Portugisiskt inflytande: Under de över 450 år (1510–1961) som Goa var en portugisisk koloni, påverkades konkani starkt av portugisiskan, särskilt i ordförrådet. Många portugisiska ord relaterade till administration, juridik, religion (inom katolicismen), mat, kläder och vardagsföremål har lånats in och anpassats till konkanis ljudsystem. Exempel inkluderar kazar (bröllop, från port. ’casar’), pão (bröd), janel (fönster, från ’janela’), mes (bord, från ’mesa’). Detta portugisiska inslag är mest framträdande i Goas konkani, särskilt bland katoliker.

Hälsningsfraser – säg namaskār med ett leende

Inled dina möten i Goa med en respektfull hälsning. Namaskār är en allmän och artig hälsning.

Hej / Välkommen / God dag (formellt, allmänt) – नमस्कार – Namaskār – na-mas-KAAR
Traditionell hälsning/välgångsönskan/tack – देव बरें करूं – Dev baren karūn – dev ba-REN ka-RUUN
God morgon – शुभ सकाळ / बरी सकाळ – Shubh sakāḷ / Barī sakāḷ – SHUBH sa-KAAL / ba-RII sa-KAAL
God kväll – शुभ सांझ / बरी सांझ – Shubh sānj / Barī sānj – SHUBH saanj / ba-RII saanj
God natt – बरी रात – Barī rāt – ba-RII raat
Hur mår ni/du? (artigt/neutralt) – कशें चललां? / बरे आसात? – Kashen challān? / Baren āsāt? – ka-SHEN chal-LAAN? / ba-REN AA-saat?
Jag mår bra (”Bra är”) – बरे आसा – Baren āsā – ba-REN AA-saa
Hejdå / Vi ses snart (”Nu möts vi”) – आतां भेटू या / मेळूंया – Ātā bheṭū yā / Meḷūnyā – AA-taa BHE-ṭuu yaa / ME-ḷuu-nyaa (ḷ=retroflex l)

Artighetsfraser – tala med sambhrām (hövlighet)

Att visa artighet är viktigt. Kom ihåg Kripayā (Snälla) och Māph karā (Ursäkta).

Tack – देव बरें करूं – Dev baren karūn – dev ba-REN ka-RUUN (Kan också betyda tack)
Tack så mycket – खूप धन्यवाद / खूप उपकार – Khūp dhanyavād / Khūp upkār – khuup dhan-ya-VAAD / khuup UP-kaar
Varsågod / Snälla – कृपया – Kripayā – kri-pa-YAA
Varsågod (svar på tack) – कांय हरकत ना / तुमचो येवकार असो – Kāny harkat nā / Tumcho yevkār aso – KAANY HAR-kat naa / tum-CHO YEV-kaar a-so
Ursäkta / Förlåt (artigt) – माफ करा / क्षमा करा – Māph karā / Kshamā karā – MAAPH ka-raa / KSHA-maa ka-raa
Ingen fara / Det gör inget (”Någon sak finns inte”) – कांय हरकत ना / कांय ना – Kāny harkat nā / Kāny nā – KAANY HAR-kat naa / KAANY naa

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (nānv) och ursprung (khayncho/ī). Använd artigt Tumī (Ni/du).

Och ni? (artigt) – आनी तुमी? – Ānī tumī? – AA-nii TU-mii?
Vad heter ni? (artigt, ”Ert namn vad?”) – तुमचें नांव कितें? – Tumchen nānv kiten? – tum-CHEN NAANV ki-ten?
Vad heter du? (informellt) – तुजे नांव कितें? – Tuje nānv kiten? – tu-JEN NAANV ki-ten?
Jag heter … (”Mitt namn [är]…”) – म्हजें नांव … – Mhajeṁ nānv … – mha-JEN NAANV …
Var kommer ni ifrån? (artigt, ”Ni varifrån?”) – तुमी खंयचे? – Tumī khaynche? – TU-mii KHAIN-che?
Var kommer du ifrån? (informellt) – तूं खंयचो/खंयची? (m/f) – Tūn khayncho/khaynchī? – TUUN KHAIN-cho/KHAIN-chii?
Jag är från Sverige (m / f) – हांव स्वीडनचो / स्वीडनची – Hāṁv Swīḍan-cho / Swīḍan-chī – HÃÃMV SWII-dan-cho / SWII-dan-chii
Var bor ni/du? (artigt / informellt) – तुमी खंय रावतात? / तूं खंय रावता? – Tumī khayn rāvtāt? / Tūn khayn rāvtā? – TU-mii KHAIN RAAV-taat? / TUUN KHAIN RAAV-taa?
Trevligt att träffas (artigt, ”Genom att möta Er glädje blev”) – तुमकां मेळून आनंद जालो – Tumkān meḷon ānand jālo – tum-KÃÃN me-LON AA-nand JAA-lo
Varför? (”För vad?”) – कित्याक? – Kityāk? – ki-TYAAK?
När? – केदना? – Kednā? – KED-naa?
Var? – खंय? – Khayn? – khain?
Vem? – कोण? – Kōṇ? – kåån?
Hur? – कसो? / कशीं? / कशें? (m/f/n) – Kaso? / Kashīn? / Kashen? – KA-so? / ka-SHIIN? / ka-SHEN?

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka om man förstår (samajh-) eller inte.

Jag förstår – हांव समजतां – Hāṁv samajhtān – HÃÃMV sa-majh-TÃÃN
Jag förstår inte – हांव समजना – Hāṁv samajhanā – HÃÃMV sa-ma-jha-NAA
Jag vet – हांव जाणां – Hāṁv jāṇān – HÃÃMV jaa-NÃÃN
Jag vet inte – हांव नजाणां / माका खबर ना – Hāṁv najāṇān / Mākā khabar nā – HÃÃMV na-jaa-NÃÃN / MAA-kaa KHA-bar naa (”För mig nyhet finns inte”)
Talar ni engelska? (artigt) – तुमी इंग्लीश उलयतात? – Tumī Inglīsh ulaytāt? – TU-mii ING-liish u-lai-TAAT?
Jag talar lite konkani – हांव थोडी कोंकणी उलयतां – Hāṁv thoḍī Kōnkaṇī ulaytān – HÃÃMV THO-ṛii KON-ka-nii u-lai-TÃÃN
Vad betyder detta? (”Detta dess betydelse vad?”) – हाचो अर्थ कितें? – Hācho arth kiten? – HAA-cho arth KI-ten?
Kan ni upprepa, snälla? (artigt) – परत सांगशात, कृपया? – Parat sāngshāt, kripayā? – PA-rat SAANG-shaat, kri-pa-YAA?
Kan ni tala långsammare, snälla? (artigt) – जरा हळू उलयशात, कृपया? – Jarā haḷū ulayshāt, kripayā? – ja-RAA ha-LUU u-lai-SHAAT, kri-pa-YAA?

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (bhūk), trötthet (thak-) eller glädje (khūsh).

Jag är hungrig (”För mig hunger har känts”) – माका भूक लागल्या – Mākā bhūk lāglyā – MAA-kaa BHUUK LAAG-lyaa
Jag är törstig (”För mig törst har känts”) – माका तान लागल्या – Mākā tān lāglyā – MAA-kaa TAAN LAAG-lyaa
Jag är trött (m / f) – हांव थकलों / थकलीं – Hāṁv thaklon / thaklīn – HÃÃMV THAK-lon / THAK-liin
Jag är sjuk – हांव दुयेंत आसा – Hāṁv duyent āsā – HÃÃMV du-YENT AA-saa
Jag är glad – हांव खूश आसा – Hāṁv khūsh āsā – HÃÃMV KHUUSH AA-saa
Jag är ledsen – हांव दुखी आसा – Hāṁv dukhī āsā – HÃÃMV du-KHII AA-saa
Jag fryser (”För mig kallt är”) – माका थंडी लागता – Mākā thanḍī lāgtā – MAA-kaa THAN-ḍii LAAG-taa
Jag är varm (”För mig hett är”) – माका गरम जाता – Mākā garam jātā – MAA-kaa GA-ram JAA-taa
Jag behöver hjälp (”För mig hjälp behövs”) – माका मदत जाय – Mākā madat jāy – MAA-kaa MA-dat jaay

Relationer och vänlighet

Visa uppskattning till en ishṭ (vän) eller prata om din kuṭumb (familj).

Jag älskar dig – हांव तुका मोग करतां – Hāṁv tukā mog kartān – HÃÃMV tu-KAA MOG kar-TÃÃN
Jag tycker om dig (”Du behagar mig”, informellt) – तूं माका आवडटा – Tūn mākā āvaḍtā – TUUN MAA-kaa AA-vaḍ-taa
Du är mycket vacker/snygg (informellt) – तूं खूब सुंदर आसा – Tūn khūb sundar āsā – TUUN khuup SUN-dar AA-saa
Du är snäll (informellt) – तूं बरो / बरी आसा (m/f) – Tūn baro / barī āsā – TUUN BA-ro / BA-rii AA-saa
Du är min vän (m / f, informellt) – तूं म्हजो इश्ट / इश्टीण आसा – Tūn mhajo ishṭ / ishṭīṇ āsā – TUUN mha-JO ISHT / ish-ṬIIN AA-saa
Familj – कुटुंब – Kuṭumb – ku-ṬUMB
Pappa (Far / Pappa vard.) – पै / बापूय – Pai / Bāpūy – pai / BAA-puuy
Mamma (Mor / Mamma vard.) – मांय / आवय – Māṁy / Āvuy – MÃÃY / AA-vuy
Bror – भाऊ – Bhāū – BHAU
Syster – भयण – Bhayṇ – BHA-yån

Mat, dryck och vardagsfraser

Beställ udak (vatten) eller njut av Goas berömda xīt kodi (ris och curry) och beröm maten (ruchīk).

Mat – जेवण – Jevaṇ – JE-vån
Dryck – पिणे – Piṇen – PI-nen
Ris – शीत – Xīt – shiit
Curry / Sås – कडी – Kaḍī – KA-ḍii
Fisk – नुस्तें – Nusten – NUS-ten
Kött – मास – Mās – maas
Bröd (ofta portugisisk stil) – पाव – Pāv [Lånord] – paav
Grönsaker – भाजी – Bhājī – BHAA-jii
Vatten – उदक – Udak – U-dak
Kaffe – काफी – Kāphī [Lånord] – KAA-phii
Te – च्या – Chyā – chyaa
Lokal alkohol (kokos/cashew) – फेणी – Pheṇī – PHE-nii (Feni)
Vad är detta? – हें कितें? – Hen kiten? – hen KI-ten?
Det är jättegott! (”Det är mycket smakrikt”) – हें खूब रूचीक आसा – Hen khūb ruchīk āsā – hen khuup ru-CHIIK AA-saa
Jag vill ha/behöver vatten – माका उदक जाय – Mākā udak jāy – MAA-kaa U-dak jaay
Jag vill ha/behöver kaffe – माका काफी जाय – Mākā kāphī jāy – MAA-kaa KAA-phii jaay
Smaklig måltid! – बरे जेवण करचें! – Baren jevaṇ karchen! – ba-REN JE-vån KAR-chen!
Notan, tack (”Ge notan”) – बील दिवचें – Bīl diuchen – BIIL diu-chen

Shopping och priser

Hāchen mol kiten? (Vad kostar det?) – frågan du behöver på marknaden (bājār) i Goa.

Vad är priset på detta? – हाचें मोल कितें? – Hāchen mol kiten? – HAA-chen mol KI-ten?
Det är (för) dyrt – हें खूब महाग आसा – Hen khūb mahāng āsā – hen khuup ma-HAANG AA-saa
Det är billigt – हें स्वस्त आसा – Hen svasta āsā – hen SVAS-ta AA-saa
Finns det något billigare? – स्वस्त कांय आसा? – Svasta kāny āsā? – SVAS-ta KÃÃY AA-saa?
Jag tittar bara (”Jag endast tittar”) – हांव फकत पळयतां – Hāṁv phakat paḷaytān – HÃÃMV PHA-kat pa-LAY-tããn
Jag vill köpa detta (”Jag vill köpa detta”) – हांव हें विकतें घेवंक सोदतां – Hāṁv hen vikten ghevnk sodtān – HÃÃMV hen VIK-ten GHEVNK sod-TÃÃN
Affär – दुकान / आंगडी – Dukān / Āngaḍī – du-KAAN / AAN-ga-ḍii
Marknad – बाजार – Bājār – baa-JAAR
Pengar – पयशें / दुडू – Payśen / Duḍū – pai-SHEN / du-ḌUU

Siffror (1-10)

Konkani-räkneord med Devanāgarī-siffror.

1 – १ (एक) – Ek – ek
2 – २ (दोन) – Don – dån
3 – ३ (तीन) – Tīn – tiin
4 – ४ (चार) – Chār – chaar
5 – ५ (पांच) – Pānch – pããch
6 – ६ (स) – Sa – sa
7 – ७ (सात) – Sāt – saat
8 – ८ (आठ) – Āṭh – aath
9 – ९ (णव) – Nav – nav
10 – १० (धा) – Dhā – dhaa

Högre tal: 11 = ikrā, 12 = bārā, 20 = vīs, 100 = shembhar, 1000 = hazār/hezar.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (vēḷ).

Nu – आतां – Ātā – AA-taa
Idag – आयज – Āyaj – AA-yaj
Imorgon – फाल्यां – Phālyān – PHAAL-yããn
Igår – काल – Kāl – kaal
Morgon – सकाळीं – Sakāḷīn – sa-KAA-liin
Dagtid / Middag – दनपारां – Dhanpārān – dhan-PAA-rããn
Kväll – सांजेर – Sānjer – SAAN-jer
Natt – रात – Rāt – raat
Måndag – सोमार – Somār – so-MAAR
Tisdag – मंगळार – Maṅgḷār – MANG-ḷaar
Onsdag – बुधवार – Budhvār – BUDH-vaar
Torsdag – बिरेस्तार – Birestār – bi-res-TAAR
Fredag – शुक्रार – Śukrār – SHUK-raar
Lördag – शेनवार – Śenvār – SHEN-vaar
Söndag – आयतार – Āytār – AAI-taar
Vad är klockan? (”Hur mycket slog?”) – कितलीं वरां जालीं? – Kitlīn varān jālīn? – KIT-liin va-RÃÃN JAA-liin?

Småord och naturliga reaktioner

Hay (Ja), Nā (Nej), Baren āsā (Okej) – de korta svaren.

Ja (vanligt i Goa) – हय – Hay – håi
Nej – ना – Nā – naa
Okej / Det är bra – बरे आसा – Baren āsā – ba-REN AA-saa
Kanske – कदाचित – Kadāchit – ka-DAA-chit
Verkligen? – खरेंच? – Kharench? – KHA-rench?
Jag vet inte – हांव नजाणां / माका खबर ना – Hāṁv najāṇān / Mākā khabar nā – HÃÃMV na-jaa-NÃÃN / MAA-kaa KHA-bar naa

Grundläggande grammatik – indoariskt med portugisisk krydda

Konkani delar den indoariska grundstrukturen med kasus och genus, men är ofta enklare än t.ex. hindi.

Ordföljd: Normalt Subjekt-Objekt-Verb (SOV).
Postpositioner: Används efter substantiv/pronomen i oblikt kasus för att visa relationer (t.ex. gharānt ’i huset’, mākā lāgi ’nära mig’).
Kasussystem: Har ett kasussystem (ca 6-7 kasus, Nominativ, Ackusativ, Dativ, Genitiv, Instrumentalis, Lokativ, Ablativ) som påverkar substantiv, pronomen och adjektiv. Systemet är dock ofta mer förenklat i tal än i marathi eller hindi.
Genus: Tre genus: maskulinum, femininum, neutrum. Påverkar adjektiv, verb (particip) och pronomen.
Verb: Böjs efter person, numerus, genus, tempus, aspekt och modus. Har komplexa men regelbundna mönster för många verb. Hjälpverb som āsā (’vara’) används flitigt.
Portugisisk påverkan: Förutom lånord finns viss portugisisk påverkan på syntax och uttryckssätt, särskilt i Goas katolska dialekter.

Uttalstips för svenskar

Fokusera på aspiration, retroflexer och vokallängd.

Aspiration: Skillnaden mellan oaspirerade (k, ṭ, t, p, c) och aspirerade (kh, ṭh, th, ph, chh) konsonanter (och deras tonande motsvarigheter gh, ḍh, dh, bh, jh) är **betydelseskiljande**.
Retroflexer: Skilj mellan dentala (t, th, d, dh, n, l, s) och retroflexa (ṭ, ṭh, ḍ, ḍh, ṇ, ḷ, ṣ) konsonanter (tungan bakåt).
Vokallängd: Skillnad mellan kort (a, i, u) och lång (ā, ī, ū) är viktig. E och O är oftast långa.
Nasalisering: Nasala vokaler (markerade med ṁ eller ñ i translitteration, ं/ँ i skrift) är vanliga och viktiga.
Sh-ljud: Både श och ष uttalas oftast som /ʃ/ (sj).
Betoning: Varierar, men ligger ofta på första eller näst sista stavelsen.

Konkani språk och kultur

Språket är en viktig del av identiteten för konkanifolket längs Indiens västkust.

Goa: Språket är starkast förknippat med Goa, där det är officiellt språk och en central del av den unika goanska kulturen med sin blandning av indiska och portugisiska influenser.
Skriftkontrovers: Frågan om vilket skriftsystem som ska vara det primära (Devanagari vs. Latinsk skrift i Goa) har historiskt varit en känslig fråga.
Tiatr: En populär form av musikteater på konkani som utvecklades i Goa.
Litteratur och musik: Konkani har en växande modern litteratur och en rik tradition av folkmusik och religiösa sånger (både hinduiska och kristna).

Inlärningstips

Närma dig konkani med fokus på dess specifika drag:

Välj dialekt/skrift: Bestäm om du vill fokusera på Goas standardkonkani (oftast med Devanagari), eller en annan regional variant/skrift.
Lär dig skriften (Devanagari/Latinsk): Nödvändigt för att läsa.
Fokusera på uttalet: Öva noga på aspiration och retroflexer.
Lär dig grundläggande grammatik: Förstå kasus, genus och verbböjning.
Utnyttja likheter (med försiktighet): Om du kan marathi eller hindi, finns det likheter, men också viktiga skillnader.
Hitta resurser: Sök online-ordböcker, läromedel (ofta via engelska), och konkani-media (tidningar, musik). Resurser är mer begränsade än för hindi/marathi.

Exempeldialoger

Se hur ett samtal i Goa kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning (artigt)

Ravi: नमस्कार! तुमी कशें आसात? (Namaskār! Tumī kashen āsāt?) – Hej! Hur mår ni?

Priya: नमस्कार! हांव बरी आसा, देव बरें करूं. आनी तुमी? (Namaskār! Hāṁv barī āsā, Dev baren karūn. Ānī tumī?) – Hej! Jag mår bra, tack/Gud välsigne. Och ni?

Ravi: हांवयी बரோ आसा. तुमचें नांव कितें? (Hāṁvyi baro āsā. Tumchen nānv kiten?) – Jag mår också bra. Vad heter ni?

Priya: म्हजें नांव प्रिया. तुमचें? (Mhajeṁ nānv Priya. Tumchen?) – Jag heter Priya. Ert?

Ravi: म्हजें नांव रवी. तुमकां मेळून आनंद जालो. (Mhajeṁ nānv Ravī. Tumkān meḷon ānand jālo.) – Jag heter Ravi. Trevligt att träffas.

Dialog 2: be om vatten (artigt)

Turist: माफ करा, माका उदक मेळटलें? (Māph karā, mākā udak meḷtalen?) – Ursäkta, kan jag få vatten?

Servitör: हय. थंड का सामान्य? (Hay. Thanḍ kā sāmānya?) – Ja. Kallt eller vanligt?

Turist: सामान्य, कृपया. खूप धन्यवाद! (Sāmānya, kripayā. Khūp dhanyavād!) – Vanligt, tack. Tack så mycket!

Servitör: कांय हरकत ना. (Kāny harkat nā.) – Ingen orsak.

Att lära sig konkani är en nyckel till att förstå den unika kulturen och historien längs Indiens vackra västkust. Dev baren karūn!

Vill du utforska fler språk där kultur, kustliv och historia vävs samman? Följ TOTAL översättningsbyrås blogg – där varje språk får sjunga i sin egen rytm!