TOTAL översättningsbyrå

Nytt lyft för Sveriges minoritetsspråk

Innehållsförteckning

Svenska regeringen lovar att göra mer för att bevara och främja landets officiella minoritetsspråk.
Sedan år 2000 har finska, alla samiska dialekter, tornedalsfinska/meänkieli), Romani och Yiddish en särskild status som nationella minoritetsspråk i Sverige.

Men integrationsminister Nyamko Sabuni vill att regeringen ska göra mer för att se till att hotade språk, däribland flera samiska dialekter, inte dör ut i Sverige.

”Framtiden för de nationella minoritetsspråken är osäker, och för en del av språken är situationen dyster”, säger hon i ett uttalande.

”Det behövs en kollektiv strategi för att möta behoven hos de nationella minoriteterna, öka medvetandet om dessa minoriteter och se till att Sverige bättre lever upp till sina åtaganden om mänskliga rättigheter.”

I en propsition som regeringen nyligen lämnat till Lagrådet, föreslås en ny lag om nationella minoriteter och deras språk samt ändringar i lagen om Sameparlamentet och i sociallagstiftningen.

Regeringen planerar att reservera ytterligare 70 miljoner kronor efter år 2010 för att reformera den nationella minoritetspolitiken, vilket är en märkbar ökning jämfört med dagens finansiering på 10 miljoner.

Sabuni förklarar att människor som vill använda finska eller samiska i sina kontakter med fem viktiga statliga verk bör ha rätt att göra det och även göras medvetna om denna rättighet. De myndigheter det gäller är Skatteverket, Försäkringskassan, Justitieombudsmannen JO, Diskrimineringsombudsmannen DO och Justitiekanslern JK.

Sabuni vill också att myndigheterna ska sträva efter att anställa personal som kan dessa språk.

”Oavsett var i landet man bor, ska man kunna kommunicera på finska eller samiska i sina kontakter med dessa myndigheter”, säger hon till Sveriges Radio.

Sabuni tillägger att även andra verk kommer att bli uppmanade att åtminstone ha anställda som talar finska, samiska och tornedalsfinska.

Sabuni vill också öka trycket på kommunerna att se till att barn som tillhör nationella minoriteter får tillfälle att lära sig och att använda sitt eget språk.

De lokala myndigheterna måste också göra mer för att informera minoriteterna om deras rättigheter och ge dem möjlighet att delta i den politiska processen, tillägger Sabuni.

Hon menar att en del av problemet är att kommunerna ofta blandar ihop nationella minoriteter med etniska minoriteter.

”De tror att nationella minoriteter och etniska minoriteter, dvs. andra invandrargrupper, är precis samma sak, och det är det inte. Medan det t.ex. behövs fem barn för att få starta hemspråksundervisning för minoritetsgrupper, behövs det bara ett barn för nationella minoriteter”, säger hon till SR.

error:
TOTAL
Sök