Ord och fraser på berber som är bra att kunna

Azul! Lär dig berbiska – fraser från Nordafrikas urfolk

Berbiska språk, eller amazigh (plural: imazighen, ⴰⵎⴰⵣⵉⵖ), som många talare själva föredrar att kalla dem, utgör en gren av den stora afroasiatiska språkfamiljen. Dessa språk talas av miljontals människor över ett vidsträckt område i Nordafrika – från Atlantkusten i Marocko, genom Algeriet, Tunisien och Libyen, till Siwaoasen i Egypten, samt söderut in i Sahara i Mali och Niger. Det är inte ett enda språk, utan en samling besläktade men ofta ömsesidigt obegripliga språk och dialekter. Några av de största inkluderar tamazight (Centralatlas, Marocko), tashelhit (Södra Marocko), tarifit (Norra Marocko), kabyliska (Kabylien, Algeriet) och tuaregiska (Sahara). Det totala antalet talare är svårt att uppskatta men ligger troligen mellan 25 och 40 miljoner.

Dessa språk har djupa historiska rötter i regionen och har överlevt trots århundraden av påverkan från feniciska, latin, arabiska och franska. Idag skrivs de med tre olika system: det traditionella tifinagh-alfabetet (ⵜⵉⴼⵉⵏⴰⵖ), det anpassade latinska alfabetet, och ibland det arabiska alfabetet. Att lära sig några ord på ett amazighspråk är ett sätt att visa respekt för regionens uråldriga kulturer och kan vara mycket uppskattat vid resor, kulturella utbyten eller möten med amazighisktalande personer. Denna guide fokuserar främst på exempel från kabyliska och centralatlas-tamazight, med den pan-berbiska hälsningen Azul som utgångspunkt.

Skriftsystemen: Tifinagh, latinskt och arabiskt

Amazighspråkens skriftsituation är komplex och varierad.

Tifinagh (ⵜⵉⴼⵉⵏⴰⵖ): Detta är det traditionella alfabetet med mycket gamla rötter (tusentals år). Det är ett konsonantalfabet (abjad) i sin äldsta form, men moderna varianter inkluderar vokaler.
- Neo-Tifinagh: En standardiserad version med 33 tecken som är officiell i Marocko sedan 2003 och används i skolor och på offentliga skyltar. Den är ett fullständigt alfabet (inkluderar vokaler). Exempel: ⴰⵣⵓⵍ (Azul).
- Tuaregiskt Tifinagh: Används traditionellt av tuareger, ofta i mer traditionella eller symboliska sammanhang.
Latinskt alfabet: En anpassad version av det latinska alfabetet är mycket vanlig, särskilt för kabyliska och i diasporan. Det använder ofta specialtecken för att representera ljud som inte finns i europeiska språk:
- Gutturaler: Ɛ ɛ (faryngal /ʕ/), Ḥ ḥ (faryngal /ħ/), Ɣ ɣ (uvular /ʁ/), Q q (uvular /q/).
- Emfatiska konsonanter: Ḍ ḍ, Ẓ ẓ, Ṣ ṣ, Ṭ ṭ (uttalas med spänning/faryngalisering).
- Andra: Ǧ ǧ (/dʒ/), Č č (/tʃ/).
Stavningen kan dock variera.
Arabiskt alfabet: Historiskt har amazighspråk ibland skrivits med anpassade versioner av det arabiska alfabetet, särskilt i religiösa eller äldre texter, men detta är mindre vanligt idag för standardiserade former.

Hälsningsfraser – möt andra med värdighet och värme

Att inleda med ett vänligt Azul (”fred” / ”nära hjärtat”) är en gest som förenar många amazigh-talare. Här är några vanliga sätt att hälsa:

Hej (pan-berbisk) – Azul – a-ZOOL
Hej till dig (m) – Azul fell-ak – a-ZOOL FEL-lak
Hej till dig (f) – Azul fell-am – a-ZOOL FEL-lam
Hej till er (pl) – Azul fell-awen (m pl) / Azul fell-akent (f pl) – a-ZOOL fel-LA-wen / fel-la-KENT
Hur mår du? (Kabyle, informellt) – Amek tellid? – a-MEK TEL-lid?
Hur mår du? (Tamazight) – Manik akkʷ tgid? – MA-nik akʷ T-gid? (kʷ = labialiserat k)
Allt bra? (vanligt, arabiskt lån) – Labas? – la-BAS?
Bra, tack (vanligt svar, arabiskt lån) – Labas, hamdulillah – la-BAS, ham-du-lil-LAH
God morgon (Kabyle) – Ṣṣbeḥ lxir – SSbeh l-KHIR (arab. lån; ṣ=emph. s, kh=/χ/)
God kväll (Kabyle) – Msa lxir – msa l-KHIR (arab. lån)
Vi ses / Hejdå (”Till mötet”) – Ar tufat – ar too-FAT
Hejdå (Kabyle, ”Stanna i frid”) – Qqim di lehna – qqim di LEH-na
Hejdå (Tamazight, ”Gå i frid”) – Ggeṛ di lehna – gger di LEH-na

Artighet och respekt – visa vördnad i samtalet

Ett uppriktigt Tanmirt (tack) eller ett ödmjukt Ssurfeɣ (ursäkta) visar att du värdesätter samtalet och den du talar med.

Tack – Tanmirt – tan-MIRT
Tack (till dig m/f) – Tanmirt-nnek (m) / Tanmirt-nnem (f) – tan-MIRT-nnek / tan-MIRT-nnem
Tack (till er pl) – Tanmirt-nwen (m pl) / Tanmirt-nkent (f pl) – tan-MIRT-nwen / tan-MIRT-nkent
Ingen orsak / Det var så lite (”Jag är inget”) – Ur illiɣ kra – ur il-LIIH kra (ɣ=/ʁ/)
Varsågod (när man ger något) – Amek / Qaṛṛeb – amek / QAR-reb (q=/q/, ṛ=emph. r)
Ursäkta / Förlåt (Kabyle, ”Jag ber om ursäkt”) – Ssurfeɣ – SSUR-feggh (ɣ=/ʁ/)
Ursäkta / Förlåt (Tamazight) – Smaḥ iyi – smah I-yi
Ha det så bra / Allt med frid – Meṛṛa s lehna – MER-ra s LEH-na (ṛ=emph. r)

Vanliga frågor och svar

Nyfikenhet bygger broar! Fråga artigt vem någon är och varifrån de kommer.

Vad heter du? (m/f) (Kabyle) – Mamek ism-ik? (m) / Mamek ism-im? (f) – MA-mek IS-mik / IS-mim?
Vad heter du? (m/f) (Tamazight) – Ma ysm nnek? (m) / Ma ysm nnem? (f) – ma ysm nnek / nnem?
Vad? – D acu? (Kabyle) / Ma? (Tamazight) – d a-CHU? / ma?
Vem? – Anwa? (m) / Anta? (f) – AN-wa? / AN-ta?
Var? – Anida? (Kabyle) / Mani? (Tamazight) – a-NI-da? / MA-ni?
När? – Melmi? – MEL-mi?
Varför? – Ayɣer? (Kabyle) / Max? (Tamazight) – AJ-gher? / maakh? (ɣ=/ʁ/, kh=/χ/)
Hur? – Amek? (Kabyle) / Manik? (Tamazight) – a-MEK? / MA-nik?
Från vilket land är du? – Seg kṛa n tmurt nniḍen? – seg KRA n TMURT NNI-ḍen? (ṛ=emph. r, ḍ=emph. d)
Var föddes du? (Tamazight) – Maniɣ txulqed? – MA-nigh t-KHUL-qed? (ɣ=/ʁ/, kh=/χ/, q=/q/, ḍ=emph. d)

Presentation och personlig information

Dela lite om dig själv – ditt namn (ism), ditt ursprung eller vad du gör.

Jag heter … (”Mitt namn [är]…”) – Ism-iw … (Kabyle) / Isem inu … (Tamazight) – IS-miw … / I-sem i-NU …
Jag [är] från Sverige – Nekk seg Swed – nekk seg SWED
Jag är svensk – Nekk d Aswidi (m) / Nekk d Taswidit (f) – nekk d as-wi-DI / nekk d tas-wi-DIT
Vad gör du? / Vad jobbar du med? (Kabyle) – D acu txedmeḍ? – d a-CHU tKHED-meḍ? (kh=/χ/, ḍ=emph. d)
Jag är student – Nekk d anelmad (m) / Nekk d tanelmadt (f) – nekk d a-nel-MAD / nekk d ta-nel-MADT
Talar du franska? (vanligt andraspråk) – Ma theḍḍareḍ tafransist? – ma teh-DA-red ta-fran-SIST? (ḍ=emph. d)
Talar du engelska? – Ma theḍḍareḍ tanglizit? – ma teh-DA-red tan-gli-ZIT?

Kunskap och förståelse

Att erkänna när man inte förstår är en styrka. Här är fraser för att hantera informationsflödet.

Jag förstår – Fhimeɣ (Kabyle) / Walaɣ (Tamazight) – fhi-MEGH / WA-lagh (ɣ=/ʁ/)
Jag förstår inte – Ur fhimeɣ ara (Kabyle) / Ur walaɣ (Tamazight) – ur fhi-MEGH a-ra / ur WA-lagh
Jag vet – Ssineɣ – SSI-negh (ɣ=/ʁ/)
Jag vet inte – Ur ssineɣ ara – ur SSI-negh A-ra (ɣ=/ʁ/)
Vad betyder detta? (Kabyle) – D acu i d-ameɣna n waya? – d a-CHU i d a-MEGH-na n WA-ya?
Tala långsamt – Sawal s leɛqel / Sawal s lmahl – SA-wal s la-QEL / SA-wal s l-MAHL (q=/q/, l=/l/)
Kan du upprepa? – Ɛawed, ma ulac aɣilif? – AA-wed, ma u-LACH a-ghi-LIF? (Ɛ=/ʕ/, ɣ=/ʁ/)

Vardagliga behov och känslor

Uttryck grundläggande behov och känslor, från hunger och törst till glädje och trötthet.

Jag är hungrig (”Hunger [är] hos mig”) – Laz ay-i – laaz AJ-i
Jag är törstig (”Törst [är] hos mig”) – Fad ay-i – faad AJ-i
Jag är trött (Kabyle) – Ɛeyyeɣ – AEJ-yegh (Ɛ=/ʕ/, ɣ=/ʁ/)
Jag är trött (Tamazight) – Ay Llah iɛfu (uttryck, ”Må Gud förlåta/hjälpa”) / Nɣi iyi wuḍi (”Smör har dödat mig”, bildligt)
Jag är glad – Feṛḥeɣ – FER-hegh (ṛ=emph. r, ḥ=/ħ/, ɣ=/ʁ/)
Jag är ledsen – Qḍiɛeɣ – qḍi-AE-egh (q=/q/, ḍ=emph. d, Ɛ=/ʕ/, ɣ=/ʁ/)
Jag är sjuk – Uḍneɣ – uḍ-NEGH (ḍ=emph. d, ɣ=/ʁ/)

Kärlek, vänskap och relationer

Ord för att uttrycka värme, uppskattning och tillhörighet på ett ofta direkt men poetiskt sätt.

Jag älskar dig (m/f) – Ḥemmleɣ-k (m) / Ḥemmleɣ-kem (f) – HEM-mlegh-k / HEM-mlegh-kem (ḥ=/ħ/, ɣ=/ʁ/) (Kabyle)
Jag älskar dig (m/f) (Tamazight) – Righ-k (m) / Righ-kem (f) – RIGH-k / RIGH-kem (ɣ=/ʁ/)
Jag tycker om dig (”Du behagar mig”) – Ɛejbeḍ-iyi – AEJ-bed-iyi (Ɛ=/ʕ/, ḍ=emph. d)
Du är vacker (f) (Kabyle) – Tecbeḥd – tech-BEHT (c=/ʃ/, ḥ=/ħ/, ḍ=emph. d)
Du är snygg (m) (Kabyle) – Ccbeḥ – ch-BEH (c=/ʃ/, ḥ=/ħ/)
Du är min vän – D ameddakul-iw (m) / D tameddakult-iw (f) – d a-med-da-KUL-iw / d ta-med-da-KULT-iw
Pappa – Baba – BA-ba
Mamma – Yemma – YEM-ma
Bror – Gma – gma
Syster – Weltma – WELT-ma

Mat, dryck och måltider

Från doftande Tajjin till ångande Seksu (couscous) – mat är en viktig del av kulturen. Här är ord för att prata om učču (mat).

Mat – Učču / Lmakla – UT-chu / l-MAK-la (č=/tʃ/)
Couscous – Seksu – SEK-su
Bröd – Aɣrum – a-GHRUM (ɣ=/ʁ/)
Tagine (gryta) – Tajjin – TAJ-jin
Te (ofta myntate) – Atay – a-TAI
Kaffe – Lqehwa – l-QAH-wa (arab. lån, q=/q/)
Vatten – Aman – a-MAN
Vad är detta? (Kabyle) – D acu-t wa? – d a-CHU-t wa?
Det är gott! (”Det kommer att behaga!”) – Ad yeɛjeb! – ad ye-AJEB! (Ɛ=/ʕ/)
Jag vill ha vatten – Righ aman – righ a-MAN (ɣ=/ʁ/)
Ge mig en kaffe (Kabyle) – Awi-d yiwet lqehwa – a-WI-d YI-wet l-QAH-wa
Äter du? / Vill du äta? – Ma tețțed? – ma TET-ted? (ț=emph. t, ḍ=emph. d)
Jag har ätit (är mätt) – Ččiɣ – CH-chigh (č=/tʃ/, ɣ=/ʁ/)

Shopping och på marknaden

På ssuq (marknaden) är det livligt! Lär dig fråga om priset och kanske pruta lite på traditionellt vis.

Hur mycket kostar detta? (Kabyle) – Achal aya? / Achal i gga wa? – a-CHAL A-ya? / a-CHAL i gga wa? (ch=/ʃ/)
Hur mycket kostar detta? (Tamazight) – Menchk aya? – MENCHK a-ya?
Dyrt – Ɣlay – GHLAI (ɣ=/ʁ/)
Billigt – Rxes – r-KHES (kh=/χ/)
Sänk priset lite / Ge rabatt (Kabyle) – Ssenkes cwiṭ – SSEN-kes CHWIT (ṭ=emph. t)
Vill du inte ha det? – Ur tebɣiḍ ara? – ur teb-GHIID A-ra? (ɣ=/ʁ/, ḍ=emph. d)
Jag ska köpa detta – Ad d-aɣeɣ aya – ad da-ghegh A-ya (ɣ=/ʁ/)

Siffror (1-10, Tamazight)

Räkneorden varierar mellan språken. Här är 1-10 på Centralatlas-tamazight. Notera att 1 och 2 har maskulina och feminina former.

1 – Yan (m) / Yat (f) – yan / yat
2 – Sin (m) / Snat (f) – sin / snat
3 – Kṛaḍ – kraaḍ (ṛ=emph. r, ḍ=emph. d)
4 – Kkuz – kkuz
5 – Semmus – SEM-mus
6 – Sḍis – sḍis (ḍ=emph. d)
7 – Sa – sa
8 – Tam – tam
9 – Tẓa – tẓa (ẓ=emph. z)
10 – Mraw – mraw

Tid och dagar

Några ord för att prata om tidens gång.

Idag – Assa – AS-sa
Imorgon – Azekka – a-ZEK-ka
Igår – Iḍelli / Iḍgam – i-DEL-li / iḍ-GAM (ḍ=emph. d)
Nu – Tura / Imira – TU-ra / i-MI-ra
Morgon – Tifawt (gryning) / Ssbeḥ (förmiddag) – ti-FAWT / SSbeh (ḥ=/ħ/)
Kväll – Tameddit – ta-med-DIT
Natt – Iḍ – iiḍ (ḍ=emph. d)
Månad / Måne – Tiziri / Ayyur – ti-ZI-ri / aj-JUR
År – Asseggʷas – as-seg-GWAS (ggʷ = labiovelariserat gg)

Småord och snabba reaktioner

Ih (Ja) eller Ala (Nej) – de korta orden som behövs i varje samtal.

Ja – Ih (vanligt) / Wah (Kabyle, vardagligt) – iih / wah
Nej – Ala / Uhu – a-LA / u-HU
Okej – Yiwet / Waqila / Waxxa – YI-wet / wa-QI-la / WAKH-kha (q=/q/, kh=/χ/)
Kanske – Ahat / Imken – a-HAT / IM-ken
Verkligen? / Sant? – Ṣṣeḥ? – SSEH? (ṣ=emph. s, ḥ=/ħ/)

Grundläggande grammatik

Amazighspråkens grammatik är unik och skiljer sig mycket från svenska och andra indoeuropeiska språk.

Ordföljd: Varierar, men Verb-Subjekt-Objekt (VSO) är grundläggande i många varianter (t.ex. Tamazight), även om Subjekt-Verb-Objekt (SVO) också förekommer (mer vanligt i Kabyle och under påverkan av andra språk).
Nominalstatus (État): Substantiv och namn har ofta två former: grundform (état libre) och en böjd form (état d’annexion) som används efter prepositioner, siffror, och i vissa andra sammanhang (t.ex. som subjekt efter verbet i VSO-ordföljd). Den böjda formen innebär ofta en vokaländring eller tillägg av prefix (t.ex. aɣrum ’bröd’, men weɣrum ’av brödet’).
Genus och numerus: Substantiv är antingen maskulina (börjar ofta på a- i singular) eller feminina (börjar ofta på ta- och slutar på -t i singular). Plural bildas ofta genom vokalbyte och tillägg av prefix/suffix (t.ex. argaz ’man’ -> irgazen ’män’; tamɣart ’kvinna’ -> timɣarin ’kvinnor’). Vissa språk har också spår av dualis (tvåtal).
Verb: Verbsystemet är komplext och baseras på en konsonantrot (oftast tre konsonanter) som modifieras med vokalförändringar och affix för att uttrycka tempus, aspekt, modus, person, numerus och genus. Centralt är skillnaden mellan aspekt snarare än tempus:
- Aorist: Obestämd, ofta för punktuella eller framtida handlingar.
- Perfektiv: Avslutad handling (liknar dåtid).
- Imperfektiv: Pågående eller upprepad handling (liknar presens/imperfekt). Ofta bildad från aoristen genom vokaländringar eller tillägg.
Verbet böjs genom prefix och suffix som markerar subjektet (och ibland objektet).
Partiklar: Små ord (partiklar) före eller efter verbet är mycket viktiga för att indikera riktning, negation, aspekt etc. (t.ex. ad för framtid/önskan, ur…ara för negation).
Possessivsuffix: Ägande uttrycks ofta med suffix som läggs till substantivet (t.ex. aɣrum-iw ’mitt bröd’, aɣrum-nnek ’ditt bröd (m)’).

Uttalstips för svenskar

Att bemästra amazigh-uttalet kräver övning, särskilt med de ljud som saknas i svenskan.

Gutturaler (halsljud): Den största utmaningen! Lyssna noga och försök härma:
- Ɛ ɛ (Ayn): Ett faryngalt ljud /ʕ/, bildas genom att dra ihop svalget. Finns i arabiska. Låter lite som ett kvävt ’a’.
- Ḥ ḥ (Ḥa): Ett tonlöst faryngalt frikativt /ħ/, som ett starkt väsande ’h’ från svalget.
- Ɣ ɣ (Ghain): En tonande uvular frikativa /ʁ/, som ett skorrande ’r’ eller ’g’ långt bak i gommen.
- Q q (Qaf): En tonlös uvular klusil /q/, som ett ’k’ bildat långt bak mot struplocket.
Emfatiska konsonanter: Ljuden Ḍ ḍ, Ẓ ẓ, Ṣ ṣ, Ṭ ṭ uttalas med en spänning och tillbakadragning av tungroten (faryngalisering). De låter ”mörkare” eller ”hårdare” än sina vanliga motsvarigheter (d, z, s, t).
Vokaler: Systemet är oftast enkelt med grundvokalerna /a/, /i/, /u/. Ett neutralt schwa-ljud /ə/ (ofta skrivet e) är också mycket vanligt. Vokalerna är oftast korta.
Labiovelarer: Ljud som kʷ och gʷ (eller ggʷ) förekommer, där konsonanten följs av ett w-liknande ljud.
Betoning: Är generellt svagare än i svenskan och reglerna varierar. Fokusera på att få konsonanterna och vokalerna rätt.

Inlärningstips

Några tips för att närma dig dessa fascinerande språk:

Välj ett språk/en dialekt: Eftersom språken skiljer sig åt, fokusera på en variant till att börja med (t.ex. kabyliska eller tamazight) baserat på dina intressen eller kontakter.
Lär dig alfabetet: Om du fokuserar på en variant som använder tifinagh eller latinsk skrift med specialtecken, lägg tid på att lära dig läsa och skriva.
Lyssna intensivt: Hitta musik, radio, eller videor på det språk du lär dig. Detta är avgörande för att vänja örat vid de ovanliga ljuden.
Fokusera på ljuden: Lägg extra krut på att försöka höra och producera gutturaler och emfatiska ljud. Använd online-resurser som visar munpositioner.
Hitta resurser: Sök efter onlineordböcker (t.ex. Amawal), grammatikor, YouTube-kanaler, och språkgemenskaper online för den specifika variant du studerar.

Exempeldialoger (Centralatlas-tamazight)

Se hur några av fraserna kan användas i enkla samtal på Tamazight.

Dialog 1: Första mötet

Fatima: Azul! Manik akkʷ tgid? (Hej! Hur mår du?)

Omar: Azul! Labas, tanmirt. I keṛṛi? (Hej! Bra, tack. Och du?)

Fatima: Labas. Ma ysm nnek? (Bra. Vad heter du?)

Omar: Isem inu Omar. Ma ysm nnem? (Jag heter Omar. Vad heter du?)

Fatima: Isem inu Fatima. Maniɣ txulqed? (Jag heter Fatima. Var föddes du?)

Omar: Xulqeɣ ɣ Mṛṛakec. I keṛṛi? (Jag föddes i Marrakech. Och du?)

Dialog 2: Be om te

Anna: Azul! Smaḥ iyi, righ Atay. (Hej! Ursäkta mig, jag vill ha te.)

Servitör: Azul! Ih, imken. S ssekʷṛ neɣ bla ssekʷṛ? (Hej! Ja, visst. Med socker eller utan socker?)

Anna: Bla ssekʷṛ, ma ulac aɣilif. (Utan socker, tack/om det inte är besvär.)

Servitör: Waxxa. Yiwet dqiqt. (Okej. En minut.)

Anna: Tanmirt! (Tack!)

Att lära sig amazigh är en resa in i hjärtat av Nordafrikas historia och kultur. Asirem nneɣ ad tzeddiɣed! (Vi hoppas du lyckas!)

Följ TOTAL översättningsbyrås blogg – din port till språk, kultur och kommunikation över hela världen!