Ord och fraser på jiddisch som är bra att kunna

Sholem aleykhem! Lär dig jiddisch – fraser från Europas ashkenaziska hjärta

Jiddisch (ייִדיש – yidish) är ett språk med en över tusenårig historia, djupt förankrat i den ashkenaziska judiska kulturen i Central- och Östeuropa. Trots att det är ett germanskt språk, utvecklat ur medelhögtyska dialekter från Rhenlandet runt 900-talet, är jiddisch unikt genom sina betydande inslag av hebreiska och arameiska (främst kopplat till religion och tradition) samt slaviska språk (från århundraden av kontakt i Östeuropa) och, i mindre utsträckning, romanska språk. Detta ger jiddisch dess särpräglade karaktär – ett språk som bär på ekon från många kulturer och historiska skeenden.

Innan Förintelsen, då majoriteten av Europas jiddischtalande mördades, var jiddisch modersmål för över 10 miljoner människor och centrum för en rik och blomstrande kultur med litteratur (inklusive nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer), teater, musik (klezmer) och press. Idag talas jiddisch aktivt av uppskattningsvis en halv miljon människor, främst inom olika ultraortodoxa (harediska) grupper världen över, där det fungerar som ett viktigt vardagsspråk för att bevara tradition och avstånd från sekulär påverkan. Samtidigt pågår ett växande intresse för att bevara och återuppliva språket i sekulära sammanhang, genom undervisning, forskning, konst och kultur.

I Sverige är jiddisch sedan år 2000 ett av de fem officiellt erkända nationella minoritetsspråken, vilket ger det och dess talare särskilda rättigheter och stöd. För svenskar som vill förstå ashkenazisk historia och kultur, ta del av jiddischlitteraturen, eller bidra till att bevara ett hotat men uttrycksfullt och historiskt betydelsefullt språk, erbjuder även grundläggande kunskaper en värdefull ingång. Jiddisch skrivs traditionellt med det hebreiska alfabetet. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardjiddisch (baserat på YIVO-standarden), med jiddischskrift, latinsk translitterering och svensk översättning.

Alfabet och skrift – hebreiskt alef-beys anpassat för jiddisch

Jiddisch skrivs traditionellt och nästan uteslutande med det hebreiska alfabetet, kallat alef-beys på jiddisch.

Skrivriktning: Höger till vänster, precis som hebreiska och arabiska.
Alfabetets struktur: Baseras på de 22 hebreiska konsonantbokstäverna. Till skillnad från hebreiska, som är en abjad (där vokaler oftast inte skrivs ut), har jiddisch anpassat vissa hebreiska bokstäver för att konsekvent representera vokaler:
- א (alef): Används för /a/ (som i tate) och /o/ (som i got). Ofta med vokaltecken i början av ord.
- ו (vov): Används för /u/ (som i gut) och /o/ (som i vov själv). Kan kombineras: וו för /v/.
- י (yud): Används för /i/ (som i yid) och som del av diftonger (t.ex. יי för /ey/, וי för /oy/). Kan också vara konsonanten /j/.
- ע (ayin): Används för /e/ (som i eyg).
Detta gör jiddischskriften mer lik ett fullständigt alfabet än vad hebreiskan är.
Vokalpekning (Nekudes): I tryckta texter, särskilt äldre eller pedagogiska, används ibland de hebreiska vokalprickarna (nekudes) under eller över bokstäverna för att förtydliga vokaluttalet ytterligare, särskilt i ord av hebreiskt ursprung. I vanlig handskrift och många moderna tryck utelämnas de ofta.
Specifika jiddisch-kombinationer: Vissa digrafer används för specifika ljud, t.ex. זש för /ʒ/ (tonande sj), דזש för /dʒ/ (eng. j).
YIVO-standard: YIVO-institutet (Yidisher Visnshaftlekher Institut) har utvecklat en standardiserad ortografi och translitterering för jiddisch som används i akademiska och många andra sammanhang.

Språkets unika blandning – tysk grund, semitiska och slaviska lager

Jiddisch är ett fascinerande exempel på språkkontakt och fusion.

Germansk grund: Kärngrammatiken (syntax, morfologi) och huvuddelen av grundordförrådet (ca 70-80%) kommer från medelhögtyska dialekter. Den som kan tyska känner igen mycket i jiddisch, men uttal och vissa grammatiska drag har utvecklats separat.
Semitisk komponent (Hebreiska/Arameiska): Cirka 10-15% av ordförrådet kommer från hebreiska (Loshn-koydesh – det heliga språket) och arameiska. Detta inkluderar främst ord relaterade till judisk religion, kultur, traditioner och lärdom, men även vissa vardagsord och uttryck. Dessa ord behåller ofta sin ursprungliga hebreiska stavning men uttalas enligt ashkenazisk tradition (som skiljer sig från modern israelisk hebreiska). Hebreiska pluraländelser (-im, -es) används ibland även på germanska ord.
Slavisk komponent: Från århundraden av samexistens med slaviska folk i Östeuropa har jiddisch lånat in många ord (ca 5-10%) från språk som polska, ukrainska och ryska, särskilt inom vardagsliv, mat och känslouttryck. Även viss påverkan på syntax och idiomatiska uttryck finns.
Romansk och övrig påverkan: Mindre påverkan finns också från romanska språk (via äldre kontakter) och senare från modern engelska (särskilt i USA).

Denna blandning ger jiddisch dess unika smak och uttrycksfullhet.

Hälsningsfraser – möt världen med sholem aleykhem

Den traditionella hälsningen Sholem aleykhem och dess svar är centrala, men även tysk-influerade hälsningar används.

Traditionell hälsning – שלום עליכם – sholem-aleykhem – SHO-lem a-LEY-khem
Traditionellt svar – עליכם שלום – aleykhem-sholem – a-LEY-khem SHO-lem
God morgon – גוט מאָרגן – gut morgn – goot MOR-gn
God dag – אַ גוטן טאָג – a gutn tog – a GOO-tn tåg
God kväll – אַ גוטן אָוונט – a gutn ovnt – a GOO-tn ÅV-nt
God natt – אַ גוטע נאַכט – a gute nakht – a GOO-te nakht
Hejdå (vanligt, ”Var frisk”) – זײַ געזונט – zay gezunt – ZAI ge-ZUNT
På återseende – אַף ווידערזען – af viderzen – af VI-der-zen
Välkommen (formellt) – ברוכים הבאים – brukhem haboim – BRU-khem ha-BO-im (Hebreiskt ursprung)
Hur mår ni? (artigt) – וואָס מאַכט איר? – Vos makht ir? – vos makht IR?
Hur mår du? (informellt) – וואָס מאַכסטו? – Vos makhstu? – vos MAKH-stu?
Jag mår bra – איך מאַך גוט – Ikh makh gut – ikh makh GOOT

Artighetsfraser – bevara koved (respekt) i orden

A dank (Tack) och Bite (Snälla/Varsågod) är grundläggande.

Tack – אַ דאַנק – a dank – a DANK
Tack så mycket (”Ett vackert tack”) – אַ שיינעם דאַנק – a sheynem dank – a SHEY-nem dank
Varsågod / Ingen orsak (”Inte för vad” / ”Inte alls”) – ניט פֿאַרוואָס / נישטאָ פֿאַר וואָס / גאָרנישט – Nit farvos / Nishto far vos / Gornisht – nit far-VOS / NISH-to far-VOS / GOR-nisht
Snälla / Varsågod – ביטע – bite – BI-te
Ursäkta / Förlåt – אַנטשולדיקט – Antshuldik(t) – ant-SHUL-dik(t)
Ingen fara / Det gör inget (”Det gör inte ut”) – עס מאַכט נישט אויס – Es makht nisht oys – es makht nisht OYS

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (nomen) och ursprung (fun vanen). Kom ihåg artigt Ir (Ni) vs. informellt Du (du).

Och ni/du? – און איר? / און דו? – Un ir? / Un du? – un IR? / un DOO?
Vad heter ni? (”Hur heter Ni?”) – ווי הייסט איר? – Vi heyst ir? – vi HEYST ir?
Vad heter du? – ווי הייסטו? – Vi heystu? – vi HEYS-tu?
Jag heter … (”Jag heter…”) – איך הייס … – Ikh heys … – ikh HEYS …
Var kommer ni ifrån? (”Från var kommer Ni?”) – פֿון וואַנען קומט איר? – Fun vanen kumt ir? – fun VA-nen kumt IR?
Var kommer du ifrån? (”Från var är du?”) – פֿון וווּ ביסטו? – Fun vu bistu? – fun VOO bis-tu?
Jag är från Sverige – איך בין פֿון שוועדן – Ikh bin fun Shvedn – ikh bin fun SHVED-n
Var bor ni/du? – וווּ וווינט איר / וווינסטו? – Vu voynt ir / voynstu? – voo VOYNT ir / VOYN-stu?
Trevligt att träffas (”Mycket angenämt”) – זייער אײַנגענעם – Zeyer ayngenem – ZEY-er AYN-ge-nem
Varför? (”För vad?”) – פֿאַרוואָס? – Far vos? – far VOS?
När? – ווען? – Ven? – ven?
Var? – וווּ? – Vu? – voo?
Vem? – ווער? – Ver? – ver?
Hur? – ווי? – Vi? – vi?
Vad? – וואָס? – Vos? – vos?

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka om man förstår (ikh farshtey) eller inte.

Jag förstår – איך פֿאַרשטיי – Ikh farshtey – ikh far-SHTEY
Jag förstår inte – איך פֿאַרשטיי נישט – Ikh farshtey nisht – ikh far-SHTEY nisht
Jag vet – איך ווייס – Ikh veys – ikh VEYS
Jag vet inte – איך ווייס נישט – Ikh veys nisht – ikh VEYS nisht
Talar ni/du engelska? (”Pratar ni engelska?”) – רעדט איר ענגליש? / רעדסטו ענגליש? – Redt ir English? / Redstu English? – ret ir ENG-lish? / ret-stu ENG-lish?
Jag talar lite jiddisch – איך רעד אַ ביסל ייִדיש – Ikh red a bisl Yidish – ikh ret a BIS-l YI-dish
Vad betyder detta? – וואָס מיינט דאָס? – Vos meynt dos? – vos MEYNT dos?
Kan ni upprepa, snälla? (artigt) – קענט איר איבערחזרן, ביטע? – Kent ir iberkhazern, bite? – kent ir i-ber-KHA-zern, BI-te? (kh=ach)
Kan ni tala långsammare, snälla? (artigt) – קענט איר רעדן פּאַמעלעכער, ביטע? – Kent ir redn pamelekher, bite? – kent ir RED-n pa-ME-le-kher, BI-te?

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (hungerik), trötthet (mid) eller glädje (freylekh) med dessa vanliga formuleringar.

Jag är hungrig – איך בין הונגעריק – Ikh bin hungerik – ikh bin HUN-ge-rik
Jag är törstig – איך בין דאָרשטיק – Ikh bin dorshtik – ikh bin DORSH-tik
Jag är trött – איך בין מיד – Ikh bin mid – ikh bin MID
Jag är sjuk – איך בין קראַנק – Ikh bin krank – ikh bin KRANK
Jag är glad/munter – איך בין פֿריילעך – Ikh bin freylekh – ikh bin FREY-lekh
Jag är ledsen – איך בין טרויעריק – Ikh bin troyerik – ikh bin TROY-e-rik
Jag fryser (”För mig är kallt”) – ס׳איז מיר קאַלט – S’iz mir kalt – siz mir KALT
Jag är varm (”För mig är hett”) – ס׳איז מיר הייס – S’iz mir heys – siz mir HEYS
Jag behöver hjälp (”Jag behöver hjälp”) – איך דאַרף הילף – Ikh darf hilf – ikh darf HILF

Relationer och värme

Ord för att visa uppskattning, vänskap (frayndshaft) och kärlek (libe) på jiddisch.

Jag älskar dig / Jag har dig kär – איך האָב דיך ליב – Ikh hob dikh lib – ikh HOB dikh LIB
Jag tycker om dig (”Du behagar mig”) – דו געפֿעלסט מיר – Du gefelst mir – du ge-FELST mir
Du är vacker/snygg (m / f) – דו ביסט שיין / שיינע – Du bist sheyn / sheyne – du bist SHEYN / SHEY-ne
Du är snäll (”Du är god”) – דו ביסט גוט – Du bist gut – du bist GOOT
Du är min vän / väninna – דו ביסט מײַן פֿרײַנד / מײַן פֿרײַנדינע – Du bist mayn fraynd / mayn frayndine – du bist main FRAIND / main frayn-DI-ne
Jag saknar dig (”Jag längtar efter dig”) – איך בענק נאָך דיר – Ikh benk nokh dir – ikh BENK nokh DIR
Familj (hebreiskt lån) – משפּחה – Mishpokhe – mish-PO-khe
Pappa (far / pappa vard.) – פֿאָטער / טאַטע – Foter / Tate – FO-ter / TA-te
Mamma (mor / mamma vard.) – מוטער / מאַמע – Muter / Mame – MU-ter / MA-me
Bror – ברודער – Bruder – BRU-der
Syster – שוועסטער – Shvester – SHVES-ter

Mat, dryck och dagliga fraser

Från kave (kaffe) till khale (bröd) – ord för mat och dryck (esn un trinken) som ofta speglar ashkenazisk matkultur.

Mat / Att äta – עסן / מאכל – Esn / Maykhl – ES-n / MAY-khl
Dryck – געטראַנק / משקה – Getrank / Mashke – ge-TRANK / MASH-ke
Bröd (ofta sabbatsbröd) – כאַלע / ברויט – Khale / Broyt – KHA-le / broyt
Vatten – וואַסער – Vaser – VA-ser
Kaffe – קאַווע – Kave – KA-ve
Te – טיי – Tey – tei
Mjölk – מילך – Milkh – milkh
Vin – ווײַן – Vayn – vain
Öl – ביר – Bir – bir
Fisk (särskilt Gefilte fish) – פֿיש – Fish – fish
Kött – פֿלייש – Fleysh – fleish
Soppa (särskilt kycklingsoppa – ”jiddisch penicillin”) – זופּ / יויך – Zup / Yoykh – zup / YOYKH
Vad är detta? – וואָס איז דאָס? – Vos iz dos? – vos iz DOS?
Det är (mycket) gott – עס איז (זייער) געשמאַק – Es iz (zeyer) geshmak – es iz (ZEY-er) ge-SHMAK
Ett glas vatten, tack – אַ גלאָז וואַסער, ביטע – A gloz vaser, bite – a gloz VA-ser, BI-te
Jag vill ha en kaffe – איך וויל אַ קאַווע – Ikh vil a kave – ikh vil a KA-ve
Smaklig måltid! (”Ät vid god hälsa!”) – עס געזונטערהייט! – Es gezunterheyt! – es ge-ZUN-ter-heit!
Notan, tack (”Räkningen, snälla”) – דעם חשבון, ביטע – Dem kheshbn, bite – dem KHESH-bn, BI-te

Shopping och priser

Vifl kost es? (Hur mycket kostar det?) – användbart vid inköp.

Hur mycket kostar det? – וויפֿל קאָסט עס? – Vifl kost es? – VI-fl KOST es?
Det är (för) dyrt – עס איז (צו) טײַער – Es iz (tsu) tayer – es iz (tsu) TAI-er
Det är billigt – עס איז ביליק – Es iz bilik – es iz BI-lik
Har ni något billigare? (artigt) – צי האָט איר עפּעס ביליקערס? – Tsi hot ir epes bilikers? – tsi HOT ir E-pes BI-li-kers?
Jag tittar bara – איך קוק נאָר – Ikh kuk nor – ikh kuk NOR
Jag vill köpa detta – איך וויל דאָס קויפֿן – Ikh vil dos koyfn – ikh vil dos KOY-fn
Affär – קראָם / געשעפֿט – Krom / Gesheft – krom / ge-SHEFT
Marknad – מאַרק – Mark – mark
Pengar – געלט – Gelt – gelt

Siffror (1-10)

Räkna på jiddisch – grunden är germansk.

1 – איינס – eyns – eyns
2 – צוויי – tsvey – tsvey
3 – דרײַ – dray – drai
4 – פֿיר – fir – fir
5 – פֿינף – finf – finf
6 – זעקס – zeks – zeks
7 – זיבן – zibn – ZI-bn
8 – אַכט – akht – akht
9 – נײַן – nayn – nain
10 – צען – tsen – tsen

Högre tal: 11 = elf, 12 = tsvelf, 20 = tsvantsik, 100 = hundert, 1000 = toyznt.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (tsayt).

Nu – איצט / אַצונד – Itst / Atsund – itst / a-TSUND
Idag – הײַנט – Haynt – haint
Imorgon – מאָרגן – Morgn – MOR-gn
Igår – נעכטן – Nekhtn – NEKH-tn
Morgon – פֿרימאָרגן – Frimorgn – fri-MOR-gn
Dag – טאָג – Tog – tåg
Kväll – אָוונט – Ovnt – ÅV-nt
Natt – נאַכט – Nakht – nakht
Måndag – מאָנטיק – Montik – MON-tik
Tisdag – דינסטיק – Dinstik – DINS-tik
Onsdag – מיטוואָך – Mitvokh – MIT-vokh
Torsdag – דאָנערשטיק – Donershtik – DO-ner-shtik
Fredag – פֿרײַטיק – Fraytik – FRAI-tik
Lördag (Sabbat) – שבת – Shabes – SHA-bes
Söndag – זונטיק – Zuntik – ZUN-tik
Vad är klockan? (”Hur sent är det?”) – ווי שפּעט איז? – Vi shpet iz? – vi SHPET iz?

Småord och naturliga reaktioner

Yo (Ja), Neyn (Nej), Efsher (Kanske) – de korta svaren.

Ja – יאָ – Yo – yo
Nej – ניין – Neyn – nein
Okej / Bra – ס׳איז גוט / גוט – S’iz gut / Gut – siz GOOT / goot
Kanske – אפֿשר – Efsher – EF-sher
Verkligen? (”Sannerligen?”) – טאַקע? – Take? – TA-ke?
Naturligtvis / Självklart – אַוודאי – Avade – a-VA-de

Grundläggande grammatik – germansk grund med unik blandning

Jiddisch har en kärna av germansk grammatik, liknande tyska, men med förenklingar och influenser från andra språk.

Germansk bas: Ordföljden är oftast SVO i huvudsats, men med V2-regel (verbet på andra plats) efter inledande adverbial, och SOV i bisatser (verbet sist). Verben böjs efter person och numerus i presens och preteritum. Perfekt bildas med hjälpverben hobn (ha) eller zayn (vara) + particip.
Genus: Tre genus (maskulinum, femininum, neutrum) påverkar artiklar (bestämd: der/di/dos, obestämd: a/an) och adjektivböjning.
Kasus: Fyra kasus (nominativ, ackusativ, dativ, genitiv), men genitiv ersätts ofta av dativ + preposition eller possessivkonstruktioner (t.ex. dem tatns bukh – pappas bok). Kasus markeras på artiklar, adjektiv och pronomen.
Hebreisk/Arameisk komponent: Används främst lexikalt (ordförråd). Hebreiska substantiv kan ibland behålla sin hebreiska pluraländelse (-im för maskulinum, -es för femininum) även om de används i en jiddisch mening. Ex: sofer (skrivare) -> soyfrim (skrivare, pl.).
Slavisk komponent: Har bidragit med ordförråd och vissa idiomatiska uttryck. Viss påverkan på aspekt (perfektiv/imperfektiv) och användning av diminutivsuffix (-ele, -l) kan spåras.

Uttalstips för svenskar

Jiddisch uttal påminner om tyska men med en egen klang och influenser.

Germanska ljud: De flesta konsonanter och vokaler uttalas liknande tyska.
CH [χ]: Bokstavskombinationen ch (från hebreiska כֿ eller ח) uttalas som ett ach-ljud, långt bak i halsen.
Hebreiska lånord: Uttalas enligt traditionell ashkenazisk hebreiska, som skiljer sig från modern israelisk hebreiska. T.ex. uttalas bokstaven ת (tav) som /s/ i många ashkenaziska ord när den är utan prick (dagesh), medan den uttalas /t/ i modern hebreiska. Ex: Shabes (sabbat) vs. modern hebreiska Shabbat. Vokalerna kan också skilja sig åt.
Diftonger: Jiddisch är rikt på diftonger som ey, ay, oy.
Betoning: Varierar men ligger ofta på stamstavelsen, liknande tyska, sällan på sista stavelsen utom i vissa hebreiska/slaviska lånord.

Om jiddisch och dess roll idag

Jiddisch är ett språk med en rik, men också smärtsam, historia.

Ashkenazisk kultur: Var huvudspråket för den stora ashkenaziska judiska befolkningen i Central- och Östeuropa i århundraden, och centrum för en blomstrande kultur med litteratur (I.B. Singer, Sholem Aleichem), teater, press, film och musik (klezmer).
Förintelsen (Shoah): Nazitysklands folkmord på Europas judar under andra världskriget utplånade den stora majoriteten av jiddischtalande och förstörde dess kulturella centra i Europa. Detta är den främsta orsaken till att språket idag är hotat.
Nutida talare: Språket lever vidare starkast i många ultraortodoxa (harediska) gemenskaper världen över (USA, Israel, Europa), där det används som vardagsspråk och i religiös undervisning.
Sekulär revitalisering: Det finns ett växande intresse för jiddisch i sekulära kretsar, med språkkurser, akademiska studier, kulturevenemang och online-gemenskaper som arbetar för att bevara och återuppliva språket och dess kultur.
Minoritetsspråk i Sverige: Har officiell status som nationellt minoritetsspråk, vilket innebär rätt till stöd för kultur och undervisning.

Inlärningstips

Att närma sig jiddisch kan vara en givande resa in i språk och historia:

Lär dig alef-beys: Att kunna läsa det hebreiska alfabetet är grundläggande.
Fokusera på YIVO-standard: För att lära sig en standardiserad form är YIVO-institutets normer för stavning och translitterering en bra utgångspunkt.
Dra nytta av tyska: Om du kan tyska har du en stor fördel med grammatik och ordförråd, men var medveten om de viktiga skillnaderna och de semitiska/slaviska inslagen.
Lyssna på uttal: Hitta inspelningar av jiddischtal, sånger eller föreläsningar för att vänja örat vid klangen och det ashkenaziska uttalet av hebreiska lånord.
Använd resurser: Det finns online-ordböcker, kurser (t.ex. från YIVO, Duolingo) och resurser via jiddisch-organisationer och universitet.
Öva: Försök hitta möjligheter att läsa, skriva och kanske tala språket, t.ex. i lokala gemenskaper eller online-forum.

Exempeldialoger

Se hur ett enkelt samtal på jiddisch kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Rivke: שלום עליכם! (Sholem aleykhem!) – Hej! (Traditionell hälsning)

Moyshe: עליכם שלום! וואָס מאַכט איר? (Aleykhem sholem! Vos makht ir?) – Hej! (Traditionellt svar) Hur mår ni?

Rivke: אַ דאַנק, איך מאַך גוט. און איר? (A dank, ikh makh gut. Un ir?) – Tack, jag mår bra. Och ni?

Moyshe: נישט שלעכט. ווי הייסט איר? (Nisht shlekht. Vi heyst ir?) – Inte dåligt. Vad heter ni?

Rivke: איך הייס רבֿקה. (Ikh heys Rivke.) – Jag heter Rivke.

Dialog 2: fråga om något

Student: אַנטשולדיקט, וואָס איז דאָס? (Antshuldik, vos iz dos?) – Ursäkta, vad är detta?

Lärare: דאָס איז אַ בוך. (Dos iz a bukh.) – Det är en bok.

Student: ווי זאָגט מען ”book” אויף ייִדיש? (Vi zogt men ”book” af Yidish?) – Hur säger man ”book” på jiddisch?

Lärare: מע זאָגט ”בוך”. (Me zogt ”bukh”.) – Man säger ”bukh”.

Student: אַ שיינעם דאַנק! (A sheynem dank!) – Tack så mycket!

Att lära sig jiddisch är att öppna ett fönster till en rik och komplex historia och en kultur som envist lever vidare. Zay gezunt un shtark! (Var frisk och stark!)

Vill du värna om språk som bär med sig folkets minnen, visdom och värme? Följ TOTAL översättningsbyrås blogg – där språk är ett levande arv mellan generationer!