Shani! Lär dig bemba – fraser och språkstruktur från Zambia
Bemba (iciBemba), även känt som Chibemba, är ett av de största och mest inflytelserika bantuspråken i södra Centralafrika. Det talas som modersmål av över fyra miljoner människor, främst bemba-folket i norra och centrala Zambia (särskilt i provinserna Northern, Luapula, Muchinga och Copperbelt), samt av grupper i sydöstra Demokratiska Republiken Kongo och andra grannländer. Utöver detta fungerar bemba som ett viktigt lingua franca i Zambias urbana centra och används flitigt i media, utbildning och administration, vilket gör att antalet personer som förstår och använder språket är betydligt högre.
För svenskar som reser till Zambia, arbetar i regionen eller möter bembatalande i andra sammanhang, erbjuder språket en fascinerande inblick i en rik kultur och en språklig värld som skiljer sig markant från de europeiska språken. Som ett typiskt bantuspråk kännetecknas bemba av ett komplext system med substantivklasser, där ord böjs och samordnas genom prefix, och en agglutinerande struktur där långa ord byggs upp med prefix och suffix. Språket är också tonalt, vilket innebär att tonhöjden kan påverka betydelsen. Trots komplexiteten skrivs bemba med det latinska alfabetet och har ett relativt regelbundet uttal. Att lära sig några grundläggande fraser, och särskilt att använda artighetsmarkören mukwai, är ett utmärkt sätt att visa respekt och skapa kontakt. Denna guide ger en introduktion till användbara fraser och språkets grundläggande struktur.
Alfabet och skrift – latinskt och fonetiskt
Bemba skrivs med det latinska standardalfabetet, utan några unika bokstäver utöver de 26 vanliga.
- Alfabetet: A, B, (C), D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, (Q), R, S, T, U, V, W, (X), Y, Z. Bokstäver inom parentes används mycket sällan, främst i lånord.
- Fonetisk princip: Skriften är i hög grad fonetisk. Varje bokstav eller vanlig digraf representerar oftast ett specifikt ljud.
- Viktiga ljud/bokstäver:
- C: Uttalas alltid som ’tj’ [tʃ], som i engelska ”church”. Ex: iciBemba -> i-chi-BEM-ba.
- Sh: Digraf som uttalas som ’sj’ [ʃ]. Ex: Shani? -> SHA-ni?
- Ng’: Representerar velart nasalljud [ŋ] (som i ”säng”), ofta med ett svagt efterföljande [g]. Ex: ing’ombe (ko) -> ing-OM-be.
- B / Ŵ: Bokstaven ’b’ kan uttalas antingen som ett vanligt [b] eller, särskilt mellan vokaler, som en bilabial frikativa [β] eller approximant [w], ibland skrivet ŵ i lingvistiska texter. Ex: bwino (bra) -> BWI-no eller βWI-no.
- Vokaler: Fem grundvokaler: a [a], e [e/ɛ], i [i], o [ɔ/o], u [u]. De uttalas klart och ”rent” utan diftongering. Vokallängd är oftast inte betydelseskiljande på samma sätt som i t.ex. finska, men kan påverkas av ton och betoning.
- Tonmarkering: Bemba är ett tonspråk, men tonerna (hög och låg) markeras inte i standardortografin. De måste läras in genom att lyssna.
Grundläggande hälsningsfraser
Ett varmt Muli shani, mukwai? kan vara nyckeln som låser upp ett samtal och visar din respekt. Här är fraserna som inleder möten i Zambia, från solens första strålar till den stjärnklara natten.
- Hur mår du? / Hur är läget? (informellt) – Shani? – SHA-ni?
- Hur mår ni/du? (standard/artig) – Muli shani? – mu-li-SHA-ni?
- Bra / Fint (svar) – Bwino – BWI-no
- God morgon (artigt, ”Hur har ni vaknat?”) – Mwashibukeni mukwai – mwa-shi-bu-KE-ni MUK-wai
- God arbetsdag (hälsning under dagen, artigt, ”Hur har ni arbetat?”) – Mwabombeni mukwai – mwa-BOM-be-ni MUK-wai
- God eftermiddag/kväll (artigt, ”Hur har ni anlänt?”) – Mwaileni mukwai – mwa-i-LE-ni MUK-wai
- Hejdå (artigt, sägs av den som stannar, ”Stanna [väl]”) – Shalenipo mukwai – sha-LE-ni-po MUK-wai
- Hejdå (artigt, sägs av den som går, ”Gå [väl]”) – Endenipo mukwai – en-DE-ni-po MUK-wai
- Sov gott (artigt) – Sendamenipo mukwai – sen-da-ME-ni-po MUK-wai
- Vi ses imorgon – Tukamonana mailo – tu-ka-mo-NA-na MA-i-lo
- Vi ses senare – Tukamonana panuma – tu-ka-mo-NA-na pa-NU-ma
- Välkommen (artigt, till en/flera) – Mwaiseni mukwai – mwai-SE-ni MUK-wai
Artighet och social interaktion
Ett Natotela (tack) sprider värme, medan ett Napapata (snälla) öppnar dörrar. Bemästra dessa grundläggande artighetsuttryck för att navigera sociala situationer med finess och kulturell medvetenhet.
- Tack (jag tackar) – Natotela – na-to-TE-la
- Tack så mycket – Natotela sana – na-to-TE-la SA-na
- Varsågod / Okej (artigt svar på tack) – Eya mukwai / Eya – E-ya MUK-wai / E-ya
- Snälla / Jag ber – Napapata – na-pa-PA-ta
- Förlåt / Ursäkta (jag har felat) – Nalufyanya – na-lu-FYA-nya
- Inga problem / Det gör inget (svar på ursäkt, ”Finns inte svårighet”) – Palibe ubwafya / Tapali umulandu – pa-LI-be u-BWA-fya / ta-PA-li u-mu-LAN-du
Vanliga frågor och svar
Nyfikenhet är universell! Lär dig ställa de rätta frågorna – från ett enkelt Finshi? (Vad?) till att fråga var någon kommer ifrån – och förstå svaren du får.
- Vad? / Vad är det? – Finshi? / Cinshi? – FIN-shi? / CHIN-shi?
- Vem? – Nani? – NA-ni?
- När? – Lilali? – li-LA-li?
- Var? / Vart? – Kwisa? – KWI-sa?
- Varför? (”Vad [är] anledningen?”) – Cinshi mulandu? – CHIN-shi mu-LAN-du?
- Hur? – Shani? – SHA-ni?
- Verkligen? / Är det sant? (”Är det sanning?”) – Icishinka? – i-chi-SHIN-ka?
- Ja, det är sant – Eya, ni cine – E-ya, ni CHI-ne
- Nej, det är inte sant – Awe, te cine – A-we, te CHI-ne
- Varifrån kommer ni/du? (artigt, ”Ni/du kommer ut var?”) – Mufuma kwisa? – mu-FU-ma KWI-sa?
- Jag kommer från … – Nfuma ku … – n-FU-ma ku …
- Jag är från Sverige – Nfuma ku Sweden – n-FU-ma ku SWE-den
- Vad gör du/ni? (Vad jobbar du/ni med?) – Mubomba finshi? / Ulebomba finshi? – mu-BOM-ba FIN-shi? / u-le-BOM-ba FIN-shi? (artigt / informellt)
- Jag är student (”Jag lär mig”) – Ndesambilila – nde-sam-bi-LI-la
- Trevligt att träffas (”Jag har blivit glad att möta er/dig”) – Nasekelela ukumona imwe/iwe – na-se-ke-LE-la u-ku-MO-na I-mwe/I-we (formellt/informellt)
Kunskap och förståelse
Ibland vet man (naishiba), ibland inte (nshaishiba). Uttryck din förståelse – eller brist på den – och be artigt om förtydliganden.
- Jag förstår / Jag hör – Ndomfwa – ndom-fwa
- Jag förstår inte / Jag hör inte – Nshomfwa – nshom-fwa
- Jag vet – Naishiba – na-i-SHI-ba
- Jag vet inte – Nshaishiba – nsha-i-SHI-ba
- Förstår ni/du engelska? (”Hör ni engelska?”) – Mumfwika iciNgeleshi? – mum-FWI-ka i-chi-nge-LE-shi?
- Ja, jag förstår litegrann – Ee, ndomfwa panono – EE, ndom-fwa pa-NO-no
- Vad är det här på bemba? – Finshi ici mu ciBemba? – FIN-shi I-chi mu chi-BEM-ba?
- Kan ni/du repetera? (”Är det som att ni kan återvända?”) – Kwati mushibwekeshepo? – KWA-ti mu-shi-bwe-ke-SHE-po?
- Tala långsamt (artigt, ”Tala ni/du lite-lite”) – Landeni panono panono – lan-DE-ni pa-NO-no pa-NO-no
- Jag lär mig bemba – Ndesambilila iciBemba – nde-sam-bi-LI-la i-chi-BEM-ba
- Jag talar inte bemba så bra – Nshalanda iciBemba bwino – nsha-LAN-da i-chi-BEM-ba BWI-no
Känslor, behov och tillstånd
Från ett hungrigt Ninjala till ett glatt Nsekelele – dela med dig av hur du mår och vad du känner eller behöver just nu.
- Jag vill ha / behöver / letar efter – Ndeefwaya – ndee-FWA-ya (långt e)
- Jag vill inte ha – Nshileefwaya – nshi-lee-FWA-ya
- Jag är trött (”Jag har blivit svag”) – Ndanaka – nda-NA-ka
- Jag är sjuk (”Jag är sjuk”) – Ndwele / Nalwala – NDWE-le / nal-WA-la
- Jag mår bra (”Jag är bara bra”) – Ndifye bwino – ndi-fye BWI-no
- Jag är hungrig (Jag har hunger) – Ninjala – nin-JA-la
- Jag är törstig (Jag har törst) – Nicilaka – ni-chi-LA-ka
- Jag vill ha vatten – Ndeefwaya amenshi – ndee-FWA-ya a-MEN-shi
- Jag har sovit gott – Nasendama bwino – na-sen-DA-ma BWI-no
- Jag är glad (”Jag har glatt mig”) – Nsekelele – nse-ke-LE-le
- Jag är ledsen/bekymrad (”Jag har bekymrat mig”) – Nafuuba – na-FUU-ba
- Jag fryser (”Kyla griper mig”) – Impepo ileenjikata – im-PE-po i-leen-JI-ka-ta
- Jag är varm (”Hetta griper mig”) – Akasuba kaleenjikata – a-ka-SU-ba ka-leen-JI-ka-ta
Vänskap, relationer och komplimanger
Ord som knyter band! Uttryck värme med ett Ndekutemwa (Jag tycker om dig), ge en komplimang (Waliwama), eller prata om din familj (ulupwa).
- Jag tycker om dig / Jag älskar dig – Ndekutemwa – nde-ku-TEM-wa (Kan betyda båda, kärlek mellan vänner/familj och romantiskt)
- Jag älskar dig (starkt, romantiskt) – Nalikutemwa / Nalikukonda – na-li-ku-TEM-wa / na-li-ku-KON-da
- Jag saknar dig (”Jag längtar efter dig”) – Ndakufuluka – nda-ku-FU-lu-ka
- Du är vacker/snygg/bra (”Du har blivit bra”) – Waliwama – wa-li-WA-ma
- Du är snäll – Uli mutende – U-li mu-TEN-de
- Du är min vän (”Du är min kamrat”) – Uli munandi – U-li mu-NAN-di
- Vän – Munandi (sg) / Banandi (pl) – mu-NAN-di / ba-NAN-di
- Familj – Ulupwa – u-LUP-wa
- Min/vår pappa – Batata – ba-TA-ta (Artigt tilltal)
- Min/vår mamma – Bamayo – ba-MA-yo (Artigt tilltal)
- Make (”Man”) – Umulume – u-mu-LU-me
- Hustru (”Kvinna”) – Umukashi – u-mu-KA-shi
- Barn (singular / plural) – Umwana / Abana – u-MWA-na / a-BA-na
- Syster (om man talar) / Bror (om kvinna talar) – Nkashi – NKA-shi
- Bror (om man talar) / Syster (om kvinna talar) – Ndume – NDU-me
Mat, dryck och måltider
Doften av nshima (majsgröt) eller smaken av färsk isabi (fisk) – mat (ifyakulya) är centralt. Här är orden du behöver.
- Mat (generellt, plural) – Ifyakulya – if-ya-KU-lya
- Mat (specifik rätt, singular) – Icakulya – i-cha-KU-lya
- Vatten – Amenshi – a-MEN-shi
- Majsgröt (basföda) – Nshima / Ubwali – N-shi-ma / u-BWA-li
- Bröd – Umukate – u-mu-KA-te
- Ris – Umupunga – u-mu-PUN-ga
- Kyckling – Inkoko – in-KO-ko
- Fisk – Isabi – i-SA-bi
- Kött – Inama – i-NA-ma
- Grönsaker (ofta bladgrönt) – Umulembwe / Ifisashi – u-mu-LEM-bwe / i-fi-SA-shi
- Jordnötter – Imbalala – im-ba-LA-la
- Svamp – Imbowa – im-BO-wa
- Friterade degbollar (snacks) – Ifitumbua – i-fi-tum-BU-a
- Vad är detta? – Finshi ici? – FIN-shi I-chi?
- Jag vill ha mat – Ndeefwaya ifyakulya – ndee-FWA-ya if-ya-KU-lya
- Maten är god/bra – Ifyakulya fyaliwama / Fisuma – if-ya-KU-lya fya-li-WA-ma / fi-SU-ma
- Smaklig måltid! (”Ät väl”) – Lyeni bwino! – LYE-ni BWI-no!
- Notan, tack (Ofta betalar man direkt vid en disk eller till personen) – Ni ndalama shinga? (Hur mycket pengar är det?)
- Jag är mätt (”Jag har blivit mätt”) – Naikuta – na-i-KU-ta
Shopping och på marknaden
Från färgglada tyger (insalu) till färsk frukt (ifitwalo) – marknaden (amaleti) lockar! Fråga Ni shinga? (Hur mycket?) och kanske våga pruta lite med ett Ceepako.
- Hur mycket kostar det? – Ni shinga? – ni SHIN-ga?
- Hur mycket pengar är det? – Ni ndalama shinga? – ni nda-LA-ma SHIN-ga?
- Det är dyrt (”Det har blivit dyrt”) – Nadula / Capipa – na-DU-la / cha-PI-pa
- Det är billigt – Teeti cidule / Nacipa – TEE-ti chi-DU-le / na-CHI-pa
- Sänk priset lite – Ceepako – CHEE-pa-ko
- Jag vill köpa… – Ndeefwaya ukushita… – ndee-FWA-ya u-ku-SHI-ta…
- Jag vill ha den här (beror på klass) – Ndeefwaya ichi / uyu / ili etc. – ndee-FWA-ya I-chi / U-yu / I-li
- Jag tittar bara (”Jag tittar endast”) – Ndeefwaya fye ukumona – ndee-FWA-ya fye u-ku-MO-na
- Affär – Isitolo – i-si-TO-lo (lånord)
- Marknad – Amaleti – a-ma-LE-ti (lånord)
- Pengar – Indalama – in-da-LA-ma
- Valuta (Zambia) – Kwacha – KWA-cha
Siffror (1-10) – med klassprefix!
Att räkna på bemba kräver att man anpassar räkneordets prefix efter substantivets klass. Här är grundstammarna för 1-10.
- 1: stam -mo (prefix varierar, t.ex. umo, amo, mumo, limo, kamo, cimo, lumo, imo…)
- 2: stam -bili (prefix varierar, t.ex. babili, yabili, fibili, shibili…)
- 3: stam -tatu (prefix varierar, t.ex. batatu, yatatu, fitatu, shitatu…)
- 4: stam -ne (prefix varierar, t.ex. bane, yane, fine, shine…)
- 5: stam -sano (prefix varierar, t.ex. basano, yasano, fisano, shisano…)
- 6: stam -sano na -mo (5 + 1, prefix på båda!)
- 7: stam -sano na -bili (5 + 2)
- 8: stam -sano na -tatu (5 + 3)
- 9: stam -sano na -ne (5 + 4)
- 10: Ikumi (li-)mo – i-KU-mi (LI-)mo (ett tiotal)
Högre tal: Amakumi yabili (20), Umwanda umo (100).
Tid och dagar
Håll koll på tiden – från lelo (idag) till mailo (imorgon), och från ulucelo (morgon) till ubushiku (natt).
- Idag – Lelo – LE-lo
- Imorgon – Mailo – MA-i-lo
- Igår – Geshela / Mailo (kan betyda båda) – ge-SHE-la / MA-i-lo
- Morgon – Ulucelo – u-lu-CHE-lo
- Middagstid / Dagtid – Akasuba – a-ka-SU-ba
- Kväll – Icungulo – i-chun-GU-lo
- Natt – Ubushiku – u-bu-SHI-ku
- Nu – Nomba – NOM-ba
- Senare – Panuma – pa-NU-ma
- Alltid – Libela / Nshita yonse – li-BE-la / NSHI-ta YON-se
- Vecka – Umulungu – u-mu-LUN-gu
- Månad – Umweshi – u-MWE-shi
- År – Umwaka – u-MWA-ka
- (Veckodagar lånas ofta från engelska eller swahili, eller traditionella namn).
Småord och reaktioner
Eya (Ja), Awe (Nej), Limbi (Kanske) – de små byggstenarna som håller igång ett samtal.
- Ja – Eya / Ee – E-ya / EE
- Nej – Awe – A-we
- Kanske – Limbi – LIM-bi
- Okej / Lugnt / För länge sedan – Kale – KA-le
- Det är bra / Okej – Chabwino – cha-BWI-no
- Det finns / Det är (existens) – Pali – PA-li
- Det finns inte – Tapali – ta-PA-li
- Där! / Just det! (insikt) – Apo! – A-po!
Grundläggande grammatik – substantivklasser och agglutination
Bemba delar den komplexa men logiska strukturen som är typisk för många bantuspråk.
- Substantivklasser och kongruens: Kärnan i grammatiken. Alla substantiv tillhör en av cirka 15-20 klasser (ofta i singular/plural-par). Varje klass har ett specifikt prefix (t.ex. umu-, aba-, ici-, ifi-, in-, ama-). Detta prefix ”kopieras” sedan (kongruerar) till alla ord som hör ihop med substantivet: verb, adjektiv, pronomen, räkneord. Detta system ersätter genus och kasus i europeiska språk. Att lära sig klasserna och deras kongruensprefix är fundamentalt.
- Agglutinerande struktur: Verb och andra ord byggs upp genom att foga olika morfem (betydelsebärande delar) – främst prefix men även suffix – till en rot. Ett enda verb kan innehålla information om subjekt, objekt, tempus, aspekt, modus, negation, och mer.
- Verbet: Har en komplex struktur med prefix för subjekt och objekt, samt TAM-markörer (Tempus, Aspekt, Modus) som infogas. Grundläggande struktur: SP-TAM-(OP)-ROT-FV.
- Ordföljd: Relativt flexibel tack vare kongruenssystemet, men SVO (Subjekt-Verb-Objekt) är en vanlig grundordföljd.
- Ingen genus: Saknar maskulinum/femininum. Klasserna kan delvis ses som ett mer omfattande genussystem.
- Inga artiklar: Saknar bestämd/obestämd artikel.
- Toner: Bemba är ett tonspråk, oftast med två grundtoner (Hög och Låg). Tonerna är viktiga för betydelsen men skrivs inte ut.
Uttalstips
Låt bembas melodi guida dig! Språket har ett relativt tydligt uttal, men toner och betoning är viktiga.
- Toner: Viktigast och svårast! Skillnaden mellan hög (H) och låg (L) ton är betydelseskiljande. Lyssna intensivt på modersmålstalare och försök härma melodin.
- Betoning: Ligger nästan alltid på näst sista stavelsen. Detta ger språket en tydlig och förutsägbar rytm.
- Vokaler: Fem klara vokaler (a, e, i, o, u) som uttalas rent. Längd är oftast inte lika avgörande som i t.ex. finska eller lettiska.
- C och Sh: c är alltid [tʃ] (tj), sh är alltid [ʃ] (sj).
- Nasala föreningar (mb, nd, ng’, nk, mf, ns): Uttalas med ett tydligt nasalt förljud.
- B/Ŵ [b~β~w]: Uttalet av ’b’ kan variera.
Bemba språk och kultur
Språket är centralt för bemba-folkets identitet och kultur i Zambia.
- Bembafolket: En av de största etniska grupperna i Zambia, med en historia kopplad till Luba-Lunda-rikena i Kongo.
- Lingua Franca: Språkets utbredning gör det till ett viktigt kommunikationsmedel mellan olika folkgrupper i norra och centrala Zambia, särskilt i Copperbelt-provinsen.
- Oral tradition: Rik på ordspråk, berättelser och sånger som förmedlar historia, värderingar och sociala normer.
- Social struktur: Traditionellt matrilineärt samhälle med komplexa släktskapsrelationer och respekt för hövdingar (mfumu) och äldre.
Inlärningstips
Närma dig detta agglutinerande tonspråk med en plan:
- Lyssna mycket: För att fånga tonerna och rytmen. Zambisk radio och musik är bra källor.
- Förstå substantivklasserna: Lär dig de vanligaste klassprefixen och hur de styr kongruensen. Detta är nyckeln till grammatiken.
- Fokusera på verbets struktur: Lär dig känna igen subjekt-, objekt- och TAM-prefixen.
- Använd betoningsregeln: Kom ihåg att trycket ligger på näst sista stavelsen.
- Hitta resurser: Läroböcker, online-ordböcker och kurser finns (ofta på engelska). Material från organisationer som arbetat i Zambia kan vara användbart.
- Öva med talare: Om möjligt, interagera med bembatalande för att få feedback och träna hörförståelse.
Exempeldialoger
Se hur några av fraserna kan användas i enkla samtal.
Dialog 1: enkel hälsning
Anna: Mwashibukeni mukwai! Mulishani? (God morgon! Hur mår ni?)
Bwalya: Eya mukwai. Ndifye bwino, natotela. Na imwe? (Tack detsamma. Jag mår bra, tack. Och ni då?)
Anna: Ndifye bwino napo. Ishina lyandi ne Anna. (Jag mår också bra. Mitt namn är Anna.)
Bwalya: Natotela ukwishibana na imwe, Anna. Ishina lyandi ne Bwalya. (Tack att lära känna er, Anna. Mitt namn är Bwalya.)
Dialog 2: be om vatten
Chileshe: Mukwai, napapata, nicilaka sana! Mungampako amenshi? (Ursäkta, snälla, jag är mycket törstig! Kan ni ge mig vatten?)
Butiksägare: Eya. Amenshi yapwa nomba line, lelo pali amasunga. Muleefwaya? (Ja. Vattnet tog precis slut, men det finns läsk. Önskar ni det?)
Chileshe: Awe, natotela. Ndeefwaya fye amenshi. (Nej, tack. Jag vill bara ha vatten.)
Butiksägare: Kale mukwai. Limbi mailo. (Okej. Kanske imorgon.)
Att lära sig bemba är att närma sig hjärtat av Zambias kultur och få möjlighet till djupare möten. Isambililo lisuma! (Gott lärande!)
Besök TOTAL översättningsbyrås blogg – din resurs för språk, kultur och kommunikation över gränser!
