Ord och fraser på brasiliansk portugisiska som är bra att kunna

Olá! Lär dig brasiliansk portugisiska – fraser från Rio till Amazonas

Brasiliansk portugisiska (português do Brasil eller português brasileiro) är det myllrande, rytmiska språket som talas av över 215 miljoner människor i Brasilien – ett land känt för sin kulturella smältdegel, fotbollsyra och musikaliska skatter som samba och bossa nova. Som den globalt mest talade varianten av portugisiska, och ett av de största romanska språken (tillsammans med spanska, franska, italienska m.fl.), skiljer den sig från sin europeiska motsvarighet i Portugal genom ett mjukare, mer melodiskt uttal, ett delvis eget ordförråd och vissa grammatiska särdrag. Att lära sig brasiliansk portugisiska är att öppna dörren till en hel kontinent av upplevelser, oavsett om du reser, arbetar med brasilianska kontakter eller bara fascineras av språkets energi och värme. Denna guide ger dig nycklarna till användbara fraser och språkets struktur.

Alfabet och ortografi

Brasiliansk portugisiska använder det latinska alfabetet med 26 bokstäver, kompletterat med en rad diakritiska tecken som påverkar uttal och betoning.

Grundalfabetet: A-Z, samma som i svenskan. Bokstäverna K, W och Y används främst i lånord och namn.
Diakritiska tecken:
- Akut accent (´): á, é, í, ó, ú – markerar betonad öppen vokal (é, ó) eller betonad hög vokal (á, í, ú).
- Cirkumflex (^): â, ê, ô – markerar betonad sluten vokal.
- Grav accent (`): à – markerar sammandragning av prepositionen ’a’ och artikeln ’a’ (a + a = à).
- Tilde (~): ã, õ – markerar nasal vokal/diftong.
- Cedilj (¸): ç – uttalas som /s/ före a, o, u (aldrig i början av ord).
Ortografiska avtal: Stavningen har standardiserats genom flera avtal mellan portugisisktalande länder, men vissa små skillnader mellan brasiliansk och europeisk stavning kan kvarstå (t.ex. i användningen av vissa stumma konsonanter som tidigare fanns i europeisk portugisiska).

Hälsningsfraser – värme från första ordet

Ett leende och ett glatt Oi! eller ett artigt Bom dia! bryter isen och sätter tonen för ett vänligt möte på brasilianskt vis.

Hej (neutralt) – Olá – o-LAA
Hej (mycket vanligt, informellt) – Oi – åi
God morgon – Bom dia – bång DJI-a (ng=nasalt å/o, dj=eng. j)
God eftermiddag – Boa tarde – BO-a TAR-dji (dj=eng. j)
God kväll / God natt – Boa noite – BO-a NOI-tchi (tch=tj-ljud)
Hur mår du? / Hur går det? (neutralt) – Como vai? – KO-mo VAI?
Allt bra? (mycket vanligt) – Tudo bem? – TOO-do BENG? (ng=nasalt e)
Allt bra? (vardagligt alternativ) – Tudo joia? / Beleza? – TOO-do ZHOI-a? / be-LE-za? (zh=tonande sch)
Hejdå (informellt, från italienska) – Tchau – tchao (tch=tj-ljud)
Vi ses snart / På återseende – Até logo – a-TE LO-go
Vi ses senare – Até mais – a-TE MAIS
Vi ses! – Até! – a-TE!

Artighet och sociala koder

Att säga Obrigado/Obrigada och Por favor visar god uppfostran och uppskattas i alla lägen.

Snälla / Vänligen / Tack (när man tar emot något) – Por favor – por fa-VOR
Tack (om talaren är man) – Obrigado – o-bri-GA-do
Tack (om talaren är kvinna) – Obrigada – o-bri-GA-da
Tack så mycket – Muito obrigado/obrigada – MUIN-to o-bri-GA-do/da (ui=nasalt)
Varsågod / Ingen orsak (svar på tack) – De nada – dji NA-da (dj=eng. j)
Varsågod / Ingen orsak (alternativ) – Não há de quê / Imagina! – naung AA dji KE? / i-ma-ZHI-na! (ão=nasalt au)
Ursäkta / Förlåt – Desculpe – jis-KOOL-pi
Ursäkta / Förlåt (alternativ) – Perdão – per-DAUNG (ão=nasalt au)
Ursäkta mig (för att passera/få uppmärksamhet) – Com licença – kong li-SEN-sa (ng=nasalt o)
Kan jag hjälpa till? / Varsågod? (svar från servicepersonal) – Pois não? – påis NAUNG? (ão=nasalt au)

Vanliga frågor och svar

Lär känna folk genom att fråga och svara på enkla frågor – kom ihåg att você (du/ni) är standardformen.

Allt (bra / toppen) (vanligt svar på Tudo bem?) – Tudo (bem / ótimo / joia / beleza) – TOO-do (beng / Å-tchi-mo / ZHOI-a / be-LE-za)
Och du/ni? – E você? – i vo-SE?
Vad heter du/Ni? – Qual é o seu nome? – kwal EH o SEU NO-mi?
Jag heter … – Meu nome é … / Eu me chamo … – MEU NO-mi eh … / EH-oo mi SHA-mo …
Varifrån kommer du/Ni? – De onde você é? – dji ONG-dji vo-SE eh? (ng=nasalt o, dj=eng. j)
Jag är från Sverige – Sou da Suécia – so da su-EH-sja
Var bor du/ni? – Onde você mora? – ONG-dji vo-SE MÅ-ra?
Jag bor i … – Moro em … – MÅ-ro eng … (ng=nasalt e)
Vad gör du/ni? (Yrke) – O que você faz? / Qual é a sua profissão? – o ke vo-SE FAZ? / kwal EH a SU-a pro-fi-SAUNG? (ão=nasalt au)
Jag är student – Sou estudante – so es-tu-DANG-tchi
Varför? – Por quê? – por KE?
När? – Quando? – KWAN-do? (an=nasalt a)
Var? – Onde? – ONG-dji? (ng=nasalt o, dj=eng. j)
Vem? – Quem? – keng? (ng=nasalt e)
Hur? – Como? – KO-mo?
Hur mycket? – Quanto? – KWAN-to?

Kunskap och förståelse

Uttryck din förståelse eller be vänligt om hjälp när samtalet går för fort.

Jag förstår – Eu entendo – EH-oo en-TEN-do
Jag förstår inte – Eu não entendo – EH-oo naung en-TEN-do (ão=nasalt au)
Jag vet – Eu sei – EH-oo SEI
Jag vet inte – Eu não sei – EH-oo naung SEI
Kan du/Ni upprepa, tack? – Você pode repetir, por favor? – vo-SE PÅ-dji he-pe-TCHIR, por fa-VOR?
Tala långsammare, tack – Fale mais devagar, por favor – FA-li mais dji-va-GAR, por fa-VOR
Vad betyder detta? – O que significa isso? – o ke sig-ni-FI-ka IS-so?
Hur säger man … på portugisiska? – Como se diz … em português? – KO-mo si DJIZ … eng por-tu-GES?

Beskriva tillstånd och känslor

Dela med dig av hur du känner dig – om du är hungrig, trött, varm eller bara feliz (glad).

Jag är hungrig (”Jag är med hunger”) – Estou com fome – es-TOH kong FO-mi (ng=nasalt o)
Jag är törstig (”Jag är med törst”) – Estou com sede – es-TOH kong SE-dji
Jag är trött (m/f) – Estou cansado / cansada – es-TOH kan-SA-do / kan-SA-da
Jag är sjuk – Estou doente – es-TOH do-EN-tchi
Jag är varm (”Jag är med värme”) – Estou com calor – es-TOH kong ka-LOR
Jag är kall (”Jag är med kyla”) – Estou com frio – es-TOH kong FRI-o
Jag är glad/lycklig – Estou feliz – es-TOH fe-LIIS
Jag är ledsen – Estou triste – es-TOH TRIS-tchi
Jag är arg – Estou com raiva / Estou bravo/brava – es-TOH kong RAI-va / es-TOH BRA-vo/va

Komplimanger och relationer

Sprid lite glädje med en komplimang eller prata om vänner och familj.

Du är mycket snygg (m) – Você é muito bonito – vo-SE eh MUIN-to bo-NI-to (ui=nasalt ui)
Du är mycket vacker (f) – Você é muito bonita – vo-SE eh MUIN-to bo-NI-ta
Jag tycker om dig – Gosto de você – GOS-to dji vo-SE
Jag älskar dig – Eu te amo – EU tchi A-mo
Jag saknar dig – Estou com saudades de você – es-TOH kong sau-DA-djis dji vo-SE (Saudade är ett känt portugisiskt ord för längtan/saknad)
Du är min vän (manlig vän) – Você é meu amigo – vo-SE eh MEU a-MI-go
Du är min vän (kvinnlig vän) – Você é minha amiga – vo-SE eh MI-nja a-MI-ga (nh=nj)
Pappa – Pai – pai
Mamma – Mãe – maing (ãe=nasalt ai)
Bror – Irmão – ir-MAUNG (ão=nasalt au)
Syster – Irmã – ir-MANG (ã=nasalt a)
Familj – Família – fa-MI-li-a

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ en svalkande suco (juice), en klassisk caipirinha, eller njut av nationalrätten feijoada. Här är orden för måltiden.

Mat – Comida – ko-MI-da
Vatten – Água – A-gwa
Juice – Suco – SU-ko
Läsk – Refrigerante – he-fri-zhe-RANG-tchi (zh=tonande sch)
Öl – Cerveja – ser-VE-zha
Vin – Vinho – VI-njo (nh=nj)
Kaffe – Café / Cafezinho – ka-FE / ka-fe-ZI-njo (liten kopp starkt kaffe)
Bröd – Pão – paung (ão=nasalt au)
Ris – Arroz – a-HOS (rr uttalas ofta som /h/)
Bönor – Feijão – fei-ZHAUNG (ão=nasalt au)
Kött – Carne – KAR-ni
Kyckling – Frango – FRANG-go
Fisk – Peixe – PEI-shi
Vad är det där? – O que é isso? – o ke eh IS-so?
Det är gott (maskulin/feminin form) – Está gostoso/gostosa – es-TA gos-TO-zo/za
Jag vill ha vatten, tack – Eu quero água, por favor – EU KE-ro A-gwa, por fa-VOR
En öl, tack – Uma cerveja, por favor – OO-ma ser-VE-zha, por fa-VOR
Jag skulle vilja ha… – Eu queria… / Gostaria de… – EU ke-RI-a… / gos-ta-RI-a dji…
Notan, tack – A conta, por favor – a KONG-ta, por fa-VOR

Shopping och priser

Fråga Quanto custa? och se om du kan få desconto (rabatt).

Hur mycket kostar det? – Quanto custa? – KWAN-to KUS-ta? (kw=kv, an=nasalt a)
Det är dyrt (maskulin/feminin) – Está caro / cara – es-TA KA-ro / KA-ra
Det är billigt (maskulin/feminin) – Está barato / barata – es-TA ba-RA-to / ba-RA-ta
Finns det rabatt? – Tem desconto? – teng jis-KONG-to? (ng=nasalt e, dj=eng. j)
Jag tittar bara – Só estou olhando, obrigado/a – så es-TOH o-LJAN-do, o-bri-GA-do/da (lh=lj-ljud)
Jag tar den här (m/f) – Vou levar este / esta – vo le-VAR ES-tchi / ES-ta
Kan jag betala med kort? – Posso pagar com cartão? – PÅ-so pa-GAR kong kar-TAUNG? (ão=nasalt au)

Siffror (1-10)

Räkna på portugisiska – grunden för priser, tider och mycket mer.

1 – Um / Uma (m/f) – ung / OO-ma (ng=nasalt u)
2 – Dois / Duas (m/f) – dois / DOO-as
3 – Três – tres
4 – Quatro – KWA-tro
5 – Cinco – SING-ko (ng=nasalt i)
6 – Seis – seis
7 – Sete – SE-tchi
8 – Oito – OI-to
9 – Nove – NÅ-vi
10 – Dez – dez (e som ä-ljud)

Tid och dagar

Håll koll på tiden – från hoje (idag) till veckans dagar.

Idag – Hoje – O-zhi (zh=tonande sch)
Imorgon – Amanhã – a-ma-NJANG (nh=nj, ã=nasalt a)
Igår – Ontem – ONG-teng (ng=nasalt o/e)
Nu – Agora – a-GÅ-ra
Senare – Mais tarde – mais TAR-dji
Morgon – Manhã – ma-NJANG
Eftermiddag – Tarde – TAR-dji
Kväll / Natt – Noite – NOI-tchi
Måndag – Segunda-feira – se-GUN-da FEI-ra
Tisdag – Terça-feira – TER-sa FEI-ra
Onsdag – Quarta-feira – KWAR-ta FEI-ra
Torsdag – Quinta-feira – KIN-ta FEI-ra (in=nasalt i)
Fredag – Sexta-feira – SES-ta FEI-ra
Lördag – Sábado – SA-ba-do
Söndag – Domingo – do-MING-go (ng=nasalt i)
Vad är klockan? – Que horas são? – ki Å-ras SAUNG? (ão=nasalt au)

Småord och snabba reaktioner

De små orden som oljar konversationen – Sim (Ja), Não (Nej), och ett entusiastiskt Que legal! (Vad kul!).

Ja – Sim – sing (ng=nasalt i)
Nej – Não – naung (ão=nasalt au)
Okej – Ok / Tá bom – o-kei / ta BONG (ng=nasalt o)
Kanske – Talvez – tal-VES
Verkligen? / Seriöst? – Sério? – SE-ri-o?
Självklart / Visst – Claro / Com certeza – KLA-ro / kong ser-TE-za
Vad kul! / Häftigt! – Que legal! – ki le-GAL!
Herregud! / Oj! – Nossa! / Meu Deus! – NÅ-sa! / meu DEUS!

Grundläggande grammatik

Brasiliansk portugisisk grammatik har mycket gemensamt med andra romanska språk, men med egna drag.

Ordföljd: Grundordföljden är Subjekt-Verb-Objekt (SVO), precis som i svenskan. Eu como pão (Jag äter bröd).
Genus och numerus: Substantiv är antingen maskulina (ofta slutar på -o) eller feminina (ofta slutar på -a). Artiklar (o/os, a/as – den/det/de) och adjektiv böjs för att överensstämma med substantivets genus och numerus (singular/plural). Ex: o carro bonito (den snygga bilen), a casa bonita (det vackra huset), os carros bonitos, as casas bonitas.
Pronomen: I Brasilien används você (böjs som 3:e person singular) nästan uteslutande för ”du/ni” i de flesta situationer. Tu används i vissa regioner/sociala grupper men med varierande verbböjning. Formellt ”Ni” är o senhor / a senhora. Subjektspronomen (eu, você/ele/ela, nós, vocês/eles/elas) används ofta även när det inte är strikt nödvändigt grammatiskt. Objektpronomen (me, te, o/a, nos, vos, os/as) placeras ofta före verbet i Brasilien (t.ex. Eu te amo), till skillnad från Europavarianten där de oftare placeras efter.
Verb: Verb böjs efter person och tempus/modus. Det finns tre huvudkonjugationer (-ar, -er, -ir).
- Presens: Regelbundna verb: falar (tala) -> eu falo, você fala, nós falamos, vocês falam.
- Preteritum (enkel dåtid): falar -> eu falei, você falou, nós falamos, vocês falaram.
- Imperfekt (beskrivande dåtid): falar -> eu falava, você falava, nós falávamos, vocês falavam.
- Futurum: Ofta med hjälpverbet ir (att gå) + infinitiv: Eu vou falar (Jag ska/kommer att tala).
- Progressiv form (pågående): estar + gerundium (-ndo): Estou falando (Jag håller på att tala).
- Vanliga oregelbundna verb: Ser/Estar (att vara), Ter (att ha), Ir (att gå/åka), Fazer (att göra), Poder (att kunna).
Ser vs. Estar: Liksom i spanskan finns två verb för ”att vara”. Ser används för permanenta egenskaper, identitet, ursprung, tid. Estar används för tillfälliga tillstånd, position, pågående handlingar (med gerundium). Ex: Eu sou sueco (Jag är svensk – permanent). Eu estou cansado (Jag är trött – tillfälligt).

Uttalstips för svenskar

Fånga den brasilianska rytmen! Här är några nycklar till uttalet:

Nasala vokaler/diftonger: Extremt viktiga! Ljudet ”läcker ut genom näsan”. Markeras med tilde (ã, õ) eller när vokal följs av m/n i slutet av stavelse (m/n uttalas då oftast inte separat). Öva på pão (bröd – paung), mãe (mamma – maing), bom (god – bong), cem (hundra – seng), sim (ja – sing), algum (någon – al-GUNG).
Palatalisering av T och D: Före vokalen i (eller slutljudande e, som ofta blir /i/) uttalas t som /tʃ/ (svenskt tj-ljud) och d som /dʒ/ (engelskt j-ljud i ’judge’). Ex: tia (faster) -> TJI-a, dia (dag) -> DJI-a, noite (natt) -> NOI-tchi, tarde (eftermiddag) -> TAR-dji.
R-ljudet: Varierar.
- Initialt r eller dubbelt rr: Oftast som ett tonlöst /h/ eller skorrande /χ/ (som tyskt ’ach’-ljud). Ex: Rio -> HI-o, carro (bil) -> KA-ho.
- Enkelt r mellan vokaler: En snabb ”tungspetsflapp”, likt spanskt enkelt ’r’ eller ’d’ i engelska ’ladder’. Ex: caro (dyr) -> KA-ro.
- R i slutet av stavelse/ord: Kan vara flapp, /h/-ljud, eller retroflext /ɻ/ (likt amerikansk engelska) beroende på region.
L i slutet av stavelse/ord: Uttalas oftast som ett /w/-ljud. Ex: Brasil -> bra-ZIW, alto (lång) -> AW-to.
S och Z: Kan variera regionalt. Ofta uttalas s i slutet av ord eller före tonlös konsonant som /ʃ/ (sch-ljud), och före tonande konsonant som /ʒ/ (tonande sch). Z i slutet av ord kan också bli /ʃ/ eller /ʒ/. Ex: os carros -> osh KA-hosh (Rio-dialekt).
Vokalreduktion: Obetonade vokaler i slutet av ord reduceras ofta: e -> /i/, o -> /u/. Ex: gosto -> GOS-tu, leitre -> LEI-tchi.
Melodi och rytm: Brasiliansk portugisiska har en karakteristisk ”sjungande” intonation med tydlig rytm. Lyssna mycket!

Inlärningstips

Dyk in i språket med dessa tips:

Omge dig med ljudet: Lyssna på brasiliansk musik (MPB, samba, bossa nova), se på filmer och telenovelas (såpoperor), lyssna på podcaster.
Fokusera på nasaler och rytm: Öva aktivt på de nasala ljuden och försök härma språkets melodi.
Använd ”você”: Håll dig till você för ”du/ni” initialt, det är enklast och mest gångbart.
Dra nytta av andra romanska språk: Om du kan spanska, franska eller italienska finns många likheter i ordförråd och grammatik.
Hitta språkpartners: Använd appar eller webbplatser för språkutbyte för att öva med modersmålstalare.
Var inte rädd för att prata: Brasilianare är ofta öppna och uppmuntrande mot dem som försöker lära sig deras språk.

Exempeldialoger

Se hur fraserna kan användas i vardagliga situationer.

Dialog 1: Beställa kaffe

Kund: Bom dia! Eu queria um cafezinho, por favor. (Bom DJI-a! EU ke-RI-a ung ka-fe-ZI-njo, por fa-VOR.) – God morgon! Jag skulle vilja ha en liten kaffe, tack.

Servitör: Bom dia! Claro. Com açúcar? (Bom DJI-a! KLA-ro. Kong a-SU-kar?) – God morgon! Visst. Med socker?

Kund: Sim, um pouco. Quanto custa? (Sing, ung POH-ko. KWAN-to KUS-ta?) – Ja, litegrann. Hur mycket kostar det?

Servitör: Cinco reais. (SING-ko he-AIS.) – Fem Reais.

Kund: Ok, obrigado! (O-kei, o-bri-GA-do!) – Ok, tack!

Dialog 2: Träffa någon

Ana: Oi! Tudo bem? (Åi! TOO-do BENG?) – Hej! Allt bra?

Pedro: Oi, Ana! Tudo joia. E você? (Åi, A-na! TOO-do ZHOI-a. I vo-SE?) – Hej, Ana! Allt är toppen. Och du?

Ana: Tudo ótimo! Você vai na festa do João hoje à noite? (TOO-do Å-tchi-mo! Vo-SE vai na FES-ta do zho-AUNG O-zhi a NOI-tchi?) – Allt är toppen! Ska du på Joãos fest ikväll?

Pedro: Vou sim! Com certeza. A gente se vê lá! (Vo sing! Kong ser-TE-za. A ZHEN-tchi si VE la!) – Ja, det ska jag! Självklart. Vi ses där!

Ana: Legal! Até mais! (Le-GAL! A-TE mais!) – Kul! Vi ses senare!

Pedro: Até! (A-TE!) – Vi ses!

Att lära sig brasiliansk portugisiska är en resa fylld av rytm, värme och spännande upptäckter. Boa sorte! (Lycka till!)

Följ TOTAL översättningsbyrås blogg – din guide till språk som för människor närmare varandra!