Ord och fraser på chichewa som är bra att kunna

Kumusta! Lär dig cebuano – fraser från Filippinernas hjärta

Cebuano, ofta kärleksfullt kallat binisaya av sina talare, är ett pulserande austronesiskt språk och modersmål för över 20 miljoner filippiner. Det är det mest talade språket inom Visayas-ögruppen i centrala Filippinerna och dominerar även i stora delar av Mindanao i söder. Trots att tagalog utgör basen för det nationella språket filipino, är cebuano det verkliga hjärtespråket och vardagsspråket för en enorm del av landets befolkning, med sitt ursprung på ön Cebu. Som austronesiskt språk är det besläktat med språk som malajiska och indonesiska, och mer avlägset även med polynesiska språk.

Cebuano skrivs med det latinska alfabetet och har ett relativt enkelt och fonetiskt uttal, vilket underlättar för svensktalande. Att möta människor med ett Maayong buntag! (God morgon!) eller ett enkelt Salamat (Tack) på deras eget språk kan göra stor skillnad, oavsett om du reser som turist, engagerar dig i kulturella utbyten eller bygger vänskapsband. Denna guide ger dig en introduktion till användbara fraser, ord och grunderna i detta fascinerande språk.

Alfabet och ortografi

Cebuano använder det latinska alfabetet på ett sätt som är ganska lätt att avkoda.

Grundalfabetet (Abakada): Traditionellt används 20 bokstäver: A, B, K, D, E, G, H, I, L, M, N, NG, O, P, R, S, T, U, W, Y. Moderna lånord har introducerat andra bokstäver från det engelska/spanska alfabetet (C, F, J, Q, V, X, Z).
Fonetiskt: Uttalet följer i stort sett skriften. Varje bokstav representerar vanligtvis ett specifikt ljud.
Vokaler: De fem vokalerna (a, e, i, o, u) uttalas kort och klart, utan diftongering. Se uttalsavsnittet.
Digrafen NG: Bokstavskombinationen NG representerar ett enda ljud, /ŋ/, som i svenska ”säng”. Den kan stå i början av ord (t.ex. ngalan – namn).
Glottisstopp (/ʔ/): Ett mycket viktigt ljud i cebuano, liknande den lilla pausen i mitten av engelskans ”uh-oh”. Det förekommer ofta mellan vokaler eller i slutet av ord som slutar på vokal, men skrivs sällan ut konsekvent. Ibland markeras det med bindestreck (-) eller apostrof (’), särskilt om det finns risk för missförstånd (t.ex. maayo vs ma-ayo). Att utelämna glottisstopp kan ändra ordets betydelse.
Betoning: Är betydelseskiljande men markeras sällan i skrift. Ligger oftast på näst sista stavelsen, men kan flyttas (t.ex. med suffix).

Hälsningsfraser – börja varje möte rätt

Ett leende och ett Kumusta? är en universell start, men här är fler sätt att hälsa på under dygnets alla timmar.

Hej / Hur mår du? – Kumusta? – ku-mus-TA?
God morgon – Maayong buntag – ma-A-yong BUN-tag
God eftermiddag – Maayong hapon – ma-A-yong HA-pon
God kväll / God natt – Maayong gabii – ma-A-yong ga-BI-i
God dag (generell hälsning) – Maayong adlaw – ma-A-yong AD-law
Välkommen! / Stig på! – Dayon! – DA-yon!
Hejdå (informellt, lånord) – Babay – ba-BAI
Hejdå (formellt/traditionellt) – Adios – a-DI-os (spanskt lånord)
Vi ses igen (”Till nästa”) – Hangtod sa sunod – HANG-tod sa SU-nod
Vi ses senare – Magkita unyà ta – mag-KI-ta un-YA TA

Artighet – nyckeln till cebuansk kultur

Att visa respekt (tahod) är viktigt. Salamat och Palihug är grundläggande byggstenar i artigt umgänge.

Tack – Salamat – sa-LA-mat
Tusen tack (”Många tack”) – Daghang salamat – DAG-hang sa-LA-mat
Varsågod / Ingen orsak (”Inget att tacka för”) – Walay sapayan – WA-lai sa-PA-yan
Snälla / Vänligen – Palihug – pa-LI-hug
Förlåt mig – Pasayloa ko – pa-say-LO-a ko
Ursäkta (engelskt lånord) – Eskus mi / Ekskyus mi – ES-kus mi / eks-KYUS mi
Nej tack / Låt bli / Bry dig inte – Ayaw lang – A-yaw lang

Notera: Till skillnad från tagalog använder cebuano normalt inte artighetsmarkörer som po/ho. Respekt visas genom tonfall, val av ord och indirekt språk.

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att ställa enkla frågor. Kom ihåg: ka = du (kort form), ikaw = du (betonad/fokus), ko = jag (kort form), ako = jag (betonad/fokus).

Vad [är] ditt namn? – Unsa imong ngalan? – UN-sa i-mong NGA-lan?
Jag heter … – Ang akong ngalan si … – ang A-kong NGA-lan si … (Namn föregås ofta av si)
Vem är du? – Kinsa ka? – KIN-sa ka?
Var är du ifrån? (”Från-var du?”) – Taga-asa ka? – ta-GA A-sa ka?
Jag är från Sverige – Taga-Sweden ko – ta-GA SWI-den ko
Var bor du? – Asa ka nagpuyo? – A-sa ka nag-PU-yo?
Vad gör du? / Vad är ditt jobb? – Unsay imong trabaho? – un-SAI i-mong tra-BA-ho?
Talar du engelska? – Makaistorya ba ka og Iningles? – ma-ka-is-TOR-ya ba ka og in-ING-gles?
Varför? – Ngano? – nga-NO?
När? – Kanus-a? – ka-NUS-a?
Var? – Asa? – A-sa?
Vem? – Kinsa? – KIN-sa?
Hur? – Unsaon? – un-SA-on?

Kunskap och förståelse

Uttryck om du hänger med i samtalet eller behöver lite hjälp på traven.

Jag förstår – Nakasabot ko – na-ka-SA-bot ko
Jag förstår inte – Wala ko kasabot / Dili ko kasabot – WA-la ko ka-SA-bot / DI-li ko ka-SA-bot
Jag vet – Kabalo ko / Nahibalo ko – ka-BA-lo ko / na-hi-BA-lo ko
Jag vet inte – Wala ko kabalo / Ambot – WA-la ko ka-BA-lo / AM-bot
Vad betyder det där? – Unsay pasabot ana? – un-SAI pa-SA-bot A-na?
Snälla tala långsammare – Palihug hinaya pagsulti – pa-LI-hug hi-NA-ya pag-SUL-ti
Snälla upprepa – Palihug usba pagsulti – pa-LI-hug US-ba pag-SUL-ti

Uttrycka känslor och behov

Berätta hur du känner dig – om magen kurrar (gigutom) eller hjärtat är glatt (malipayon).

Jag är hungrig – Gigutom ko – gi-GU-tom ko
Jag är törstig – Gi-uhaw ko – gi-U-haw ko
Jag är trött – Gikapoy ko – gi-KA-poy ko
Jag är sjuk – Nasakit ko / Nagdaot ko – na-SA-kit ko / nag-DA-ot ko
Jag är glad – Malipayon ko – ma-li-PA-yon ko
Jag är ledsen – Naguol ko / Masulob-on ko – na-GU-ol ko / ma-su-LOB-on ko
Jag gillar detta – Ganahan ko ani – ga-NA-han ko A-ni
Jag gillar inte detta – Dili ko ganahan ani – DI-li ko ga-NA-han A-ni
Jag behöver… – Nagkinahanglan ko og… – nag-ki-na-HANG-lan ko og…

Relationer, kärlek och vänskap

Ord för att vårda relationer – från att säga Gihigugma ko ikaw till att presentera din familj.

Jag älskar dig – Gihigugma ko ikaw – gi-hi-GUG-ma ko i-KAW
Jag tycker om dig – Ganahan ko nimo – ga-NA-han ko NI-mo
Du är vacker (till kvinna) – Gwapa ka – GWA-pa ka (spanskt lån)
Du är snygg (till man) – Gwapo ka – GWA-po ka (spanskt lån)
Du är snäll – Buotan ka – bu-O-tan ka
Vi är vänner (till kvinna) – Amiga ta – a-MI-ga ta (spanskt lån; ta = vi inkl.)
Vi är vänner (till man) – Amigo ta – a-MI-go ta (spanskt lån)
Pappa – Papa / Tatay – PA-pa / TA-tay
Mamma – Mama / Nanay – MA-ma / NA-nay
Bror – Igsoon nga lalaki – ig-SO-on nga la-LA-ki
Syster – Igsoon nga babaye – ig-SO-on nga ba-BA-ye
Familj – Pamilya – pa-MIL-ya (spanskt lån)

Mat, dryck och restaurangspråk

Utforska det lokala köket! Fråga efter kan-on (ris) och isda (fisk) eller beställ en uppfriskande tubig (vatten).

Mat – Pagkaon – pag-KA-on
Ris (kokt) – Kan-on – KAN-on
Fisk – Isda – IS-da
Fläsk – Baboy – BA-boy
Kyckling – Manok – ma-NOK
Grönsaker – Utan – U-tan
Vatten – Tubig – TU-big
Kaffe – Kape – KA-pe (spanskt lån)
Vad är det här? – Unsa ni? – UN-sa ni?
Det är jättegott! – Lami kaayo! – LA-mi ka-A-yo!
Jag vill ha vatten, tack – Gusto ko og tubig, palihug – GUS-to ko og TU-big, pa-LI-hug
En kopp kaffe, tack – Usa ka tasa nga kape, palihug – U-sa ka TA-sa nga KA-pe, pa-LI-hug
Jag vill beställa… – Mo-order ko og… – mo-OR-der ko og… (engelskt lån)
Notan, tack – Ang bill, palihug – ang BIL, pa-LI-hug (engelskt lån)
Jag är mätt – Busog na ko – BU-sog na ko

Shopping och vardagliga situationer

Navigera på marknaden eller i affären med dessa praktiska fraser.

Hur mycket kostar det här? – Tagpila ni? – tag-PI-la ni?
Vad kostar? – Pila? – PI-la?
Mycket dyrt – Mahal kaayo – ma-HAL ka-A-yo
Billigt – Barato ra – ba-RA-to ra
Finns det ________? / Har ni ________? – Naa bay ________? – NA-a bay ________?
Jag tittar bara – Nagtan-aw ra ko – nag-TAN-aw ra ko
Jag ska köpa detta – Paliton nako ni – pa-LI-ton NA-ko ni
Hur mycket blir allt? – Pila tanan? – PI-la TA-nan?

Siffror (1-10)

Cebuano använder både ett inhemskt räknesystem och lånord från spanskan, ofta i olika sammanhang.

1 – Usá – u-SA (Native) / Uno – U-no (Spanska)
2 – Duhá – du-HA (Native) / Dos – dos (Spanska)
3 – Tulú – tu-LU (Native) / Tres – tres (Spanska)
4 – Upát – u-PAT (Native) / Kuwatrò – ku-WAT-tro (Spanska)
5 – Limá – li-MA (Native) / Singko – SING-ko (Spanska)
6 – Unúm – u-NUM (Native) / Says – sais (Spanska)
7 – Pitú – pi-TU (Native) / Siyete – sje-TE (Spanska)
8 – Walú – wa-LU (Native) / Otso – OT-so (Spanska)
9 – Siyám – si-JAM (Native) / Nuwebe – NWE-be (Spanska)
10 – Napúlu – na-PU-lu (Native) / Diyes – DJES (Spanska)

De spanska siffrorna används ofta för tid, ålder och pengar, medan de inhemska används för att räkna föremål.

Tid och dagar

Håll reda på tiden från buntag till gabii.

Nu – Karon – ka-RON
Idag – Karon adlawa / Niining adlawa – ka-RON ad-LA-wa / ni-I-ning ad-LA-wa
Imorgon – Ugmà – UG-ma
Igår – Gahapon – ga-HA-pon
Morgon – Buntag – BUN-tag
Eftermiddag – Hapon – HA-pon
Kväll / Natt – Gabii – ga-BI-i
Vecka – Semana – se-MA-na (spanskt lån)
Månad – Bulan – BU-lan
År – Tuig – TU-ig
Måndag – Söndag (spanska lånord används): Lunes, Martes, Miyerkules, Huwebes, Biyernes, Sabado, Domingo
Vad är klockan? – Unsang orasa na? – un-SANG o-RA-sa na?

Småord och vanliga svar

Oo (Ja), Dili (Nej) och det mångsidiga Sige – oumbärliga ord i vardagen.

Ja – Oo – O-o (med glottisstopp mellan)
Nej / Inte – Dili – DI-li
Inte (förfluten tid) / Finns inte – Wala – WA-la
Okej / Visst / Kom igen / Hejdå – Sige – SI-ge
Kanske – Tingali / Basin – ting-GA-li / BA-sin
Verkligen? / Är det sant? – Tinuod? – ti-NU-od?
Visst / Verkligen / Såklart – Lagi – LA-gi

Grundläggande grammatik

Cebuano tillhör den austronesiska språkfamiljen och har en fascinerande grammatik som skiljer sig mycket från svenskans.

Ordföljd: Mycket flexibel, men Verb-Subjekt-Objekt (VSO) eller Verb-Objekt-Subjekt (VOS) är vanligast, till skillnad från svenskans SVO. Fokus och kontext spelar stor roll.
Filippinskt fokussystem (Voice): Detta är centralt! Istället för att markera subjekt och objekt med kasus som i många europeiska språk, markerar verbet (genom affix) vilken del av meningen som är i ”fokus” eller ”topic”. Vanliga fokus är:
- Aktörsfokus: Fokuserar på den som utför handlingen (liknar aktiv sats). Använder ofta affix som mo-, mag-, naka-.
- Objektsfokus: Fokuserar på det som handlingen riktas mot (liknar passiv sats, men mycket vanligare). Använder ofta affix som gi-, -on, -an.
- Lokativfokus: Fokuserar på platsen för handlingen. Använder ofta affix som gi-…-an, -an.
- Benefaktivfokus: Fokuserar på den som handlingen görs för. Använder ofta affix som gi-…-an, i-.
Vilket fokus som används beror på vad talaren vill betona. Pronomenen ändrar form beroende på fokus (se nedan).
Verbaspekt: Verb böjs främst efter aspekt (hur handlingen förhåller sig till tid) snarare än tempus (dåtid/nutid/framtid). Huvudaspekterna markeras med affix:
- Perfektiv: Avslutad handling (t.ex. med ni-, gi-).
- Imperfektiv: Oavslutad, pågående eller vanemässig handling (t.ex. med reduplikation eller nag-, ga-).
- Prospektiv: Ostartad handling (t.ex. med mo-).
Pronomen: Cebuano har olika uppsättningar pronomen beroende på deras grammatiska funktion och relation till verbets fokus. De tre huvudtyperna är:
- Absolutiv (Topic): Används för det som är i fokus. Ex: ako (jag), ikaw/ka (du), siya (han/hon/det), kita/ta (vi inkl.), kami/mi (vi exkl.), kamo/mo (ni), sila (de).
- Ergativ (Non-Topic Actor/Genitive): Används för aktören när något annat är i fokus, eller för att visa ägande. Ex: nako/ko (av mig/min), nimo/mo (av dig/din), niya (av honom/henne/hans/hennes), nato/ta (av oss/vår inkl.), namo/mo (av oss/vår exkl.), ninyo/nyo (av er/er), nila (av dem/deras).
- Oblik (Non-Topic Goal/Location/Beneficiary): Används för det som inte är i fokus och inte är aktör. Ex: kanako/nako (till/för mig), kanimo/nimo (till/för dig), kaniya/niya (till/för honom/henne), etc.
Linkers: Orden nga (efter konsonant) och dess kortform -ng (efter vokal) används för att binda ihop ord, t.ex. mellan ett adjektiv och substantiv eller i relativsatser. Ex: balay nga dako (hus stort), dakong balay (stort hus).
Agglutination: Språket använder många affix (prefix, infix, suffix) som läggs till en rot för att skapa nya ord och böjningar.

Uttalstips för svenskar

Få till den rätta cebuano-känslan med dessa tips:

Klara, korta vokaler: Uttala a, e, i, o, u tydligt och kort. A [a] som i ”pappa”, E [ɛ] som i ”sett”, I [ɪ~i] som i ”fin” (ibland mer åt ’e’), O [ɔ~o] som i ”kom” (ibland mer åt ’u’), U [ʊ~u] som i ”sol”. Undvik svenska diftonger!
NG-ljudet (/ŋ/): Öva på att uttala detta ljud, som i ”säng”, även i början av ord som ngalan (namn).
Glottisstoppet (/ʔ/): Mycket viktigt! Den lilla ”pausen” mellan vokaler (t.ex. ma–ayo) eller efter en slutvokal (t.ex. tubig’ – glottisstopp efter g). Att missa detta kan ändra betydelsen. Lyssna noga efter det!
Betoning: Oftast på näst sista stavelsen, men flyttas ofta när suffix läggs till. Lyssna efter var tyngden ligger.
R-ljudet: Ofta ett ”flappat” R, liknande det i spanska ’pero’ eller amerikansk engelska ’butter’.
Lånord: Många spanska och engelska lånord finns, men uttalas ofta enligt cebuano-fonologi. Ex: kutsilyo (kniv, från sp. cuchillo), kompyuter (dator, från eng. computer).

Inlärningstips

Ge dig in i cebuanos värld med dessa strategier:

Fokusera på verbaffix och fokus: Detta är nyckeln till grammatiken. Försök förstå hur olika affix ändrar verbets betydelse och vilket element i meningen som framhävs.
Lyssna aktivt: Hitta cebuano-musik (VisPop är en populär genre), radioprogram eller YouTube-kanaler. Vänj örat vid rytmen och glottisstoppen.
Bemästra linkern ’nga/-ng’: Att använda denna korrekt binder ihop dina meningar på ett naturligt sätt.
Lär dig pronomenen: Förstå de olika pronomen-seten (absolutiv, ergativ, oblik) och när de används beroende på verbets fokus.
Använd resurser: Det finns online-ordböcker, appar och webbplatser dedikerade till att lära ut cebuano/bisaya.
Prata med modersmålstalare: Det bästa sättet att lära sig! Filippinare är ofta mycket hjälpsamma och uppmuntrande.

Exempeldialoger

Se hur fraserna kan användas i enkla, vardagliga samtal.

Dialog 1: Hälsa och fråga namn

Lisa: Maayong buntag! Kumusta ka? (God morgon! Hur mår du?)

Ben: Maayong buntag sab! Maayo man ko. Ikaw? (God morgon också! Jag mår bra. Du då?)

Lisa: Maayo ra pud. Unsa diay imong ngalan? (Bara bra också. Vad är förresten ditt namn?)

Ben: Ang akong ngalan si Ben. Ikaw, kinsa man ka? (Jag heter Ben. Du, vem är du då?)

Lisa: Ako si Lisa. Taga-Sweden ko. (Jag är Lisa. Jag är från Sverige.)

Ben: Ah, taga-Sweden! Dayon diri sa Cebu! (Ah, från Sverige! Välkommen hit till Cebu!)

Dialog 2: På marknaden

Turist: Palihug, tagpila ning mangga? (Snälla, hur mycket kostar den här mangon?)

Säljare: Kining dako? Singkwenta pesos ang usa. (Den här stora? Femtio pesos styck.)

Turist: Mahal kaayo! Pwede hangyo? (Mycket dyrt! Kan man pruta?)

Säljare: Sige, kuwarentay singko na lang para nimo. (Okej, fyrtiofem då bara för dig.)

Turist: Salamat kaayo! Paliton nako ning duha. (Tusen tack! Jag köper de här två.)

Att lära sig cebuano är en spännande resa in i Filippinernas språkliga och kulturella hjärta. Padayon sa pagtuon! (Fortsätt studera!)

Följ TOTAL översättningsbyrås blogg – där språk blir nyckeln till förståelse och vänskap över hela jorden!