Ord och fraser på bengali som är bra att kunna

Nomoshkar! Lär dig bengali – fraser från Kolkata till Dhaka

Bengali (বাংলা – Bāṅlā), ett av världens mest talade språk med över 270 miljoner talare globalt, är det officiella språket i Bangladesh och det näst mest talade språket i Indien, där det har officiell status i delstaterna Västbengalen, Tripura och Assam (Barak Valley). Som ett indoariskt språk har det sina rötter i sanskrit och är nära besläktat med andra språk i regionen som hindi, nepalesiska och assamesiska. Bengali är känt för sin oerhört rika litterära och kulturella tradition, som spänner från medeltida poesi till moderna romaner och filmer, och som kröntes med Nobelpriset i litteratur till poeten Rabindranath Tagore 1913 – den första icke-europé att motta priset.

För svenskar som reser i Bangladesh eller östra Indien, har bengalisktalande vänner, kollegor eller familj, eller intresserar sig för Sydasiens rika kulturer och språk, erbjuder bengali en fascinerande värld att upptäcka. Språket skrivs med sitt eget vackra och distinkta skriftsystem, det bengaliska alfabetet. Liksom andra språk i regionen har bengali ett system med artighetsnivåer som är viktigt att behärska, och uttalet bjuder på utmaningar som aspiration och retroflexa ljud. Att kunna några grundläggande fraser visar dock stor respekt och öppnar dörrar till djupare kontakt och förståelse. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardbengali (som talas i både Kolkata och Dhaka, med vissa skillnader) och ger en introduktion till språkets struktur.

Det bengaliska skriftsystemet (Bangla lipi – বাংলা লিপি)

Bengali skrivs med sitt eget unika skriftsystem, Bangla lipi, som är nära besläktat med Devanagari men har distinkta skillnader.

Ursprung och typ: Utvecklat från Brahmiskriften via Nagari-skriften. Det är en abugida, där varje grundkonsonanttecken (som ক /kɔ/) har en medföljande inherent vokal (oftast ô [ɔ] eller o [o]).
Skrivriktning: Vänster till höger, med den karakteristiska horisontella topplinjen (matra) som binder samman tecknen i ett ord (även om vissa bokstäver saknar eller bryter denna linje).
Vokalmarkering (Matra): Andra vokaler än den inherenta markeras med diakritiska tecken (kar eller matra) som fästs vid konsonanten. Självständiga vokaltecken används när en vokal inleder ett ord eller en stavelse inuti ett ord. Ex: ক /kɔ/, কা /ka/, কি /ki/, কী /kiː/, কু /ku/, কূ /kuː/, কে /ke/, কৈ /koi/, কো /ko/, কৌ /kou/.
Teckenuppsättning: Ca 11 grundvokaler och 39 konsonanter.
Sammansatta tecken (Yuktakshar / Juktakkhor): En av de största utmaningarna är de många komplexa ligaturerna (sammansatta tecken) som bildas när konsonanter följer direkt på varandra utan vokal emellan. Formen på dessa kan ofta skilja sig markant från grundbokstäverna och måste läras in separat. Ex: ক + ষ = ক্ষ /kkhɔ/.
Fonetiskt (med regler): Skriften är i grunden fonetisk, men uttalet av den inherenta vokalen (ô/o), vissa konsonanter (särskilt sje-ljuden) och effekten av yuktakshar kräver specifik kunskap.
Siffror: Bengali har egna siffror: ০ (0), ১ (1), ২ (2), ৩ (3), ৪ (4), ৫ (5), ৬ (6), ৭ (7), ৮ (8), ৯ (9).

Att lära sig alfabetet och de vanligaste sammansatta tecknen är avgörande för att kunna läsa bengali.

Artighetsnivåer – att visa respekt (samman / bhadratā)

Att använda rätt artighetsnivå är mycket viktigt i bengaliskt socialt umgänge och återspeglar relationen mellan talare och lyssnare (ålder, status, bekantskap).

Tre huvudnivåer: Systemet påverkar främst pronomen och verbändelser:
- Formell/Artig nivå (Āpni – আপনি): Används för att tilltala äldre, personer med hög status, främlingar, i offentliga och formella situationer. Motsvarar ungefär svenskans historiska ”Ni” eller tyskans ”Sie”. Verbändelserna är specifika (t.ex. karen – Ni gör). Detta är den säkraste nivån för utlänningar att använda.
- Informell/Familjär nivå (Tumi – তুমি): Används mellan vänner, jämnåriga, yngre släktingar, och i allmänt informella men respektfulla sammanhang. Motsvarar svenskans ”du”. Har sina egna verbändelser (t.ex. karo – du gör).
- Intim/Mycket informell nivå (Tui – তুই): Används endast till mycket nära vänner (ofta av samma kön), små barn, husdjur, eller ibland för att uttrycka förakt eller ilska. Har egna verbändelser (t.ex. karis – du gör). Bör absolut undvikas av nybörjare och utlänningar.
Att tänka på: Att felaktigt använda en för låg nivå (särskilt Tui) kan uppfattas som mycket oartigt och respektlöst. Börja alltid med Āpni om du är osäker.

Denna guide fokuserar på Āpni– och Tumi-formerna.

Relationen till hindi och andra indoariska språk

Bengali är ett av de största språken inom den indoariska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen.

Indoariska språk: Denna grupp inkluderar språk som hindi, urdu, nepalesiska, marathi, gujarati, punjabi m.fl., vilka alla härstammar från sanskrit via olika prakrit-stadier.
Östlig zon: Bengali tillhör den östliga zonen av de indoariska språken, tillsammans med assamesiska och oriya, som det delar flera särdrag med.
Relation till Hindi: Bengali och hindi delar en betydande mängd ordförråd (särskilt ord med sanskritursprung, s.k. tatsamas) och grundläggande grammatiska strukturer (t.ex. SOV-ordföljd, postpositioner, liknande verbformer). Förståelsen är dock begränsad utan studier på grund av:
- Olika skriftsystem: Bengali använder Bangla lipi, hindi använder Devanagari.
- Fonologiska skillnader: Bengali har t.ex. ett annorlunda uttal av den inherenta vokalen (ofta [ɔ] istället för [ə]), saknar vissa hindi-ljud och har egna uttalsmönster.
- Grammatiska skillnader: Även om grundstrukturen är lik, skiljer sig kasussystem (bengali har färre), verbändelser, pronomen och vissa syntaktiska konstruktioner åt. Bengali saknar t.ex. grammatiskt genus för substantiv nästan helt, till skillnad från hindi.
- Ordförråd: Förutom gemensamma ord finns många ord som är unika för respektive språk eller har olika betydelser.

Hälsningsfraser – möt andra med respekt

En hälsning på bengali är mer än bara ett ord – det är en gest av kontakt och respekt. Välj den som passar situationen bäst.

Hej (vanligt, lånord) – হ্যালো – Hyālo – HYÄÄ-lo
Artigt hej (formellt, respektfullt, hinduiskt ursprung men brett använt) – নমস্কার – Namaskār – no-mosh-KAAR
Fredlig hälsning (mycket vanlig, särskilt bland muslimer men används brett) – আসসালামু আলাইকুম – As-salamu alaikum – as-sa-LA-mu a-LAI-kum
Svar på föregående – ওয়া আলাইকুম আসসালাম – Wa alaikum as-salam – wa a-LAI-kum as-sa-LAM
God morgon (mer formellt) – সুপ্রভাত – Suprabhāt – shu-pro-BHAAT
God kväll – শুভ সন্ধ্যা – Shubha sandhyā – SHU-bho SHON-dhaa
God natt – শুভ রাত্রি – Shubha rātri – SHU-bho RAT-tri
Hur mår ni? (formellt) – আপনি কেমন আছেন? – Āpni kēman āchhen? – AAP-ni KE-mon AA-chhen?
Hur mår du? (informellt) – তুমি কেমন আছ? – Tumi kēman āchho? – TU-mi KE-mon AA-chho?
Jag mår bra (”Jag bra är”) – আমি ভালো আছি – Āmi bhālo āchhi – AA-mi BHAA-lo AA-chhi
Hejdå (”Avsked”) – বিদায় – Bidāy – bi-DAAY
Vi ses igen (”Åter möte ska bli”) – আবার দেখা হবে – Ābār dekhā habe – aa-baar DE-khaa HÅ-be
Välkommen – স্বাগতম – Swāgatam – SHA-go-tom

Artighet och vardagsrespekt

Att visa bhadratā (artighet) är centralt. Ett enkelt Dhanyabād (tack) eller ett mjukt Khamā karben (ursäkta) oljar de sociala hjulen.

Tack – ধন্যবাদ – Dhanyabād – dhon-no-BAAD
Tack så mycket – অনেক ধন্যবাদ / খুব ধন্যবাদ – Anek dhanyabād / Khub dhanyabād – å-NEK dhon-no-BAAD / khub dhon-no-BAAD
Snälla / Vänligen (”Görande nåd”) – অনুগ্রহ করে / দয়া করে – Anugraha kare / Dayā kare – o-nu-GRO-ho KO-re / do-YAA ko-re
Varsågod (svar på tack) – Ofta bara ett nickande eller inget specifikt ord, men ibland Thik āchhe (OK).
Varsågod (när man ger något, artigt) – নিন – Nin – nin (imperativ av ’ta’, formell)
Ursäkta mig / Förlåt (formellt) – ক্ষমা করবেন – Khamā karben – kho-MAA kor-BEN
Ursäkta mig / Förlåt (informellt) – মাপ করবেন / মাপ কোরো – Māph karben / Māph koro – maaf kor-BEN / maaf KO-ro
Ursäkta (för att få uppmärksamhet, artigt ”Lyssna”) – শুনুন – Śunun – SHU-nun
Det är inget problem / Ingen fara (”Någon svårighet finns inte”) – কোন অসুবিধা নেই – Kono aśubidhā nei – KO-no å-shu-bi-DHAA nei

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (nām) och ursprung (kothā theke) med rätt artighetsnivå.

Och ni? (formellt) – আর আপনি? – Ār āpni? – aar AAP-ni?
Och du? (informellt) – আর তুমি? – Ār tumi? – aar TU-mi?
Vad heter ni? (formellt, ”Ert namn vad?”) – আপনার নাম কি? – Āpnār nām ki? – aap-NAAR naam ki?
Vad heter du? (informellt) – তোমার নাম কী? – Tomār nām kī? – to-MAAR naam kii?
Jag heter … (”Mitt namn [är] …”) – আমার নাম … – Āmār nām … – aa-MAAR naam …
Var kommer ni ifrån? (formellt, ”Ni varifrån har kommit?”) – আপনি কোথা থেকে এসেছেন? – Āpni kothā theke ese-chhen? – AAP-ni ko-THAA the-ke E-she-chhen?
Var kommer du ifrån? (informellt) – তুমি কোথা থেকে এসেছ? – Tumi kothā theke esechho? – TU-mi ko-THAA the-ke E-she-chho?
Jag kommer från Sverige – আমি সুইডেন থেকে এসেছি – Āmi Swiden theke esechhi – AA-mi SWI-den the-ke E-she-chhi
Var bor ni/du? (formellt / informellt) – আপনি কোথায় থাকেন? / তুমি কোথায় থাক? – Āpni kothāy thāken? / Tumi kothāy thāko? – AAP-ni ko-THAAY THAA-ken? / TU-mi ko-THAAY THAA-ko?
Vad gör ni/du? (Vad är ert/ditt yrke?) – আপনি কী করেন? / তুমি কী কর? – Āpni kī karen? / Tumi kī karo? – AAP-ni kii KO-ren? / TU-mi kii KO-ro?
Jag är student – আমি একজন ছাত্র / ছাত্রী (m/f) – Āmi ekjan chhātra / chhātrī – AA-mi EK-jån CHHA-tro / CHHA-trii
Trevligt att träffas (formellt, ”Genom att träffa Er blev [det] glädje”) – আপনার সাথে দেখা করে ভালো লাগলো – Āpnār sāthe dekhā kare bhālo lāglo – aap-NAAR SHAA-the DE-khaa KO-re BHAA-lo LAAG-lo
Varför? – কেন? – Kēna? – KE-no?
När? – কখন? – Kakhon? – KO-khon?
Var? – কোথায়? – Kothāy? – ko-THAAY?
Vem? – কে? – Ke? – ke?
Hur? – কেমন করে? / কিভাবে? – Kēman kare? / Kibhābe? – KE-mon KO-re? / KI-bhaa-be?
Vad? – কি? – Ki? – ki?

Kunskap och förståelse

Navigera samtal genom att visa om du hänger med (bujhte pārchhi), eller be vänligt om hjälp.

Jag förstår (”Jag förstår att kunna”) – আমি বুঝতে পারছি – Āmi bujhte pārchhi – AA-mi BUJ-the PAAR-chhi
Jag förstår inte – আমি বুঝতে পারছি না – Āmi bujhte pārchhi nā – AA-mi BUJ-the PAAR-chhi naa
Jag vet – আমি জানি – Āmi jāni – AA-mi JAA-ni
Jag vet inte – আমি জানি না – Āmi jāni nā – AA-mi JAA-ni naa
Talar ni engelska? (formellt) – আপনি কি ইংরেজি বলেন? – Āpni ki Ingrejī balen? – AAP-ni ki ing-re-JII BÅ-len?
Jag talar lite bengali – আমি অল্প বাংলা বলি – Āmi alpa Bānlā bali – AA-mi ÅL-på BANG-la BO-li
Vad betyder detta? (”Detta dess mening vad?”) – এটার মানে কি? – Eṭār māne ki? – e-TAAR MAA-ne ki?
Kan ni säga det igen, snälla? (formellt) – আপনি আবার বলতে পারবেন, দয়া করে? – Āpni ābār bolte pārben, dayā kare? – aap-NI aa-BAAR BOL-te PAAR-ben, do-YAA ko-re?
Kan ni tala långsammare, snälla? (formellt) – আপনি আস্তে বলতে পারবেন, দয়া করে? – Āpni āste bolte pārben, dayā kare? – aap-NI AAS-te BOL-te PAAR-ben, do-YAA ko-re?

Vardagliga behov och känslor

Livets grundläggande signaler – från kurrande mage (khide) till ett glatt hjärta (khuśī).

Jag är hungrig (Min hunger har anlänt) – আমার খিদে পেয়েছে – Āmār khide peyechhe – aa-MAAR KHI-de PE-ye-chhe
Jag är törstig (Min törst har anlänt) – আমার তেষ্টা পেয়েছে / তৃষ্ণা পেয়েছে – Āmār tesṭā peyechhe / Āmār trishṇā peyechhe – aa-MAAR TESH-ṭaa PE-ye-chhe / aa-MAAR TRISH-naa PE-ye-chhe
Jag är trött – আমি ক্লান্ত – Āmi klānta – AA-mi KLAAN-to
Jag mår dåligt / Jag är sjuk (”Min kropp dålig”) – আমার শরীর খারাপ – Āmār śarīr khārāp – aa-MAAR SHO-rir KHA-rap
Jag vill ha detta (”Jag detta vill”) – আমার এটা চাই – Āmār eṭā chāi – aa-MAAR E-ṭaa CHAAI
Jag behöver detta (”Jag detta behöver”) – আমার এটা লাগবে / দরকার – Āmār eṭā lāgbe / darkār – aa-MAAR E-ṭaa LAAG-be / DOR-kaar
Jag är ledsen (sorgsen) – আমি দুঃখিত – Āmi duḥkhita – AA-mi DUKH-khi-to
Jag är glad – আমি খুশি – Āmi khuśī – AA-mi KHU-shii
Jag fryser (”Kyla känns”) – আমার শীত করছে – Āmār shīt karche – aa-MAAR shiit KOR-chhe
Jag är varm (”Värme känns”) – আমার গরম লাগছে – Āmār garam lāgche – aa-MAAR GÅ-rom LAAG-chhe
Jag behöver hjälp (”För mig hjälp behövs”) – আমার সাহায্য দরকার – Āmār sāhāyya darkār – aa-MAAR sha-HAD-dyo DOR-kaar

Kärlek, vänskap och relationer

Ord för hjärtat och gemenskapen – uttryck kärlek (bhālobāsā), ge en komplimang eller prata om din paribār (familj).

Jag älskar dig (informellt ’tumi’) – আমি তোমাকে ভালোবাসি – Āmi tomāke bhālobāsi – AA-mi to-MAA-ke BHAA-lo-baa-shi
Jag tycker om dig (informellt) – আমি তোমাকে পছন্দ করি – Āmi tomāke pachhanda kari – AA-mi to-MAA-ke på-CHHON-do KO-ri
Du är mycket vacker (till kvinna) – তুমি খুব সুন্দরী – Tumi khub sundarī – TU-mi khub SHUN-do-rii
Du är mycket snygg (till man) – তুমি খুব সুন্দর – Tumi khub sundar – TU-mi khub SHUN-dor
Du är snäll – তুমি খুব দয়ালু – Tumi khub dayālu – TU-mi khub då-YAA-lu
Du är min vän – তুমি আমার বন্ধু – Tumi āmār bandhu – TU-mi aa-MAAR BON-dhu
Jag saknar dig (informellt) – আমার তোমাকে মনে পড়ছে – Āmār tomāke mane paṛchhe – aa-MAAR to-MAA-ke MO-ne PÅR-chhe (”För mig ditt minne faller på”)
Familj – পরিবার – Paribār – po-ri-BAAR
Mamma – মা – Mā – maa
Pappa – বাবা – Bābā – BAA-baa
Bror – ভাই – Bhāi – bhaai
Syster – বোন – Bon – bon

Mat, dryck och måltider

Från doftande bhāt (ris) och smakrik ḍāl (linser) till söta mishti – mat (khābār) är en fest för sinnena. Här är ord för att njuta av det bengaliska köket.

Mat – খাবার – Khābār – KHA-baar
Ris (kokt) – ভাত – Bhāt – bhaat
Linser/Linssoppa – ডাল – Ḍāl – ḍaal
Bröd (Roti/Luchi etc.) – রুটি / লুচি – Ruṭi / Luchi – RU-ṭi / LU-chi
Fisk – মাছ – Māchh – maachh
Kött – মাংস – Māṅsa – MANG-sho
Kyckling – মুরগি – Murgi – MUR-gi
Grönsaker / Curry – সবজি / তরকারি – Sabji / Tarkāri – SHOB-ji / tår-KAA-ri
Sötsaker (mycket populärt!) – মিষ্টি – Miṣṭi – MISH-ti
Vatten – পানি / জল – Pāni / Jal – PAA-ni / jål
Te – চা – Chā – chaa
Kaffe – কফি – Kaphi – kå-PHI (ofta engelskt uttal)
Vad är detta? – এটা কি? – Eṭā ki? – E-ṭaa ki?
Det här är mycket gott – এটা খুব সুস্বাদু – Eṭā khub suswādu – E-ṭaa khub shu-SHA-du
Jag vill ha vatten (”Jag vatten vill”) – আমি পানি/জল চাই – Āmi pāni/jal chāi – AA-mi PAA-ni/jål CHAAI
En kopp te, tack – এক কাপ চা, দয়া করে – Ek cup chā, dayā kare – ek kap chaa, do-YAA ko-re
Smaklig måltid! – (Oftast säger man inget specifikt, men kan säga Āste khān ”Ät långsamt/lugnt”)
Notan, tack (”Ge notan”) – বিলটা দিন / হিসাবটা দিন – Bilṭā din / Hiśābṭā din – BIL-ṭaa din / hi-SHAAB-ṭaa din

Shopping och på marknaden

Navigera basarer (bājār) och butiker (dokān) med dessa fraser – fråga om priset (dām) och kanske försök få ett bättre erbjudande.

Hur mycket kostar detta? (”Detta dess pris hur mycket?”) – এটার দাম কত? – Eṭār dām kata? – e-TAAR daam KO-to?
Vad kostar? (generellt) – দাম কত? – Dām kata? – daam KO-to?
Mycket dyrt – খুব দামি – Khub dāmī – khub DAA-mii
Billigt – সস্তা – Sastā – SHOS-taa
Kan det bli lite billigare? (”Lite mindre ska bli?”) – একটু কম হবে? – Ekṭu kam habe? – EK-ṭoo kåm HÅ-be?
Jag tittar bara (”Jag endast tittar”) – আমি শুধু দেখছি – Āmi shudhu dekhchhi – AA-mi SHU-dhu DEKH-chhi
Jag behöver detta (”För mig detta behövs”) – আমার এটা লাগবে / দরকার – Āmār eṭā lāgbe / darkār – aa-MAAR E-ṭaa LAAG-be / DOR-kaar
Jag ska köpa detta (”Jag detta ska köpa”) – আমি এটা কিনব – Āmi eṭā kinbo – AA-mi E-ṭaa KIN-bo
Affär – দোকান – Dokān – do-KAAN
Marknad – বাজার – Bājār – ba-JAAR
Pengar – টাকা – Ṭākā – TAA-kaa (Betyder även valutan)
Valuta (Bangladesh / Indien) – Taka / Rupie – Ṭākā / Rupi

Siffror (1-10)

Bengaliska siffror i skrift och uttal.

1 – ১ (এক) – Ek – ek
2 – ২ (দুই) – Dui – dui
3 – ৩ (তিন) – Tin – tin
4 – ৪ (চার) – Chār – chaar
5 – ৫ (পাঁচ) – Pānch – pããch
6 – ৬ (ছয়) – Chhay – chhoy
7 – ৭ (সাত) – Shāt – shaat
8 – ৮ (আট) – Āṭh – aath
9 – ৯ (নয়) – Nay – noy
10 – ১০ (দশ) – Dash – dåsh

Högre tal: 11 = egaro, 12 = bāro, 20 = biś / kuri, 100 = ekśo, 1000 = hājār.

Tid och dagar

Håll reda på samay (tid) – från āj (idag) till kāl (imorgon/igår).

Nu – এখন – Ekhon – E-khon
Idag – আজ – Āj – aaj
Imorgon / Igår (kontext avgör) – কাল – Kāl – kaal
Dag efter imorgon / Dag före igår – পরশু – Parshu – POR-shu
Morgon – সকাল – Sakāl – shå-KAAL
Middagstid – দুপুর – Dupur – DU-pur
Eftermiddag – বিকাল / বিকেল – Bikāl / Bikel – bi-KAAL / bi-KEL
Kväll – সন্ধ্যা – Sandhyā – SHON-dhaa
Natt – রাত – Rāt – raat
Måndag – সোমবার – Sombar – SHOM-baar
Tisdag – মঙ্গলবার – Maṅgalbar – MONG-gol-baar
Onsdag – বুধবার – Budhbar – BUDH-baar
Torsdag – বৃহস্পতিবার – Brihaspatibar – BRI-hosh-po-ti-baar
Fredag – শুক্রবার – Śukrabar – SHUK-ro-baar
Lördag – শনিবার – Śanibar – SHO-ni-baar
Söndag – রবিবার – Rabibar – RO-bi-baar
Vad är klockan? (”Hur mycket slog klockan?”) – কয়টা বাজে? – Kayṭā bāje? – KOY-ṭaa BAA-je?

Småord och reaktioner

Hyān (Ja), Nā (Nej), Ṭhīk āchhe (Okej) – de korta, oumbärliga orden.

Ja – হ্যাঁ – Hyān – hyãã
Ja (artigt) – জি – Jī – jii
Nej – না – Nā – naa
Okej / Det är bra – ठीक আছে – Ṭhīk āchhe – THIIK AA-chhe
Kanske – সম্ভবত / বোধহয় – Shambhabata / Bodhhay – SHOM-bho-bo-to / BODH-dhoy
Verkligen? (”Sant?”) – সত্যি? – Satti? – SHOT-ti?
Naturligtvis / Självklart – অবশ্যই – Abaśyai – o-bo-SHSHOI

Grundläggande grammatik – SOV, postpositioner och honorifics

Bengali tillhör den indoariska språkfamiljen och har en struktur som liknar hindi men med viktiga skillnader.

Ordföljd: Standardordföljden är Subjekt-Objekt-Verb (SOV). Verbet kommer sist.
Postpositioner: Funktionerar som prepositioner men placeras efter det ord de styr (som ofta står i genitiv eller oblikt kasus). Ex: bāṛir kāchhe (husets nära = nära huset), āmār sange (min med = med mig).
Kasussystem: Bengali har ett system med fyra kasus: Nominativ (subjekt), Ackusativ/Objektiv (direkt objekt), Genitiv (ägande), Lokativ (plats/indirekt objekt). Kasus markeras med suffix på substantiv och pronomen.
Minimalt genus: Bengali har inget grammatiskt genus som påverkar adjektiv eller verb på samma sätt som i hindi eller europeiska språk. Endast pronomen i tredje person (se ’han/hon’, o ’den där’, e ’den här’) och vissa yrkesbeteckningar kan ha könsdistinktioner.
Klassifikatorer/Räkneord: Liksom många asiatiska språk används ofta klassifikatorer (t.ex. -ṭā för objekt, -khānā för platta saker, -jan för personer) tillsammans med räkneord. Ex: ekṭā boi (en [stycke] bok), duijan lok (två [personer] folk).
Verb: Verb böjs efter person (1:a, 2:a, 3:e), artighetsnivå (se ovan – Āpni/Tumi/Tui), tempus (presens, preteritum, futurum) och aspekt (enkel, pågående, perfekt). Verbsystemet är komplext men regelbundet.
Ingen infinitiv: Istället för infinitiv (”att göra”) används ofta verbalnomen eller participformer.
Negation: Vanligtvis med partikeln nā efter verbet, eller med negativa prefix/hjälpverb i vissa former.

Uttalstips för svenskar

Fokusera på aspiration, retroflexer och vokallängd för att närma dig bengaliskans uttal.

Aspiration: Skillnaden mellan oaspirerade (ক k, চ ch, ট ṭ, ত t, প p) och aspirerade (খ kh, ছ chh, ঠ ṭh, থ th, ফ ph) konsonanter, samt deras tonande motsvarigheter (গ g / ঘ gh etc.) är avgörande och måste övas. Luftstöten ska vara tydlig.
Retroflexer: Skilj noga mellan dentala (ত t, থ th, দ d, ধ dh, ন n) och retroflexa (ট ṭ, ঠ ṭh, ড ḍ, ঢ ḍh, ণ ṇ) konsonanter, där tungan böjs bakåt.
Vokallängd: Skillnaden mellan kort och lång vokal (আ ā, ই i/ঈ ī, উ u/ঊ ū) är betydelseskiljande.
Nasala vokaler: Markeras med chandrabindu (ঁ) och uttalas nasalt (t.ex. হ্যাঁ hyān [hæ̃]).
Sje-ljuden (শ, ষ, স): I standardbengali uttalas alla tre oftast som [ʃ] (svenskt ’sj’).
Inherenta vokalen (অ): Konsonanter utan annan vokalmarkering har en inherent vokal som oftast uttalas som ett öppet å-liknande [ɔ] (ibland [o]).
Betoning: Är inte lika starkt betydelsebärande som i svenskan. Ofta ligger ett visst tryck på första stavelsen, men rytmen är viktigare.

Bengaliskt språk och kultur

Språket är intimt förknippat med en av Sydasiens rikaste och mest inflytelserika kulturer.

Litteratur: Har en enormt rik litterär tradition, från medeltida Charyapada-texter och Vaishnava-poesi till den bengaliska renässansen på 1800-talet och moderna giganter som Rabindranath Tagore, Kazi Nazrul Islam, Satyajit Ray och många fler.
Språkrörelsen: Språket har en stark politisk och känslomässig betydelse, särskilt i Bangladesh där kampen för bengaliskans status ledde till Språkrörelsen 1952 (vars minnesdag nu är Internationella modersmålsdagen) och var en viktig faktor i landets självständighet.
Musik och film: Rika traditioner inom klassisk musik, folkmusik (särskilt Baul-sånger) och en inflytelserik filmindustri (både i Kolkata och Dhaka).
Kulturella centra: Kolkata (Indien) och Dhaka (Bangladesh) är de två största metropolerna och kulturella naven för det bengaliska språkområdet.

Inlärningstips

Närma dig bengali systematiskt:

Lär dig det bengaliska alfabetet: Nödvändigt för att läsa och förstå ljuden. Fokusera på sammansatta tecken (yuktakshar) gradvis.
Öva på aspiration och retroflexer: Detta är den största uttalsutmaningen. Lyssna och härma noga.
Förstå artighetsnivåerna: Lär dig pronomenen och verbändelserna för Āpni och Tumi.
Lär dig grundläggande grammatik: Fokusera på SOV-ordföljd, postpositioner och de vanligaste verbformerna.
Använd resurser: Det finns online-ordböcker, appar, YouTube-kanaler och läroböcker (oftast på engelska). BBC Bangla är en bra resurs för att höra modernt språk.

Exempeldialoger

Se hur ett samtal i Kolkata eller Dhaka kan låta.

Dialog 1: träffa någon ny

Sven: নমস্কার! (Namaskār!)

Rina: নমস্কার! আপনি কেমন আছেন? (Namaskār! Āpni kēman āchhen?)

Sven: আমি ভালো আছি, ধন্যবাদ। আপনার নাম কি? (Āmi bhālo āchhi, dhanyabād. Āpnār nām ki?)

Rina: আমার নাম রিনা। আপনি কোথা থেকে এসেছেন? (Āmār nām Rinā. Āpni kothā theke ese-chhen?)

Sven: আমি সুইডেন থেকে এসেছি। আপনার সাথে দেখা করে ভালো লাগলো। (Āmi Swiden theke esechhi. Āpnār sāthe dekhā kare bhālo lāglo.)

Dialog 2: på marknaden

Kund: এই আমগুলোর দাম কত? (Ei āmgulor dām kata?) – Vad kostar dessa mango?

Säljare: এক কিলো পঞ্চাশ টাকা। (Ek kilo panchāś ṭākā.) – Ett kilo femtio Taka.

Kund: একটু কম হবে? (Ekṭu kam habe?) – Kan det bli lite billigare?

Säljare: আচ্ছা, চল্লিশ টাকা দিন। (Āchchhā, challiś ṭākā din.) – Okej då, ge fyrtio Taka.

Kund: ঠিক আছে। ধন্যবাদ। (Ṭhīk āchhe. Dhanyabād.) – Okej. Tack.

Att lära sig bengali är att få tillgång till en enorm kulturell och litterär skatt. Śubha icchā! (Goda önskningar!)

Utforska TOTAL översättningsbyrås blogg – där språk bygger broar mellan människor och världar!