I ni ce! Lär dig bambara – fraser från Mali
Bambara (Bamanankan), det mest talade språket i Mali och ett viktigt lingua franca över stora delar av Västafrika, talas av uppemot 15 miljoner människor som första- eller andraspråk. Det tillhör kärnan av mande-språken, en stor och inflytelserik språkfamilj i Västafrika (inte att förväxla med Niger-Kongo-familjen). Bambara är nära besläktat med andra mandespråk som dyula (i Elfenbenskusten och Burkina Faso) och mandinka (i Gambia och Senegal). Språket bär på en rik muntlig tradition, starkt förknippad med det historiska Maliriket och grioternas berättarkonst, och kännetecknas av sin tonala struktur och vokalharmoni.
För svenskar som reser till Mali, arbetar i regionen, har kontakter med den västafrikanska diasporan eller intresserar sig för afrikanska språk och kulturer, erbjuder bambara en fascinerande ingång. Även om franska är officiellt språk i Mali, är bambara avgörande för att förstå vardagslivet och kommunicera med majoriteten av befolkningen. Språket skrivs officiellt med ett anpassat latinskt alfabet och har en relativt regelbunden grammatik som saknar komplexa böjningar, vilket kan underlätta inlärningen. Att kunna några grundläggande fraser, och särskilt att visa medvetenhet om artighet, är ett ovärderligt sätt att visa respekt och skapa kontakt. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardbambara, med uttalsguide och förenklad tonmarkering (H=Hög, L=Låg).
Alfabet och skrift – latinskt och N’Ko
Bambara har idag ett officiellt skriftsystem baserat på det latinska alfabetet, men även en inhemsk skrift används.
- Latinskt alfabet: Det officiella systemet i Mali, standardiserat för att representera bambaras ljud. Det inkluderar de vanliga latinska bokstäverna plus några specialtecken eller digrafer:
- Ɛ ɛ: Representerar ett öppet ’ä’-ljud [ɛ].
- Ɔ ɔ: Representerar ett öppet ’å’-ljud [ɔ].
- Ɲ ɲ / Ny ny: Representerar ett palatalt ’nj’-ljud [ɲ]. Båda skrivsätten förekommer.
- Ŋ ŋ / Ng ng: Representerar velart ’ng’-ljud [ŋ] (som i ”säng”), men digrafen ’ng’ kan också stå för [ŋɡ].
- C c: Uttalas som svenskt ’tj’ [tʃ].
- J j: Uttalas som tonande ’dj’ [dʒ] (som i engelska ”judge”).
- N’Ko (ߒߞߏ): Ett inhemskt skriftsystem skapat 1949 av Solomana Kante från Guinea. N’Ko är ett alfabet som skrivs från höger till vänster och är designat för att passa ljuden i mandespråken väl, inklusive markering för toner. Det används av en växande grupp talare av bambara och andra mandespråk, särskilt för litteratur och utbildning utanför de officiella franskinfluerade systemen, och ses som en viktig del av panafrikansk kulturell identitet.
Denna guide använder det officiella latinska alfabetet.
Toner och vokalharmoni – språkets musik och struktur
Två viktiga fonologiska principer präglar bambara:
- Toner: Bambara är ett tonspråk med två grundläggande tonnivåer: Hög (H) och Låg (L). Varje stavelse bär på en ton, och tonhöjdskonturen över ett ord eller en fras är avgörande för att skilja mellan ord och grammatiska former. Exempel (förenklat): bà (L – mor) vs. bá (H – flod). Tonerna kan också kombineras för att skapa konturtoner (stigande/fallande) på långa vokaler eller i vissa grammatiska sammanhang. Att behärska tonerna är en av de största utmaningarna men nödvändigt för korrekt förståelse och kommunikation. Ton markeras normalt inte i skrift.
- Vokalharmoni: Även om den inte är lika strikt och genomgripande som i turkiska eller mongoliska språk, finns det tendenser till vokalharmoni i bambara. Vokaler kan delas in baserat på olika egenskaper (t.ex. främre/bakre, hög/låg), och vokalen i vissa affix eller partiklar kan anpassa sig till vokalen i roten. Detta är dock mer komplext och mindre förutsägbart än i t.ex. turkiska.
Artighetsnivåer (kort om)
Artighet (ladamuni) och respekt (bonya) är centralt i bambarakulturen, även om språket inte har lika formaliserade grammatiska artighetsnivåer som t.ex. japanska eller javanesiska.
- Visa respekt: Respekt visas främst genom:
- Hälsningsritualer: Att inleda samtal med utförliga hälsningar och frågor om familjens välmående är mycket viktigt.
- Tilltal: Att använda respektfulla tilltalsord (även om specifika titlar som i japanska är ovanliga), visa respekt för äldre och personer med social status.
- Artiga fraser: Användning av ord som a ni ce/ba (tack) och yafa ma (förlåt).
- Tonfall och kroppsspråk: Ett lugnt och respektfullt uppträdande.
Grundläggande hälsningar – öppna varje samtal med värme
Från ett morgonfriskt I ni sogoma till att fråga hur familjen (somɔgɔw) mår – inled samtal på bambara med den viktiga hälsningsritualen.
- God morgon (”Du och morgon”) – I ni sogoma – i ni SÅ-gå-ma (L H HH L)
- God eftermiddag (”Du och eftermiddag”) – I ni wula – i ni WOO-la (L H HL)
- God kväll / God natt (”Du och natt”) – I ni su – i ni SOO (L H H)
- Hur mår du? (”Du är frisk?”) – I ka kɛnɛ? – i ka KE-ne? (L L HL?)
- Jag mår bra (”Jag [är] frisk”) – Ne kɛnɛ / Tɔɔrɔ si tɛ – ne KE-ne / TÅÅ-rå si te (Svar: ”Inget lidande finns”)
- Hur mår familjen? (”Hus-folk är friska?”) – Somɔgɔw ka kɛnɛ? – så-MÅ-gåw ka KE-ne?
- Svar: De mår bra (”Inget lidande finns”) – Tɔɔrɔ si tɛ – TÅÅ-rå si te (HL L L)
- Hej (till flera, ”Ni och dagen”) – Aw ni tile – AW ni TI-le (H H HL)
- Hejdå (”Vi möts”) – K’an bɛn – kan BEN (H L)
- Vi ses igen – An bɛ taa / An bɛ segin ka na – an be TAA / an be SE-gin ka na (Vi går / Vi ska återvända komma)
- Välkommen (”Din ankomst [är] bra”) – I ka nyi / Aw ka nyi (sg/pl) – i ka NJI / aw ka NJI (ny=nj)
Artighetsfraser – visa respekt i varje ord
A ni ce (Tack till man) / A ni ba (Tack till kvinna) och Yafa ma (Förlåt) är viktiga uttryck.
- Tack (sägs till en man) – A ni ce – a ni CHE (L H H)
- Tack (sägs till en kvinna) – A ni ba – a ni BA (L H H)
- Tack (generellt, även ”bra jobbat”) – I ni ce – i ni CHE (L H H)
- Tack så mycket (”Tack mycket”) – I ni ce kosɛbɛ – i ni CHE kå-SE-be (L H H LHL)
- Varsågod (svar på tack, ”[Det är] till dig/er”) – I tanura / Aw tanura – i ta-NOO-ra / aw ta-NOO-ra
- Snälla (används sällan separat, ofta inbyggt i verb/tonfall) – Uttrycks ofta genom artigt tonfall eller specifika verb.
- Ursäkta / Förlåt (”Ge mig förlåtelse”) – Yafa ma – YA-fa ma (H L L)
- Ingen fara / Det gör inget (”Rygg finns inte”) – Kɔ tɛ – KÅ te (L L)
Introduktioner och vardagliga samtal
Vill du lära känna någon? Dessa fraser är enkla och effektiva för att fråga om namn (tɔgɔ) och ursprung.
- Vad heter du? (”Ditt namn?” / ”Ditt namn är vad?”) – I tɔgɔ? / I tɔgɔ di? – i TÅ-gå? / i TÅ-gå di?
- Jag heter … (”Mitt namn [är] …”) – Ne tɔgɔ … / Ne tɔgɔ ye … ye – ne TÅ-gå … / ne TÅ-gå ye … ye
- Var kommer du ifrån? (”Du kom från plats vilken?”) – I bɔra yɔrɔ juman? – i BÅ-ra JÅ-rå JOO-man?
- Jag kommer från Sverige – Ne bɔra Swedi – ne BÅ-ra SWE-di
- Var bor du? (”Du bor var?”) – I sigiyɔrɔ ye min ye? – i si-gi-JÅ-rå ye MIN ye?
- Vad gör du? (arbete/sysselsättning) – I senfɛ ye mun ye? – i sen-FE ye MUN ye?
- Jag är student (”Jag är elev”) – Ne ye kalanden ye – ne ye ka-lan-DEN ye
- Trevligt att träffas – (Ofta uttryckt genom varma hälsningar och intresse)
- Varför? (”För vad?”) – Mun na? – MUN na?
- När? (”Vilken tid?”) – Tuma jumɛn? – TOO-ma JOO-men?
- Var? (”Vilken plats?”) – Yɔrɔ juman? / Min? – jå-rå JOO-man? / MIN?
- Vem? – Jɔn? – jån?
- Hur? (”Hur?”) – Di? / Cogo di? – di? / CHO-go di?
Kunskap och förståelse
Att kunna uttrycka om man förstår (faamu / mɛn) eller inte.
- Jag förstår (det, hör/uppfattar) – Ne b’a mɛn – ne BA men
- Jag förstår inte (det, hör/uppfattar) – Ne t’a mɛn – ne TA men
- Jag förstår (det, begriper) – Ne b’a faamu – ne BA FAA-mu
- Jag förstår inte (det, begriper) – Ne t’a faamu – ne TA FAA-mu
- Jag vet – Ne b’a dɔn – ne BA dån
- Jag vet inte – Ne t’a dɔn – ne TA dån
- Talar du engelska? (”Du hör engelska?”) – I bɛ angilɛkan mɛn wa? – i be ANG-gi-le-kan MEN wa?
- Jag talar lite bambara (”Jag hör bambara lite-lite”) – Ne bɛ bamanankan dɔɔni dɔɔni mɛn – ne be ba-ma-nan-KAN dån-ni DÅN-ni men
- Kan du upprepa, snälla? – I bɛ se k’a segin? – i be se KA se-GIN? (”Du kan det upprepa?”)
- Kan du tala långsammare, snälla? – I bɛ se ka dɔɔni dɔɔni fɔ? – i be se ka DÅN-ni DÅN-ni få? (”Du kan säga lite-lite?”)
Känslor och vardagliga behov
Dessa uttryck hjälper dig tala om hur du känner dig eller vad du behöver.
- Jag är hungrig (”Hunger är på mig”) – Kɔngɔ bɛ n na – KÅN-gå be n na
- Jag är törstig (”Törst är på mig”) – Minbɔgɔ bɛ n na – min-BÅ-gå be n na
- Jag är trött (”Jag blev trött”) – N sɛgɛnna – n SE-gen-na
- Jag är sjuk (”Jag inte frisk”) – N man kɛnɛ – n man KE-ne
- Jag är glad (”Min själ blev glad”) – Ne nisɔn diyara – ne ni-SÅN di-YA-ra
- Jag är ledsen (”Mitt hjärta/lever blev kallt”) – N jusu sumana – n JOO-su SOO-ma-na
- Jag fryser (”Kyla är på mig”) – Nɛnɛ bɛ n na – NE-ne be n na
- Jag är varm (”Hetta är på mig”) – Fugulan bɛ n na – fu-GU-lan be n na
- Jag behöver hjälp (”Jag vill ha hjälp”) – N bɛ dɛmɛ fɛ – n be DE-me fe
Relationer och vänskapliga fraser
Vill du visa uppskattning eller ge en vänlig kommentar till en teri (vän)?
- Jag älskar/tycker om dig (”Jag vill ha dig”) – Ne b’i fɛ – ne BI fe (betyder båda)
- Du är vacker/snygg (”Du är vacker”) – I ka cɛɲi / I ka nɔgɔn – i ka CHE-nyi / i ka NÅ-gån
- Du är snäll/god (”Du är god”) – I ka di – i ka DI
- Du är min vän (”Du är min vän”) – I ye n teri ye / I teri don – i ye n TE-ri ye / i TE-ri don
- Min vän – N teri – n TE-ri
- Jag saknar dig (”Jag har längtat efter dig”) – Ne tun b’i fɛ – ne tun BI fe (ofta samma som ”jag tycker om dig”)
- Familj / Husfolk – Somɔgɔw / Denbaya – så-MÅ-gåw / den-BA-ya
- Pappa (”Min far”) – N’fa – n FA
- Mamma (”Min mor”) – N’ba – n BA
- Äldre bror – Kɔrɔkɛ – kå-rå-KE
- Äldre syster – Kɔrɔmuso – kå-rå-MU-so
- Yngre bror – Dɔgɔkɛ – då-gå-KE
- Yngre syster – Dɔgɔmuso – då-gå-MU-so
Mat, dryck och restaurangspråk
Maten (dumuni) är en central del av vardagslivet i Mali – lär dig prata om den!
- Mat – Dumuni – du-MU-ni
- Dryck – Minnen – MIN-nen
- Ris – Malo – MA-lo
- Såsgryta (ofta med kött/fisk och grönsaker till ris) – Na / Tiga – na / TI-ga (Tiga = jordnötssås)
- Kött – Sobo – SO-bo
- Fisk – Jɛgɛ – JE-ge
- Kyckling – Sise – SI-se
- Vatten – Ji – ji
- Te (ofta starkt och sött) – Tii / Shaayi – tii / SHAA-yi
- Vad är detta? (”Detta är vad?”) – Nin ye mun ye? – nin ye MUN ye?
- Det är gott! (”Det är sött/gott!”) – A ka di! / A di! – a ka DI! / a DI!
- Det är mycket gott! – A ka di kosɛbɛ! – a ka DI kå-SE-be!
- Jag vill ha vatten (”Jag vill ha vatten”) – N bɛ ji fɛ – n be JI fe
- Ge mig vatten, tack (till man) – Ji di n ma, i ni ce – JI di n ma, i ni CHE
- Jag vill ha mat – N bɛ dumuni fɛ – n be DU-mu-ni fe
- Finns det te? (”Te finns?”) – Tii / Shaayi bɛ? – TII / SHAA-yi be?
- Notan, tack (”Dess räkning, tack”) – A jate, i ni ce/ba – a JA-te, i ni CHE/BA
- Jag är mätt (”Jag har blivit mätt”) – N fara – n FA-ra
Shopping och marknadssamtal
På Malis livliga marknader (suguba) är dessa uttryck väldigt användbara för att fråga om priset (jate).
- Hur mycket kostar det? (”Dess räkning är hur mycket?”) – A jate ye joli ye? – a JA-te ye JO-li ye?
- Hur mycket kostar detta? (”Detta hur mycket?”) – Nin joli? – nin JO-li?
- Det är dyrt (”Det är svårt/dyrt”) – A ka gɛlɛn – a ka GE-len
- Det är billigt (”Det är inte dyrt”) – A man gɛlɛn – a man GE-len
- Sänk priset! (”Gör det mindre!”) – A dɔgɔya! – a do-go-YA!
- Jag tittar bara (”Jag bara tittande gör”) – Ne bɛ filɛli dɔrɔn kɛ – ne be fi-LE-li DÅ-rån ke
- Jag köper det (”Jag det köper”) – N bɛ a san – n be a SAN
- Jag köper det inte – Ne t’a san – ne TA san
- Affär – Butiki – bu-TI-ki (lånord)
- Marknad – Suguba / Marise – su-GU-ba / ma-RI-se
- Pengar – Wari – WA-ri
- Valuta (Västafrikansk) – Sefa – SE-fa (CFA Franc)
Siffror (1-10)
Grundläggande räkneord på bambara.
- 1 – Kelen – KE-len
- 2 – Fila – FI-la
- 3 – Saba – SA-ba
- 4 – Naani – NAA-ni
- 5 – Duuru / Looru – DOO-ru / LOO-ru
- 6 – Wɔɔrɔ – WÅÅ-rå
- 7 – Wolonwula – wo-lon-WU-la
- 8 – Segi – SE-gi
- 9 – Kɔnɔntɔn – kå-nån-TÅN
- 10 – Tan – tan
Högre tal: 11 = tan ni kelen (10 och 1), 20 = mugan, 100 = kɛmɛ, 1000 = wa / ba.
Tid och dagar
Håll koll på tiden (waati).
- Nu – Sisan / Sɔn – SI-san / sån
- Idag – Bi – bi
- Imorgon – Sini – SI-ni
- Igår – Kunu – KU-nu
- Morgon – Sogoma – SO-go-ma
- Dag / Sol – Tile – TI-le
- Eftermiddag – Wula – WOO-la
- Kväll / Natt – Su – suu
- Måndag – Ntɛnɛ – n-TE-ne
- Tisdag – Tarata – TA-ra-ta
- Onsdag – Araba – A-ra-ba
- Torsdag – Alamisa – a-la-MI-sa
- Fredag – Juma / Ziri – JU-ma / ZI-ri
- Lördag – Sibiri – si-BI-ri
- Söndag – Kari – KA-ri
- Vad är klockan? (”Vilken timme slog?”) – Waati joli sera? – WAA-ti JO-li SE-ra?
Småord och reaktioner
Ɔwɔ (Ja), Ayi (Nej), Aa (Okej) – de korta svaren.
- Ja – Ɔwɔ / Nba / Nse – Å-wå / n-BA / n-SE (Kontextberoende)
- Nej – Ayi / Ala – a-YI / A-la
- Okej / Bra – Aa / Ka nyi – aa / ka NYI
- Kanske – Dibi / Ndege – DI-bi / n-DE-ge
- Verkligen? / Sant? (”Sanning?”) – Tiɲɛ? – TIN-ye?
- Naturligtvis / Självklart – Tiɲɛ yɛrɛ / Tɔɔrɔ tɛ – TIN-ye YE-re / TÅÅ-rå te
Grundläggande grammatik – SOV, partiklar och toner
Bambara tillhör mande-språken och har en struktur som skiljer sig från indoeuropeiska språk.
- Isolerande tendenser: Ord böjs mycket lite. Grammatiska funktioner uttrycks främst genom ordföljd, partiklar/hjälpverb och toner.
- Ordföljd: Grundordföljden är Subjekt-Objekt-Verb (SOV). Verbet kommer sist i satsen. Ex: Ne malo dun (Jag ris äter) = Jag äter ris.
- Toner: Två grundtoner, Hög (H) och Låg (L), är fonemiska och används för att skilja ord och grammatiska former åt.
- Vokalharmoni: Viss vokalharmoni finns, men den är mindre strikt än i turkiska språk.
- Partiklar/Hjälpverb: Tempus, aspekt och modus markeras med partiklar som placeras mellan subjekt och objekt (eller före verbet):
- bɛ: Presens/Imperfektiv (pågående/vanemässig). Ex: Ne bɛ malo dun (Jag äter ris [nu/vanligtvis]).
- ye: Förfluten tid/Perfektiv (avslutad). Ex: Ne ye malo dun (Jag åt ris).
- tɛ: Negativ presens/imperfektiv. Ex: Ne tɛ malo dun (Jag äter inte ris).
- ma: Negativ förfluten tid/perfektiv. Ex: Ne ma malo dun (Jag åt inte ris).
- bɛna / na: Framtid. Ex: Ne bɛna malo dun (Jag ska äta ris).
- Postpositioner: Används istället för prepositioner och placeras efter substantivet. Ex: so kɔnɔ (hus inuti = i huset), n fɛ (jag vid = med mig).
- Inget genus: Substantiv och pronomen har inget grammatiskt genus. A betyder ’han’, ’hon’, ’den’, ’det’.
- Plural: Markeras med suffixet -w. Ex: mɔgɔ (person) -> mɔgɔw (personer).
- Serialverb: Det är vanligt att flera verb radas upp efter varandra för att beskriva en sekvens eller ett komplext skeende.
Uttalstips för svenskar
Fokusera på toner och de specifika vokalerna för att närma dig bambara-uttalet.
- Toner (Hög/Låg): Detta är avgörande och den största utmaningen. Lyssna intensivt och försök härma tonkonturerna. Fel ton kan helt ändra betydelsen.
- Specifika vokaler: Öva på skillnaden mellan slutet e [e] och öppet ɛ [ɛ] (ä), samt mellan slutet o [o] och öppet ɔ [ɔ] (å).
- Nasala vokaler: Vokalerna an, en, ɛn, in, on, ɔn, un uttalas med luft genom näsan. Nasaliteten är viktig.
- Specifika konsonanter: C [tʃ] (tj), J [dʒ] (dj), Ɲ/Ny [ɲ] (nj), Ŋ/Ng [ŋ/ŋg] (ng-ljud).
- Fonetisk skrift (segmentellt): Bortsett från tonerna är uttalet relativt regelbundet utifrån skriften.
Bambara språk och kultur
Språket är en levande bärare av mande-folkens rika historia och kultur i Västafrika.
- Maliriket: Bambara är nära besläktat med språket som talades i det mäktiga Maliriket under medeltiden.
- Griot-traditionen: De muntliga historikerna, musikerna och berättarna (jeliw eller grioter) spelar en central roll i att bevara och förmedla historia, släktkrönikor och visdom genom sång och berättelser, ofta ackompanjerat av instrument som kora (harpluta) och balafon (xylofon).
- Ordspråk: Liksom i många afrikanska kulturer används ordspråk flitigt för att uttrycka visdom och kommentera sociala situationer.
- Modern användning: Bambara är det dominerande språket i Mali inom handel, media, musik och vardaglig kommunikation, trots att franska är det officiella administrationsspråket.
Inlärningstips
Närma dig bambara med tålamod och god lyssningsförmåga:
- Prioritera toner och lyssnande: Lägg mest energi på att lära dig höra och skilja mellan hög och låg ton. Detta är svårt men nödvändigt.
- Lär dig grundstrukturen (SOV): Vänj dig vid att verbet kommer sist.
- Fokusera på partiklarna/hjälpverben: Att förstå och använda bɛ, ye, tɛ, ma, bɛna etc. korrekt är nyckeln till att uttrycka tid och negation.
- Öva på uttalet: Fokusera på ljuden ɛ, ɔ och de palatala/affrikata konsonanterna.
- Använd tillgängliga resurser: Det finns online-ordböcker, YouTube-kanaler, material från organisationer som Peace Corps, och ibland språkkurser (ofta via franska eller engelska).
- Hitta talare: Öva med modersmålstalare om möjligt, t.ex. via språkutbyten online eller i diasporan.
Exempeldialoger
Se hur ett vänligt samtal i Bamako kan låta.
Dialog 1: enkel hälsning
Fatou: I ni sogoma! I ka kɛnɛ? (God morgon! Hur mår du?)
Moussa: Nba! Ne kɛnɛ. I ka kɛnɛ? (God morgon! Jag mår bra. Mår du bra?)
Fatou: Kɛnɛ kɛnɛ. Somɔgɔw ka kɛnɛ? (Bra, bra. Hur mår familjen?)
Moussa: U kɛnɛ, tɔɔrɔ si tɛ. I tɔgɔ di? (De mår bra, inga problem. Vad heter du?)
Fatou: Ne tɔgɔ Fatou. I ni ce! (Jag heter Fatou. Tack!)
Dialog 2: på marknaden
Kund: I ni wula! Nin joli? (God eftermiddag! Hur mycket [kostar] denna?)
Säljare: Aw ni wula! Kɛmɛ duuru. (God eftermiddag! Femhundra [CFA Franc].)
Kund: Uff! A ka gɛlɛn! A dɔgɔya dɔɔni! (Oj! Det är dyrt! Sänk [priset] lite!)
Säljare: Yoo, kelen kɛmɛ naani. (Okej, en för fyrahundra.)
Kund: Aa, ka nyi. N bɛ a san. A ni ce! (Okej, bra. Jag köper den. Tack!)
Att lära sig bambara är att få en direkt inblick i hjärtat av västafrikansk kultur och kommunikation. An bɛ! (Vi ses!)
På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.
