Ord och fraser på bhojpuri som är bra att kunna

Pranām! Lär dig bhojpuri – fraser från Ganges hjärta

Bhojpuri (भोजपुरी – Bhojpurī) är ett livfullt indoariskt språk som talas av över 50 miljoner människor, med sitt kärnområde i de folkrika delstaterna Bihar, Uttar Pradesh och Jharkhand i norra Indien, längs Gangesflodens slätter. Det är även ett viktigt språk i Nepals södra Terai-region och har en betydande närvaro i diasporan i länder som Mauritius, Fiji, Surinam och Trinidad och Tobago – ett resultat av historisk migration. Även om det är nära besläktat med hindi och ofta delar ordförråd, har bhojpuri distinkta grammatiska drag, ett eget uttal och framför allt en stark, egen kulturell identitet som manifesteras i en blomstrande filmindustri (Bhojiwood), populärmusik och en rik folklig tradition.

Trots en historisk tendens att betraktas som enbart en ”hindi-dialekt”, erkänns bhojpuri alltmer som ett eget språk med djupa rötter. Det skrivs nästan uteslutande med devanāgarī-skriften. För den som reser i norra Indien, har kulturella kontakter med regionen, eller är nyfiken på den språkliga mångfalden i Sydasien, kan några ord på bhojpuri vara en fantastisk isbrytare och mötas med stor uppskattning. Denna guide ger en introduktion till användbara uttryck och språkets struktur, med fokus på vanliga former som används i regionen.

Skriftsystemet: Devanāgarī för bhojpuri

Liksom hindi, nepali och sanskrit använder bhojpuri primärt devanāgarī-alfabetet, en vacker och systematisk skrift.

Typ: Devanagari är en abugida, vilket innebär att varje grundläggande konsonanttecken bär på en inherent (medföljande) vokal, oftast ’a’ [ə] eller [ɔ].
Skrivriktning: Skrivs från vänster till höger. Orden binds ofta samman av en horisontell linje (shirorekhā) ovanför tecknen.
Vokalmarkering: För att uttrycka andra vokaler än den inherenta ’a’, används diakritiska tecken (mātrā) som placeras runt konsonanttecknet (över, under, före eller efter). Självständiga vokaltecken används när en vokal inleder ett ord eller en stavelse.
Konsonanter: Alfabetet har en logisk uppställning av konsonanter baserat på artikulationsställe (var i munnen ljudet bildas) och aspiration (med eller utan luftstöt).
Sammansatta tecken (Sanyuktākshar): När två eller flera konsonanter följer varandra utan vokal emellan, kombineras de ofta till ligaturer eller sammansatta tecken. Detta är en av de större utmaningarna när man lär sig läsa devanagari.
Specifikt för bhojpuri: Även om skriften är densamma som för hindi, kan stavningen av vissa ord och användningen av vissa tecken skilja sig åt regionalt eller sakna fullständig standardisering. Den historiska kaithi-skriften används inte längre i någon större utsträckning.

Exempel: क representerar ’ka’. का är ’kā’, कि är ’ki’, कु är ’ku’.

Hälsningsfraser – vänlighet först

Ett varmt Namaste eller ett respektfullt Pranām öppnar dörrar i Bhojpuriregionen. Så här inleder du ett samtal:

Hej (artigt, vanligt) – नमस्ते – Namaste – na-mas-TEE
Hälsning med respekt (till äldre/vid vördnad) – प्रणाम – Pranām – pra-NAAM
Hej (mer informellt, vanligt bland män) – राम राम – Rām Rām – raam raam
Hur mår du/ni? / Hur är läget? – कइसन बा? / का हाल बा? – Kaisan bā? / Kā hāl bā? – KAI-san baa? / KAA haal baa?
Jag mår bra / Det är bra – ठीक बा – Ṭhīk bā – thiik BAA
Vi ses igen – फेर मिली – Pher milī – pher mi-LII
Hejdå (artigt, ”Okej, då går jag/vi”) – अच्छा चलीं / अच्छा, चल तानी – Acchā chalīn / Acchā, chal tānī – ach-CHHAA cha-LIIN / ach-CHHAA, chal TAA-nii

Artighet och respekt i samtalet

Att visa lihāz (hänsyn) och tala artigt är grundläggande. Kripayā (snälla) och Dhanyavād (tack) är bra ord att kunna.

Tack – धन्यवाद – Dhanyavād – dhan-ya-VAAD
Tusen tack – बहुत धन्यवाद – Bahut dhanyavād – ba-HUT dhan-ya-VAAD
Snälla / Vänligen – कृपया – Kripayā – kri-pa-YAA
Ursäkta / Förlåt (artigt) – माफ करीं – Māph karīn – maaph ka-RIIN
Ursäkta / Förlåt (informellt) – माफ करऽ – Māph kara – maaph KA-ra
Det gör inget / Ingen fara – कोई बात ना – Koī bāt nā – KO-ii baat naa
Ja (respektfullt tillägg) – जी – Jī – jii (Används ofta efter namn eller som artigt ”ja”, t.ex. Jī hān)

Enkla frågor och vardagliga fraser

Från att fråga någons namn till att berätta var du kommer ifrån – här är byggstenarna för ett enkelt samtal.

Vad heter du? (informellt) – तोहार नाम का ह? – Tohār nām kā ha? – to-HAAR naam KAA ha?
Vad heter ni? (formellt) – रउआ नाम का ह? – Rauā nām kā ha? – RA-uaa naam KAA ha?
Jag heter … – हमार नाम … ह / हमार नाम … बा – Hamār nām … ha / Hamār nām … bā – ha-MAAR naam … ha / baa (’ha’ och ’bā’ används ofta omväxlande för ’är’)
Var kommer du ifrån? (informellt) – तू कहाँ से हउ? – Tū kahān se hau? – tuu ka-HAAN se hau?
Var kommer ni ifrån? (formellt) – रउआ कहाँ से हईं? – Rauā kahān se haīñ? – RA-uaa ka-HAAN se ha-IIN? (nasalt)
Jag är från Sverige – हम स्वीडन से हईं – Ham Swīdan se haīn – ham SWI-dan se ha-IIN
Hur står det till? / Hur är läget? – का हाल बा? – Kā hāl bā? – KAA haal baa?
Vad gör du/ni? – का करत बाड़ऽ? / का करत बानीं? – Kā karat bāra? / Kā karat bānīñ? – KAA ka-rat BAA-ra? / KAA ka-rat BAA-niin? (informellt/formellt)
Var är…? – … कहाँ बा? – … kahān bā? – … ka-HAAN baa?
När? – कब? – Kab? – kab?
Varför? – काहे? – Kāhe? – KAA-he?

Kunskap och förståelse

Att kunna säga att man förstår (eller inte) är guld värt när man lär sig ett nytt språk.

Jag förstår – हम समझत बानी / हम बूझत बानी – Ham samajhat bānī / Ham būjhat bānī – ham sa-ma-JHAT BAA-nii / ham BUU-jhat BAA-nii
Jag förstår inte – हम नइखीं समझत / हम ना बूझत बानी – Ham naikhīñ samajhat / Ham nā būjhat bānī – ham NAI-khiin sa-ma-JHAT / ham naa BUU-jhat BAA-nii
Jag vet – हम जानत बानी – Ham jānat bānī – ham JAA-nat BAA-nii
Jag vet inte – हम नइखीं जानत – Ham naikhīñ jānat – ham NAI-khiin JAA-nat
Vad betyder detta? – एकर मतलब का ह? – Ekar matlab kā ha? – E-kar MAT-lab KAA ha?
Säg igen (artigt) – फेर से बोलीं – Pher se bolīñ – pher se BO-liin
Tala långsammare (artigt) – धीरे-धीरे बोलीं – Dhīre-dhīre bolīñ – DHII-re DHII-re BO-liin

Känslor och tillstånd

Uttryck glädje, trötthet eller hunger – att dela med sig av sitt tillstånd skapar kontakt.

Jag är glad – हम खुश बानी – Ham khush bānī – ham KHUSH BAA-nii
Jag är trött – हम थाकल बानी – Ham thākal bānī – ham THAA-kal BAA-nii
Jag är ledsen – हम दुखी बानी – Ham dukhī bānī – ham du-KHII BAA-nii
Jag är hungrig – हम भूखल बानी / हमरा भूख लागल बा – Ham bhūkhal bānī / Hamrā bhūkh lāgal bā – ham BHUU-khal BAA-nii / ham-RAA bhuukh LAA-gal baa
Jag är törstig – हमरा पियास लागल बा – Hamrā piyās lāgal bā – ham-RAA pi-YAAS LAA-gal baa
Jag mår inte bra – हमार तबीयत ठीक नइखे – Hamār tabiyat ṭhīk naikhe – ha-MAAR ta-bi-YAT thiik NAI-khe

Relationer, vänskap och värme

Bhojpuri är rikt på uttryck för tillgivenhet. Visa uppskattning för vänner och nära.

Jag älskar dig – हम तोहसे प्यार करेनी – Ham tohse pyār karenī – ham TOH-se pyaar ka-RE-nii
Jag tycker om dig – तू हमरा अच्छा लागेलऽ – Tū hamrā acchā lāgela – tuu ham-RAA ach-CHHA LAA-ge-la (”Du behagar mig”)
Du är mycket vacker/snygg – तू बहुत सुन्दर बाड़ऽ / रउआ बहुत सुन्दर बानीं – Tū bahut sundar bāra / Rauā bahut sundar bānīñ – tuu ba-HUT SUN-dar BAA-ra / RA-uaa … BAA-niin (Informellt/Formellt. Sundarī för feminin form.)
Du är min vän – तू हमार दोस्त हउ / रउआ हमार दोस्त हईं – Tū hamār dost hau / Rauā hamār dost haīñ – tuu ha-MAAR dost hau / RA-uaa … ha-IIN (Informellt/Formellt)
Ditt leende är fint/älskvärt – तोहार/रउआ मुस्कान प्यारा बा – Tohār/Rauā muskān pyārā bā – to-HAAR/RA-uaa mus-KAAN pyaa-RAA baa
Mamma – माई – Māī – maa-II
Pappa – बाबू / बाप – Bābū / Bāp – BAA-buu / baap
Bror – भाई – Bhāī – bhaa-II
Syster – बहिन – Bahin – ba-HIN

Mat, dryck och vardagliga behov

Från en enkel kopp chāy till en mättande måltid med rōṭī och dāl – mat och dryck är centralt.

Mat – खाना – Khānā – KHAA-naa
Bröd (plattbröd) – रोटी – Rōṭī – RO-tii
Ris (kokt) – भात – Bhāt – bhaat
Linser / Linsrätt – दाल – Dāl – daal
Grönsaker / Grönsaksrätt – सब्जी – Sabzī – SAB-zii
Mjölk – दूध – Dūdh – duudh
Te – चाय – Chāy – chaay
Vatten – पानी – Pānī – PAA-nii
Vad är detta? – ई का ह? / ई का बा? – Ī kā ha? / Ī kā bā? – ii KAA ha? / ii KAA baa?
Det här är gott – ई स्वादिष्ट बा / ई बढ़िया बा – Ī swādishth bā / Ī baṛhiyā bā – ii SWAA-dishth baa / ii BA-rhi-yaa baa (ṛ=retroflex flapp)
Jag vill ha vatten – हमरा पानी चाहीं – Hamrā pānī chāhīn – ham-RAA PAA-nii CHAA-hiin
Ge en kopp te, tack (artigt) – एक कप चाय दीं – Ek kap chāy dīn – ek kap chaay DIIN
Ge notan, tack (artigt) – बिल दीं – Bil dīn – bil DIIN
Jag har ätit / Är mätt – हम खा लेले बानी – Ham khā lele bānī – ham khaa LE-le BAA-nii

Shopping och marknadssamtal

På den lokala bājār är det fullt av liv! Här är fraser för att fråga om pris och göra affärer.

Hur mycket kostar detta? – एकर दाम केतना ह? / ई केतना के ह? – Ekar dām ketnā ha? / Ī ketnā ke ha? – E-kar daam KET-naa ha? / ii KET-naa ke ha?
(För) dyrt – महँग / बहुत महँग बा – Mahaṅg / Bahut mahaṅgā bā – ma-HANG / ba-HUT ma-HANG-gaa baa
Billigt – सस्ता – Sastā – sas-TAA
Gör det lite billigare (artigt) – कुछ सस्ता करीं / दाम कम करीं – Kuchh sastā karīn / Dām kam karīn – kuchh sas-TAA ka-RIIN / daam kam ka-RIIN
Jag tittar bara – हम खाली देखत बानी – Ham khālī dekhat bānī – ham KHAA-lii DE-khat BAA-nii
Jag ska köpa detta – हम ई लेब – Ham ī leb – ham ii LEB

Siffror (1-10)

Räkneorden på bhojpuri liknar dem i hindi, skrivna med devanagari-siffror.

1 – १ – Ek – ek
2 – २ – Dū / Dui – duu / dui
3 – ३ – Tīn – tiin
4 – ४ – Chār – chaar
5 – ५ – Pānch – paanch (nasalt)
6 – ६ – Chha / Chhau – chha / chhau (aspirerat)
7 – ७ – Sāt – saat
8 – ८ – Āṭh – aath (aspirerat)
9 – ९ – Nau – nau
10 – १० – Das – das

Tid och dagar

Prata om när saker händer – från āj (idag) till kāl (imorgon/igår).

Idag – आज – Āj – aaj
Imorgon / Igår – काल – Kāl – kaal (kontext avgör)
Dag efter imorgon / Dag före igår – परसों – Parsõ – par-SÕ (nasalt)
Morgon – बिहान / सवेरे – Bihān / Savere – bi-HAAN / sa-VE-re
Middagstid – दुपहरिया – Dupahriyā – du-pah-RI-yaa
Kväll – साँझ – Sānjh – saanjh (nasalt)
Natt – रात – Rāt – raat
Nu – अब / एखन – Ab / Ekhan – ab / E-khan
Senare – बाद में – Bād mẽ – baad MẼ (nasalt)
Vad är klockan? – केतना बाजल बा? – Ketnā bājal bā? – KET-naa BAA-jal baa?

Småord och naturliga reaktioner

De små orden som väver samman ett samtal – hān (ja), nā (nej), ṭhīk bā (okej).

Ja – हाँ – Hān – haan (nasalt)
Ja (respektfullt) – जी / जी हाँ – Jī / Jī hān – jii / jii haan
Nej – ना – Nā – naa
Nej (artigt/formellt) – नाहीं – Nāhīñ – NAA-hiin (nasalt)
Okej / Det är bra – ठीक बा – Ṭhīk bā – thiik BAA
Kanske – शायद – Shāyad – SHAA-yad
Verkligen? – सच में? / सही में? – Sach mẽ? / Sahī mẽ? – sach MẼ? / sa-HII MẼ? (nasalt)
Naturligtvis / Självklart – जरूर – Jarūr – ja-RUUR

Grundläggande grammatik

Bhojpuri delar många drag med hindi, men har sina egna särdrag.

Ordföljd: Stark preferens för Subjekt-Objekt-Verb (SOV). Ham kitāb paṛhat bānī (Jag bok läser är) = Jag läser en bok.
Postpositioner: Funktionerar som svenskans prepositioner men placeras efter substantivet/pronomenet de styr. Ex: ghar me (hus i) = i huset, hamrā se (mig från/med) = från/med mig.
Kasus: Substantiv och pronomen har ofta två kasus: direkt (för subjekt och direkta objekt) och oblikt (används med postpositioner). Oblikformen kan skilja sig från direktformen (t.ex. laikā ’pojke’ -> oblikt laikā ke ’till pojken’).
Genus: Substantiv är antingen maskulina eller feminina, vilket påverkar adjektiv och verbformer (dock mindre genomgående än i hindi).
Verb: Verbändelserna är utmärkande för bhojpuri och skiljer sig från hindi. De kongruerar med subjektet i person, numerus och genus. Vanliga hjälpverb som bā och ha (är) används flitigt. Tempus och aspekt markeras genom kombinationer av verbstammar och hjälpverb. Exempel på presensändelser med ’vara’: ham bānī (jag är), tū bāra (du är, inf.), ū bā/ha (han/hon är), hamnī bānīñ (vi är), rauan log bānīñ (ni är, form.), ū log bā/ha (de är).
Pronomen: Karaktäristiska pronomen som ham (jag), tū (du, inf.), ī (denna/han/hon nära), ū (den/han/hon där borta), rauā (ni, formellt).
Negation: Oftast med nā före verbet eller med negativa hjälpverb som naikhe (är inte).

Uttalstips för svenskar

Att få till bhojpuri-uttalet kräver uppmärksamhet på ljud som skiljer sig från svenskan.

Vokallängd: Mycket viktig! Skillnaden mellan kort a [ə/ɔ] och långt ā [ɑː], kort i [ɪ] och långt ī [iː], kort u [ʊ] och långt ū [uː] ändrar ordens betydelse.
Aspiration: Skillnaden mellan oaspirerade (k, t, p) och aspirerade (kh, th, ph) konsonanter är avgörande. Öva på luftstöten! k vs kh, p vs ph, ṭ vs ṭh, t vs th, etc.
Retroflexer: Ljuden ट ṭ, ठ ṭh, ड ḍ, ढ ḍh och de retroflexa flapparna ड़ ṛ, ढ़ ṛh uttalas med tungspetsen böjd bakåt. Lyssna noga för att skilja dem från de vanliga dentala त t, थ th, द d, ध dh.
Nasalisering: Nasala vokaler (markerade med chandrabindu ँ eller anusvāra ं) är vanliga och viktiga. Ljudet ”kommer genom näsan”.
’Schwa’-deletion: Den inherenta korta ’a’-vokalen [ə] faller ofta bort i slutet av ord och i vissa andra positioner, liknande hindi.
Betoning: Är inte lika stark som i svenskan och följer komplexa regler. Fokusera hellre på korrekt vokallängd och aspiration.

Inlärningstips

Hur kommer man igång med detta livfulla språk?

Lyssna på musik och film: Bhojpuri har en enorm musik- och filmindustri (Bhojiwood). Att lyssna är ett utmärkt sätt att få känsla för språkets rytm och uttal.
Fokusera på uttalet: Aspiration och retroflexer kräver aktiv övning. Använd online-resurser (t.ex. Forvo) för att höra uttal.
Jämför med hindi (om du kan): Om du har kunskaper i hindi kan du använda dem som grund, men var uppmärksam på de specifika bhojpuri-formerna (särskilt verbändelser och pronomen).
Hitta talare: Om möjligt, försök hitta modersmålstalare att öva med, antingen i Sverige eller online.
Använd online-resurser: Även om dedikerade läromedel är färre än för hindi, finns det YouTube-kanaler, webbplatser och communities online för bhojpuri-lärande.

Exempeldialoger

Se hur några av fraserna kan användas i ett enkelt vardagssamtal.

Dialog 1: På marknaden

Kund: नमस्ते, भाई (Namaste, bhāī)! ई आम कइसन बा (Ī ām kaisan bā)? (Hej, bror! Hur är dessa mango?)

Säljare: प्रणाम (Pranām)! ई आम बहुत मीठ बा (Ī ām bahut mīṭh bā). (Hälsningar! Dessa mango är mycket söta.)

Kund: अच्छा (Acchā). एकर दाम केतना ह (Ekar dām ketnā ha)? (Okej. Hur mycket kostar de?)

Säljare: पचास रुपिया किलो (Pachās rupiyā kilo). (Femtio rupier per kilo.)

Kund: ठीक बा (Ṭhīk bā). एक किलो दीं (Ek kilo dīn). (Okej. Ge ett kilo.)

Dialog 2: Träffa någon

Anita: प्रणाम, चाची (Pranām, chāchī)! कइसन बानीं (Kaisan bānīñ)? (Hälsningar, faster! Hur mår ni?)

Chachi: प्रणाम, बिटिया (Pranām, biṭiyā)! हम ठीक बानी (Ham ṭhīk bānī). तू कइसन बाड़ू (Tū kaisan bārū)? (Hälsningar, dotter! Jag mår bra. Hur mår du?)

Anita: हमहूँ ठीक बानी (Hamhū̃ ṭhīk bānī). आज का करत बानीं (Āj kā karat bānīñ)? (Jag mår också bra. Vad gör ni idag?)

Chachi: कुछ ना, बस बइठल बानी (Kuchh nā, bas baiṭhal bānī). आओ, बइठऽ (Āo, baiṭha)! (Inget särskilt, sitter bara. Kom, sätt dig!)

Att lära sig bhojpuri är att ta del av en rik och levande kulturström i hjärtat av Indien och dess diaspora. Rauā safaltā mile! (Må ni nå framgång!)

Besök TOTAL översättningsbyrås blogg – där världens språk blir tillgängliga och användbara!