Ord och fraser på khmer som är bra att kunna

Chom reap suor! Lär dig khmer – fraser från Kambodjas hjärta

Khmer (ភាសាខ្មែរ – phiəsaa khmai), det officiella språket i Kambodja, är ett språk med en lång och rik historia, direkt kopplat till det mäktiga Angkorriket som blomstrade mellan 800- och 1400-talet. Språket talas idag som modersmål av cirka 16 miljoner khmerer, främst i Kambodja men också av minoriteter i Thailand och Vietnam samt i en stor diaspora. Khmer tillhör den austroasiatiska språkfamiljen (specifikt Mon-Khmer-grenen), vilket gör det besläktat med vietnamesiska och monspråket, men helt olikt sina geografiska grannar thai och lao (som är tai-kadai-språk) eller kinesiska.

En av khmers mest utmärkande drag jämfört med sina thailändska och vietnamesiska grannar är att det inte är ett tonspråk i samma bemärkelse; ordens betydelse ändras inte av tonhöjden på samma sätt. Istället har khmer ett komplext vokalsystem och använder aspiration för att skilja konsonanter åt. Språket skrivs med sitt eget vackra och intrikata alfabet, som härstammar från södra Indien. För svenskar som besöker Kambodjas fantastiska tempel, engagerar sig i landets utveckling eller möter khmerer i Sverige, är kunskaper i språket ovärderliga. Att kunna några grundläggande fraser visar stor respekt för den lokala kulturen, där artighet och social hierarki spelar en viktig roll. Denna guide ger en introduktion till användbara fraser i standardkhmer, med khmerskrift, latinsk translitteration och en förenklad uttalsguide.

Alfabet och skrift (Khmer-alfabetet – អក្ខរក្រមខ្មែរ) – konsonantregister och vokaldiakriter

Khmer-alfabetet är ett av världens mest komplexa och visuellt intrikata skriftsystem. Det är en abugida, härstammande från den sydindiska Pallava-skriften (som i sin tur kommer från Brahmiskriften).

Struktur: Systemet bygger på konsonanttecken. Varje konsonant tillhör en av två serier (register): a-serien (första serien) eller o-serien (andra serien). Denna tillhörighet avgör vilken vokal som uttalas tillsammans med konsonanten när ingen annan vokaldiakrit finns närvarande, och framför allt – den avgör hur de olika vokaldiakriterna (srakh nissay – ស្រៈនិស្ស័យ) ska uttalas när de kombineras med konsonanten.
Konsonanter (ព្យញ្ชนะ – pyoănchoănneăk): Det finns 33 grundkonsonanter. För varje konsonant finns också en ”subscript”-form (cheung âksâr – ជើងអក្សរ) som skrivs under en annan konsonant för att bilda konsonantkluster.
Vokaler (ស្រៈ – srakh): Det finns ett stort antal vokalljud (monoftonger och diftonger). Dessa representeras antingen av självständiga vokaltecken (srakh penh tuo – ស្រៈពេញតួ) när de står ensamma, eller, vanligast, av vokaldiakriter som skrivs ovanför, under, före eller efter konsonanttecknet de hör till. Uttalet av en vokaldiakrit beror alltså på vilken serie (a eller o) konsonanten den sitter ihop med tillhör. Detta är en av de största utmaningarna i att lära sig läsa khmer.
Exempel: Konsonanten ក tillhör a-serien och uttalas /kɑɑ/. Om vokaldiakriten i ( ិ ) läggs till, blir det កិ /kə/ eller /ki/. Konsonanten គ tillhör o-serien och uttalas /kɔɔ/. Om samma vokaldiakrit i ( ិ ) läggs till, blir det គិ /ki/ eller /kɨ/.
Skrivriktning: Vänster till höger, utan mellanrum mellan ord (mellanrum används ibland för att separera fraser eller satser).
Siffror: Khmer har egna siffror: ០ ១ ២ ៣ ៤ ៥ ៦ ៧ ៨ ៩.

Att lära sig khmer-alfabetet, inklusive konsonantregistren och vokaldiakriternas dubbla uttal, är ett nödvändigt men tidskrävande första steg.

Artighetsnivåer – att tala med respekt (keasápheap)

Liksom många andra asiatiska språk har khmer ett system för att uttrycka artighet och respekt baserat på social hierarki, ålder och situation.

Pronomen: Valet av pronomen för ”jag”, ”du”, ”han/hon” etc. varierar kraftigt.
- Jag: ខ្ញុំ (khnhom) är ett allmänt artigt pronomen som kan användas av de flesta. Det finns mer formella och mer informella/familjära alternativ.
- Du/Ni: អ្នក (neak) är ett vanligt, relativt neutralt till artigt pronomen. លោក (lok) (för män) och លោកស្រី (lok srey) (för kvinnor) används som mycket artigt ”Ni”, liknande Herr/Fru. បង (bâng) (’storebror/-syster’) används ofta till personer som är lite äldre eller jämnåriga man vill visa respekt, medan ប្អូន (pa’oun) (’lillebror/-syster’) används till yngre. Att använda rätt pronomen/tilltalsord är viktigt.
Specialiserat ordförråd: För att tala till eller om munkar och kungligheter används ett helt separat, mycket formellt ordförråd (kallat reacheasap för kungligheter).
Partiklar och tonfall: Artighet uttrycks också genom partiklar i slutet av meningar (t.ex. បាទ (baat) för män, ចាស (chaah) för kvinnor, som betyder ’ja’ men också fungerar som artighetsmarkör) och ett respektfullt tonfall och kroppsspråk (t.ex. sampeah-hälsningen med ihoplagda händer).
Råd till nybörjare: Använd khnhom för ’jag’ och neak för ’du/ni’ i de flesta situationer. Använd artighetspartiklarna baat/chaah när du svarar ja eller bekräftar. Var uppmärksam på hur andra tilltalar varandra.

Hälsningsfraser – börja med chom reap suor

Från ett formellt Chom reap suor med en sampeah-gest till ett vardagligt Suosdei – inled dina khmer-möten på rätt sätt.

Hej (formellt, artigt) – ជំរាបសួរ – chom reap suor – jum-RIƏP SUƏ
Hej (informellt, vanligt) – សួស្តី – suosdei – suə-SDEI
Hur mår du/ni? (formellt) – តើអ្នកសុខសប្បាយជាទេ? – Tae neak soksabbay chea te? – tae neak sok-sab-BAI chiə TEE?
Hur mår du? (informellt) – សុខសប្បាយ(ទេ)? – Soksabbay (te)? – sok-sab-BAI (tee)?
Jag mår bra (vanligt svar) – (ខ្ញុំ)សុខសប្បាយ(ទេ) – (Khnhom) soksabbay (te) – (khnyom) sok-sab-BAI (tee)
God morgon – អរុណសួស្តី – arun suosdei – a-RUN suə-SDEI
God eftermiddag – សាយណ្ហសួស្ដី – sayon suosdei – sa-YON suə-SDEI
God kväll / God natt – រាត្រីសួស្តី – reatrey suosdei – riə-TREI suə-SDEI
Hejdå (”Går [och] kommer”) – លាហើយ / លាសិនហើយ – lea haeuy / lea sen haeuy – liə HAƏY / liə SEN haəy
Vi ses igen (”Möta varandra igen”) – ជួបគ្នាវិញ / ជួបគ្នាពេលក្រោយ – chuob knea vinh / chuob knea pel kroy – CHUƏP kniə VINH / CHUƏP kniə peel KRAOY
Välkommen – សូមស្វាគមន៍ / ទទួលស្វាគមន៍ – Som swaakum / totuol swaakum – sohm SWA-kum / to-TUƏL SWA-kum

Artighetsfraser – tala med keasápheap (respekt)

Ârkŭn (Tack) och Som toh (Ursäkta) är grunden – visa respekt i Kambodja.

Tack – អរគុណ – ârkŭn – aa-KUN (o/å-ljud)
Tack så mycket (”Tack mycket”) – អរគុណច្រើន – ârkŭn chrăen – aa-KUN CHRAN
Varsågod / Snälla (uppmanande, ”Vänligen…”) – សូម – som – sohm
Varsågod (svar på tack, ”Det är ingenting”) – អត់អីទេ / មិនអីទេ – ât ey te / min ey te – åt ei TEE / min ey TEE
Ursäkta / Förlåt (”Ber om fel”) – សុំទោស – som toh – sohm TOH
Ursäkta mig (för att få uppmärksamhet) – សូមអធ្យាស្រ័យ – som athyeasai – sohm a-THYEA-sai (formellt)
Ingen fara / Det gör inget – អត់អីទេ / មិនអីទេ – ât ey te / min ey te – åt ei TEE / min ey TEE

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (chhmuah) och ursprung (prâtés). Använd artigt neak (du/ni) och khnhom (jag).

Och ni/du? – ចុះអ្នកវិញ? – Chôh neak vinh? – chåh neak VINH?
Vad heter du/ni? (”Du/ni namn vad?”) – អ្នកឈ្មោះអ្វី? – Neak chhmuah ey? – neák CHHMUƏH ey?
Jag heter … (”Jag namn …”) – ខ្ញុំឈ្មោះ … – Khnhom chhmuah … – khnyom CHHMUƏH …
Var kommer du/ni ifrån? (”Du/ni kommer från land vilket?”) – អ្នកមកពីប្រទេសណា? – Neak môk pi prâtés na? – neák MÅK pii prå-TEH NAA?
Jag kommer från Sverige – ខ្ញុំមកពីប្រទេសស៊ុយអែត – Khnhom môk pi prâtés Suwét – khnyom MÅK pii prå-TEH su-WET
Var bor du/ni? – អ្នករស់នៅឯណា? – Neak ruəh nov ei na? – neák ruəh NOV ei NAA?
Vad gör du/ni? (Vad jobbar du/ni med?) – តើអ្នកធ្វើការអ្វី? – Tae neak thveukear ey? – tae neak thvö-KAAR ey?
Jag är student – ខ្ញុំជាសិស្ស – Khnhom chea səh – khnyom chiə SƏH
Trevligt att träffas (”Glad som har mött dig/er”) – រីករាយដែលបានជួបអ្នក – Rikreay dael ban chuob neak – RIK-riəy dael baan CHUƏP neák
Varför? (”Anledning vad?”) – ហេតុអ្វី? / ម៉េច? – Haet ey? / Mech? – HAET ey? / mech?
När? (”Tid vilken?”) – ពេលណា? – Pel na? – peel NAA?
Var? (”Plats vilken?”) – នៅឯណា? / ឯណា? – Nov ei na? / Ei na? – nov ei NAA? / ei NAA?
Vem? (”Person vilken?”) – អ្នកណា? / នរណា? – Neak na? / Norna? – neak NAA? / nor-NAA?
Hur? (”Hurdan?”) – យ៉ាងម៉េច? / ដូចម្តេច? – Yângmech? / Dauch mech? – YANG-mech? / DAUCH-mech?

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka om man förstår (yul) eller inte.

Jag förstår – ខ្ញុំយល់ – Khnhom yul – khnyom YUL
Jag förstår inte – ខ្ញុំមិនយល់ទេ – Khnhom min yul te – khnyom min YUL tee
Jag vet – ខ្ញុំដឹង – Khnhom dəng – khnyom DƏNG
Jag vet inte – ខ្ញុំមិនដឹងទេ – Khnhom min dəng te – khnyom min DƏNG tee
Talar du/ni engelska? (”Du/ni kan tala engelska?”) – អ្នកចេះនិយាយភាសាអង់គ្លេសទេ? – Neak cheh niyeay phiəsaa ânglês te? – neák CHEH ni-YIE phiə-SAA ång-GLEH tee?
Jag talar lite khmer – ខ្ញុំចេះនិយាយភាសាខ្មែរបន្តិចបន្តួច – Khnhom cheh niyeay phiəsaa Khmai bântĭch bântuŏch – khnyom CHEH ni-YIE phiə-SAA KHMAI ban-TICH ban-TUƏCH
Vad betyder detta? – តើនេះមានន័យដូចម្តេច? – Tae nih mean ney dauch mech? – tae nih miən NEI dauch MECH?
Kan ni upprepa, snälla? (”Snälla säg igen”) – សូមនិយាយម្តងទៀត – Som niyeay mdâng tiət – sohm ni-YIE m-DÅNG tiət
Kan ni tala långsammare, snälla? – សូមនិយាយយឺតៗ – Som niyeay yeut yeut – sohm ni-YIE YÜÜT YÜÜT

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (khlean), trötthet (hât) eller glädje (sabbay chet) med dessa vanliga formuleringar.

Jag är hungrig – ខ្ញុំឃ្លាន – Khnhom khlean – khnyom KHLIƏN
Jag är törstig – ខ្ញុំស្រេកទឹក – Khnhom srek tuk – khnyom SREK tuk
Jag är trött – ខ្ញុំហត់ – Khnhom hât – khnyom HÅT
Jag är sjuk – ខ្ញុំឈឺ – Khnhom chheu – khnyom CHHƏƏ
Jag är glad (”Jag glad hjärta”) – ខ្ញុំសប្បាយចិត្ត – Khnhom sabbay chet – khnyom sab-BAI CHET
Jag är ledsen (”Jag har sorg”) – ខ្ញុំមានទុក្ខ – Khnhom mean tukkho – khnyom miən TUK
Jag fryser (”Jag känner kyla”) – ខ្ញុំរងា – Khnhom rɔngiə – khnyom rå-NGIƏ
Jag är varm (”Jag känner värme”) – ខ្ញុំក្តៅ – Khnhom kdaū – khnyom KDAU
Jag behöver hjälp – ខ្ញុំត្រូវការជំនួយ – Khnhom trawkār chumnuŏy – khnyom trau-KAAR chum-NUƏY

Relationer och komplimanger

Ord för att visa värme, uppskattning och kärlek (sralanh) på khmer.

Jag älskar dig – ខ្ញុំស្រលាញ់អ្នក – Khnhom sralanh neak – khnyom sra-LAHN neák
Jag tycker om dig – ខ្ញុំចូលចិត្តអ្នក – Khnhom cholchett neak – khnyom CHOHL-chet neák
Du är vacker/snygg (”Du fin mycket”) – អ្នកស្អាតណាស់ – Neak sa’at nah – neák sa-AAT nah
Du är snäll – អ្នកចិត្តល្អ – Neak chet l’â – neák chet l’-ÅÅ (”Du hjärta bra”)
Du är min vän (”Du är vän min”) – អ្នកជាមិត្តរបស់ខ្ញុំ – Neak chea mitt rôbâh khnhom – neák chiə MIT rå-BÅH khnyom
Vän – មិត្ត / មិត្តភ័ក្តិ – Mitt / Mittâphĕăk – mit / mit-ta-PHEAK
Jag saknar dig (”Jag minns dig”) – ខ្ញុំនឹកអ្នក – Khnhom nuk neak – khnyom NUK neák
Familj – គ្រួសារ – Kruosaa – kruə-SAA
Pappa (far / pappa) – ឪពុក / ប៉ា – Ov’puk / Pa – ’åu-PUK / paa
Mamma (mor / mamma) – ម្ដាយ / ម៉ាក់ – Mday / Mak – m-DAI / maak
Storebror – បងប្រុស – Bâng proh – bång PROH
Storasyster – បងស្រី – Bâng srey – bång SREI
Lillebror – ប្អូនប្រុស – Pa’oun proh – p’-ÅUN PROH
Lillasyster – ប្អូនស្រី – Pa’oun srey – p’-ÅUN SREI

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ nationalrätten Amok eller beröm maten (chhnganh nah!) vid bordet.

Mat – អាហារ / ម្ហូប – Ahar / Mhoub – aa-HAAR / m-HOOB
Dryck – ភេសជ្ជៈ – Phésâchcheăk – phee-sah-CHEAK
Ris (kokt) – បាយ – Bai – baai
Fiskcurry (ofta i bananblad) – អាម៉ុកត្រី – Amŏk trei – a-MOK TREI
Nudelsoppa – គុយទាវ – Kuy teav – kui TIƏV
Rörstekt kött – ឡុកឡាក់ – Lok lak – lok LAK
Vatten – ទឹក – Tuk – tuk
Kaffe – កាហ្វេ – Kafé [Lånord] – kaa-FEE
Te – តែ – Tae – tae
Öl – ស្រាបៀរ – Sra bier [Lånord] – sra BIƏ
Vad är detta? – នេះជាអ្វី? – Nih chea ey? – nih chiə EY?
Jag skulle vilja ha… (”Jag vill ha…”) – ខ្ញុំចង់បាន… – Khnhom châng ban… – khnyom CHÅNG baan…
Vatten, tack – សុំទឹក – Som tuk – sohm TUK
En kaffe, tack – សុំកាហ្វេមួយ – Som kafé muoy – sohm kaa-FEE MUƏY
Det är jättegott! (”Gott mycket!”) – ឆ្ងាញ់ណាស់! – Chhnganh nah! – CHNGAN nah!
Smaklig måltid! (”Snälla ät”) – សូមពិសារ / សូមញ៉ាំ – Som pisaa / Som nham – sohm pi-SAA / sohm NHAM
Notan, tack (”Snälla räkna pengar”) – សូមគិតលុយ – Som ket loy – sohm ket LOY

Shopping och priser

Tâmlai ponman? (Vad kostar det?) – frågan du behöver på marknaden (phsaa).

Hur mycket kostar det? (”Pris hur mycket?”) – តម្លៃប៉ុន្មាន? – Tâmlai ponman? – dam-LAI pon-MAAN?
För dyrt! (”Dyrt mycket!”) – ថ្លៃណាស់! – Thlai nah! – THLAI nah!
Billigt – ថោក – Thaok – thaok
Kan du sänka priset? (”Gå ner pris kan?”) – ចុះថ្លៃបានទេ? – Chôh thlai ban te? – chåh THLAI baan tee?
Jag tittar bara (”Jag bara tittar”) – ខ្ញុំគ្រាន់តែមើល – Khnhom krŏan tae meul – khnyom KROAN tae MƏƏL
Jag vill köpa detta (”Jag vill köpa detta”) – ខ្ញុំចង់ទិញនេះ – Khnhom châng tinh nih – khnyom CHÅNG TINH nih
Affär – ហាង – Hang – haang
Marknad – ផ្សារ – Phsaa – phsaa
Pengar – លុយ – Loy – loy
Valuta – រៀល – Riel – riəl

Siffror (1-10)

Khmer har ett eget siffersystem, delvis baserat på 5.

1 – ១ (មួយ) – muoy – muəy
2 – ២ (ពីរ) – pi / pir – pii / piir
3 – ៣ (បី) – bei – bei
4 – ៤ (បួន) – buon – buən
5 – ៥ (ប្រាំ) – pram – pram
6 – ៦ (ប្រាំមួយ) – pram muoy – pram MUƏY (5+1)
7 – ៧ (ប្រាំពីរ) – pram pi – pram PII (5+2)
8 – ៨ (ប្រាំបី) – pram bei – pram BEI (5+3)
9 – ៩ (ប្រាំបួន) – pram buon – pram BUƏN (5+4)
10 – ១០ (ដប់) – dâp – dåp

Högre tal: 11 = dâp muoy (10+1), 20 = məphei, 100 = muoy roy, 1000 = muoy poan.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (pel vealéa).

Nu – ឥឡូវ / អីលូវ – aylov / əlov – ai-LUV / ə-LUV
Idag (”Dag denna”) – ថ្ងៃនេះ – thngai nih – thngai NIH
Imorgon – ថ្ងៃស្អែក – thngai sa’ek – thngai SA’EK
Igår – ម្សិលមិញ – məsal minh – mə-sal MINH
Morgon – ព្រឹក – preuk – prük
Dag / Sol – ថ្ងៃ – thngai – thngai
Eftermiddag – រសៀល – rôsiel – rå-SIEL
Kväll – ល្ងាច – lngeach – l-NGIACH
Natt – យប់ – yup – yup
Måndag – ថ្ងៃច័ន្ទ – Thngai Chan – thngai CHAN
Tisdag – ថ្ងៃអង្គារ – Thngai Angkea – thngai ång-KIƏ
Onsdag – ថ្ងៃពុធ – Thngai Put – thngai PUT
Torsdag – ថ្ងៃព្រហស្បតិ៍ – Thngai Prohoas – thngai pro-HOAH
Fredag – ថ្ងៃសុក្រ – Thngai Sok – thngai SOK
Lördag – ថ្ងៃសៅរ៍ – Thngai Sau – thngai SAU
Söndag – ថ្ងៃអាទិត្យ – Thngai Atit – thngai a-TIT
Vad är klockan? (”Klockan hur mycket?”) – ម៉ោងប៉ុន្មាន? – Maong ponman? – maong pon-MAAN?

Småord och naturliga reaktioner

Baat/Chaah (Ja), Te (Nej) – de korta svaren.

Ja (om man talar) – បាទ – baat – baat
Ja (om kvinna talar) – ចាស – chaah – chaah
Nej – ទេ – te – tee
Okej / Går bra – បាន – baan – baan
Kanske – ប្រហែលជា – prâhael chea – prå-HAEL chiə
Verkligen? / Är det sant? – ពិតមែនឬ? – Pit men reu? – pit MEN rüü?
Jag vet inte – ខ្ញុំមិនដឹងទេ – Khnhom min dəng te – khnyom min DƏNG tee

Grundläggande grammatik – analytiskt med fokus och partiklar

Khmer tillhör den austroasiatiska språkfamiljen (Mon-Khmer) och har en huvudsakligen analytisk struktur.

Ordföljd: Den vanligaste ordföljden är Subjekt-Verb-Objekt (SVO), likt svenska. Adjektiv och possessiver kommer oftast efter substantivet.
Analytiskt språk: Ord böjs mycket lite. Istället används partiklar och ordföljd för att visa grammatiska relationer, tempus och aspekt.
Inga böjningar: Verb böjs inte för person eller tempus. Substantiv böjs inte för kasus eller plural.
Tempus/Aspekt: Markeras med partiklar före eller efter verbet (t.ex. ban för förfluten tid, nüng för framtid, kâmpung för pågående handling).
Ingen genus: Språket saknar grammatiskt genus.
Plural: Markeras oftast inte på substantivet, utan framgår av kontext, siffror eller specifika pluralmarkörer som chean (för djur) eller genom att duplicera adjektivet.
Klassifikatorer: Liksom många öst- och sydostasiatiska språk använder khmer klassifikatorer (räkneord) när man räknar substantiv. Valet av klassifikator beror på substantivets typ. Ex: miə neak (en person, klass. för människor), dambei muoy dam (ett träd, klass. för träd).
Artighet: Uttrycks genom specifika pronomen och ett delvis separat ordförråd för att tala till/om munkar och kungligheter, samt genom artighetspartiklar (baat/chaah).

Uttalstips för svenskar

Khmer är inte tonalt, men har ett rikt vokalsystem och distinktion mellan aspirerade och oaspirerade konsonanter.

Icke-tonalt: Ingen betydelseskiljande tonhöjd som i thai eller vietnamesiska.
Betoning: Ligger vanligtvis på sista stavelsen i ett ord.
Konsonantregister: Det mest komplexa draget. Varje konsonant tillhör en av två serier/register (a-serien eller o-serien). Detta påverkar vilken vokal som är inherent och hur efterföljande vokaldiakriter uttalas. Detta måste läras systematiskt med alfabetet.
Aspiration: Viktig skillnad mellan oaspirerade (ក k, ច ch, ដ d, ត t, ប b/p) och aspirerade (ខ kh, ឆ chh, ឍ dh, ថ th, ភ ph) klusiler. Aspirerade uttalas med en tydlig luftstöt.
Vokaler: Khmer har ett mycket stort antal vokalljud (monoftonger och diftonger), och skillnad mellan kort och lång vokal är viktig.
Konsonantkluster: Många konsonantkluster kan förekomma i början av ord (t.ex. khnhom [kʰɲom], sralanh [srɑlaɲ]), vilket kräver övning.

Khmer språk och kultur – Angkorrikets arv

Språket är en direkt länk till det historiska Khmerriket och dagens Kambodja.

Angkor: Khmer var språket i det mäktiga Angkorriket (ca 800-1400 e.Kr.), som byggde de berömda templen Angkor Wat och Angkor Thom. Många inskriptioner från denna tid finns bevarade.
Sanskrit och Pali: Språket har starkt påverkats av sanskrit och pali genom hinduismens och theravadabuddhismens inflytande, vilket syns i ett stort antal lånord inom religion, filosofi och administration.
Kulturella uttryck: Språket är centralt i klassisk khmer-dans, skuggteater (Sbek Thom), musik och en rik muntlig och skriftlig litterär tradition.
Modern historia: Språket överlevde den traumatiska perioden under Röda khmererna (1975-79), då mycket av landets intellektuella och kulturella elit utplånades. Idag är det en viktig del av landets återuppbyggnad och nationella identitet.

Inlärningstips

Närma dig khmer systematiskt:

Bemästra alfabetet och registren: Detta är den största utmaningen men nödvändigt. Lär dig konsonanternas två serier och hur de påverkar vokaluttalet.
Fokusera på uttalet: Öva på skillnaden mellan aspirerade och oaspirerade konsonanter och de många vokalljuden. Lyssna mycket!
Förstå grundläggande struktur: Lär dig SVO-ordföljden och de vanligaste partiklarna för tid och aspekt.
Använd artiga former: Lär dig och använd khnhom och neak samt baat/chaah.
Hitta resurser: Sök efter läroböcker, online-ordböcker (t.ex. Sealang dictionary), appar, och YouTube-kanaler. Resurser på svenska är få, men engelskspråkiga finns.

Exempeldialoger

Se hur ett vänligt samtal i Phnom Penh kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Sophea: ជំរាបសួរ! តើអ្នកសុខសប្បាយជាទេ? (Chom reap suor! Tae neak soksabbay chea te?) – Hej! Hur mår ni?

David: បាទ, ខ្ញុំសុខសប្បាយទេ។ ចុះអ្នកវិញ? (Baat, khnhom soksabbay te. Chôh neak vinh?) – Ja (m), jag mår bra. Och ni då?

Sophea: ចាស, ខ្ញុំសុខសប្បាយទេ។ អ្នកឈ្មោះអ្វី? (Chaah, khnhom soksabbay te. Neak chhmuah ey?) – Ja (f), jag mår bra. Vad heter ni?

David: ខ្ញុំឈ្មោះ ដាវីឌ។ (Khnhom chhmuah David.) – Jag heter David.

Sophea: រីករាយដែលបានជួបអ្នក, ដាវីឌ។ (Rikreay dael ban chuob neak, David.) – Trevligt att träffas, David.

Dialog 2: fråga om något är gott

Turist: សុំទោស, នេះជាអ្វី? (Som toh, nih chea ey?) – Ursäkta, vad är detta?

Försäljare: នេះជាអាម៉ុកត្រី។ (Nih chea amŏk trei.) – Detta är Amok (fiskcurry).

Turist: ឆ្ងាញ់ទេ? (Chhnganh te?) – Är det gott?

Försäljare: បាទ, ឆ្ងាញ់ណាស់! លោកចង់សាកទេ? (Baat, chhnganh nah! Lok châng sak te?) – Ja (m), mycket gott! Vill Herr/ni smaka?

Turist: បាទ, អរគុណ! (Baat, ârkŭn!) – Ja, tack!

Att lära sig khmer är en resa in i ett språk med djupa historiska rötter och en fascinerande kultur. Som ârkun ning som ârpeak leye! (Tack och lycka till!)

Utforska TOTAL översättningsbyrås blogg – där språk bygger broar mellan människor och världar!