Ord och fraser på bamileke som är bra att kunna

Mboua! Lär dig bamileke – fraser från Kameruns högländer

Bamileke är inte ett enskilt språk, utan ett samlingsnamn för en grupp närbesläktade språk och dialekter som talas av flera miljoner människor i de västra högländerna i Kamerun. Dessa språk tillhör den Banto-lika Grassfields-grenen av den stora niger-kongo-språkfamiljen. Några av de största och mest kända bamilekespråken inkluderar Ghomala’ (som talas runt Bafoussam och som denna guide främst hämtar exempel från), Fe’fe’ (runt Bafang), Nufi (runt Dschang), Yemba (också runt Dschang) och Medumba (runt Bangangté). Tillsammans utgör bamilekefolken en av de största etniska grupperna i Kamerun.

För svenskar som reser till Kameruns västra region, har kontakter med den bamilekiska diasporan, eller är intresserade av Afrikas komplexa språkliga landskap, erbjuder bamilekespråken en fascinerande men utmanande värld. De är tonspråk, där tonhöjden på en stavelse är avgörande för ordets betydelse och grammatiska funktion. De har också ofta komplexa ljudsystem och en grammatik som inkluderar substantivklasser (liknande Bantu-språkens). Att lära sig några grundläggande fraser på ett bamilekespråk som ghomala’, och framför allt att visa medvetenhet om vikten av artighet och respektfullt tilltal, är ett utmärkt sätt att bygga broar och närma sig kulturen. Denna guide fokuserar på användbara fraser från ghomala’, med latinsk skrift, en förenklad uttals- och tonguide.

Alfabet och skrift – latinskt med specialtecken och (ofta osynliga) toner

Bamilekespråken skrivs idag med det latinska alfabetet, ofta enligt riktlinjerna för det Allmänna alfabetet för kamerunska språk (AGLC).

Alfabetet: Använder det latinska standardalfabetet med tillägg av specialbokstäver och diakriter för att representera specifika ljud:
- ə (schwa): ett neutralt vokalljud, som ’e’ i svenska ”betala”.
- ɛ (öppet e): som svenskt ’ä’.
- ɔ (öppet o): som svenskt ’å’.
- ŋ (Eng): för ng-ljudet [ŋ].
- ’ (Apostrof): representerar ofta ett glottalstopp [ʔ].
- Digrafer som ny [ɲ] (nj), sh [ʃ] (sj), gh [ɣ] (tonande ach-ljud) kan också förekomma.
Tonmarkering: Toner (se nästa avsnitt) är avgörande men markeras sällan i vanlig vardaglig skrift. I ordböcker, läromedel och lingvistiska texter används ofta diakritiska tecken ovanför vokalen för att visa tonen:
- Akut accent (´) för hög ton (H).
- Grav accent (`) för låg ton (L).
- Makron (¯) för mellanton (M).
- Hake (ˇ) för stigande ton (S).
- Cirkumflex (^) för fallande ton (F).
Denna guide inkluderar förenklad tonmarkering från källan för att illustrera principen, men var medveten om att detta ofta saknas i praktiken.
Fonetisk princip: Bortsett från de ofta omarkerade tonerna är skriften i hög grad fonetisk.

Toner – språkets melodi och betydelse

Det absolut viktigaste och mest utmanande draget i bamilekespråken är att de är tonspråk.

Betydelseskiljande tonhöjd: Tonhöjden (pitch) på vilken en stavelse uttalas är lika viktig som vokalerna och konsonanterna för att skilja ord åt. Samma sekvens av konsonanter och vokaler kan betyda helt olika saker beroende på tonmönstret.
Tonnivåer och konturer: De flesta bamilekespråk har minst tre grundläggande tonnivåer: hög (H), mellan (M) och låg (L). Dessutom finns ofta konturtoner, som fallande (F) (t.ex. från hög till låg) och stigande (S) (t.ex. från låg till hög), ofta på långa vokaler eller i slutet av ord.
Grammatisk funktion: Toner används inte bara för att skilja ord (lexikal ton), utan också för att markera grammatiska funktioner som tempus, aspekt eller negation (grammatisk ton).
Utmaning för inlärare: Att höra och producera de subtila tonskillnaderna är den största utmaningen för talare av icke-tonspråk som svenska. Det kräver mycket aktiv lyssning och övning. Fel ton kan leda till totala missförstånd.

Substantivklasser – ett bantu-arv

Liksom många språk i Niger-Kongo-familjen (särskilt bantu-språken) har bamilekespråken ett system med substantivklasser.

Principen: Substantiv delas in i olika klasser (ofta 10-20 klasser), som ursprungligen kan ha baserats på semantiska kategorier (människor, djur, växter, abstrakta ting etc.), men som nu mest är grammatiska.
Prefix och kongruens: Varje substantivklass kännetecknas av ett visst prefix. Detta prefix (eller en variant av det) måste sedan upprepas på adjektiv, räkneord och verb som hör ihop med substantivet i meningen (kongruens/överensstämmelse). Detta liknar systemet med grammatiskt genus i t.ex. tyska eller franska, men är mycket mer omfattande.
Exempel (förenklat): Om ”man” tillhör klass 1 med prefixet mù- och ”stor” har adjektivstammen -lɛ́, så kan ”stor man” bli något i stil med mùndʉ̄ mùlɛ́ (där mù- upprepas på adjektivet). Om ”träd” tillhör klass 3 med prefixet nə̀-, kan ”stort träd” bli nə̀tɔ̄ŋ nə̀lɛ́. (Exaktheten i prefix/kongruens kan variera mellan språken). (Notera att klass här är ett vanligt substantiv och har liten bokstav).
Inlärning: Att lära sig substantivklasserna och deras kongruensregler är en central del av att lära sig bamileke-grammatik.

Artighetsnivåer (kort om)

Liksom många västafrikanska språk lägger bamileke stor vikt vid artighet och respektfullt tilltal, särskilt baserat på ålder och social relation. Även om grammatiken inte har lika formaliserade nivåer som t.ex. japanska, uttrycks artighet genom val av hälsningsfraser, användning av artighetsord och generellt respektfullt uppträdande. Att inleda med en hälsning och fråga om familjens välmående är grundläggande.

Grundläggande hälsningar – skapa kontakt med respekt

Från ett respektfullt Mbùɔ Nkwɛ̌ till att fråga hur familjen mår – inled på ghomala’ med rätt ton.

Hej / God dag (vanlig hälsning, ”Goddag skörd?”) – Mbùɔ Nkwɛ̌ – mm-BÒO-a n-KWÈ? (L-M H-F)
Hur mår du? – Là’ leu? / À lə̀ə̄? – la LÖ? / a LÖÖ? (F S? / L LL?)
Jag mår bra (”Jag är bra/frisk”) – Mə lə̀ə̄ – me LÖÖ (L LL)
God morgon – Wù lə̀ə̄ – woo LÖÖ (H LL)
God kväll – Nzǒg megɔ̄g – n-ZÅG me-GÅK (F MMM)
God natt – Uttrycks ofta med en kvällshälsning eller önskan om god sömn.
Hejdå (till en person) – Mbīènī – mm-BIE-ni (H-M L)
Hejdå (till flera personer) – Mbīènīè – mm-BIE-ni-e (H-M LH)
Vi ses igen (”Vi ska ses vid ögonblicket”) – Pɔ́ɔ̄ nə́ tə́ tə̀ŋ – PÅÅ nö TE TÖNG (H-M H H L)
Välkommen – Används ofta specifika uttryck beroende på situation, t.ex. ”Stig in”.

Artighetsfraser – visa respekt och ödmjukhet

Fá’á (Tack) och Wɛ̄ mbù (Ursäkta) är grunden – visa respekt i Kameruns högländer.

Tack – Fá’á – FA-a (H L)
Tack så mycket (”Tack mycket”) – Fá’á ǹnùànùà – FA-a n-NWA-nwa (H L LL LL)
Varsågod (bekräftande ljud, svar på tack) – Ɛ̂ / Mm / Ō – EH / mm / ÅÅ (bekräftande ljud)
Snälla (uttrycks ofta med ton/verbform) – Kan ibland läggas till en fråga: … mbùɔ nkwa’ ɛ? – … mm-BOO-a nkwa EH?
Ursäkta / Förlåt (”Jag ber om förlåtelse”) – Wɛ̄ mbù – wee mm-BOO (M MM)
Ingen fara / Det är okej (”Det finns inget dåligt”) – É tî cá’ – e ti CHA (H L H)

Vardagliga fraser och nybörjarvänliga uttryck

Ställ enkla frågor och förstå svaren i vardagliga situationer.

Vad heter du? (”Namn ditt är vad?”) – Ŋkà’ wò lɔ̄ɔ̄ nə̄ yé è? – ng-KA wo LÅÅ nö JE E? (L H L MM L H H?)
Jag heter … (”Namn mitt är …”) – Ŋkà’ mə̄ lɔ̄ɔ̄ nə̄ … – ng-KA me LÅÅ nö … (L H L MM L …)
Var bor du? (”Hus ditt?”) – Ǹdʉ̄ wò? – n-DÖÖ wo? (F H?)
Jag bor i Sverige – Ǹdʉ̄ mə̄ lə́ Suedə – n-DÖÖ me LE Sue-de (F L L HL)
Var kommer du ifrån? (”Du är person var?”) – Wò lə́ nə̀ŋgwàpə̀? – wo LE nön-GWA-pö? (L L LLL?)
Vad gör du? / Vad jobbar du med? (”Du gör vad arbete?”) – Wò dzèm ǹcwè’é? – wo DZEM n-CHWE-e? (L M MF?)
Vad är detta? (”Sak denna är vad?”) – Ǹcʉ̀’ʉ̀ yé è? – n-CHÖÖ ye E?
Var är…? (”Var finns…?”) – … lə́ yá? – … LE JA? (L H?)
Varför? (”Det är för vad?”) – Á nə́mə́ yé è? – a NÖ-MÖ JE E? (H HM H H?)
När? (”Vilken tid är det?”) – Ŋgaŋ nə́mə́ yé è? – NGANG NÖ-MÖ JE E? (M HM H H?)
Vem? (”Vem är det?”) – Zə̄ yé è? – zö JE E? (M H H?)
Hur? (”Hur?”) – Nə́mə́ ndè? – NÖ-MÖ n-DE? (HM SF?)

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka om man förstår (fə̄) eller inte.

Jag förstår – Mə̄ tə́ fə̄ – me TE fö (M H M)
Jag förstår inte (”Jag inte vet förstå”) – Mə̄ tə́ nə́ tàŋ – me TE ne TANG (M H H L)
Jag vet – Mə̄ nyə̄ə̄ – me NYÖÖ (M MM)
Jag vet inte – Mə̄ tə́ nə́ yə̄pə̀ – me TE NÖ-MÖ JÖ-pö (M H HM LL)
Talar du engelska? (”Du hör engelska?”) – Wò lɔ̄ɔ̄ Àŋgəlísə̀? – wo LÅÅ Ang-ge-LI-sö? (L MM LLLH?)
Jag talar lite Ghomala’ – Mə̄ lɔ̄ɔ̄ Ghə̀málá’ pɔ́gɔ́ nə̀ – me LÅÅ Gö-MA-LA PÅ-GÅ nö (M MM LHL HL L)
Vad sa du? (”Du sa det vad är?”) – Á lá’ á yé è? – a LA a JE E? (H L H H H?)
Snälla upprepa (”Snälla återvänd säg”) – Wɛ̄ mbù, pə̄hə̄ lá’ – wee MM-boo, PÖ-hö LA’ (M MM MH HL?)

Uttryck för känslor och behov

Sätt ord på hunger (nzɛ̄), trötthet (mə tə̀’) eller glädje (mə lə̀ə̄).

Jag är glad / Jag mår bra – Mə lə̀ə̄ – me LÖÖ (L LL)
Jag är trött – Mə tə̀’ – me TÖÖ? (L F?)
Jag är hungrig (”Hunger är hos mig”) – Nzɛ̄ bɛ̀ mə̄ – n-ZEE bee me (M L M)
Jag är törstig (”Törst är hos mig”) – Shə̀ə̄ bɛ̀ mə̄ – SHÖÖ bee me (F L M)
Jag är sjuk (”Sjukdom är hos mig”) – Kwɛ̀ bɛ̀ mə̄ – KWE bee me (L L M)
Jag är ledsen (”Mitt hjärta är dåligt”) – Ntʉ̄ʉ̄ mə̄ ɛ̄ fə́gə̄ – n-TÖÖ me ee FÖ-gö (F L M HM)
Jag behöver hjälp (”Jag vill ha hjälpande”) – Mə̄ zèm nə̀kwátə̀ – me ZEM nö-KWA-tö (M M LLL)

Relationer och vänskapliga uttryck

Visa uppskattning, kärlek (nyìŋ) eller vänskap (till en wēn) med dessa fraser.

Jag älskar dig – Mə̄ nyìŋ wò – me NYING wo (M M L)
Jag tycker om dig (”Du behagar mig”) – Wò ka mə̄ nyìè – wo ka me NYIE-e (L H M LH)
Du är snäll/bra (”Du är bra”) – Wò lə̀ə̄ – wo LÖÖ (L LL)
Du är vacker/snygg – Wò lə̀ə̄ sɛ̄bsɛ̄b – wo löö SEB-seb (L LL MM)
Du är min vän – Wò lə́ mə̄ wēn – wo LE me WEEN (L L M H)
Vän – Wēn – ween
Familj (”Husets folk”) – Mbə̄’ə̄ – m-BÖ-Ö (MM)
Pappa – Tā / Tâtə̀ – taa / TAA-tö (H / H L)
Mamma – Mə̄ / Mâ’ / Màmə̀ – me / maa’ / MA-mö (M / F / ML)
Bror – Mbə̄nkwɛ̀’ – m-bön-KWE’ (MMF?)
Syster – Mbə̄ntə̀ – m-bön-TÖ (MML)

Mat, dryck och vardagliga behov

Maten (jɔ́ɔ́) är central i bamilekekulturen – att tala om den är ofta första steget till gemenskap.

Mat / Att äta – Jɔ́ɔ́ / Ndzə̄ə̄ – JÅÅ / n-DZÖÖ (H / MM)
Dryck / Törstsläckare – Shə̀ə̄ – shöö (F)
Vatten (”Törstsläckare”) – Shə̀ə̄ – shöö (F)
Majsbaserad rätt (stapelföda, ”fufu”) – Kɔ̀ɔkī – kåå-KII (LL)
Ris – Lôsə – LÅ-sö
Kött (”Djurkött”) – Ndàŋ nə̀wàk – n-DANG nö-WAK (L LL)
Vad är detta? (”Sak denna är vad?”) – Ǹcʉ̀’ʉ̀ yé è? – n-CHÖÖ ye E?
Jag tycker om det (maten) – Mə nyìè mɔ̄ɔ̄ – me NYIE-e MÅÅ
Smakar det gott? (”Är det sött/gott?”) – Á zɔ̄b tə̀’tə̀’? – a ZÅB tö-tö?
Det är jättegott! – Á zɔ̄b nə́mə́ndə̀nə̀! – a ZÅB NÖ-MÖN-dö-nö!
Ge mig vatten (”Ge mig törstsläckare”) – Ndʉ̄a’ mə̄ shə̀ə̄ – n-DWA me SHÖÖ
Jag vill ha mat (”Jag vill äta”) – Mə̄ zèm jɔ́ɔ́ – me zem JÅÅ
Smaklig måltid! (Används oftast inte, man börjar äta)
Notan, tack (Ovanligt koncept på enkla ställen, man betalar oftast direkt)
Jag är mätt (”Jag har blivit mätt”) – Mə̄ ghà’à – me GHA-a (M HL)

Shopping, siffror och marknadsprat

På marknaden (kwɛ̀) eller i affären (ndáp mə̀kù’ù) kommer dessa fraser väl till pass.

Vad kostar det? (”Det tar hur mycket?”) – Á dù’ù mbə̄ə̄? – a DOO m-BÖÖ?
Det är för dyrt (”Det är dyrt övermåttan”) – Á zɔ̄ɔ̄ nə́mə́ndə̀nə̀ – a ZÅÅ NÖ-MÖN-dö-nö
Ge mig ett bättre pris (”Minska för mig lite”) – Pɛ̀gə̀ mə̄ cwə̀ə̀ – PE-ge me CHWÖÖ
Jag tittar bara (”Jag gör bara titta”) – Mə̄ lə́ fə́’ə́ pɔ́gɔ́ nə̀ – me LE FÖ-Ö PÅ-GÅ nö
Jag vill köpa detta (”Jag vill att jag detta köper”) – Mə̄ zèm nə̀kə̀’ə̀ yə̄ – me ZEM nö-KÖ-Ö jö
Pengar – Mbə̀ap – m-BAP
Valuta (Centralafrikansk) – Fràŋ – FRANG (L) (CFA Franc)
1 – Kə́’ə̄ – kö-Ö (HL)
2 – Pə́ə̄ – pöö (HL)
3 – Táá – TAA (H)
4 – Kwà’ – kwa’ (L)
5 – Tâŋ – TAANG (F)
6 – Ntɔ̀’ – n-TÅ’ (L)
7 – Sə̀mbʉ̀ – söm-BÖ (LL)
8 – Hə̌ə – höö (S)
9 – Vʉ̀’ʉ̄ – vöö (FM)
10 – Gɔ̄ɔ̀m – gååm (MM)

Småord och naturliga svar

Dessa ord används ofta och är lätta att lägga på minnet.

Ja – Ɛ̂ɛ / Mm – EH-eh (FS) / mm (varierande ton)
Nej – Dɛ̀ɛ́ / Kà’ – dèè (F) / ka’ (L)
Okej! / Jaha! – Ɛ̀hə́! – e-HÖ! (LS!)
Bra! / Perfekt! – Ǹdàp! – n-DAP! (L!)
Kanske – Ǹnɛ̂n – n-NEN (SF)
Verkligen? / Jaså? – Àbàŋ? – a-BANG? (LM?)

Grundläggande grammatik – toner och substantivklasser

Bamilekespråken tillhör den Bantu-lika Grassfields-grenen av Niger-Kongo-familjen och har typiska drag för denna grupp.

Tonspråk: Som nämnts är toner (ofta Hög, Mellan, Låg + konturer) avgörande för både ords betydelse (lexikal ton) och grammatisk funktion (grammatisk ton).
Substantivklasser: Liksom Bantu-språken har bamileke ett system med substantivklasser (antalet varierar). Varje substantiv tillhör en klass, vilket markeras med ett prefix. Detta prefix styr sedan kongruensen hos adjektiv, räkneord och verb som hör till substantivet.
Ordföljd: Är typiskt Subjekt-Verb-Objekt (SVO).
Isolerande/Agglutinerande drag: Verb böjs inte mycket för tempus/aspekt, istället används ofta partiklar, hjälpverb eller tonförändringar. Agglutinerande suffix kan användas för att bilda nya ord.
Inget grammatiskt genus: Kön specificeras vid behov med separata ord.

Uttalstips för svenskar

Bamilekespråkens uttal är komplext, främst på grund av tonerna och vissa ljud.

Prioritera toner: Att skilja mellan hög, mellan och låg ton (samt fallande/stigande konturtoner) är den största utmaningen och helt avgörande. Lyssna intensivt!
Specifika vokaler: Utöver de vanliga vokalerna finns ofta ɛ (som svenskt ä), ɔ (som svenskt å) och ə (schwa). Nasala vokaler förekommer också och är viktiga.
Specifika konsonanter: Prenasalerade konsonanter som mb, nd, nj, ng är vanliga (kort nasalljud före). Glottalstopp ʼ används. Affrikator som c [tʃ] (tj) och j [dʒ] (dj) finns också.

Bamileke språk och kultur

Språken och kulturerna i Bamileke-regionen är rika och dynamiska.

Historiska kungadömen: Regionen har en historia av flera mäktiga hövdingadömen och kungadömen med komplexa sociala och politiska strukturer och en stark koppling till förfäderna.
Jordbruk och handel: Bamilekefolken är kända för sitt framgångsrika jordbruk och sin företagsamhet, och spelar en viktig ekonomisk roll i Kamerun.
Konst och hantverk: Berömda för sina uttrycksfulla trämasker, pärlbroderade troner och föremål, rikt dekorerade textilier (Ndop-tyg) och distinkt arkitektur.
Social organisation: Stor vikt läggs vid familj, släktlinjer, respekt för hövdingar (Fo) och äldre, samt hemliga sällskap som traditionellt haft stor makt.

Inlärningstips

Att lära sig ett bamilekespråk är en utmaning på grund av begränsade resurser och språkets komplexitet.

Fokusera på toner: Detta kan inte nog understrykas. Hitta material med ljud och tonmarkeringar om möjligt.
Välj en specifik dialekt/språk: Fokusera på t.ex. Ghomala’ och sök material specifikt för det.
Lär dig alfabetet med specialtecken: Förstå ljudvärdena för ə, ɛ, ɔ, ŋ, ʼ etc.
Förstå substantivklasserna: Även om det är komplext, är grundläggande förståelse för systemet nödvändigt för korrekt grammatik.
Hitta modersmålstalare: Kontakt med talare är nästan avgörande för att lära sig toner och uttal korrekt.
Var medveten om resursbrist: Läromedel på svenska/engelska är mycket begränsade. Sök akademiska källor, online-gemenskaper eller resurser utvecklade lokalt (ofta via franska).

Exempeldialoger (ghomala’ – förenklad)

Se hur ett vänligt samtal i Bafoussam kan låta (tonmarkeringar är förenklade).

Dialog 1: enkel hälsning

Paul: Mbùɔ Nkwɛ̌! Là’ leu? (Hej! Hur mår du?)

Marie: Ɛ̂ɛ! Mə lə̀ə̄. Wò ntʉ̄ʉ̄ lə̀ə̄? (Ja! Jag mår bra. Ditt hjärta [är] bra?)

Paul: Mə lə̀ə̄ pɔ́’ɔ́. Fá’á. Ŋkà’ wò lɔ̄ɔ̄ nə̄ yé è? (Jag mår också bra. Tack. Vad heter du?)

Marie: Ŋkà’ mə̄ lɔ̄ɔ̄ nə̄ Marie. Wò nté? (Jag heter Marie. Och du?)

Paul: Mə̄ lɔ̄ɔ̄ nə̄ Paul. (Jag heter Paul.)

Dialog 2: fråga vad något är

Turist: Wɛ̄ mbù! Ǹcʉ̀’ʉ̀ yé è? (Ursäkta! Vad är detta?)

Säljare: Yé mə̄kwám yé. (Det är jams.)

Turist: Á zɔ̄b tə̀’tə̀’? (Smakar det gott?)

Säljare: Ɛ̂ɛ, á zɔ̄b sə̄ə̄! Wò zèm? (Ja, det smakar mycket gott! Vill du ha?)

Turist: Ɛ̂ɛ! Fá’á! (Ja! Tack!)

Att utforska bamilekespråken är att upptäcka en fascinerande del av Kameruns och Afrikas språkliga och kulturella rikedom. Mbīènī! (Hejdå!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.