Ord och fraser på awadhi som är bra att kunna

Namaste! Lär dig awadhi – fraser från Indiens hjärtland

Awadhi (अवधी) är ett betydelsefullt indoariskt språk som talas av uppskattningsvis 40 miljoner människor, främst i Awadh-regionen i den folkrika delstaten Uttar Pradesh i norra Indien, samt i delar av Madhya Pradesh, Bihar och i Nepal (Terai-regionen). Språket tillhör den östra grenen av hindi-dialekterna (inom det större hindi-bältet) och delar därför mycket av sin grundläggande struktur och ordförråd med standardhindi. Samtidigt har awadhi en egen distinkt identitet och en exceptionellt rik litterär historia, mest berömd för att vara språket i Tulsidas monumentala 1500-talsepos Rāmcaritmānas (en återberättelse av Ramayana som är enormt inflytelserik inom hinduisk kultur).

Även om standardhindi idag är det dominerande språket i utbildning och media, lever awadhi kvar som ett viktigt talat språk och en bärare av regional kultur i sitt kärnområde. För svenskar som reser i norra Indien, särskilt Uttar Pradesh, möter personer med rötter från regionen, eller intresserar sig för indisk litteratur och kulturhistoria, kan kunskaper i några grundläggande awadhi-fraser vara ett värdefullt sätt att visa intresse och bygga broar. Liksom hindi skrivs awadhi med Devanagari-skriften. Denna guide fokuserar på användbara fraser, belyser likheter och skillnader mot standardhindi, och ger en introduktion till språkets struktur, med fokus på neutrala och artiga former.

Alfabet och skrift (Devanagari – देवनागरी)

Awadhi använder samma skriftsystem som standardhindi, nepalesiska och sanskrit: Devanagari.

Typ: En abugida. Varje grundkonsonanttecken (som प /pa/) inkluderar en inherent ’a’-vokal (ofta uttalad som schwa /ə/ i obetonade stavelser).
Skrivriktning: Vänster till höger.
Vokalmarkering (Mātrā): För att skriva andra vokaler än ’a’ används diakritiska tecken (mātrā) som läggs till konsonanten. Ex: प /pa/, पा /pā/, पि /pi/, पी /pī/, पु /pu/, पू /pū/, पे /pe/, पै /pai/, पो /po/, पौ /pau/. Självständiga vokaler finns för ord som börjar med vokal.
Horisontell linje (Shirorekhā): Den karakteristiska linjen ovanför bokstäverna binder samman tecknen i ett ord.
Viktiga ljud: Devanagari har separata tecken för ljud som är viktiga i indoariska språk, inklusive:
- Aspiration: Skillnaden mellan oaspirerade (t.ex. क /ka/) och aspirerade (t.ex. ख /kha/) konsonanter.
- Retroflexion: Skillnaden mellan dentala (t.ex. त /ta/) och retroflexa (t.ex. ट /ṭa/) konsonanter.
- Vokallängd: Skillnaden mellan korta (t.ex. इ /i/) och långa (t.ex. ई /ī/) vokaler.
Sammansatta tecken (Sanyuktākshar): Konsonantkluster bildas ofta genom att tecken kombineras (ligaturer).

Att lära sig Devanagari är essentiellt för att korrekt kunna läsa och uttala awadhi och andra språk som använder skriften.

Artighetsnivåer (Ādarārthī) – att visa respekt i samtal

Liksom standardhindi och många andra språk i regionen, har awadhi ett system med artighetsnivåer som styr valet av pronomen och verbändelser. Att använda rätt nivå är avgörande för att visa respekt.

Tre huvudnivåer:
- Hög artighetsnivå (Āp – आप): Används för att tilltala äldre, personer med hög status, främlingar, och i alla formella sammanhang. Motsvarar svenskans ”Ni”. Kräver specifika verbändelser som uttrycker hög respekt. Ex: Āp kaisan bāṭī? (Hur mår Ni?).
- Mellan/Informell nivå (Tōh – तोह / Tum – तुम): Används mellan vänner, jämnåriga, och i allmänt informella men ändå respektfulla situationer. Tōh är typiskt för awadhi, medan Tum är vanligare i standardhindi (men förstås). Motsvarar ungefär svenskans ”du”. Har sina egna verbändelser. Ex: Tōh kaisan bāṛā? (Hur mår du?).
- Låg/Intim nivå (Tū – त): Används endast till mycket nära vänner (ofta män emellan), barn, eller i situationer där man vill uttrycka förakt eller ilska. Bör absolut undvikas av nybörjare och utlänningar. Har egna verbändelser.
Råd till nybörjare: Det säkraste är att börja med Āp (hög nivå) i de flesta situationer med vuxna du inte känner. Om situationen och relationen tillåter kan mellan-nivån (t.ex. Tōh om du lär dig awadhi specifikt, annars Tum från hindi) användas. Lyssna på hur folk tilltalar varandra.

Denna guide försöker ge exempel med både artiga (Āp) och informella/neutrala (Tōh/Ham) former, men fokuserar på respektfull kommunikation.

Relationen till hindi

Awadhi är nära besläktat med standardhindi men har sina egna distinkta drag.

Östra Hindi: Awadhi tillhör den östra gruppen av hindi-dialekter/språk, tillsammans med bl.a. bhojpuri och chhattisgarhi.
Ömsesidig begriplighet: Talare av awadhi och standardhindi (samt andra närliggande dialekter) kan oftast förstå varandra ganska väl, särskilt i enklare samtal. Skriftspråket (Devanagari) är detsamma.
Skillnader: Trots likheterna finns tydliga skillnader i:
- Pronomen: Awadhi har egna pronomenformer, t.ex. hamār (min), tahār/tohār (din), ham (jag, ofta istället för hindis maĩ).
- Verbändelser och hjälpverb: Awadhi använder ofta andra hjälpverb och ändelser än standardhindi för att markera tempus och aspekt (t.ex. former baserade på bāṭ-/āh- som i kaisan bāṛā? är typiska för östra hindi/bihari-språk, jämfört med hindis kaise ho?).
- Ordförråd: Vissa vardagliga ord skiljer sig åt.
- Uttal: Vissa fonologiska skillnader finns.
Påverkan från hindi: Standardhindi har stort inflytande via utbildning och media, och många awadhi-talare är också fullt behärskar hindi och växlar mellan språken (kodväxling).

Att kunna standardhindi är en utmärkt grund för att förstå och lära sig awadhi.

Hälsningsfraser – möt andra med respekt

Från ett respektfullt Namaskār till ett hjärtligt Rām Rām – inled och avsluta samtal på awadhi.

Hej / God dag (formellt, allmänt) – नमस्कार – Namaskār – na-mas-KAAR
Informell hälsning (vanlig på landsbygden) – राम राम – Rām Rām – raam raam
Hur mår du? (till man, informellt) – कइसन बाड़ा? – Kaisan bāṛā? – KAI-san BAA-ṛaa?
Hur mår du? (till kvinna, informellt) – कइसन बाड़ी? – Kaisan bāṛī? – KAI-san BAA-ṛii?
Hur mår ni? (artigt) – आप कइसन बाट्ी? / आप कैसे हैं? – Āp kaisan bāṭī? / Āp kaise haiṁ? – aap KAI-san BAA-ṭii? / aap KAI-se hain? (Andra formen är standardhindi)
Jag mår bra – हम ठीक बानी / हम ठीक हई / हम ठीक हैं – Ham ṭhīk bānī / Ham ṭhīk hai / Ham ṭhīk haiṁ – ham THIIK BAA-nii / ham THIIK hai / ham THIIK hain (Olika regionala/grammatiska varianter)
Mycket bra – बहुत बढ़िया – Bahut baṛhiyā – ba-HUT BAR-hi-yaa
Hejdå / Vi ses igen – फेर भेट होई / फिर मिलेंगे – Pher bhenṭ hoī / Phir milenge – pher BHENT ho-ii / phir mi-LEN-ge (Andra formen är standardhindi)
Hejdå (formellt) – बिदा / नमस्ते – Bidā / Namaste – bi-DAA / na-mas-TEE
Välkommen (artigt) – स्वागत बा / स्वागत है – Swāgat bā / Swāgat hai – SWA-gat baa / SWA-gat hai

Artighetsfraser – visa värme och respekt

Dhanyavād (Tack) och Kripayā (Snälla) är grunden – visa hövlighet på detta nordindiska språk.

Tack – धन्यवाद – Dhanyavād – dhan-ya-VAAD
Stort tack – बहुत-बहुत धन्यवाद – Bahut bahut dhanyavād – ba-HUT ba-HUT dhan-ya-VAAD
Varsågod / Snälla – कृपया – Kripayā – kri-pa-YAA
Varsågod (svar på tack) – कोई बात नहीं / स्वागत है – Koī bāt nahīn / Swāgat hai – KO-ii baat NAA-hiin / SWA-gat hai
Ursäkta / Förlåt (artigt) – माफ करीं / माफ़ कीजिये – Māph karīn / Māf kījiye – maaph ka-RIIN / maaf KII-ji-ye (Andra formen standardhindi)
Ursäkta (för att få uppmärksamhet, artigt ”Lyssna”) – सुनिए / सुनिये – Sunie / Suniye – SU-ni-e / su-NI-ye
Ingen fara / Det gör inget (”Någon sak finns inte”) – कोई बात नाहीं / कोई बात नहीं – Koī bāt nāhīn / Koī bāt nahīn – KO-ii baat NAA-hiin

Småprat och vardagliga uttryck

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (nām) och ursprung.

Vad heter du? (informellt, ”Ditt namn vad är?”) – तहार/तोहार नाम का बा? – Tahār/Tohār nām kā bā? – ta-HAAR/to-HAAR naam KAA baa?
Vad heter ni? (artigt) – आप का नाम का बा? / आपका नाम क्या है? – Āp ka nām kā bā? / Āpkā nām kyā hai? – aap ka naam KAA baa? / AAP-kaa naam KYAA hai? (Andra formen standardhindi)
Jag heter … (”Mitt namn … är”) – हमार नाम … बा / मेरा नाम … है – Hamār nām … bā / Merā nām … hai – ha-MAAR naam … baa / ME-raa naam … hai
Var bor du? (informellt) – तू कहाँ रहत ह? / तुम कहाँ रहते हो? – Tū kahān rahat ha? / Tum kahān rahte ho? – tuu ka-HÃÃN RA-hat ha? / tum ka-HÃÃN RAH-te ho?
Jag bor i … (”Jag i … bor”) – हम … मा रहित हई / मैं … में रहता/रहती हूँ (m/f) – Ham … mā rahat hai / Maĩ … meṁ rahtā/rahtī hū̃ – ham … maa RA-hit hai / main … men RAH-taa/RAH-tii hũũ
Var kommer du ifrån? (informellt) – तू कहाँ से बाड़ा/बाड़ी? / तुम कहाँ से हो? – Tū kahān se bāṛā/bāṛī? / Tum kahān se ho? – tuu ka-HÃÃN se BAA-ṛaa/BAA-ṛii? / tum ka-HÃÃN se ho?
Jag kommer från Sverige – हम स्वीडन से अइनी / मैं स्वीडन से हूँ – Ham Swīdan se ainī / Maĩ Swīdan se hū̃ – ham SWII-dan se AI-nii / main SWII-dan se hũũ
Trevligt att träffas (artigt, ”Genom att träffa Er bra kändes”) – आप से मिल के अच्छा लागल / आपसे मिलकर ख़ुशी हुई – Āp se mil ke acchā lāgal / Āpse milkar khuśī huī – aap se mil ke ach-CHHAA LAA-gal / AAP-se MIL-kar khu-SHII hu-ii
Talar du engelska? (informellt) – तू अंग्रेजी बोलत ह? / क्या तुम अंग्रेज़ी बोलते हो? – Tū angrejī bolat ha? / Kyā tum Angrezī bolte ho? – tuu ang-gre-DJII BO-lat ha? / KYAA tum ang-re-ZII BOL-te ho?

Kunskap och förståelse

Viktigt att kunna säga om man förstår (samajh-) eller inte.

Jag förstår – हम समझत हई / मैं समझता/समझती हूँ (m/f) – Ham samajhat hai / Maĩ samajhtā/samajhtī hū̃ – ham sa-MA-jhat hai / main sa-MAJH-taa/sa-MAJH-tii hũũ
Jag förstår inte – हम नाहीं समझत / मैं नहीं समझता/समझती – Ham nāhīn samajhat / Maĩ nahīṁ samajhtā/samajhtī – ham NAA-hiin SA-ma-jhat / main na-HĨĨ sa-MAJH-taa/sa-MAJH-tii
Jag vet – हम जानित हई / मैं जानता/जानती हूँ – Ham jānit hai / Maĩ jāntā/jāntī hū̃ – ham JAA-nit hai / main JAAN-taa/JAAN-tii hũũ
Jag vet inte – हम नाहीं जानित / मैं नहीं जानता/जानती – Ham nāhīn jānit / Maĩ nahīṁ jāntā/jāntī – ham NAA-hiin JAA-nit / main na-HĨĨ JAAN-taa/JAAN-tii
Vad betyder detta? – एकर मतलब का बा? / इसका मतलब क्या है? – Ekar matlab kā bā? / Iskā matlab kyā hai? – E-kar MAT-lab KAA baa? / IS-kaa MAT-lab KYAA hai?
Snälla, upprepa (artigt) – फेर कहीं / फिर से कहिये – Pher kahīn / Phir se kahiye – pher ka-HĨĨ / phir se KA-hi-ye

Vardagliga frågor och reaktioner

Förstå din omgivning och reagera naturligt med dessa vanliga frågor och svar.

Vad är det här? – ई का बा? / यह क्या है? – Ī kā bā? / Yah kyā hai? – ii KAA baa? / yah KYAA hai?
Vart är du på väg? (m/f, informellt) – कहाँ जात बाड़ा? / कहाँ जात बाड़ी? – Kahān jāt bāṛā/bāṛī? – ka-HÃÃN jaat BAA-ṛaa/BAA-ṛii?
Vad hände? – का भयल? / क्या हुआ? – Kā bhayal? / Kyā huā? – kaa BHA-yal? / KYAA hu-aa?
Hur är det möjligt? / Hur då? – कइसे? / कैसे? – Kaise? / Kaise? – KAI-se?
Verkligen? – सच में? – Sach men? – sach MEN?
Jaha! / Åh! / Bra! – अच्छा! – Acchā! – ach-CHHAA!
Okej / Det är bra – ठीक बा / ठीक है – Ṭhīk bā / Ṭhīk hai – THIIK baa / THIIK hai

Känslor och personliga uttryck

Att visa vad du känner är viktigt i alla samtal.

Jag är glad – हम खुश बानी / मैं ख़ुश हूँ – Ham khush bānī / Maĩ khuś hū̃ – ham KHUSH BAA-nii / main KHUSH hũũ
Jag är ledsen – हम दुखी बानी / मैं दुखी हूँ – Ham dukhī bānī / Maĩ dukhī hū̃ – ham du-KHII BAA-nii / main du-KHII hũũ
Jag är trött – हम थाक गइल बानी / मैं थक गया/गई हूँ – Ham thāk gaïl bānī / Maĩ thak gayā/gaī hū̃ – ham THAAK ga-il BAA-nii / main THAK ga-yaa/ga-ii hũũ
Jag är hungrig – हम भूखल बानी / मुझे भूख लगी है – Ham bhūkhal bānī / Mujhe bhūkh lagī hai – ham BHOOK-hal BAA-nii / MU-jhe BHOOKH la-gii hai
Jag är törstig – हमरा प्यास लागल बा / मुझे प्यास लगी है – Hamrā pyās lāgal bā / Mujhe pyās lagī hai – ham-RAA PYAAS LAA-gal baa / MU-jhe PYAAS la-gii hai
Jag är sjuk – हम बीमार बानी / मैं बीमार हूँ – Ham bīmār bānī / Maĩ bīmār hū̃ – ham bii-MAAR BAA-nii / main bii-MAAR hũũ
Jag behöver hjälp – हमरा मदद चाहीं / मुझे मदद चाहिए – Hamrā madad chāhīn / Mujhe madad cāhie – ham-RAA MA-dad CHAA-hiin / MU-jhe MA-dad chaa-hie

Kärlek, vänskap och komplimanger

Med dessa uttryck kan du uttrycka uppskattning och närhet till vänner (dost) och familj (parivār).

Jag älskar dig (informellt) – हम तोहसे प्यार करत हई / मैं तुमसे प्यार करता/करती हूँ – Ham tohse pyār karat hain / Maĩ tumse pyār kartā/kartī hū̃ – ham TOH-se pyaar KA-rat hain / main TUM-se pyaar KAR-taa/KAR-tii hũũ
Jag tycker om dig (informellt) – तू हमरा नीक लागत बाड़ू / तुम मुझे अच्छे लगते/अच्छी लगती हो – Tū hamrā nīk lāgat bāṛū / Tum mujhe acche lagte/acchī lagtī ho – tuu ham-RAA NIIK LAA-gat BAA-ṛuu / tum MU-jhe ach-CHHE LAG-te/ach-CHHII LAG-tii ho
Du är mycket vacker/snygg (informellt) – तू बहुत सुंदर बाड़ू / तुम बहुत सुंदर हो – Tū bahut sundar bāṛū / Tum bahut sundar ho – tuu ba-HUT SUN-dar BAA-ṛuu / tum ba-HUT SUN-dar ho
Du är snäll (informellt, m/f) – तू दयालु बाड़ा/बाड़ी / तुम दयालु हो – Tū dayālu bāṛā/bāṛī / Tum dayālu ho – tuu da-YAA-lu BAA-ṛaa/BAA-ṛii / tum da-YAA-lu ho
Du är min vän (informellt, m/f) – तू हमार दोस्त बाड़ा/बाड़ी / तुम मेरे दोस्त हो – Tū hamār dost bāṛā/bāṛī / Tum mere dost ho – tuu ha-MAAR dost BAA-ṛaa/BAA-ṛii / tum ME-re dost ho
Familj – परिवार – Parivār – pa-ri-VAAR
Mamma – माई / अम्मा – Māī / Ammā – MAA-ii / am-MAA
Pappa – बाबू / पिता – Bābū / Pitā – BAA-buu / pi-TAA
Bror – भाई – Bhāī – BHA-ii
Syster – बहिन / बहन – Bahin / Bahan – ba-HIN / ba-HAN

Mat, dryck och restaurangfraser

Awadhi-regionen är känd för sitt rika kök (t.ex. kebab och biryani). Lär dig beställa pānī (vatten) eller chāy (te).

Mat – खाना – Khānā – KHAA-naa
Bröd (Roti/Chapati) – रोटी – Roṭī – RO-ṭii
Ris – भात / चावल – Bhāt / Chāval – bhaat / CHAA-val
Linser / Linsrätt – दाल – Dāl – daal
Grönsaker / Grönsaksrätt – तरकारी / सब्ज़ी – Tarkārī / Sabzī – tar-KAA-rii / sab-ZII
Vatten – पानी – Pānī – PAA-nii
Te – चाय – Chāy – chaay
Kaffe – काफ़ी – Kāphī – KAA-phii
Jag vill ha vatten – हमरा पानी चाहीं / मुझे पानी चाहिए – Hamrā pānī chāhīn / Mujhe pānī cāhie – ham-RAA PAA-nii CHAA-hiin / MU-jhe PAA-nii chaa-hie
Jag vill ha te – हमरा चाय चाहीं / मुझे चाय चाहिए – Hamrā chāy chāhīn / Mujhe cāy cāhie – ham-RAA chaay CHAA-hiin / MU-jhe chaay chaa-hie
Maten är god – खाना नीक बा / खाना स्वादिष्ट है – Khānā nīk bā / Khānā swādishṭ hai – KHAA-naa NIIK baa / KHAA-naa SWAA-dishṭ hai
Ge mig lite mer, tack (artigt) – थोड़ा और दीं / ज़रा और दीजिये – Thoṛā aur dīn / Zarā aur dījiye – THO-ṛaa aur diin / za-RAA aur DII-ji-ye
Notan, tack – बिल कहाँ बा? / बिल दीजिये – Bil kahān bā? / Bil dījiye – bil ka-HÃÃN baa? / bil DII-ji-ye

Shopping och pengar

På marknaden (bajār) eller i butiken (dukān) – uttryck för att handla.

Hur mycket kostar det här? (”Detta hur mycket är?”) – ई केतना के बा? / यह कितने का है? – Ī ketnā ke bā? / Yah kitne kā hai? – ii KET-naa ke baa? / yah KIT-ne kaa hai?
Vad är priset? (”Detta vad pris är?”) – ई का दाम बा? / इसका दाम क्या है? – Ī kā dām bā? / Iskā dām kyā hai? – ii kaa DAAM baa? / IS-kaa daam KYAA hai?
Det är för dyrt – बहुत महँगा बा / बहुत महंगा है – Bahut mahaṅgā bā / Bahut mahengā hai – ba-HUT ma-HANG-gaa baa / ba-HUT MAH-hen-gaa hai
Gör det billigare / Sänk priset (artigt) – सस्ता करीं / दाम कम करीं / दाम कम कीजिये – Sastā karīn / Dām kam karīn / Dām kam kījiye – sas-TAA ka-RIIN / daam kam ka-RIIN / daam kam KII-ji-ye
Jag tittar bara (”Jag endast tittar”) – हम सिर्फ देखत हई / मैं सिर्फ़ देख रहा/रही हूँ – Ham sirph dekhāt hain / Maĩ sirf dekh rahā/rahī hū̃ – ham SIRF de-KHAAT hain / main sirf DEKH ra-haa/ra-hii hũũ
Jag vill köpa detta (”Jag detta vill” / ”Jag detta ska ta”) – हम ई चाहीं / हम ई लेब / मैं यह लूँगा/लूँगी – Ham ī chāhīn / Ham ī leb / Maĩ yah lūngā/lūngī – ham ii CHAA-hiin / ham ii LEB / main yah LOON-gaa/LOON-gii
Affär – दुकान – Dukān – du-KAAN
Marknad – बजार – Bajār – ba-JAAR
Pengar – पइसा / रुपया – Paisā / Rupayā – PAI-saa / ru-pa-YAA
Valuta (Indien / Nepal) – Rupie – Rupiyā / Rupaiyāñ

Siffror (1-10)

Grundläggande räkneord på awadhi/hindi.

1 – १ (एक) – Ek – ek
2 – २ (दुई) – Duī – du-ii
3 – ३ (तीन) – Tīn – tiin
4 – ४ (चार) – Chār – chaar
5 – ५ (पाँच) – Pānch – pããch
6 – ६ (छः / छ) – Chhah / Chha – chhah / chha
7 – ७ (सात) – Sāt – saat
8 – ८ (आठ) – Āṭh – aath
9 – ९ (नौ) – Nau – nau
10 – १० (दस) – Das – das

Högre tal: 100 = sau, 1000 = hajār.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (samay).

Nu – अब / एखन – Ab / Ekhan – ab / E-khan
Idag – आज – Āj – aaj
Imorgon / Igår (samma ord!) – काल – Kāl – kaal
Morgon – सबेरे / बिहान – Sabere / Bihān – sa-BE-re / bi-HAAN
Dag – दिन – Din – din
Kväll – साँझ – Sānjh – sããjh
Natt – रात – Rāt – raat
(Veckodagar lånas ofta från hindi/sanskrit: Somvār, Maṅgalvār…)
Vad är klockan? (”Hur mycket slog?”) – केतना बाजल? / कितने बजे हैं? – Ketnā bājal? / Kitne baje haiṁ? – KET-naa BAA-jal? / KIT-ne BA-je hain?

Småord och naturliga svar

Hān (Ja), Nā (Nej), Ṭhīk bā (Okej) – de korta svaren.

Ja – हाँ – Hān – hãã
Ja (artigt) – जी हाँ – Jī hān – jii hãã
Nej – ना – Nā – naa
Nej (artigt) – जी नहीं – Jī nahīn – jii na-HĨĨ
Okej / Det är bra – ठीक बा / ठीक है – Ṭhīk bā / Ṭhīk hai – THIIK baa / THIIK hai
Kanske – शायद – Shāyad – SHAA-yad
Verkligen? (”I sanning?” / ”Vad?”) – सच में? / का? – Sach men? / Kā? – sach MEN? / kaa?

Grundläggande grammatik – östlig hindi med egna drag

Awadhi delar den indoariska grundstrukturen med hindi men har distinkta former.

Ordföljd: Strikt Subjekt-Objekt-Verb (SOV).
Postpositioner: Används istället för prepositioner och placeras efter det styrda ordet (som ofta står i oblikt kasus). Ex: ghar mā (hus i), okrā se (honom/henne från/med).
Kasussystem: Förenklat jämfört med sanskrit. Huvudsakligen Nominativ (subjekt) och Oblikt kasus (används före postpositioner, för vissa objekt). Genitiv (ägande) uttrycks ofta med possessiva pronomen/adjektiv (hamār, tohār, āp ke) eller genitivpostpositionen -ke.
Genus: Två grammatiska genus: maskulinum och femininum. Påverkar substantivändelser (begränsat), adjektivböjning och verbkongruens (särskilt i dåtid).
Verb: Komplex konjugation. Verb böjs för att kongruera med subjektet i person, numerus, genus och artighetsnivå. Tempus och aspekt (pågående, avslutad) uttrycks genom olika stamformer, ändelser och hjälpverb. Awadhi använder ofta hjälpverb baserade på bāṭ- eller āh- (t.ex. bāṛā, bāṛī, bānī) där standardhindi använder former av honā (att vara, t.ex. ho, hai, haiṁ).
Ergativitet (split): Liksom hindi har awadhi ergativ böjning i dåtid för transitiva verb, där subjektet tar ergativmarkören ne (eller motsvarande) och verbet kongruerar med objektet.

Uttalstips för svenskar

Fokusera på aspiration och retroflexer för att närma dig awadhi-uttalet.

Aspiration: Skillnaden mellan oaspirerade (क k, ट ṭ, त t, प p, च ch) och aspirerade (ख kh, ठ ṭh, थ th, फ ph, छ chh) konsonanter, samt deras tonande motsvarigheter (ग g / घ gh etc.), är avgörande. Öva på luftstöten!
Retroflexer: Lär dig skilja på dentala (त t, थ th, द d, ध dh, न n) och retroflexa (ट ṭ, ठ ṭh, ड ḍ, ढ ḍh, ण ṇ) konsonanter. Retroflexa uttalas med tungspetsen böjd uppåt/bakåt mot gommen. Ljuden ड़ ṛ och ढ़ ṛh är retroflexa flappar (som snabba d/dh med tungan bakåt).
Vokallängd: Skillnaden mellan kort (a, i, u) och lång (ā, ī, ū) vokal är betydelseskiljande.
Nasala vokaler: Vokaler följda av anusvara (ं) eller candrabindu (ँ) uttalas nasalt.
Schwa-deletion: Det korta a-ljudet (/ə/) faller ofta bort i slutet av ord och ibland inuti ord, liknande hindi.
Betoning: Är inte lika stark som i svenskan och faller ofta på den näst sista tunga stavelsen.

Awadhi språk och kultur – Ramayanas språk

Awadhi har en särskilt framstående plats i den indiska litteraturhistorien.

Ramcharitmanas: Språket är mest känt för att vara det språk som 1500-talspoeten Tulsidas använde för sin enormt populära och inflytelserika version av eposet Ramayana. Detta verk har format hinduisk kultur och värderingar i århundraden i norra Indien.
Sufi-poesi: Awadhi användes också av framstående Sufi-poeter som Malik Muhammad Jayasi (författare till Padmavat).
Kulturregion: Awadh-regionen (runt städer som Lucknow och Ayodhya) har en rik historia och kultur med egna musiktraditioner, matkultur (känt för sina kebab- och biryanirätter) och hovkultur från tiden då det var ett viktigt furstendöme.
Nutida status: Även om standardhindi dominerar i officiella sammanhang, lever awadhi kvar som ett vitalt talspråk och en viktig del av den regionala identiteten för miljontals människor.

Inlärningstips

Att lära sig awadhi kräver lite extra ansträngning då specifika resurser är få.

Lär dig Devanagari: Nödvändigt för att läsa och förstå ljuden korrekt.
Fokusera på uttalet: Lägg mycket tid på aspiration och retroflexion. Lyssna noga på skillnaderna.
Förstå artighetsnivåerna: Lär dig pronomenen och grundläggande verbformer för Āp och Tōh/Tum.
Använd hindi-resurser som bas: Eftersom språken är nära besläktade, kan läroböcker och kurser i standardhindi ge en mycket bra grund. Komplettera sedan med att notera awadhi-specifika drag i ordförråd, pronomen och verbformer genom att lyssna på talare eller hitta specifikt material (om möjligt).
Lyssna: Försök hitta inspelningar av awadhi-folkmusik, poesi eller intervjuer online för att få en känsla för språkets klang och särdrag.

Exempeldialoger

Se hur ett samtal i Uttar Pradesh kan låta (med awadhi-influerade former).

Dialog 1: enkel hälsning (informell/neutral)

Ramesh: राम राम! कइसन बाड़ा? (Rām Rām! Kaisan bāṛā?) – Hej! Hur mår du? (till man)

Sita: राम राम! हम ठीक बानी। तू कइसन बाड़ी? (Rām Rām! Ham ṭhīk bānī. Tū kaisan bāṛī?) – Hej! Jag mår bra. Och du? (till kvinna)

Ramesh: हमहूँ ठीक बानी। तहार नाम का बा? (Hamhū̃ ṭhīk bānī. Tahār nām kā bā?) – Jag mår också bra. Vad heter du?

Sita: हमार नाम सीता बा। (Hamār nām Sītā bā.) – Jag heter Sita.

Dialog 2: be om te (artigt)

Resenär: सुनिए! (Sunie!) – Ursäkta!

Försäljare: जी, का चाहीं? (Jī, kā chāhīn?) – Ja (artigt), vad önskas?

Resenär: एक कप चाय दीं, कृपया। (Ek kap chāy dīn, kripayā.) – En kopp te, tack.

Försäljare: चीनी के साथ? (Chīnī ke sāth?) – Med socker?

Resenär: हाँ, धन्यवाद। केतना पइसा? (Hān, dhanyavād. Ketnā paisā?) – Ja, tack. Hur mycket pengar?

Försäljare: दस रुपिया। (Das rupiyā.) – Tio rupier.

Att lära sig awadhi är att komma närmare hjärtat av nordindisk kultur och litteratur. Badhāī! (Grattis/Lyckönskningar!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.