Salām! Lär dig dari – fraser från Afghanistans kulturspråk
Dari (دری – Darī), ofta kallat afghansk persiska, är ett av Afghanistans två officiella språk och fungerar som landets historiska lingua franca, särskilt i de norra och västra delarna samt i huvudstaden Kabul. Det är det dominerande språket inom utbildning, administration och medier. Dari är en variant av det klassiska persiska språket och är mycket nära besläktat med – och till stor del ömsesidigt begripligt med – farsi (iransk persiska) och tadzjikiska. Uppskattningsvis 15–20 miljoner afghaner har dari som modersmål, men betydligt fler använder det som andraspråk för kommunikation över etniska och språkliga gränser.
Språket bär på en rik litterär och poetisk tradition som sträcker sig århundraden tillbaka. För svenskar med kontakter till Afghanistan, personer som arbetar inom kultur eller internationella relationer, eller språkentusiaster fascinerade av persisk kultur, erbjuder dari en nyckel till förståelse och kommunikation. Det är känt för sitt mjuka, rytmiska och artiga tonfall. Denna guide ger dig en introduktion till användbara fraser och språkets struktur, med dari i dess vackra persisk-arabiska skrift.
Skriftsystemet: Den persisk-arabiska skriften för dari
Dari skrivs med en anpassad version av det arabiska alfabetet, ofta kallad persisk-arabisk skrift.
- Skrivriktning: Höger till vänster.
- Alfabetet: Består av 32 bokstäver. Det inkluderar alla arabiska grundbokstäver plus fyra extra tecken för ljud som finns i persiska/dari men inte i klassisk arabiska: پ (p), چ (ch som i ’church’), ژ (zh som i franska ’journal’), گ (g).
- Kopplad skrift: Bokstäverna ändrar form beroende på om de står i början, mitten eller slutet av ett ord, och de skrivs oftast ihop i en kursiv stil. Vissa bokstäver kan dock endast kopplas åt vänster.
- Vokalmarkering: Detta är en utmaning för nybörjare. De tre korta vokalerna (a, e, o – se uttal) markeras normalt inte ut i skrift, utan måste läras in. Endast de tre långa vokalerna (ā, ī, ū) representeras konsekvent av bokstäver, oftast med hjälp av ا (alef), ی (ye) och و (wāw). Diakritiska tecken för korta vokaler (zabar, zēr, pēsh) används ibland i läroböcker eller religiösa texter, men sällan i vardaglig skrift.
Att lära sig läsa och skriva kräver tålamod, men öppnar dörren till daris rika skriftkultur.
Hälsningar – bygg broar från första meningen
Ett vänligt Salām är den vanligaste och mest universella hälsningen, men det finns fler sätt att inleda ett samtal beroende på tid på dygnet.
- Hej (universellt) – سلام – salām – sa-LAAM
- God morgon – صبح بخیر – ṣobḥ bakhair – SOBH ba-KHAIR
- God dag – روز بخیر – rōz bakhair – ROOZ ba-KHAIR
- God eftermiddag – عصر بخیر – ʿasr bakhair – ASR ba-KHAIR (’ayn-ljud i början)
- God kväll / God natt – شب بخیر – shab bakhair – SHAB ba-KHAIR
- Hur mår ni/du? (artigt) – حال شما چطور است؟ – hāl-e shomā chetor ast? – HAAL-e sho-MAA che-TOR ast?
- Hur mår du? (informellt) – چطور هستی؟ – chetor hastī? – che-TOR has-TII?
- Jag mår bra, tack – خوب هستم، تشکر – khōb hastam, tashakkur – khoob HAS-tam, ta-shak-KUR
- Och ni/du? (artigt) – و شما؟ – wa shomā? – wa sho-MAA?
- Hejdå – خدا حافظ – khudā hāfiẓ – khu-DAA HAA-fiz
- Välkommen – خوش آمدید – khōsh āmadīd – khoosh aa-ma-DIID
Artighet – vardagens viktigaste ord
Att visa respekt (eḥterām) är centralt i afghansk kultur. Använd dessa ord frikostigt.
- Tack – تشکر – tashakkur – ta-shak-KUR
- Tack så mycket – بسیار تشکر / خیلی ممنون – basyār tashakkur / khailī mamnūn – bas-YAAR ta-shak-KUR / KHAI-lii mam-NUUN
- Snälla / Vänligen – لطفاً – lotfan – LOT-fan
- Varsågod / Ingen orsak (”Jag ber”) – خواهش می‌کنم – khwāhish mīkunam – KHAA-hesh mii-ku-nam
- Varsågod (när man ger något) – بفرمایید – befarmāyīd – be-far-maa-YIID
- Ursäkta / Förlåt – ببخشید – bebakhshīd – be-BAKH-shiid
- Ingen fara / Det är okej (”Problem finns inte”) – مشکلی نیست – mushkilī nīst – mush-ki-LII niist
- Ingen fara (alternativ) – گپ نیست – gap nīst – gap niist (”Inget prat/problem”)
Frågor och personliga fraser
Lär känna människor genom att ställa frågor. Kom ihåg artighetsnivåerna: Shomā (شما) är artigt ”ni/du”, medan to (تو) är informellt ”du”.
- Vad heter ni? (artigt) – اسم شما چیست؟ – ism-e shumā chīst? – IS-me sho-MAA chiist?
- Vad heter du? (informellt) – نام تو چیست؟ – nām-e tu chīst? – NAAM-e to chiist?
- Jag heter … (”Mitt namn är…”) – اسم من … است – ism-e man … ast – IS-me man … ast
- Varifrån kommer ni? (artigt) – شما اهل کجا هستید؟ – shumā ahl-e kujā hastīd? – sho-MAA AH-le ku-JAA has-tiid?
- Varifrån kommer du? (informellt) – تو اهل کجا هستی؟ – tu ahl-e kujā hastī? – to AH-le ku-JAA has-tii?
- Jag är från Sverige – من از سوئد هستم – man az Suwed hastam – man az su-WED has-tam
- Var bor ni/du? (artigt) – کجا زندگی می‌کنید؟ – kujā zindagī mīkunīd? – ku-JAA zin-da-GII mii-ku-niid?
- Vad är ert/ditt yrke? (artigt) – شغل شما چیست؟ – shoghl-e shomā chīst? – SHOGHL-e sho-MAA chiist?
- Jag är … – من … هستم – man … hastam – man … has-tam
- Varför? – چرا؟ – cherā? – che-RAA?
- När? – کی؟ – kay? – kei?
- Var? – کجا؟ – kujā? – ku-JAA?
- Vem? – کی؟ – kī? – kii? (Obs: samma skrift som ’när’, uttal skiljer)
- Hur? – چطور؟ – chetor? – che-TOR?
Kunskap och förståelse
Att kunna uttrycka om man förstår eller inte är avgörande i kommunikationen.
- Jag förstår – من می‌فهمم – man mēfahmam – man MEE-fah-mam
- Jag förstår inte – من نمی‌فهمم – man namēfahmam – man NA-mee-fah-mam
- Jag vet – من می‌دانم – man mēdānam – man MEE-daa-nam
- Jag vet inte – من نمی‌دانم – man namēdānam – man NA-mee-daa-nam
- Talar ni dari? (artigt) – شما دری صحبت می‌کنید؟ – shumā Darī suhbat mīkunīd? – sho-MAA da-RII suh-BAT mii-ku-niid?
- Jag talar lite dari – من کمی دری صحبت می‌کنم – man kamī Darī suhbat mīkunam – man ka-MII da-RII soh-BAT mii-ku-nam
- Vad betyder detta? – این به دری چه می‌شود؟ – īn ba Darī che mēshavad? – iin ba da-RII che MEE-sha-vad?
- Snälla tala långsammare – لطفاً آهسته‌تر گپ بزنید – lotfan āhistatar gap bezanēd – LOT-fan aa-his-ta-TAR gap be-za-NEED
- Snälla upprepa – لطفاً تکرار کنید – lotfan tekrār kunīd – LOT-fan tek-RAAR ku-niid
Känslor och tillstånd
Dela med dig av hur du mår – om du är khushhāl (glad) eller khasta (trött).
- Jag är hungrig – من گرسنه هستم – man gursina hastam – man gur-si-NA has-tam
- Jag är törstig – من تشنه هستم – man tashna hastam – man TASH-na has-tam
- Jag är trött – من خسته هستم – man khasta hastam – man KHAS-ta has-tam
- Jag är sjuk – من مریض هستم – man marīz hastam – man ma-RIIZ has-tam
- Jag är glad – من خوشحال هستم – man khushhāl hastam – man khosh-HAAL has-tam
- Jag är ledsen/missnöjd – من ناراحت هستم – man nārāhat hastam – man naa-raa-HAT has-tam
- Jag är ledsen/bedrövad – من خفه هستم – man khafa hastam – man kha-FA has-tam
- Jag är rädd – من می‌ترسم – man mētarsam – man MEE-tar-sam
Vänskap, kärlek och omtanke
Dari är ett språk rikt på uttryck för känslor och relationer. Här används ofta det informella to (du).
- Jag älskar/tycker om dig – من تو را دوست دارم – man tu-rā dōst dāram – man to-raa DOOST DAA-ram
- Jag tycker mycket om dig – من تو را خیلی دوست دارم – man tu-rā khailī dōst dāram – man to-raa KHAI-lii DOOST DAA-ram
- Du är vacker (oftast till kvinna) – تو زیبا هستی – tu zībā hastī – to zii-BAA has-tii
- Du är snygg (oftast till man) – تو مقبول هستی – tu maqbūl hastī – to maq-BUUL has-tii
- Du är min vän – تو دوست من هستی – tu dōst-e man hastī – to DOOST-e man has-tii
- Jag saknar dig (”Mitt hjärta har blivit trångt för dig”) – دلم برایت تنگ شده – dil-am barāyat tang shuda – di-LAM ba-raa-YAT TANG sho-da
- Pappa – پدر – padar – pa-DAR
- Mamma – مادر – mādar – maa-DAR
- Bror – برادر – birādar – bi-raa-DAR
- Syster – خواهر – khwāhar – khwaa-HAR
- Familj – فامیل / خانواده – fāmīl / khānawāda – faa-MIIL / khaa-na-WAA-da
Mat, dryck och restaurangspråk
Från doftande palaw till en enkel kopp chāy – mat och dryck är centralt i gästfriheten.
- Mat – غذا – ghazā – gha-ZAA (gh=/ʁ/)
- Bröd (ofta plattbröd) – نان – nān – naan
- Ris (kokt) – برنج – birinj – bi-RINJ
- Kött – گوشت – gōsht – goosht
- Kyckling – مرغ – murgh – murgh (gh=/ʁ/)
- Kebab – کباب – kabāb – ka-BAAB
- Risrätt (Afghanistans nationalrätt) – قابلی پلو – qābilī palaw – qaa-bi-LII pa-LAW (q=/q/)
- Vatten – آب – āb – aab
- Te – چای – chāy – chaay
- Vad är det här? – این چیست؟ – īn chīst? – iin CHIIST?
- Det är gott – خوشمزه است – khushmaza ast – khosh-ma-ZA ast
- Jag vill ha vatten – من آب می‌خواهم – man āb mīkhwāham – man aab MII-khwaa-ham
- En kopp te, tack – یک چای لطفاً – yak chāy lotfan – yak chaay LOT-fan
- Notan, tack – صورت‌حساب لطفاً – sūrat-hisāb lotfan – soo-rat-he-SAAB LOT-fan
- Jag är mätt – من سیر هستم – man sēr hastam – man seer HAS-tam
Shopping och vardagliga fraser
Navigera i basaren eller affären med dessa användbara uttryck.
- Vad kostar det här? (”Priset på detta hur mycket är?”) – قیمت این چند است؟ – qīmat-e īn chand ast? – qii-MA-te iin CHAND ast?
- Det är (för) dyrt – خیلی گران است – khailī girān ast – KHAI-lii gi-RAAN ast
- Det är billigt – ارزان است – arzān ast – ar-ZAAN ast
- Har ni (något) billigare? – ارزان‌تر دارید؟ – arzāntar dārīd? – ar-zaan-TAR daa-riid?
- Jag tittar bara – فقط نگاه می‌کنم – faqat nigāh mīkunam – fa-QAT ni-GAAH mii-ku-nam
- Jag ska köpa detta – من این را می‌خرم – man īn rā mēkharam – man iin raa MEE-kha-ram
- Finns det…? / Har ni…? – … دارید؟ – … dārīd? – … daa-RIID?
Siffror (1-10)
Dari använder oftast de östliga arabiska siffrorna i skrift.
- 1 – ۱ – Yak – yak
- 2 – ۲ – Du – du
- 3 – ۳ – Se – se
- 4 – ۴ – Chār – chaar
- 5 – ۵ – Panj – panj
- 6 – ۶ – Shash – shash
- 7 – ۷ – Haft – haft
- 8 – ۸ – Hasht – hasht
- 9 – ۹ – Nō – noh
- 10 – ۱۰ – Da – da
Tid och dagar
Att hålla reda på tiden – waqt.
- Idag – امروز – emrōz – em-ROOZ
- Imorgon – فردا – fardā – far-DAA
- Igår – دیروز – dērōz – dee-ROOZ
- Nu – حالا / الان – ḥālā / al’ān – haa-LAA / al-AAN
- Senare – بعداً – baʿdan – ba-DAN (’ayn-ljud)
- Morgon – صبح – ṣobḥ – sobh
- Förmiddag / Lunchtid – چاشت – chāsht – chaasht
- Eftermiddag – دیگر / عصر – dīgar / ʿasr – dii-GAR / asr
- Kväll – شام – shām – shaam
- Natt – شب – shab – shab
- Lördag – شنبه – Shanbe – SHAN-be
- Söndag – یکشنبه – Yakshanbe – yak-SHAN-be
- Måndag – دوشنبه – Dushanbe – du-SHAN-be
- Tisdag – سه‌شنبه – Seshanbe – se-SHAN-be
- Onsdag – چهارشنبه – Chārshanbe – chaar-SHAN-be
- Torsdag – پنجشنبه – Panjshanbe – panj-SHAN-be
- Fredag – جمعه – Jumʿa – JUM-a (’ayn-ljud)
- Vad är klockan? – ساعت چند است؟ – sāʿat chand ast? – saa-AT CHAND ast? (’ayn-ljud)
Småord och naturliga reaktioner
De små orden som får samtalet att flyta – balē (ja), na (nej) och ett vänligt khōb (bra).
- Ja (artigt) – بلی / بله – balē / bale – BA-le / BA-li
- Ja (informellt) – آری / آه – ārī / āh – aa-RII / aah
- Nej – نه / نخیر – na / nakhair – na / na-KHAIR (Nakhair är mer emfatiskt/artigt ’nej’)
- Okej / Bra / Gott – خوب – khōb – khoob
- Kanske – شاید – shāyad – SHAA-yad
- Verkligen? – واقعاً؟ – wāqiʿan? – vaa-qe-AN? (’ayn-ljud)
- Naturligtvis / Självklart – البته – albatta – al-bat-TA
- Också / Med – هم – ham – ham
Grundläggande grammatik
Dari delar grundläggande persisk grammatik, som skiljer sig från svenska på flera punkter.
- Ordföljd: Strikt Subjekt-Objekt-Verb (SOV). Man kitāb mēkhānam (Jag bok läser) = Jag läser en bok. Adjektiv kommer efter substantivet.
- Ezafe-konstruktion: En mycket viktig funktion! För att koppla ihop ett substantiv med ett efterföljande adjektiv eller ett ägande substantiv/pronomen, läggs en kort vokal -e (eller -ye efter vokal) till det första ordet. Detta -e skrivs normalt inte ut. Ex: kitāb (bok), khōb (bra) -> kitāb-e khōb (bra bok). kitāb (bok), man (jag/min) -> kitāb-e man (min bok).
- Verb: Verb har två stammar: presensstam och preteritumstam. Böjningen sker genom att lägga till personändelser till stammen.
- Presens: Ofta med prefixet mē- + presensstam + personändelse. Ex: khāndan (att läsa), presensstam khān -> mēkhānam (jag läser), mēkhānī (du läser), mēkhānad (han/hon läser), etc.
- Preteritum (enkel dåtid): Preteritumstam + personändelse. Ex: khāndan, preteritumstam khānd -> khāndam (jag läste), khāndī (du läste), khānd (han/hon läste), etc.
- Futurum: Bildas med hjälpverbet khwāstan (att vilja) i presens + infinitivens kortform (preteritumstam). Ex: khwāham khānd (jag kommer att läsa).
- Inget grammatiskt genus: Substantiv och pronomen har inget maskulinum/femininum som påverkar böjningar. Samma ord för ”han/hon/den/det” (ū eller ān).
- Plural: Bildas oftast med suffixen -hā (för både personer och saker) eller -ān (främst för personer). Ex: kitāb -> kitābhā (böcker), dust -> dustān (vänner).
- Negation: Bildas med prefixet na- (eller namē- i presens) framför verbet. Ex: na-khāndam (jag läste inte), namēkhānam (jag läser inte).
- Artighet: Användning av shomā (ni) istället för to (du), och motsvarande verbändelser, är viktigt i formella sammanhang eller mot okända/äldre.
Uttalstips för svenskar
Få till det mjuka dari-uttalet med fokus på dessa punkter:
- Vokaler: Skilj noga på långa och korta vokaler.
- Långa: ā [ɑː] (som i ’far’), ī [iː] (som i ’bi’), ū [uː] (som i ’ko’).
- Korta: a [æ/a] (ofta som ’ä’ i ’pärla’, klarare än i farsi), e [e/ɪ] (som i ’sett’ eller ’sitt’), o [o/ʊ] (som i ’kom’ eller ’bott’). Dari har ofta bevarat en tydligare skillnad mellan ē/ī och ō/ū (kallat majhūl-vokaler) än modern farsi, även om detta varierar.
- Dari-specifika konsonanter: Öva på ljuden som saknas i svenskan:
- Q (ق): Uvulart K [q], långt bak i gommen.
- Gh (غ): Tonande uvular frikativa [ʁ], ett skorrande ljud.
- Kh (خ): Tonlös uvular frikativa [χ], som i tyska ’Bach’.
- Zh (ژ): Tonande postalveolar frikativa [ʒ], som i franska ’journal’.
- Betoning: Ligger oftast på sista stavelsen i ett ord (undantag finns).
- Jämfört med Farsi: Dari låter ofta ”äldre” eller mer konservativt. Vokalerna är klarare (mindre sammanfallna än i Teheran-farsi), och W (و) uttalas oftare som [w] istället för [v].
- Rytm: Språket har en jämn rytm utan starka betoningstoppar som i svenskan.
Inlärningstips
Några råd för att komma igång med dari:
- Lär dig alfabetet: Att kunna läsa och skriva är fundamentalt, särskilt för att förstå vokalerna korrekt.
- Fokusera på uttalet: Öva på de specifika konsonanterna (q, gh, kh, zh) och vokalskillnaderna. Lyssna mycket!
- Använd Dari-specifika resurser: Sök efter läroböcker, webbplatser (t.ex. DARIAC), YouTube-kanaler eller appar som fokuserar på afghansk persiska, inte bara iransk farsi.
- Lyssna på afghansk media/musik: Det finns radiokanaler, nyhetssändningar och mycket musik tillgängligt online som hjälper dig vänja örat.
- Öva på Ezafe: Förstå och använd Ezafe-konstruktionen korrekt, den är central för meningsbyggnad.
- Var medveten om artighetsnivåer: Lär dig när du ska använda shomā och to.
Exempeldialoger
Se hur fraserna kan användas i enkla, vardagliga samtal.
Dialog 1: Träffa någon
Ahmad: سلام! حال شما چطور است؟ (Salām! Hāl-e shomā chetor ast?) – Hej! Hur mår ni?
Fatima: سلام! خوب هستم، تشکر. و شما؟ (Salām! Khōb hastam, tashakkur. Wa shomā?) – Hej! Jag mår bra, tack. Och ni?
Ahmad: من هم خوب هستم. اسم شما چیست؟ (Man ham khōb hastam. Ism-e shomā chīst?) – Jag mår också bra. Vad heter ni?
Fatima: اسم من فاطمه است. شما اهل کجا هستید؟ (Ism-e man Fāṭima ast. Shomā ahl-e kujā hastīd?) – Jag heter Fatima. Varifrån kommer ni?
Ahmad: من اهل کابل هستم. (Man ahl-e Kābul hastam.) – Jag är från Kabul.
Dialog 2: Beställa te
Kund: ببخشید! (Bebakhshīd!) – Ursäkta!
Servitör: بلی، بفرمایید. (Balē, befarmāyīd.) – Ja, varsågod?
Kund: یک چای سبز لطفاً. (Yak chāy-e sabz lotfan.) – Ett grönt te, tack.
Servitör: حتماً. چیز دیگری می‌خواهید؟ (Ḥatman. Chīz-e dīgarī mīkhwāhīd?) – Gärna. Önskar ni något annat?
Kund: نه، تشکر. همین کافی است. (Na, tashakkur. Hamīn kāfī ast.) – Nej, tack. Detta räcker.
Att lära sig dari är en nyckel till Afghanistans rika kultur och en bro till dess folk. Muafaq bāshīd! (Lycka till!)
Följ TOTAL översättningsbyrås blogg – där världens språk blir praktiska, personliga och tillgängliga!
