Ord och fraser på kirundi som är bra att kunna

Bwakeye! Lär dig kirundi – fraser från Burundis kullar

Kirundi (även kallat Ikirundi) är ett stort bantuspråk och det nationella språket i Burundi, ett land känt för sina vackra kullar och sin rika kultur i hjärtat av Afrikas stora sjöregionen. Språket talas som modersmål eller andraspråk av uppskattningsvis 10–12 miljoner människor, främst i Burundi där det är officiellt språk tillsammans med franska och engelska, men också av betydande grupper i angränsande områden i Tanzania, Demokratiska republiken Kongo och Uganda. En unik aspekt är att kirundi fungerar som ett starkt enande språk inom Burundi, då det talas av nästan hela befolkningen över de traditionella etniska grupperna (Hutu, Tutsi, Twa).

Kirundi är mycket nära besläktat med kinyarwanda, språket i grannlandet Rwanda – de två språken är i så hög grad ömsesidigt begripliga att de ofta betraktas som dialekter av samma språk (ibland kallat Rwanda-Rundi). För svenskar som reser till Burundi, arbetar med bistånd, fredsfrämjande eller kulturella projekt, eller möter personer med burundisk bakgrund, är kunskaper i kirundi ovärderliga. Att kunna hälsa, tacka och ställa enkla frågor på landets primära språk visar stor respekt och underlättar genuina möten. Även om språket har en komplex grammatik med substantivklasser och ett tonalt system, skrivs det med det latinska alfabetet och har ett relativt regelbundet uttal. Denna guide ger en introduktion till användbara fraser och språkets fascinerande struktur.

Alfabet och skrift – latinskt och fonetiskt

Kirundi skrivs med det latinska standardalfabetet, utan några egna unika bokstäver utöver de 26 vanliga.

Alfabetet: A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, V, W, Y, Z. (Q och X används sällan, främst i lånord).
Fonetisk princip: Skriften är i hög grad fonetisk. Varje bokstav representerar generellt ett specifikt ljud. Komplexiteten ligger främst i tonerna (som inte skrivs ut) och i hur ljud kan påverka varandra.
Viktiga ljud/bokstäver:
- Vokaler: Fem grundvokaler a, e, i, o, u, som uttalas klart och rent, ungefär som i spanska eller italienska. Vokallängd (kort vs. lång) är betydelseskiljande men markeras normalt inte i skrift (utom ibland i ordböcker/läromedel med dubbel vokal, t.ex. gusaaga).
- C c: Uttalas som ’tj’ [tʃ]. Ex: cane (mycket) -> CHA-ne.
- J j: Uttalas som tonande ’sj’ [ʒ]. Ex: ijoro (natt) -> i-JO-ro.
- Sh sh: Uttalas som ’sj’ [ʃ]. Ex: Shani? -> SHA-ni?
- R r: Uttalas som ett ”flappat” ljud [ɾ], liknande spanskt enkelt ’r’ eller ibland som ett lätt [l].
- H h: Är aspirerat, men kan ibland uttalas mer som ett [h].
- B vs W/V: Liksom i bemba kan ’b’ ibland ha ett mjukare, mer frikativt uttal [β/ʋ], särskilt mellan vokaler.
Tonmarkering: Kirundi är ett tonspråk, men tonerna markeras normalt inte i skrift.

Relationen till kinyarwanda och bantuspråk

Kirundi tillhör en av världens största språkfamiljer.

Bantuspråk: Kirundi är ett typiskt bantuspråk och tillhör den stora Niger-Kongo-familjen. Det delar grundläggande grammatiska drag med hundratals andra bantuspråk söder om Sahara, såsom substantivklasser och agglutination.
Great Lakes Bantu: Tillhör specifikt gruppen språk som talas runt de stora sjöarna i Centralafrika.
Relation till Kinyarwanda: Som nämnts är kirundi extremt nära kinyarwanda. De är så lika i grammatik och ordförråd att de ofta ses som dialekter av samma språk. Skillnaderna är främst fonologiska (vissa ljud och tonmönster skiljer sig åt) och mindre lexikala skillnader. Kan man det ena språket förstår man det andra mycket väl.

Substantivklasser (Ibice) – språkets grundläggande kategorier

Ett av de mest karakteristiska dragen för kirundi (och bantuspråk generellt) är systemet med substantivklasser. Detta system liknar grammatiskt genus men är mycket mer omfattande.

Principen: Alla substantiv delas in i olika klasser (ca 16-20 klasser, ofta i singular/plural-par). Klasserna baserades ursprungligen på semantiska kategorier (människor, träd, vätskor, abstrakta ting etc.), men är nu främst grammatiska.
Prefix: Varje substantivklass kännetecknas av ett specifikt prefix. Ex: umu-ntu (person, klass 1), aba-ntu (personer, klass 2); iki-ntu (sak, klass 7), ibi-ntu (saker, klass 8).
Kongruens (överensstämmelse): Det avgörande är att substantivets klassprefix (eller en variant av det) måste ”speglas” på alla ord som hör ihop med substantivet i meningen – verb, adjektiv, pronomen, räkneord etc. Detta kallas kongruens eller konkordans. Det är detta system som håller ihop meningsbyggnaden.
Exempel på kongruens:
- Umuntu mukuru aravuga (Person [kl.1] stor [kl.1] han/hon-talar) = Den stora personen talar.
- Abantu bakuru baravuga (Personer [kl.2] stora [kl.2] de-talar) = De stora personerna talar.
- Igitabo kikuru kiraguye (Bok [kl.7] stor [kl.7] den-har fallit) = Den stora boken har fallit.
- Ibitabo bikuru biraguye (Böcker [kl.8] stora [kl.8] de-har fallit) = De stora böckerna har fallit.
Inlärning: Att lära sig de vanligaste substantivklasserna och deras kongruensprefix är fundamentalt för att kunna tala och förstå kirundi korrekt.

Toner – språkets dolda melodi

Kirundi är ett tonspråk, vilket innebär att tonhöjden är betydelseskiljande.

Två grundtoner: Har oftast två grundläggande tonnivåer: Hög (H) och Låg (L).
Betydelseskiljande: Samma sekvens av vokaler och konsonanter kan betyda olika saker beroende på tonmönstret. Exempel (förenklat): gúsoma (H H – att läsa) vs. gùsoma (L L – att kyssa).
Grammatisk funktion: Toner används också för att skilja mellan olika grammatiska former, t.ex. olika tempus eller subjekt/objekt-relationer.
Skrivs ej ut: Tonerna markeras normalt inte i vanlig skrift, vilket gör det till en stor utmaning för inlärare. Man måste lära sig tonmönstren genom att lyssna eller via specialiserade ordböcker/läromedel.

Grundläggande hälsningar – skapa kontakt med respekt

Från ett morgonfriskt Bwakeye till att fråga hur familjen mår – inled på kirundi med värme. Att hälsa ordentligt och fråga om välmående är mycket viktigt.

Fred / Hej (allmän hälsning) – Amahoro – a-ma-HO-ro
God morgon – Bwakeye / Bwakeye bwiza – BWA-ke-ye / bwa-ke-ye BWII-za
God dag / God eftermiddag / God kväll – Mwiriwe / Mwiriwe neza – MWI-ri-we / mwi-ri-we NE-za
Hur mår du/ni? (standard/artig) – Amakuru? / Muli shani? – a-ma-KU-ru? / mu-li-SHA-ni? (”Nyheter?” / ”Hur är ni?”)
Jag mår bra (Bra / Fint) – Ni meza / Bwino – ni ME-za / BWI-no (Svar på Amakuru? / Muli shani?)
Hur är läget? (mycket vanlig informell hälsning/fråga) – Bite? – BI-te?
Det är bra (vanligt svar på Bite?) – Ni sawa / Ni vyiza – ni SA-wa / ni VYII-za
God natt – Ijoro ryiza – i-JO-ro RII-za
Hejdå (artigt, välsignande, ”Må [gott] överflöda”) – N’agasaga – na-ga-SA-ga
Hejdå (till den som stannar, artigt, ”Stanna [väl]”) – Shalenipo mukwai – sha-LE-ni-po MUK-wai
Hejdå (till den som går, artigt, ”Gå [väl]”) – Endenipo mukwai – en-DE-ni-po MUK-wai
Vi ses igen (”Vi ska åter mötas”) – Tuzosubira guhura – tu-zo-su-BI-ra gu-HU-ra
Välkommen (artigt) – Kaze / Murakaza neza – KA-ze / mu-ra-KA-za NE-za

Artighetsfraser – visa icubahiro (respekt)

Urakoze (Tack) och Mbabarira (Ursäkta) är grunden för att visa respekt.

Tack – Urakoze – u-ra-KO-ze
Tack så mycket – Urakoze cane – u-ra-KO-ze CHA-ne
Varsågod (svar på tack) – Ntibigoye / Eka – n-ti-bi-GO-ye / E-ka
Snälla (”Jag ber”) – Ndakwinginze / Napapata – nda-kwin-GIN-ze / na-pa-PA-ta
Varsågod (när man ger något) – Akira – a-KI-ra
Ursäkta / Förlåt – Mbabarira – mba-ba-RI-ra
Inga problem / Det är okej (”Finns inte problem”) – Nta kibazo – NTA ki-BA-zo

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (izina) och ursprung (uva he).

Vad heter du? (”Du kallas vem?”) – Witwa nde? – WI-twa nde?
Jag heter … (”Jag kallas…”) – Nitwa … – NI-twa …
Var kommer du ifrån? (”Du kommer från var?”) – Uva he? – u-VA he?
Jag kommer från Sverige – Nva muri Suwedi – n-VA MU-ri su-WE-di
Var bor du? (”Du bor var?”) – Uba hehe? – u-BA HE-he?
Trevligt att träffas (”Jag är glad att känna dig”) – Ndanezerewe kukumenya – nda-ne-ze-RE-we ku-ku-ME-nya
Varför? – Kuki? – ku-KI?
När? – Ryari? – RYA-ri?
Var? – Hehe? – HE-he?
Vem? – Ninde? – NIN-de?
Hur? – Gute? – GU-te?
Vad? (”Vad sak?”) – Igiki? – i-GI-ki?

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka om man förstår (ndavyumva) eller inte.

Jag förstår / Jag hör – Ndavyumva – nda-VYUM-va
Jag förstår inte / Jag hör inte – Sinvumva – sin-VUM-va
Jag vet – Ndazi – NDA-zi
Jag vet inte – Sinzi – SIN-zi
Talar du engelska? (”Du hör engelska?”) – Wumva icongereza? – WUM-va i-chon-ge-RE-za?
Jag talar lite kirundi – Mvuga ikirundi gikeyi – MVU-ga i-ki-RUN-di gi-KE-yi
Kan ni upprepa, snälla? (artigt) – Mwoshobora gusubiramwo? – mwo-sho-BO-ra gu-su-bi-RAM-wo?
Kan ni tala långsammare, snälla? (artigt) – Mwovuga buhoro buhoro? – mwo-VU-ga bu-HO-ro bu-HO-ro?

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (ndashonje), trötthet (ndarushe) eller glädje (ndanezerewe).

Jag är hungrig – Ndashonje – n-SHON-je
Jag är törstig (”Jag måste dricka”) – Ndagomba kunywa – nda-GOM-ba ku-NYWA
Jag är trött – Ndarushe – nda-RU-she
Jag är sjuk – Ndarwaye – nda-RWA-ye
Jag är glad – Ndanezerewe – nda-ne-ze-RE-we
Jag är ledsen – Ndababaye – nda-ba-BA-ye
Jag fryser (”Kyla är på mig”) – Ndakonje – nda-KON-je
Jag är varm (”Värme är på mig”) – Ndakazuye – nda-ka-ZU-ye
Jag behöver hjälp – Ndagomba gufashwa – nda-GOM-ba gu-FASH-wa (”Jag måste bli hjälpt”)

Relationer och komplimanger

Ord för att visa uppskattning och värme till vänner (abagenzi) och familj (umuryango).

Jag älskar/tycker om dig – Ndagukunda – nda-gu-KUN-da
Du ser bra ut / Du är trevlig (”Du behagar”) – Urashimishije – u-ra-shi-MI-shi-je
Du är vacker/snygg (”Du är bra”) – Uri mwiza – U-ri MWII-za (Könsneutralt)
Du är snäll – Uri umuntu mwiza – U-ri u-mun-tu MWII-za (”Du är en bra person”)
Du är min vän (”Du är min färdkamrat”) – Uri umugenzi wanje – U-ri u-mu-GEN-zi WAN-je
Vän – Umugenzi / Umugenzi wanje (sg) / Abagenzi / Abagenzi banje (pl) – u-mu-GEN-zi / a-ba-GEN-zi
Jag saknar dig (”Jag har längtat efter dig”) – Naragukumbuye – na-ra-gu-kum-BU-ye
Familj – Umuryango – u-mu-RYAN-go
Pappa – Data – DA-ta
Mamma – Mawe – MA-we
Barn – Umwana / Abana (sg/pl) – u-MWA-na / a-BA-na
Bror – Musaza / Mwene data – mu-SA-za / MWE-ne DA-ta (”Min fars son”)
Syster – Mushiki / Mwene data – mu-SHI-ki / MWE-ne DA-ta (”Min fars dotter”)

Mat, dryck och restaurangspråk

Maten (ivyo kurya) är central. Be om amazi (vatten) eller beröm maten (biraryoshe!).

Mat (saker att äta) – Ivyakurya / Ivyo kurya – iv-ya-KUR-ya / iv-yo KUR-ya
Dryck (saker att dricka) – Ivyakunwa / Ivyo kunywa – iv-ya-KUN-wa / iv-yo ku-NYWA
Bananer/Plantainer (basföda) – Ibitoke – i-bi-TO-ke
Bönor – Ibiharage – i-bi-ha-RA-ge
Ris – Umuceri – u-mu-CHE-ri
Kött – Inyama – i-NYA-ma
Fisk – Ifi – i-FI
Vatten – Amazi – a-MA-zi
Kaffe – Ikawa – i-KA-wa
Te – Icayi – i-CHA-yi
Öl (ofta lokalbryggt) – Impeke / Urwarwa – im-PE-ke / ur-WAR-wa
Vad är detta? – Iki ni igiki? – i-KI ni i-GI-ki?
Jag skulle vilja ha… (”Jag vill ha…”) – Ndashaka… – n-SHA-ka…
Ge mig vatten – Mpa amazi – mpa a-MA-zi
Ge mig kaffe – Mpa ikawa – mpa i-KA-wa
Det är gott! – Biraryoshe! – bi-ra-RYO-she!
Smaklig måltid! (”Njut av maten!”) – Muryoherwe! – mu-ryo-HER-we!
Notan, tack (franskt lån vanligast) – Mpa fagitire / faktire – mpa fa-gi-TI-re / fak-TI-re
Jag är mätt – Narahaze – na-ra-HA-ze

Shopping och priser

Bigura angahe? (Hur mycket kostar det?) – frågan du behöver på marknaden (isoko).

Hur mycket kostar det? – Bigura angahe? – bi-GU-ra ang-GA-he?
Det är dyrt (”Det kostar mycket”) – Birahenze / Bigura menshi – bi-ra-HEN-ze / bi-GU-ra MEN-shi
Det är billigt – Ntibigura menshi / Biragabanutse – n-ti-bi-GU-ra MEN-shi / bi-ra-ga-ba-NOOT-se (”Det har minskat”)
Kan du sänka priset? (”Kan du minska?”) – Woshobora kugabanya? – wo-sho-BO-ra ku-ga-BAN-ya?
Jag tittar bara (”Jag är att titta endast”) – Ndi kuraba gusa – ndi ku-RA-ba GU-sa
Jag vill köpa detta – Ndashaka kugura iki – n-SHA-ka ku-GU-ra I-ki
Affär / Marknad – Isoko / Boutique – i-SO-ko / boo-TI-ki (lånord)
Pengar – Amafaranga – a-ma-FA-rang-ga (lånord)
Valuta – Ifaranga – i-FA-rang-ga (Burundisk Franc)

Siffror (1-10) – med klassprefix!

Att räkna på kirundi kräver att man anpassar räkneordets prefix efter substantivets klass.

1: stam -mwe (prefix varierar: umwe, imwe, kimwe, rumwe…)
2: stam -biri (prefix varierar: babiri, ibiri, tubiri…)
3: stam -tatu (prefix varierar: batatu, itatu, tutatu…)
4: stam -ne (prefix varierar: bane, ine, tune…)
5: stam -tanu (prefix varierar: batanu, itanu, tutanu…)
6: stam -tandatu (prefix varierar)
7: stam -rindwi (prefix varierar)
8: stam -munani (prefix varierar)
9: stam -icenda (prefix varierar)
10: Icumi – i-CHU-mi

Högre tal: 11 = cumi na -mwe, 20 = mirongo ibiri, 100 = ijana, 1000 = igihumbi.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (igihe).

Nu – Ubu – U-bu
Idag (”Denna dag”) – Uyu musi – U-yu MU-si
Imorgon / Igår (kontext avgör) – Ejo – E-jo
Morgon – Mu gitondo – mu gi-TON-do
Dagtid (”Under dagen”) – Ku mutaga – ku mu-TA-ga
Kväll – Nimugoroba – ni-mu-go-RO-ba
Natt – Mw ijoro – mwi JO-ro
Måndag (”Första dagen”) – Kuwa mbere – ku-WA MBERE
Tisdag (”Andra dagen”) – Kuwa kabiri – ku-WA ka-BIRI
Onsdag (”Tredje dagen”) – Kuwa gatatu – ku-WA ga-TATU
Torsdag (”Fjärde dagen”) – Kuwa kane – ku-WA ka-NE
Fredag (”Femte dagen”) – Kuwa gatanu – ku-WA ga-TANU
Lördag (”Sjätte dagen”) – Kuwa gatandatu – ku-WA ga-tan-DATU
Söndag (”Herrens dag”) – Ku cyumweru – ku chyum-WE-ru
Vad är klockan? (”Vilken timme är det?”) – Ni isaha zingahe? – ni i-SA-ha ZING-ga-he?

Småord och reaktioner

Ego (Ja), Oya (Nej), Nta kibazo (Okej) – de korta svaren.

Ja – Ego – E-go
Nej – Oya – O-ya
Okej / Ingen fara – Nta kibazo – NTA ki-BA-zo
Bra / Okej – Ni sawa / Ni vyiza – ni SA-wa / ni VYII-za
Kanske (”Det är möjligt”) – Birashoboka – bi-ra-SHO-bo-ka
Verkligen? (”Är det sanning?”) – Niko? / Vyukuri? – NI-ko? / vyu-KU-ri?
Jag vet inte – Sinzi – SIN-zi

Grundläggande grammatik – toner, klasser och agglutination

Kirundi är ett typiskt bantuspråk med en rik och komplex struktur.

Substantivklasser och kongruens: Kärnan i grammatiken. Alla substantiv tillhör en av ca 16-20 klasser, markerade med prefix (umu-, aba-, iki-, ibi-, in-, ama- etc.). Alla ord som modifierar eller relaterar till substantivet (verb, adjektiv, pronomen, räkneord) måste ta ett korresponderande kongruensprefix. Detta system håller ihop meningsbyggnaden.
Agglutinerande: Verb och substantiv byggs upp genom att foga en rad olika prefix och suffix till en rot. Ett enda verb kan innehålla mycket information om subjekt, objekt, tid, aspekt, modus etc.
Verbets struktur: Ett typiskt verb har strukturen: Subjektprefix – (Tempus/Aspekt/Modus-markör) – (Objektprefix) – Verbrot – Final vokal. Ex: Ndagukunda (N-da-gu-kund-a: Jag-presens-dig-älska-FV).
Toner: Kirundi är ett tonspråk, oftast med två grundtoner (Hög och Låg). Tonerna är viktiga för att skilja ord och grammatiska former åt, men skrivs inte ut.
Ordföljd: Grundordföljden är SVO (Subjekt-Verb-Objekt).
Ingen genus: Saknar grammatiskt genus som i europeiska språk; detta täcks av substantivklassystemet.

Uttalstips för svenskar

Kirundis uttal är regelbundet men kräver uppmärksamhet på toner och vissa ljud.

Toner (Hög/Låg): Den största utmaningen! Lyssna intensivt och försök härma melodin och tonhöjdskonturerna. Fel ton kan ändra betydelsen helt.
Betoning: Faller nästan undantagslöst på näst sista stavelsen i ett ord eller en fras. Detta ger en förutsägbar rytm.
Vokaler: Fem klara vokaler (a, e, i, o, u). Längd kan vara betydelseskiljande (särskilt i verbstammar) men markeras sällan i skrift.
Konsonanter: De flesta liknar svenskans. Notera: c=[tʃ] (tj), j=[ʒ] (tonande sj), sh=[ʃ] (sj), ny=[ɲ] (nj). R är oftast en flapp [ɾ].
Nasala föreningar: mb, nd, ng, nk etc. uttalas med tydlig nasal före klusilen.

Kirundi språk och kultur

Språket är en central del av Burundis nationella identitet och kultur.

Enande språk: Till skillnad från många andra afrikanska länder talas kirundi (eller den närbesläktade kinyarwanda) av nästan hela befolkningen, vilket ger språket en stark nationell och kulturell betydelse.
Oral tradition: Har en rik muntlig tradition med ordspråk (imigani), berättelser, poesi och sånger.
Trummor: De kungliga trumslagarna i Burundi är världsberömda och representerar ett viktigt kulturarv (immateriellt världsarv enligt UNESCO).
Modern status: Kirundi används i administration, utbildning och media parallellt med franska. Det finns en strävan att stärka dess roll i alla samhällsdomäner.

Inlärningstips

Närma dig kirundi med fokus på dess unika struktur och ljud:

Fokusera på toner och betoning: Lyssna, lyssna, lyssna! Rätt melodi (toner) och rytm (betoning) är viktigare än perfekt grammatik initialt.
Förstå substantivklasserna: Lär dig de vanligaste klassprefixen och hur kongruens fungerar. Det är nyckeln till grammatiken.
Lär dig verbets struktur: Förstå hur prefixen för subjekt, tempus och objekt fogas samman.
Hitta bra resurser: Material kan vara begränsat. Sök efter online-ordböcker, läroböcker (ofta på franska/engelska), YouTube-kanaler och radio/musik från Burundi (RTNB).
Dra nytta av kinyarwanda: Resurser för kinyarwanda är ofta mer tillgängliga och kan vara till stor hjälp på grund av språkens närhet.
Öva med talare: Interaktion med modersmålstalare är det bästa sättet att lära sig.

Exempeldialoger

Se hur ett vänligt samtal i Bujumbura kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Aline: Mwiriwe! Amakuru? (God dag! Hur är läget?)

Jean: Ni meza, urakoze. Nawe amakuru? (Bra, tack. Och du då?)

Aline: Ni meza. Witwa nde? (Bra. Vad heter du?)

Jean: Nitwa Jean. Nawe? (Jag heter Jean. Och du?)

Aline: Nitwa Aline. Ndanezerewe kukumenya. (Jag heter Aline. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: be om vatten

Resenär: Mbabarira! Ndashaka amazi, ndakwinginze. (Ursäkta! Jag vill ha vatten, snälla.)

Servitör: Ego. Akira. (Ja. Varsågod [här har du].)

Resenär: Urakoze cane! Bigura angahe? (Tack så mycket! Hur mycket kostar det?)

Servitör: Amafaranga amajana atanu. (Femhundra franc.)

Resenär: Akira. (Varsågod [ger pengar].)

Att lära sig kirundi är en resa in i hjärtat av Burundis kultur och ett sätt att visa genuin respekt för dess folk. Komera! (Var stark! / Lycka till!)

Besök TOTAL översättningsbyrås blogg – din resurs för språk, kultur och kommunikation över gränser!