Ord och fraser på afrikaans som är bra att kunna

Vardagligt afrikaans för svenskar – ord och fraser du kommer vilja använda direkt

Afrikaans är ett fascinerande västgermanskt språk som har sina rötter i den nederländska som talades av europeiska bosättare vid Kapstaden från 1600-talet och framåt. Under århundradenas lopp utvecklades detta språk, i kontakt med engelska, malajiska, portugisiska samt khoisan- och bantuspråk, till ett eget, distinkt språk med en markant förenklad grammatik jämfört med modern nederländska. Idag talas afrikaans som modersmål av cirka 7 miljoner människor i Sydafrika (där det är ett av elva officiella språk) och Namibia, och av ytterligare miljontals som andraspråk. Det är ett språk som används av diverse etniska grupper, inklusive afrikander (ättlingar till nederländska bosättare) och en stor del av den färgade (Coloured) befolkningen.

För svenskar är afrikaans ofta ett av de mest lättillgängliga icke-skandinaviska germanska språken. Tack vare det gemensamma arvet via nederländska och tyska, samt det stora engelska inflytandet, är många ord igenkännbara. Grammatiken är betydligt enklare än nederländskans och tyskans, då den saknar kasusböjning och grammatiskt genus. Uttalet, med sitt karakteristiska hårda G/CH-ljud, och den unika dubbla negationen är dock särdrag som kräver tillvänjning. Att kunna några grundläggande fraser på afrikaans är inte bara praktiskt vid resor till Sydafrika eller Namibia, utan ger också en inblick i regionens komplexa historia och mångfacetterade kultur. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardafrikaans.

Alfabet och skrift – latinskt och fonetiskt

Afrikaans skrivs med det vanliga latinska alfabetet om 26 bokstäver.

Alfabetet: A-Z. Bokstäverna C, Q, X, Z används nästan uteslutande i lånord och namn.
Diakritiska tecken: Används sparsamt jämfört med t.ex. franska, men förekommer:
- Cirkumflex (kappie ^): På ê, î, ô, û för att markera specifika, ofta långa eller särskilda vokalljud (t.ex. wêreld ’värld’, brûe ’broar’).
- Trema (deelteken ¨): På ë, ï för att markera att två vokaler ska uttalas separat, inte som en diftong (t.ex. geëet ’ätit’).
- Akut och grav accent (´, `) kan användas i sällsynta fall för att markera betoning eller skilja ord åt, men är ovanligt.
Fonetisk skrift: Stavningen är i hög grad fonetisk och regelbunden. När man lärt sig bokstävernas ljudvärden och några grundläggande regler är det oftast lätt att uttala orden korrekt från skriften.

Relationen till nederländska

Afrikaans är unikt som ett dotterspråk till nederländskan, utvecklat utanför Europa.

Ursprung: Utvecklades ur de 1600-talsdialekter av nederländska som talades av de första europeiska bosättarna (främst från Holland) vid Kapkolonin.
Grammatisk förenkling: Den mest slående skillnaden mot nederländska är den omfattande grammatiska förenklingen. Afrikaans har i princip helt förlorat:
- Kasusböjning av substantiv och pronomen.
- Grammatiskt genus (använder bara artikeln die för bestämd form och ’n [uttalas /ə/] för obestämd form).
- Det mesta av verbböjningen (person/numerus). Presensformen är oftast densamma som stammen, och dåtid bildas nästan alltid med hjälpverb + particip.
Övriga influenser: Förutom nederländskan har språket påverkats av kontakten med malajiska (via slavar från Sydostasien), portugisiska, khoisan-språk, bantuspråk och, under senare tid, engelska. Detta syns främst i ordförrådet.
Ömsesidig begriplighet: Skriven afrikaans är till stor del begriplig för nederländsktalande, och vice versa. Talad förståelse kan vara svårare på grund av uttalskillnader och förenklad grammatik i afrikaans.

Grundläggande hälsningar och artighetsfraser

Från ett enkelt Hallo till ett vänligt Goeie môre – inled möten på afrikaans med värme.

Hej – Hallo – ha-LO
God morgon – Goeie môre – GHOI-e MÅ:-re (gh=hårt ch, ô=långt å/o)
God eftermiddag – Goeie middag – GHOI-e MID-dach
God kväll – Goeienaand – ghoi-e-NAANT
God natt – Goeienag – ghoi-e-NACH
Hur går det? / Hur mår du? – Hoe gaan dit (met jou)? – hoo GHAAN dit (met jo)? (j=j)
Jag mår bra (Bra, tack) – Goed, dankie – ghoot, DANG-ki
Hejdå – Totsiens – tot-SIINS
Hejdå (informellt) – Tata / Baai – TA-ta / baai
Vi ses – Sien jou weer – SIIN jo VEER
Välkommen – Welkom – VEL-kåm

Artighet som fungerar överallt

Dankie (Tack) och det mångsidiga Asseblief är grunden – visa sydafrikansk artighet.

Tack – Dankie – DANG-ki
Tack så mycket (”Mycket tack”) – Baie dankie – BAI-e DANG-ki
Varsågod / Snälla – Asseblief – as-se-BLIIF (Mycket användbart, från nederl. ”als het u belieft”)
Varsågod (svar på tack, ”Det är ett nöje”) – Dis ’n plesier / Plesier – dis n pli-SIIR / pli-SIIR
Ursäkta / Förlåt (”Beklagar”) – Jammer – JAM-mer
Ursäkta (mer formellt, lånord) – Ekskuus – eks-KÜÜS
Ursäkta mig (för att få uppmärksamhet) – Verskoon my – fer-SKOON mei
Ingen fara / Det gör inget (”Inget problem” / ”Det [är] inget”) – Geen probleem / Dis niks – GHEEN pro-BLEEM / dis niks

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (naam) och ursprung (waar vandaan).

Och du? – En jy/jou? – en JEI/JO? (Jy=subjekt, Jou=objekt/efter prep.)
Och ni? (artigt) – En u? – en Ü?
Vad heter du? (”Vad är ditt namn?”) – Wat is jou naam? – vat is jo NAAM?
Vad heter ni? (artigt) – Wat is u naam? – vat is ü NAAM?
Jag heter … / Jag är … – My naam is … / Ek is … – mei NAAM is … / ek is …
Var kommer du ifrån? – Waar kom jy vandaan? – vaar kåm jei van-DAAN?
Jag kommer från Sverige – Ek kom van Swede af – ek kåm fan SVEE-de af
Var bor du/ni? – Waar bly jy/u? – vaar BLEI jei/ü?
Vad gör du? (Vad jobbar du med?) – Wat doen jy? / Wat is jou werk? – vat DOON jei? / vat is jo VERK?
Jag är student – Ek is ’n student – ek is ə stu-DENT (’n = obestämd artikel, uttalas /ə/)
Trevligt att träffas (”Angenäm bekantskap”) – Aangename kennis – AAN-ghe-naa-me KEN-nis
Varför? (”Varför så?”) – Hoekom? – hoo-KOM?
När? – Wanneer? – van-NEER?
Var? – Waar? – vaar?
Vem? – Wie? – vii?
Hur? – Hoe? – hoo?
Vad? – Wat? – vat?

Kunskap och förståelse

Att kunna säga om man förstår (verstaan) eller inte.

Jag förstår – Ek verstaan – ek fer-STAAN
Jag förstår inte – Ek verstaan nie – ek fer-STAAN NI (Obs! Första delen av dubbel negation)
Jag vet – Ek weet – ek veet
Jag vet inte – Ek weet nie – ek weet NI
Talar du engelska? (”Pratar du engelska?”) – Praat jy Engels? – praat jei ENG-els?
Jag talar lite afrikaans – Ek praat ’n bietjie Afrikaans – ek praat ə BIE-ki a-fri-KAANS
Vad betyder detta? – Wat beteken dit? – vat be-TEE-ken dit?
Kan du upprepa, snälla? – Kan jy herhaal, asseblief? – kan jei her-HAAL, as-se-BLIIF?
Kan du tala långsammare, snälla? – Kan jy stadiger praat, asseblief? – kan jei STA-di-gher praat, as-se-BLIIF? (gh=hårt ch)

Vardagsuttryck och känslor

Från att känna sig lekker till att vara moeg – uttryck dina behov och känslor.

Allt okej? / Allt väl? (”Allt rätt?”) – Alles reg? – AL-les RECH?
Ja, allt är bra – Ja, alles is reg – ja, AL-les is RECH
Vad händer? (informellt) – Wat gaan aan? – vat ghaan AAN?
Det är härligt / gott / trevligt / skönt (mycket vanligt positivt ord) – Dis lekker! – dis LEK-ker!
Jag är hungrig – Ek is honger – ek is HONG-er
Jag är törstig – Ek is dors – ek is DÅRS
Jag är trött – Ek is moeg – ek is MOOCH (g=ch)
Jag är sjuk – Ek is siek – ek is SIK
Jag är glad – Ek is bly – ek is BLAI
Jag är ledsen – Ek is hartseer (”Hjärtsår”) / Ek is jammer – ek is HART-seer / ek is JAM-mer
Jag fryser (”Jag får kallt”) – Ek kry koud – ek krei KOUT
Jag är varm (”Jag får varmt”) – Ek kry warm – ek krei VARM
Jag behöver hjälp – Ek het hulp nodig – ek het HULP NOO-dich

Kärlek, vänskap och komplimanger

Afrikaans är inte bara praktiskt – det är också ett varmt och kärleksfullt språk för att uttrycka känslor för vriende (vänner) och familie.

Jag älskar dig (”Jag är kär för dig”) – Ek is lief vir jou – ek is LIIF fer jo
Jag tycker om dig (”Jag håller av dig”) – Ek hou van jou – ek HO fan jo
Du är vacker/praktfull – Jy is pragtig – yei is PRACH-tich
Du är söt / gullig – Jy is oulik – yei is ÖÜ-lik
Du är snäll – Jy is gaaf / Jy is vriendelik – yei is GHAAF / yei is VRIIN-de-lek
Du är min vän (m / f) – Jy is my vriend / vriendin – yei is mei VRIINT / vrin-DIN
Jag saknar dig (”Jag längtar till dig”) – Ek verlang na jou – ek fer-LANG naa jo
Familj – Familie – fa-MII-lie
Pappa / Far – Pa / Vader – pa / FAA-der
Mamma / Mor – Ma / Moeder – ma / MOO-der
Bror – Broer – broor
Syster – Suster – SUS-ter

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ koffie eller njut av en braai (grillfest) – praktiskt för måltiden.

Mat – Kos – kås
Dryck – Drankies – DRANG-kis
Bröd – Brood – broot
Vatten – Water – VAA-ter
Kaffe – Koffie – KOF-fi
Te – Tee – tee
Öl – Bier – biir
Vin – Wyn – vein
Kött – Vleis – fleis
Kyckling – Hoender – HOON-der
Grillat kött (social tillställning) – Braaivleis / Braai – BRAAI-fleis / braai
Torkat, kryddat kött – Biltong – BIL-tång
Kryddig korv – Boerewors – BOO-re-vårs
Vad är detta? – Wat is dit? – vat is dit?
Jag skulle vilja ha … (”Jag vill gärna … ha”) – Ek wil graag … hê – ek vil GHRAACH … HE:
Kan jag få menyn, tack? – Kan ek die spyskaart kry, asseblief? – kan ek di SPEIS-kaart krei, as-se-BLIIF?
Vatten, tack – Water, asseblief – VAA-ter, as-se-BLIIF
En kaffe, tack – ’n Koffie, asseblief – ə KOF-fi, as-se-BLIIF
Det smakar gott (”Det smakar trevligt”) – Dit smaak lekker – dit smaak LEK-ker
Smaklig måltid! – Smaaklike ete! – SMAAK-li-ke EE-te!
Notan, tack – Die rekening, asseblief – di REE-ke-ning, as-se-BLIIF
Jag är mätt (”Jag har tillräckligt haft”) – Ek het genoeg gehad – ek het ghe-NOOCH ghe-HAT

Shopping och priser

Hoeveel kos dit? – frågan du behöver när du handlar.

Hur mycket kostar detta? – Hoeveel kos dit? – hoo-FEEL kost dit?
Det är för dyrt – Dis te duur – dis te DYR
Det är billigt – Dis goedkoop – dis ghood-KOOP
Har ni något billigare? (artigt) – Het u iets goedkopers? – het ü iets ghood-KOO-pers?
Jag tittar bara (”Jag kikar bara”) – Ek kyk net – ek kaik NET
Jag vill köpa detta – Ek wil hierdie koop – ek vil HIER-die koop
Affär – Winkel – VIN-kel
Marknad – Mark – mark
Kan jag betala med kort? – Kan ek met ’n kaart betaal? – kan ek met ə KAART be-TAAL?
Pengar – Geld – gheld
Valuta (Sydafrika / Namibia) – Rand / Dollar – rant / DOL-lar

Siffror (1-10)

Grundläggande räkneord på afrikaans.

1 – Een – ian
2 – Twee – tvee
3 – Drie – drii
4 – Vier – fiir
5 – Vyf – feif
6 – Ses – ses
7 – Sewe – SEE-we
8 – Agt – acht
9 – Nege – NEE-ghe
10 – Tien – tiin

Högre tal: 11 = elf, 12 = twaalf, 20 = twintig, 100 = honderd, 1000 = duisend.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (tyd).

Nu – Nou – nou
Idag – Vandag – fan-DACH
Imorgon – Môre – MÅÅ-re
Igår – Gister – GHIS-ter
Morgon – Oggend / Môre – OCH-end / MÅÅ-re
Eftermiddag – Middag / Namiddag – MID-dach / NAA-mid-dach
Kväll – Aand – aant
Natt – Nag – nach
Måndag – Maandag – MAAN-dach
Tisdag – Dinsdag – DINS-dach
Onsdag – Woensdag – VOENS-dach
Torsdag – Donderdag – DON-der-dach
Fredag – Vrydag – FREI-dach
Lördag – Saterdag – SAA-ter-dach
Söndag – Sondag – SON-dach
Vad är klockan? (”Hur sent är det?”) – Hoe laat is dit? – hoo LAAT is dit?

Småord och reaktioner

Ja, Nee, Miskien – de korta svaren.

Ja – Ja – ja
Nej – Nee – nee
Okej / Rätt – Reg – rech
Kanske – Miskien – mis-KIIN
Verkligen? (”Riktigt?”) – Regtig? – RECH-tich?
Naturligtvis / Självklart – Natuurlik – na-TYYR-lek

Grundläggande grammatik – nederländska förenklad

Afrikaans är känt för sin markant förenklade grammatik jämfört med nederländska.

Analytiskt: Språket har blivit mycket mer analytiskt, med färre böjningar och större beroende av ordförråd och hjälpverb.
Ingen kasusböjning: Substantiv, pronomen och adjektiv böjs inte i kasus.
Inget grammatiskt genus: Alla substantiv använder samma bestämda artikel die och obestämd artikel ’n (/ə/). Adjektiv är oftast oböjliga framför substantiv (med några undantag).
Extremt enkel verbkonjugation: Verb böjs nästan aldrig för person eller numerus. Samma form används för alla subjekt i presens (oftast verbstammen). Dåtid (imperfekt) har nästan helt försvunnit och ersatts av perfekt, som bildas med hjälpverbet het (från ’hebben’) + particip med prefixet ge-. Ex: Ek eet (Jag äter), Hy eet (Han äter), Ons eet (Vi äter). Ek het geëet (Jag åt/har ätit).
Dubbel negation: Ett mycket karakteristiskt drag! Negation markeras normalt med nie … nie – ett nie efter verbet (eller hjälpverbet) och ett till i slutet av satsen. Ex: Ek weet nie (Jag vet inte). Hy kan nie Afrikaans praat nie (Han kan inte prata afrikaans).
Ordföljd: Liknar nederländska och tyska. SVO i enkla huvudsatser, V2 vid inversion (t.ex. efter adverbial), och verbet sist (SOV) i bisatser.
Diminutiver: Precis som i nederländska används diminutivändelser (-ie, -tjie, -pie etc.) mycket flitigt.

Uttalstips för svenskar

Afrikaans uttal är regelbundet men har sitt karakteristiska G/CH-ljud och V/W-växling.

G och CH: Uttalas nästan alltid som ett tonlöst velart eller uvulart frikativt ljud [χ] eller [x] – ett skorrande ach-ljud. Det tonande mjuka G-ljudet [ɣ] som finns i flamländska är ovanligt.
V och W: Här sker en omvändning jämfört med engelska/svenska: V uttalas oftast som /f/. Ex: vir [fər]. W uttalas oftast som /v/. Ex: wat [vat].
Diftonger: ui [œy] (’öy’), ei/y [ɛi] (’äj’), ou [œu] (’öu’).
Vokaler: oe [u] (som ’o’ i sol). eu [ø] (som ’ö’ i söt). Långa vokaler markeras med dubbel bokstav eller cirkumflex (ê, ô, û).
R: Rullande tungspets-R [r] är vanligast.
Final devoicing: Slutkonsonanterna d och b uttalas tonlöst som [t] respektive [p]. Ex: hond (hund) [hɔnt], web (webb) [vɛp].
Betoning: Oftast på första stavelsen, men kan variera.

Afrikaans språk, kultur och historia

Språket är djupt sammanvävt med Sydafrikas komplexa historia och mångkulturella nutid.

Historisk utveckling: Från 1600-talsnederländska vid Kap till ett eget språk med kreolska drag och influenser från många språk. Standardiserades under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.
Apartheid och identitet: Under apartheidregimen (1948-1994) var afrikaans, vid sidan av engelska, officiellt språk och starkt förknippat med den vita afrikandiska minoritetens maktposition, vilket ledde till motstånd mot språket från andra grupper.
Modern status: Idag är afrikaans ett av Sydafrikas elva officiella språk och talas som modersmål och andraspråk av människor från olika etniska bakgrunder (afrikander, färgade, och i mindre utsträckning svarta och indiska sydafrikaner). Det har en livaktig litteratur, musikscen och media.
Kultur: Språket är bärare av specifika kulturella traditioner, inklusive matkultur (braai, biltong, boerewors), musik och litteratur.

Inlärningstips

Dra nytta av den förenklade grammatiken och likheterna med andra germanska språk:

Fokusera på uttalet: Lägg tid på att bemästra G/CH [χ], V [f] och W [v], samt diftongerna.
Lär dig den dubbla negationen: Regeln nie … nie är fundamental och måste användas konsekvent.
Bygg ordförråd: Många ord liknar nederländska, tyska eller engelska. Fokusera på de vanligaste orden och uttrycken.
Glöm kasus och genus: Njut av att grammatiken är enklare på dessa punkter!
Använd resurser: Det finns online-ordböcker, nyhetssajter från Sydafrika (t.ex. Netwerk24, Maroela Media), afrikaans musik och filmer.

Exempeldialoger

Se hur ett avslappnat samtal i Kapstaden kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Jan: Hallo! Hoe gaan dit? (Hej! Hur går det?) – ha-LO! hoo GHAAN dit?

Marie: Hallo! Goed, dankie. En met jou? (Hej! Bra, tack. Och med dig?) – ha-LO! ghoed, DANG-ki. en met JO?

Jan: Ook goed, dankie. My naam is Jan. Wat is jou naam? (Också bra, tack. Jag heter Jan. Vad heter du?) – ook ghoed, DANG-ki. mei NAAM is jan. vat is jo NAAM?

Marie: Aangename kennis. Ek is Marie. (Trevligt att träffas. Jag är Marie.) – AAN-ghe-naa-me KEN-nis. ek is ma-RIE.

Dialog 2: beställa kaffe

Klant (Kund): Ekskuus! Kan ek ’n koffie kry, asseblief? (Ursäkta! Kan jag få en kaffe, tack?) – eks-KÜÜS! kan ek ə KOF-fi krei, as-se-BLIIF?

Kelner (Servitör): Ja, natuurlik. Met melk of sonder? (Ja, naturligtvis. Med mjölk eller utan?) – ja, na-TYYR-lek. met MELK of SON-der?

Klant: Net melk, dankie. Hoeveel kos dit? (Bara mjölk, tack. Hur mycket kostar det?) – net MELK, DANG-ki. hoo-FEEL kost dit?

Kelner: Twintig rand. Asseblief. (Tjugo rand. Varsågod.) – TVIN-tich rant. as-se-BLIIF.

Klant: Dankie! (Tack!) – DANG-ki!

Att lära sig afrikaans ger en unik inblick i Sydafrikas och Namibias historia och nutid, på ett språk som ofta är förvånansvärt tillgängligt för svenskar. Lekker leer! (Trevligt lärande!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.