Ord och fraser på igbo som är bra att kunna

Ndewo! Lär dig igbo – fraser från sydöstra Nigeria

Igbo, eller Asụsụ Igbo (a-SU-su I-gbo), är ett av de största och mest inflytelserika språken i Nigeria, talat som modersmål av över 25-30 miljoner människor, främst igbofolket i landets sydöstra region (historiskt och kulturellt ofta kallat Igboland). Igbo tillhör den Volta-Niger-grenen av den enorma niger-kongolesiska språkfamiljen och är därmed släkt med andra stora västafrikanska språk som yoruba och ewe, men mycket avlägset besläktat med bantuspråken längre söderut. Språket är känt för sin rika muntliga tradition, sina komplexa ordspråk, sitt tonala system och sin viktiga roll i en av Afrikas mest dynamiska och entreprenöriella kulturer.

För svenskar som reser till Nigeria, arbetar med internationella organisationer, har igbo-talande vänner eller kontakter via den stora diasporan, eller fascineras av afrikanska språk och kulturer, erbjuder igbo en unik och givande upplevelse. Även om engelska är officiellt språk i Nigeria, är kunskaper i igbo ovärderliga för att skapa genuin kontakt och visa respekt i de regioner där det talas. Språket skrivs med ett anpassat latinskt alfabet och har en grammatisk struktur som skiljer sig markant från svenskans, men som ofta är logisk när man förstår grundprinciperna. Att lära sig några grundläggande fraser är ett utmärkt första steg. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardiserad igbo, med uttalshjälp och förenklad tonmarkering (´=Hög, `=Låg).

Alfabet och skrift (Ōnwụ) – latinskt med prickar och toner

Modern igbo skrivs med ett standardiserat latinskt alfabet kallat Ōnwụ, som utvecklades under 1900-talet för att bättre representera språkets ljud.

Alfabetet: Består av 36 bokstäver. Använder det vanliga latinska alfabetet med tillägg och modifieringar:
- Prickade vokaler: För att skilja mellan de åtta vokalfonemen används prickar under ị ọ ụ för att representera de ”lätta” eller [-ATR]-vokalerna [ɪ ɔ ʊ], medan de omarkerade i e o u representerar de ”tunga” eller [+ATR]-vokalerna [i e o u] (se vokalharmoni nedan). Bokstaven a representerar [a].
- Digrafer: Vanliga digrafer inkluderar ch [tʃ] (tj), gb [ɡ͡b] (labial-velar), gh [ɣ] (tonande ach-ljud), gw [ɡʷ], kp [k͡p] (labial-velar), kw [kʷ], nw [ŋʷ], ny [ɲ] (nj), sh [ʃ] (sj).
- Nasal konsonant: Bokstaven ṅ (eller ibland n̄) används för det velara nasalljudet [ŋ] (ng-ljudet i ”säng”).
Fonetisk princip (segmentellt): Skriften är i hög grad fonetisk när det gäller konsonanter och vokaler.
Tonmarkering: Toner är avgörande för betydelsen men markeras sällan i vanlig skrift. I ordböcker och lingvistiska texter används ofta diakritiska tecken: ´ (akut accent) för Hög ton (H), ` (grav accent) för Låg ton (L), och ibland ¯ (makron) för Mellanton (M) eller för att markera nedsteg. Denna guide använder H/L för att indikera tonmönster i uttalshjälpen där det är möjligt och relevant, men var medveten om att detta är en förenkling.

Toner och vokalharmoni – språkets grundläggande melodier

Två fonologiska system är helt centrala för att förstå och tala igbo korrekt:

Toner: Igbo är ett tonspråk, vanligtvis beskrivet med två grundläggande tonnivåer: Hög (H) och Låg (L). Vissa analyser inkluderar även en Mellanton (M). Tonerna kan också kombineras till konturtoner (Fallande/Stigande) på långa vokaler eller i vissa sammanhang. Tonen är fonemisk, vilket betyder att den skiljer ord som annars uttalas lika. Exempel: ákwá (H-H) ’gråt’, àkwà (L-L) ’säng’, àkwá (L-H) ’ägg’, ákwà (H-L) ’tyg’. Toner används också för att markera grammatiska funktioner (t.ex. skillnad mellan påstående och fråga, eller olika verbformer). Att behärska tonerna är den största utmaningen men nödvändigt för korrekt kommunikation.
Vokalharmoni: Igbo har ett system med vokalharmoni baserat på tungrotens position (ATR – Advanced Tongue Root) eller vokaltöjdhet. Vokalerna delas in i två grupper:
- Tunga/[+ATR]: i [i], u [u], e [e], o [o] (bokstäver utan prick)
- Lätta/[-ATR]: ị [ɪ], ụ [ʊ], ọ [ɔ], a [a~ə] (bokstäver med prick + a)
Regeln är att vokaler inom ett enkelt ord (rot + affix) normalt måste tillhöra samma grupp. Vokalen i affix (prefix/suffix) anpassar sig alltså till vokalerna i roten. Ex: Verbalprefixet för 3e person singular är o- med [+ATR]-rötter (o si ’han sa’) men ọ- med [-ATR]-rötter (ọ na-abịa ’han kommer’).

Artighetsnivåer (kort om)

Liksom många västafrikanska språk lägger igbo stor vikt vid artighet och respektfullt tilltal, särskilt baserat på ålder och social relation. Även om grammatiken inte har lika formaliserade nivåer som t.ex. japanska, uttrycks artighet genom val av hälsningsfraser, användning av artighetsord och generellt respektfullt uppträdande. Att inleda med en hälsning och fråga om familjens välmående är grundläggande.

Grundläggande hälsningar – skapa kontakt med respekt

Från ett respektfullt Ndêwó till att fråga Kèdú ka ị mè? – inled samtal på igbo med värme och omtanke om den andres välmående.

Hej (allmän artig hälsning) – Ndêwó – n-DEE-wo
Hur är det? (vanlig informell hälsning) – Kèdú? – ke-DU? (L H?)
Hur mår du? (informellt) – Kèdú ka ị mè? – ke-DU ka i ME? (L H L H?)
Hur mår ni? (plural/formellt) – Kèdú ka únù mè? – ke-DU ka U-nu ME? (L H L L H?)
Jag mår bra (vanligt svar, ”Jag bra är”) – Adị m mma – a-DI m MMA (L L H)
God morgon (”Har du vaknat till dagen?”) – Ị bọọla chi? / Ị saa la chi? – i båå-LA CHI? / i saa-LA CHI? (Långa vokaler, ofta H L L? ton)
God morgon (svar) – Ee, chi abọọla / Ee, chi asaala – EE, chi a-båå-LA / EE, chi a-saa-LA
God kväll – (Ofta används bara Ndêwó eller en fråga som Kèdú?)
God natt (”Må dagen gry”) – Ka chi fo – ka chi FO (L H H)
Hejdå (”Låt det vara så”) – Ka ọ dị / Ka emesia – ka å DI / ka e-me-SIA (L H L / L LHL)
Vi ses igen (”Vi ska se varandra”) – Anyị ga-ahụ ọzọ – a-NYI ga HU Å-zå (ɔ=å)
Välkommen (”Bra ankomst”) – Nnọọ – N-nåå (Låg fallande ton?)

Artighetsfraser – visa respekt i varje ord

Dàálụ́ (Tack) och Bǐkó (Snälla) är grunden – visa respekt och hövlighet på igbo.

Tack – Dàálụ́ – DAA-luu (FS)
Tack (alternativ, vanligt) – Ị́mẹ́éla – i-mee-E-la (HHS)
Tack så mycket – Dàálụ́ rịị / Ị́mẹ́éla rịị – DAA-luu RII / i-mee-E-la RII
Varsågod (svar på tack) – Ndòó – n-DOO (LH) / Eller bara ett bekräftande ljud.
Snälla – Bǐkó – BI-ko (HS)
Ursäkta / Förlåt / Beklagar – Ndò – n-DÅ (L)
Jag ber om ursäkt – E werem iwe / Gbaghara m – e WE-rem I-we / gba-GHA-ra m
Ingen fara / Det är okej (”Det finns inget problem”) – Ọ dịghị nsogbu – å DII-ghi n-så-GBU

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (aha) och ursprung (ebee).

Vad heter du? (”Vad är ditt namn?”, informellt) – Gịnị bụ aha gị? – GI-ni bu a-HA gi?
Vad heter ni? (plural/formellt) – Gịnị bụ aha únù? – GI-ni bu a-HA U-nu?
Jag heter … (”Mitt namn är…”) – Aha m bụ … – a-HA m bu …
Var kommer du ifrån? (”Var är du ifrån?”, informellt) – Ebee ka ị sì? – e-BEE ka i SI?
Jag är från Sverige – E si m na Swidin – e SI m na SWI-din
Var bor du? – Ebee ka ị bi? – e-BEE ka i BI?
Vad gör du? (Vad jobbar du med?) – Gịnị ka ị na-arụ? – GI-ni ka i na-a-RU?
Jag är student – Abụ m nwa akwụkwọ – a-BU m nwa a-KWUK-kwå (”Jag är barn bok”)
Trevligt att träffas (”Jag är glad att känna dig”) – Obi dị m ụtọ ịmara gị – O-bi di m U-tå i-MA-ra gi
Varför? – Maka gịnị? – ma-KA GI-ni? (”För vad?”)
När? – Olee mgbe? / Mgbe ole? – o-LEE m-GBE? / m-GBE o-LE?
Var? – Ebee? – e-BEE?
Vem? – Onye? – ON-ye?
Hur? – Kedu? / Olee otu? – ke-DU? / o-LEE o-TU?
Vad? – Gịnị? – GI-ni?

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka om man förstår (ghọta) eller inte.

Jag förstår – A ghọtara m / A ghọtaram – a GHÅ-ta-ra m / a ghå-TA-ram
Jag förstår inte – A ghọtaghị m – a ghå-ta-GHI m
Jag vet – Ama m / Amara m – A-ma m / a-MA-ra m
Jag vet inte – Amaghị m – a-MA-ghi m
Talar du engelska? (”Du talar engelska?”) – Ị na-asụ Bekee? – i na-SU be-KEE?
Jag talar lite Igbo – A na m asụ Igbo ntakịrị – a NA m a-SU I-gbo n-ta-KI-ri
Vad betyder detta? (”Vad är detta?”) – Kedu ihe nke a bụ? – ke-DU i-he NKE a bu?
Kan du upprepa, snälla? (”Säg igen, snälla”) – Kwuo ya ọzọ, bǐkó – KWU-o ya Å-zå, BI-ko
Kan du tala långsammare, snälla? – Kwuo ya nwayọọ nwayọọ, bǐkó – KWU-o ya nwa-YÅÅ nwa-YÅÅ, BI-ko

Uttryck för känslor och behov

Sätt ord på hunger (agụụ), trötthet (ike gwụrụ) eller glädje (obi ụtọ) med dessa grundläggande uttryck.

Jag är hungrig (”Hunger hungrar mig”) – Agụụ na-agụ m – a-GUU na-GU m
Jag är törstig (”Strupen torkar mig”) – Akpịrị na-akpọ m nkụ – ak-PI-ri na-KPÅ m nkuu
Jag är trött (”Kraft har tagit slut för mig”) – Ike gwụrụ m – I-ke GWU-ru m
Jag är sjuk (”Min kropp inte bra”) – Ahụ adịghị m mma – a-HU a-DII-ghi m MMA
Jag är glad (”Hjärta är mig sött”) – Obi dị m ụtọ – O-bi di m U-tå
Jag är ledsen (”Mitt hjärta är inte bra”) – Obi adịghị m mma – O-bi a-DII-ghi m MMA
Jag fryser (”Kyla är på mig”) – Oyi na-atụ m – O-yi na-a-TU m
Jag är varm (”Värme är på mig”) – Oku na-agba m – O-ku na-a-GBA m
Jag behöver hjälp – Achọrọ m enyemaka – a-CHÅ-rå m en-ye-MA-ka

Relationer och vänskapliga uttryck

Visa uppskattning, kärlek (ịhụnanya) eller vänskap (till en enyi) med dessa fraser.

Jag älskar dig (”Jag ser dig i ögat”) – A hụrụ m gị n’anya – a HU-ru m gi NAN-ya
Jag tycker om dig / Du är bra – Ị dị mma – i DI mma
Du är vacker/snygg – Ị mara mma – i MA-ra mma
Du är snäll – Ị dị obiọma – i DI o-BI-å-ma
Du är min vän – Ị bụ enyi m – i BU EN-yi m
Vän – Enyi – EN-yi
Jag saknar dig – (Uttrycks ofta mer indirekt, t.ex. ”Jag tänker på dig”)
Familj – Ezinụlọ – e-zi-NU-lå
Pappa – Nna – N-na
Mamma – Nne – N-ne
Bror – Nwanne nwoke – NWA-nne NWO-ke (”Syskon manligt”)
Syster – Nwanne nwanyị – NWA-nne NWA-nyi (”Syskon kvinnligt”)

Mat, dryck och vardagliga behov

Maten (nri) är central i igbokulturen – att tala om den är ofta första steget till gemenskap. Prova gärna ji (jams) eller ofe (soppa).

Mat – Nri – N-ri
Dryck – Ihe ọṅụṅụ – i-HE å-NUNG-ngu
Jams (basföda) – Ji – ji
Kassava / Fufu – Akpụ – AK-pu
Ris – Osikapa – o-si-KA-pa
Soppa / Stuvning – Ofe – O-fe
Kött – Anụ – A-nu
Fisk – Azụ – a-ZÚ
Vatten – Mmiri – MMI-ri
Kaffe – Kọfị – KÅ-fi (lånord)
Te – Tii – tii (lånord)
Vad är detta? (”Vad är sak denna?”) – Gịnị bụ ihe a? – GI-ni bu i-he A?
Det är gott! (”Det är sött/smakrikt”) – Ọ dị ụtọ! – å di U-tå!
Jag vill ha vatten (”Snälla, ge mig vatten”) – Bǐkó, nyé m mmiri – BI-ko, nyee m MMI-ri
Jag vill ha mat (”Jag vill äta”) – A chọrọ m iri nri – a CHÅ-rå m I-ri N-ri
Smaklig måltid! (”Ät väl!”) – Rie nke ọma! – rie nke å-MA!
Notan, tack (”Hur mycket pengar är det?”) – Ego ole ka ọ bụ? – E-go O-le ka å BU?
Jag är mätt – A fọrọ m afọ – a FÅ-rå m a-FÅ (”Jag har fyllt mage”)

Shopping och marknadsprat

På marknaden (ahịa) eller i butiken – dessa uttryck kan du använda när du handlar.

Hur mycket kostar detta? (”Pengar hur mycket är denna sak?”) – Ego ole ka ihe a bụ? – E-go O-le ka i-he A BU?
Det är dyrt (”Det har högt pris”) – Ọ dị oké ọnụ – å di o-KE Å-nu
Det är billigt (”Det har inte pris”) – Ọ nweghị ọnụ – å NWE-ghi Å-nu
Snälla, sänk priset (”Snälla, minska dess pris”) – Biko, wedata ọnụ ya – BI-ko, we-DA-ta Å-nu ya
Jag tittar bara (”Endast jag tittar öga”) – Naanị m na-ele anya – NAA-ni m na-E-le AN-ya
Jag vill köpa detta (”Jag vill köpa detta”) – A chọrọ m ịzụ ihe a – a CHÅ-rå m i-ZU i-he A
Pengar – Ego – E-go
Affär – Ụlọ ahịa – U-lå a-HỊA (”Hus marknad”)
Marknad – Ahịa – a-HỊA
Valuta (Nigeria) – Naịra – NAI-ra

Siffror (1-10)

Grundläggande räkneord på igbo.

1 – Otu – O-tu
2 – Abụọ – a-BU-å
3 – Atọ – a-TÅ
4 – Anọ – a-NÅ
5 – Ise – I-se
6 – Isii – i-SII
7 – Asaa – a-SAA
8 – Asatọ – a-SA-tå
9 – Itoolu / Itenani – i-TOO-lu / i-te-NA-ni
10 – Iri – I-ri

Högre tal: 11 = iri na otu (10 och 1), 20 = iri abụọ (10*2), 100 = narị, 1000 = puku.

Småord och naturliga reaktioner

Eeh (Ja), Mba (Nej) – de korta svaren som behövs i vardagen.

Ja – Eeh – eeh
Nej – Mba – mba
Okej / Det är bra – Ọ dị mma – å DI mma
Kanske (”Inte sett öga”) – Eleghị anya – e-le-GHI AN-ya
Verkligen? / Är det sant? (”Är [det] sanning?”) – N’ezie? – n-e-ZIE?
Jag vet inte – Amaghị m – a-MA-ghi m

Grundläggande grammatik – toner, klasser och SVO

Igbo tillhör Volta-Niger-grenen av Niger-Kongo och har en struktur som är typisk för många språk i regionen.

Tonspråk: Som nämnts är toner (Hög, Låg, Mellan + konturer) fonemiska och avgörande för både ords betydelse och grammatisk funktion.
Substantivklasser (rester av): Till skillnad från bantuspråk har igbo inte ett fullt utvecklat substantivklassystem med kongruensprefix, men det finns spår kvar, särskilt i hur plural ibland bildas och i vissa pronomenformer.
Isolerande/Agglutinerande drag: Språket har få böjningar. Tempus, aspekt och modus markeras ofta med hjälpverb eller partiklar före huvudverbet. Viss agglutination förekommer med suffix.
Ordföljd: Grundordföljden är normalt Subjekt-Verb-Objekt (SVO).
Vokalharmoni: ATR-baserad vokalharmoni (se ovan) påverkar vilka vokaler som kan förekomma tillsammans i ett ord och dess affix.
Serialverb: Liksom andra Kwa-språk är serialverbkonstruktioner (flera verb i rad) vanliga för att uttrycka komplexa handlingar.
Ingen genus: Saknar grammatiskt genus.

Uttalstips för svenskar

Fokusera på toner och de specifika vokal- och konsonantljuden.

Lyssna på toner!: Det viktigaste och svåraste. Försök höra skillnaden mellan hög, låg och mellanton, samt eventuella glidningar. Använd resurser med ljud!
Prickade vokaler: Öva på skillnaden mellan vanlig i, o, u och prickad ị [ɪ], ọ [ɔ], ụ [ʊ]. Prickade är ofta ”lättare” eller mer öppna.
Vokalharmoni: Försök höra om ett ord har ”tunga” (+ATR: i, u, e, o) eller ”lätta” (-ATR: ị, ụ, ọ, a) vokaler.
Labial-velarer: Ljuden gb [ɡ͡b] och kp [k͡p] uttalas med samtidig artikulation vid läpparna och vid velum (mjuka gommen). Kräver övning.
Ng-ljudet (ṅ/n̄ [ŋ]): Som i svenska ”säng”.
Affrikator: Ch [tʃ] (tj) och J [dʒ] (dj).
Nasala vokaler: Är vanliga och viktiga.

Igbospråk och kultur

Språket är centralt för igbofolkets identitet, kända för sin entreprenörsanda och rika kultur.

Historia och samhälle: Traditionellt har igbo-samhället varit decentraliserat med fokus på bygemenskaper och titelsystem snarare än stora kungadömen (med vissa undantag). Kolonialtiden och Biafrakriget (1967-70) har satt djupa spår.
Oral tradition: Mycket rik muntlig tradition med ordspråk (ilu), berättelser, sånger och komplexa formspråk som värderas högt.
Konst: Kända för sina maskerader (Mmanwu), skulpturer och textilier.
Modern litteratur: Igbo-författare som Chinua Achebe (som dock skrev på engelska) har blivit världsberömda. Det finns också en växande litteratur på igbo.
Dialekter och standardisering: Det finns stor dialektal variation inom igbo. En standardiserad form (Standard Igbo) baserad på Owerri- och Umuahia-dialekterna används i skrift och utbildning, men är inte alltid fullt accepterad eller använd av alla talare.

Inlärningstips

Närma dig igbo med fokus på ljud och struktur:

Prioritera toner och lyssnande: Använd ljudresurser och härma melodin. Det är avgörande.
Lär dig alfabetet och specialljuden: Fokusera på prickade vokaler och konsonanter som gb/kp.
Förstå grundläggande SVO-struktur och partiklar: Lär dig hur tempus och aspekt markeras.
Hitta bra resurser: Material specifikt för igbo kan vara begränsat. Sök efter online-ordböcker, YouTube-kanaler, och eventuella universitetskurser eller läroböcker (ofta på engelska).
Interagera med modersmålstalare: Kontakt med talare är ovärderligt för att lära sig toner och idiomatiskt språk.

Exempeldialoger

Se hur ett vänligt samtal i sydöstra Nigeria kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Ada: Ndêwó! Kèdú ka ị mè? (Hej! Hur mår du?)

Obi: Ndêwó! Adị m mma, dàálụ́. Kèdú maka gị? (Hej! Jag mår bra, tack. Och du då?)

Ada: Mụ onwe m dịkwa mma. Gịnị bụ aha gị? (Jag själv mår också bra. Vad heter du?)

Obi: Aha m bụ Obi. Gịnị bụ aha gị? (Jag heter Obi. Vad heter du?)

Ada: Aha m bụ Ada. Obi dị m ụtọ ịmara gị. (Jag heter Ada. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: fråga om mat

Resenär: Ndò! Bǐkó, gịnị bụ ihe a? (Ursäkta! Snälla, vad är detta?)

Säljare: Nke a bụ ji akwụkwọ ndụ. (Detta är jams med gröna blad.)

Resenär: Ọ dị ụtọ? (Är det gott?)

Säljare: Eeh, ọ dị ụtọ nke ukwu! Ị chọrọ ịta? (Ja, mycket gott! Vill du smaka?)

Resenär: Eeh, bǐkó. Dàálụ́! (Ja, snälla. Tack!)

Att lära sig igbo är att öppna dörren till en av Nigerias och Afrikas mest dynamiska kulturer. Jisie ike! (Fortsätt anstränga dig!)

Besök TOTAL översättningsbyrås blogg – din resurs för språk, kultur och kommunikation över gränser!