Ord och fraser på guarani som är bra att kunna

Mba’éichapa! Lär dig guaraní – fraser från Paraguay

Guaraní (avañe’ẽ – ”folkets språk”) är ett språk som bär på en unik historia och en levande nutid. Det är ett av Paraguays två officiella språk, sida vid sida med spanska, och talas av en överväldigande majoritet av landets befolkning – över 6 miljoner människor. Detta gör guaraní till ett av de mest framgångsrika inhemska språken i hela Amerika, då det inte bara överlevt kolonialismen utan frodas som ett nationellt kommunikationsmedel, även bland paraguayaner utan direkt guaraní-ursprung. Språket sträcker sig även in i angränsande delar av Brasilien, Argentina och Bolivia.

Guaraní tillhör den tupí-guaraníska språkfamiljen och skiljer sig därmed fundamentalt från de europeiska språk vi är vana vid. Det är ett språk med djupa rötter i regionens kultur, ofta beskrivet som musikaliskt och uttrycksfullt, med ett nära förhållande till natur och gemenskap. Trots sin annorlunda struktur är guaraní relativt regelbundet och skrivs med en anpassad version av det latinska alfabetet. Att lära sig några fraser på guaraní är inte bara praktiskt för den som besöker Paraguay, utan också ett sätt att visa djup respekt för landets unika tvåspråkiga identitet och rika kulturarv. Denna guide ger dig en introduktion till detta fascinerande språk.

Alfabet och ortografi – att skriva guaraní

Den officiella guaraní-ortografin, utvecklad av Dr. Reinaldo Decoud Larrosa och standardiserad i Paraguay, använder det latinska alfabetet med några tillägg för att representera språkets unika ljud.

Alfabetet: Består av 33 tecken (12 vokaler och 21 konsonanter). A, Ã, CH, E, Ẽ, G, G̃, H, I, Ĩ, J, K, L, M, MB, N, ND, NG, NT, Ñ, O, Õ, P, R, RR, S, T, U, Ũ, V, Y, Ỹ, ’.
Vokaler: Guaraní har 6 orala vokaler (a, e, i, o, u, y) och 6 motsvarande nasala vokaler (ã, ẽ, ĩ, õ, ũ, ỹ). Nasalitet är mycket viktig och betydelseskiljande.
- a, e, i, o, u: Uttalas ungefär som i spanska (korta, klara).
- y (/ɨ/): Ett speciellt ”högt centralt orundat” vokalljud, liknande polskt ’y’ eller turkiskt ’ı’. Försök forma munnen för ’i’ men dra tungan bakåt/nedåt lite.
- ã, ẽ, ĩ, õ, ũ, ỹ: Samma vokaler som ovan, men uttalade med luft som passerar genom både mun och näsa (markerat med tilde ~).
Konsonanter:
- g̃ (/ŋ/): Nasalt ’g’, som svenskt ’ng’ i ”säng”.
- j (/j/ eller /dʒ/): Uttalas oftast som svenskt ’j’, men kan i vissa dialekter eller ord låta mer som engelskt ’j’ i ”judge”.
- h (/h/ eller /x/): Som svenskt ’h’, men kan ibland vara mer skorrande (som tyskt ’ach’).
- ch (/ʃ/): Som svenskt ’sch’ i ”sjal”.
- ñ (/ɲ/): Som spanskt ’ñ’ eller ’nj’ i ”linje”.
- ’ (puso): Representerar glottisstoppet (/ʔ/), en kort paus i luftflödet. Mycket viktig konsonant.
- Prenasalerade stopp: Kombinationerna mb, nd, ng, nt representerar enskilda ljud där en nasal följs av en klusil.
Fonetiskt: Skriften är i hög grad fonetisk – varje bokstav representerar ett specifikt ljud.
Betoning: Ligger oftast på ordets sista stavelse om den innehåller en tryckstark vokal, annars ofta på näst sista. Markeras ibland med akut accent (´) vid avvikelser.

Hälsningsfraser – öppna med värme och respekt

Att hälsa är en konstform i Paraguay. Mba’éichapa är den vanligaste isbrytaren, men det finns hälsningar för alla tider på dygnet.

Hur mår du? / Hej (mycket vanlig) – Mba’éichapa? – mba-ei-CHA-pa?
Hälsning / Hej (mer formellt) – Maitei – mai-TEI
God morgon – Pyhareve porã – pya-re-VE po-RÃ (ã=nasalt a)
God eftermiddag – Ka’aru porã – ka-a-RU po-RÃ
God kväll / God natt – Pyhare porã – pya-RE po-RÃ
Hur är din morgon/eftermiddag/kväll? – Mba’éichapa ndepyhareve/ndeka’aru/ndepyhare? – mba-EI-cha-pa nde-pya-re-VE / nde-ka-a-RU / nde-pya-RE?
Jag mår bra – Iporã / Iporãnte – i-PO-ran / i-po-RAN-te (n=nasalt a)
Och du? – Ha nde? – ha NDE?
Vi ses snart (”Tills vi ser varandra igen”) – Jajohecha peve – ja-jo-he-SHA pe-VE (sh=sch)
Vi ses imorgon – Ko’ẽramo jajohecháta – ko-en-RA-mo ja-jo-he-sha-TA (en=nasalt e)
Må du leva väl / Hejdå (artigt) – Tereiko porã – te-rei-KO po-RÃ
Hejdå (kortare) – Jajohecháta – ja-jo-he-SHA-ta

Artighetsfraser – det lilla som betyder mycket

Aguyje (Tack) är ett ord som används flitigt och med uppriktighet.

Tack – Aguyje – a-gui-JE
Tack så mycket – Aguyjevete – a-gui-je-VE-te
Varsågod / Ingen orsak (”Finns inget”) – Ndaipóri mba’eve / Avy’ante – ndai-PO-ri mba-E-ve / a-vy-AN-te (n=nasalt a)
Snälla / Vänligen – Ikatúpa… (Kan du…?) / Använd artigt tonfall. Specifikt ord saknas ofta.
Ursäkta / Förlåt mig – Cheñyrõ – che-NYI-rõ (ñ=nj, õ=nasalt o)
Ursäkta (för att påkalla uppmärksamhet) – Nde katupyry… – nde ka-tu-py-RY… (”Du vänliga…”)
Varsågod (när man ger något) – Ajépa – a-JE-pa
Kanske / Skulle jag kunna? – Ikatúpa che? / Che katu? – i-ka-TU-pa che? / che ka-TU?

Frågor och presentation

Lär känna nya vänner genom att fråga och berätta om dig själv. Kom ihåg: che = jag, nde = du (sg.), ha’e = han/hon.

Vad heter du? (”Hur [är] ditt namn?”) – Mba’éichapa nderéra? – mba-EI-cha-pa nde-RE-ra?
Jag heter … (”Mitt namn [är]…”) – Che réra … – che RE-ra …
Varifrån är du? – Moõguápa nde? – mo-õ-GWA-pa nde? (õ=nasalt o, g̃=ng)
Jag är från Sverige – Che Suésia-gua – che SUE-sia-gwa
Var bor du? – Moõpa reiko? – mo-Õ-pa rei-KO?
Vad gör du? (arbete/sysselsättning) – Mba’épa rejapo? – mba-E-pa re-JA-po?
Jag är student – Che temimbo’e – che te-mim-bo-E
Talar du guaraní? – Reñe’ẽpa guaraníme? – re-nye-Ẽ-pa gua-ra-NII-me? (ñ=nj, ẽ=nasalt e)
Ja, lite grann – Hêe, michĩmi – HẼ-e, mi-CHĨ-mi (ẽ=nasalt e, ch=sch, ĩ=nasalt i)
Varför? – Mba’érepa? – mba-E-re-pa?
När? – Araka’épa? – a-ra-ka-E-pa?
Var? – Moõpa? – mo-Õ-pa?
Vem? – Mávapa? – MA-va-pa?
Hur? – Mba’éichapa? – mba-EI-cha-pa?

Kunskap och förståelse

Visa att du förstår, eller be vänligt om förtydligande när språket blir en utmaning.

Jag vet – Aikuaa – ai-kua-AA
Jag vet inte – Ndaikuaái – ndai-kua-AA-i
Jag förstår – Aikumby – ai-KUM-by (y=/ɨ/)
Jag förstår inte – Ndaikumbyi – ndai-KUM-by-i
Jag glömde – Che resarái – che re-sa-RAI
Vad betyder det? – Mba’épa he’ise upéva? – mba-E-pa he-i-SE u-PE-va?
Snälla tala långsammare – Emyi pohyiete katupyry – e-myi po-hyie-TE ka-tu-py-RY (y=/ɨ/)
Snälla upprepa – Eréjevy katupyry – e-re-je-VY ka-tu-py-RY

Känslor och tillstånd

Dela med dig av hur du känner dig – om du är vy’a (glad) eller kane’õ (trött).

Jag är hungrig – Che vare’a – che va-RE-a
Jag är törstig – Che y’uhéi – che j-u-HEI (yh=/juh/ initialt)
Jag är trött – Che kane’õ – che ka-ne-Õ (õ=nasalt o)
Jag är sjuk – Che rasy – che RA-sy (y=/ɨ/)
Jag är glad – Che vy’a – che VY-a
Jag är lycklig / Jag har tur – Che po’a – che po-A
Jag är ledsen – Che ñembyasy – che nyem-bya-SY (ñ=nj, y=/ɨ/)
Jag är arg – Che pochýma – che po-CHY-ma (ch=sch, y=/ɨ/)
Jag är rädd – Che kyhyje – che ky-hy-JE (ky=/ki/ ?, hy=/hi/ ?)

Vänskap och kärlek

Guaraní har vackra och direkta sätt att uttrycka tillgivenhet och gemenskap.

Jag älskar dig – Rohayhu – ro-hai-HU
Jag tycker om dig (”Jag vill ha dig”) – Roipota – roi-PO-ta
Jag saknar dig – Ahecha’u ndéve – a-he-cha-U NDE-ve
Du är mycket vacker/snygg – Nde porãiterei – nde po-RÃ-i-te-REI (ã=nasalt a)
Han/hon är min vän – Ha’e che angirũ – ha-E che an-gi-RŨ (ũ=nasalt u)
Du är min kärlek – Nde che mborayhu – nde che mbo-rai-HU
Pappa – Túva / Ru – TU-va / ru
Mamma – Sy – sy (y=/ɨ/)
Bror (äldre/yngre) – Tyke’y / Kyvy – ty-ke-Y / ky-VY (y=/ɨ/)
Syster (äldre/yngre) – Reindy / Kypy’y – REIN-dy / ky-py-Y (y=/ɨ/)

Mat, dryck och restaurangfraser

Upptäck Paraguays smaker – från mandi’o (maniok) till den uppfriskande kalla örtinfusionen tereré.

Mat – Tembi’u – tem-bi-U
Maniok / Kassava (basföda) – Mandi’o – man-di-O
Majs – Avati – a-va-TI
Kött – So’o – so-O
Fisk – Pira – PI-ra
Yerba mate (örten) – Ka’a – ka-A
Tereré (kall mate-dryck) – Terere – te-re-RE
Chipa (ostbröd) – Chipa – CHI-pa (ch=sch)
Vatten – Y – y (/ɨ/)
Vad är detta? – Mba’épa kóva? – mba-E-pa KO-va?
Det är gott! – Héva! / Heterei! – HE-va! / he-te-REI!
Vatten, tack? (”Vatten, är det möjligt?”) – Y, ikatu? – y, i-KA-tu?
En mate/kaffe, tack? – Peteĩ ka’y, ikatu? – pe-te-Ĩ ka-Y, i-KA-tu? (ĩ=nasalt i, y=/ɨ/)
Hur mycket ska jag betala? / Notan? – Mboýpa ajapo? – mbo-Y-pa a-JA-po? (y=/ɨ/)
Jag är mätt – Che ryvatãma – che ry-va-TÃ-ma (ry=/ri/? ã=nasalt a)

Shopping och vardagliga fraser

Fråga om pris på marknaden eller be om hjälp i vardagen.

Hur mycket kostar detta? – Mboýpa kóva? – mbo-Y-pa KO-va? (y=/ɨ/)
Dyrt – Hepy – he-PY (y=/ɨ/)
Billigt – Ndahyepýi – nda-hye-PY-i (”Inte dyrt”)
Jag har inte pengar – Ndarekói viru – nda-re-KOI VI-ru
Jag tittar bara – Amaña añónte – a-ma-NYA a-nyon-TE (ñ=nj)
Jag ska köpa detta – Ajoguáta kóva – a-jo-GWA-ta KO-va
Kan du hjälpa mig? – Ikatúpa reipytyvõ cheve? – i-ka-TU-pa rei-py-ty-VÕ che-VE? (y=/ɨ/, õ=nasalt o)
Var är toaletten? – Moõpa oĩ ñemuha? – mo-Õ-pa o-Ĩ nye-mu-HA? (õ=nasalt o, ĩ=nasalt i, ñ=nj)

Siffror (1-10)

Guaranís eget räknesystem är grundläggande.

1 – Peteĩ – pe-te-Ĩ (ĩ=nasalt i)
2 – Mokõi – mo-KÕI (õ=nasalt o)
3 – Mbohapy – mbo-ha-PY (y=/ɨ/)
4 – Irundy – i-run-DY (y=/ɨ/)
5 – Po – po
6 – Poteĩ – po-TEĨ (ĩ=nasalt i)
7 – Pokõi – po-KÕI (õ=nasalt o)
8 – Poapy – po-A-py (y=/ɨ/)
9 – Porundy – po-run-DY (y=/ɨ/)
10 – Pa – pa

Tid och dagar

Att prata om ára (dag/tid).

Nu – Ko’ág̃a – ko-A-g̃a (g̃=ng)
Idag – Ág̃a / Ko ára – A-g̃a / ko A-ra
Imorgon – Ko’ẽramo – ko-ẽ-RA-mo (ẽ=nasalt e)
Igår – Kuehe – kue-HE
Morgon – Pyhareve – pya-re-VE
Eftermiddag – Ka’aru – ka-a-RU
Kväll / Natt – Pyhare – pya-RE
Vecka – Arapokõindy – a-ra-po-kõin-DY (õ=nasalt o, ĩ=nasalt i, y=/ɨ/)
Månad – Jasy – ja-SY (y=/ɨ/)
År – Ary – A-ry (y=/ɨ/)
Söndag – Arateĩ – a-ra-TEĨ
Måndag – Arakõi – a-ra-KÕI
(Övriga dagar ofta spanska lånord: Araapy (tis), Ararundy (ons) etc. eller bara Martes, Miércoles…)
Vad är klockan? – Mba’e aravópa? – mba-E a-ra-VO-pa?

Småord och naturliga reaktioner

Hêe (Ja) och Nahániri (Nej) – och andra användbara småord.

Ja – Hêe – HẼ-e (ẽ=nasalt e)
Nej – Nahániri – na-HA-ni-ri
Inte – Nda…i / Nd…i (negations-circumfix)
Okej / Bra – Iporã – i-PO-rã (ã=nasalt a)
Kanske / Det är möjligt – Ikatu – i-KA-tu
Verkligen? / På riktigt? – Añete? / Añetehápe? – a-NYE-te? / a-nye-te-HÃ-pe? (ñ=nj, ã=nasalt a)
Så / På det sättet – Upéicha – u-PEI-cha (ch=sch)
Kom igen / Snälla (uppmanande) – Néike – NEI-ke

Grundläggande grammatik

Guaraní har en fascinerande grammatisk struktur som skiljer sig från europeiska språk.

Typologi: Guaraní är ett agglutinerande och polysyntetiskt språk, vilket betyder att ord ofta byggs upp av många affix (prefix, suffix, infix) som fogas till en rot för att skapa komplexa betydelser i ett enda ord.
Nasal harmoni: Ett mycket utmärkande drag! Nasalitet (uttal genom näsan) sprider sig ofta genom ett helt ord. Om en rot innehåller ett nasalt ljud (vokal eller konsonant), tenderar även affix och omgivande ljud att bli nasala. Det finns ”orala” ord och ”nasala” ord.
Ordföljd: Relativt flexibel, men Subjekt-Verb-Objekt (SVO) och Subjekt-Objekt-Verb (SOV) är vanliga.
Verb: Verb böjs inte efter tempus (dåtid/nutid/framtid) på samma sätt som i svenska. Istället markeras aspekt (pågående, avslutad handling) och modus (verklighet, möjlighet, önskan) med affix. Person och numerus hos subjektet markeras med prefix på verbet (t.ex. a- för jag, re- för du sg., o- för han/hon/de, ja-/ña- för vi inkl./exkl., ro- för vi exkl. alt., pe- för ni pl.).
Pronomen: Har olika former beroende på funktion. Subjektsmarkörer är prefix på verbet. Självständiga pronomen (che, nde, ha’e, ñande, ore, peẽ, ha’ekuéra) används för betoning eller som objekt till postpositioner.
Postpositioner: Istället för prepositioner används postpositioner som placeras efter substantivet/pronomenet. Ex: óga ári (hus på) = på huset, che ndive (jag med) = med mig.
Inget grammatiskt genus: Substantiv har inget maskulinum/femininum.
Negation: Uttrycks oftast med ett circumfix nd(a)-…-i runt verbet eller predikatet. Ex: Ajapo (Jag gör) -> Ndajapoi (Jag gör inte).

Uttalstips för svenskar

Att bemästra guaranís ljud kräver övning, särskilt med nasaler och glottisstoppet.

Nasalisering är A och O: Skilj noga på orala (a, e, i, o, u, y) och nasala (ã, ẽ, ĩ, õ, ũ, ỹ) vokaler. Lyssna på hur luften går genom näsan. Även konsonanten G̃/g̃ är nasal (/ŋ/, som i ’säng’). Nasal harmoni påverkar hela ord!
Glottisstoppet (Puso ’): Detta är en riktig konsonant! Öva på att göra ett litet ”stopp” i halsen, som i engelskans ”uh–oh”. Det finns överallt och är betydelseskiljande. Ex: ka’a (ört/mate) vs kaa (skog).
Y-ljudet (/ɨ/): Denna centrala vokal finns inte i svenskan. Tänk ett ’i’-ljud men producerat längre bak/centralt i munnen, utan att runda läpparna.
Övriga ljud: J är oftast som svenskt ’j’. H är som svenskt ’h’. Ch är ’sch’-ljud (/ʃ/). Ñ är ’nj’-ljud (/ɲ/).
Betoning: Oftast på sista stavelsen, men lyssna noga då undantag finns.

Guaraní i Paraguay – ett levande kulturarv

Guaranís ställning i Paraguay är unik och värd att uppmärksamma.

Officiellt språk: Jämställt med spanska i konstitutionen.
Bred användning: Talas av uppemot 90% av befolkningen, inklusive majoriteten av icke-ursprungsbefolkningen, vilket är unikt i Latinamerika. Många paraguayaner är tvåspråkiga.
Kulturell identitet: Språket är djupt sammanflätat med paraguayansk identitet, musik (t.ex. Guarania-genren), litteratur och vardagsliv.
Utbildning och media: Används i skolundervisning och finns representerat i media, även om spanskan fortfarande dominerar i vissa formella sammanhang.
Utmaningar: Trots sin starka ställning finns utmaningar med att bevara språkets vitalitet och status gentemot spanskans globala dominans, särskilt i urbana miljöer.

Inlärningstips

Närma dig guaraní med nyfikenhet och dessa tips:

Fokusera på ljuden: Lägg extra tid på att höra och producera nasala vokaler, glottisstoppet och y-ljudet. Detta är grundläggande.
Förstå agglutinationen: Istället för att memorera tusentals ord, försök förstå hur prefix och suffix fungerar för att bygga upp ord och meningar.
Lyssna på paraguayansk musik: Guarania och paraguayansk folkmusik är utmärkta källor för att höra språket i ett naturligt flöde.
Använd online-resurser: Det finns online-ordböcker (t.ex. Guaraní Akué), grammatikor, YouTube-kanaler och appar dedikerade till guaraní.
Interagera om möjligt: Att prata med modersmålstalare är ovärderligt. Paraguayaner uppskattar ofta enormt när utlänningar visar intresse för guaraní.

Exempeldialoger

Små glimtar av hur ett samtal på guaraní kan låta.

Dialog 1: Enkel hälsning

Ana: Mba’éichapa? (Hur mår du?)

Carlos: Iporãnte. Ha nde? (Bara bra. Och du?)

Ana: Iporã avei. Moõguápa nde? (Bra också. Varifrån är du?)

Carlos: Che Paraguaigua. Ha nde? (Jag är från Paraguay. Och du?)

Ana: Che Suésia-gua. (Jag är från Sverige.)

Carlos: ¡E’ẽ! Mombyry reguata. (Oj! Du har rest långt.)

Dialog 2: Be om tereré

Turist: Mba’éichapa. Ikatúpa peteĩ terere? (Hej. Kan jag få en tereré?)

Försäljare: Hêe. Moõpa reho? Yrývu térã kamby? (Ja. Vart ska du? [smak:] Ört eller mjölk?)

Turist: Y Menta y Limón, ikatu? Che y’uhéi. (Vatten [med] mynta och citron, är det möjligt? Jag är törstig.)

Försäljare: Hêe, ikatu. Ko’ápe térã regueraháta? (Ja, det går. Här eller att ta med?)

Turist: Agueraháta. Aguyje! (Jag tar med. Tack!)

Att utforska guaraní är en resa in i Paraguays själ och ett möte med ett av världens mest unika och livskraftiga ursprungsspråk. ¡Po’a reko ne ñe’ẽkuaápe! (Lycka till med ditt språklärande!)

Följ TOTAL översättningsbyrås blogg – där språk är nycklar till både historia och framtid!