Norska ord och fraser som är bra att kunna

Hei! Lär dig norska – fraser på ett språk nära svenskan, med likheter och skillnader

Norska (Norsk) är ett fascinerande nordgermanskt språk och ett av de språk som ligger allra närmast svenskan. Det talas som modersmål av drygt 5 miljoner människor, främst i Norge. För svenskar är norskan ofta förvånansvärt lätt att förstå i skrift, särskilt skriftspråksnormen bokmål, tack vare det gemensamma germanska arvet och den nära historiska kopplingen till danska och svenska. Grammatiken och en mycket stor del av ordförrådet är snarlika. Men skenet kan bedra – när en norrman börjar tala, upptäcker man snabbt de tydliga skillnaderna, framför allt i uttalet och den karakteristiska norska tonaccenten (tonelaget), som ger språket dess unika melodi. Dessutom finns det en hel del ”falska vänner” – ord som ser lika ut men betyder olika saker.

Trots uttalsutmaningarna är det både roligt och mycket givande för svenskar att lära sig förstå och kommunicera på norska. Det stärker de nordiska banden, underlättar resor och samarbete, och ger tillgång till en rik kultur och litteratur. Att känna till några grundläggande fraser, vara medveten om de viktigaste skillnaderna i uttal och ordförråd, och framför allt att lyssna aktivt, är nyckeln till framgångsrik kommunikation med våra grannar i väst. Denna guide fokuserar på standardiserat bokmål, den vanligaste norska skriftspråksnormen, med svensk översättning och en förenklad uttalsguide anpassad för svenskar.

Alfabet och skrift – lätt att läsa, svårare att höra

Norska skrivs med det latinska alfabetet, precis som svenskan, med tillägg av de tre bokstäverna Ææ, Øø, Åå.

Skriftspråkets likhet: Skrivet bokmål är mycket likt danska och även mycket likt svenska. Många ord stavas identiskt eller med små, ofta förutsägbara, skillnader. Detta gör att svenskar vanligtvis kan läsa norska (bokmål) texter utan större problem.
Uttal vs. Skrift: Även om bokmål generellt är mer fonetiskt än danska, finns det fortfarande ett visst glapp mellan skrift och tal. Vissa bokstäver kan vara stumma (särskilt ’d’ och ’g’ i slutet av ord eller i vissa kombinationer), och uttalet av vissa ljud och framför allt satsmelodin (tonelaget) skiljer sig markant från svenskan. Regionala dialekter i Norge har också mycket stor variation i uttal.

Bokmål och nynorska – två skriftspråk

En unik aspekt av norskan är att det finns två officiella skriftspråksnormer, som är likställda i lag men används i olika utsträckning.

Bokmål: Den dominerande skriftspråksnormen, som används av ca 85-90% av befolkningen. Bokmål har sina rötter i det danska skriftspråk som användes i Norge under unionstiden med Danmark, men har gradvis ”förnorskats” genom att ta in drag från norska dialekter, särskilt de i östra Norge och i städerna. Det ligger närmare danska i skrift än nynorska gör. Denna guide fokuserar på bokmål.
Nynorska: Utvecklades på 1800-talet av Ivar Aasen som ett alternativ baserat på västnorska och centralnorska dialekter, vilka ansågs ligga närmare fornnordiskan och vara mindre påverkade av danskan. Nynorska används främst i västra Norge och i vissa officiella sammanhang, litteratur och media. Det har en mer komplex böjningsgrammatik (t.ex. tydligare tre-genussystem) och ett ordförråd som skiljer sig mer från bokmål och danska/svenska.

De flesta norrmän förstår båda skriftspråken, men talar oftast sin egen lokala dialekt i vardagen.

Hälsningsfraser – hälsa med hei och ett vänligt leende

Från ett enkelt Hei (precis som på svenska) till ett artigt God dag – inled dina norska samtal på ett naturligt sätt.

Hej – Hei – hej
God morgon – God morgen – goo MÅR-gen / goo MÅR-ren
God dag – God dag – goo DAG
God eftermiddag – God ettermiddag – goo ET-ter-mid-dag
God kväll – God kveld – goo KVELD
God natt – God natt – goo NATT
Hejdå (vanligast) – Ha det (bra) – ha de (bra)
Vi ses – Vi ses – vi SEES
På återseende (mer formellt) – På gjensyn – på JEN-süün
Välkommen – Velkommen – VEL-kom-men
Hur mår du? – Hvordan har du det? / Hvordan går det? – VOR-dan har dü de? / VOR-dan går de?
Jag mår bra, tack (”Bara bra, tack”) – Bare bra, takk – BA-re bra, takk

Artighetsfraser – tala med høflighet och balans

Takk och Unnskyld är grunden – visa nordisk hövlighet på norskt vis. Ofta är tilltalet ganska direkt och informellt.

Tack – Takk – takk
Tack så mycket – Tusen takk / Mange takk – TÜ-sen takk / MANG-e takk
Varsågod (svar på tack, ”Var så god”) – Vær så god – vær så GOO
Varsågod (svar på tack, alt. ”Bara trevligt”) – Bare hyggelig – BA-re HÜG-ge-li
Snälla / Var god – Vær så snill – vær så SNILL
Varsågod (när man ger något) – Vær så god – vær så GOO
Ursäkta / Förlåt – Unnskyld – ÜN-shyll
Ingen orsak (”Ingen orsak”) – Ingen årsak – ING-en ÅÅR-sak
Ingen fara / Det gör inget (”Det gör ingenting”) – Det gjør ingenting / Ingen fare – de jör ING-en-ting / ING-en FA-re

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (navn) och ursprung (hvor … fra). Artighetsformen De (Ni) används mycket sällan i modernt tal.

Och du? – Og du? – å dü?
Vad heter du? – Hva heter du? – va HEE-ter dü?
Jag heter … – Jeg heter … – jæi HEE-ter …
Var kommer du ifrån? – Hvor kommer du fra? – voor KOMM-er dü fra?
Jag kommer från Sverige – Jeg kommer fra Sverige – jæi KOMM-er fra SVER-ri-e
Var bor du? – Hvor bor du? – voor BOR dü?
Vad gör du? (Vad jobbar/studerar du med?) – Hva driver du med? / Hva jobber du med? – va DRII-ver dü me? / va JOB-ber dü me?
Jag är student – Jeg er student – jæi er stu-DENT
Trevligt att träffas (”Trevligt att möta dig”) – Hyggelig å møte deg – HÜG-ge-li å MÖÖ-te dæi
Varför? – Hvorfor? – VOR-for?
När? – Når? – når?
Var? – Hvor? – voor?
Vem? – Hvem? – vem?
Hur? – Hvordan? – VOR-dan?
Vad? – Hva? – va?

Kunskap och förståelse

Att uttrycka om man förstår (forstår) eller inte.

Jag förstår – Jeg forstår – jæi får-STÅR
Jag förstår inte – Jeg forstår ikke – jæi får-STÅR ik-ke
Jag vet – Jeg vet – jæi veet
Jag vet inte – Jeg vet ikke – jæi veet ik-ke
Talar du svenska/engelska? (”Pratar du…”) – Snakker du svensk/engelsk? – SNAK-ker dü svensk/ENG-elsk?
Jag talar lite norska – Jeg snakker litt norsk – jæi SNAK-ker litt norsk
Kan du upprepa, snälla? – Kan du gjenta, vær så snill? – kan dü JEN-ta, vær så snill?
Kan du tala långsammare, snälla? – Kan du snakke saktere, vær så snill? – kan dü SNAK-ke SAK-te-re, vær så snill?

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (sulten), trötthet (trøtt) eller glädje (glad) med dessa vardagliga formuleringar.

Jag är hungrig – Jeg er sulten – jæi er SUL-ten
Jag är törstig – Jeg er tørst – jæi er TÖRST
Jag är trött – Jeg er trøtt – jæi er TRÖTT
Jag är sjuk – Jeg er syk – jæi er syyk
Jag är glad – Jeg er glad – jæi er GLA(d)
Jag är ledsen (”Jag är ledsen mig”) – Jeg er lei meg – jæi er LAI mæi
Jag fryser – Jeg fryser – jæi FRYY-ser
Jag är varm – Jeg er varm – jæi er varm
Jag behöver hjälp – Jeg trenger hjelp – jæi TRENG-er jelp

Relationer och komplimanger

Ord för att visa uppskattning och värme till vänner (venner) och familj (familie).

Jag älskar dig – Jeg elsker deg – jæi ELS-ker dæi
Jag tycker om dig – Jeg liker deg – jæi LII-ker dæi
Du är vacker – Du er vakker – dü er VAK-ker
Du är snygg (om man) – Du er kjekk – dü er SHEKK
Du är söt/snäll – Du er søt – dü er sööt
Du är snäll – Du er snill – dü er SNILL
Du är min vän – Du er min venn – dü er minn VENN
Jag saknar dig – Jeg savner deg – jæi SAV-ner dæi
Familj – Familie – fa-MII-li-e
Pappa – Far / Pappa – far / PAP-pa
Mamma – Mor / Mamma – moor / MAM-ma
Bror – Bror – bror
Syster – Søster – SÖS-ter

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ kaffe eller njut av vafler med brunost – praktiskt för cafébesöket i Norge.

Mat – Mat – maat
Dryck – Drikke – DRIK-ke
Bröd – Brød – bröö
Ost (särskilt brunost) – Ost (brunost) – ost (BRÜÜN-ost)
Vatten – Vann – vann
Kaffe – Kaffe – KAF-fe
Te – Te – te
Öl – Øl – öl
Vin – Vin – viin
Fisk (särskilt lax) – Fisk (laks) – fisk (laks)
Våfflor – Vafler – VAF-ler
Vad är detta? – Hva er dette? – va er DET-te?
Jag skulle vilja ha… – Jeg vil gjerne ha… – jæi vil JÄR-ne ha…
Kan jag få menyn, tack? – Kan jeg få menyen, takk? – kan jai få me-NY-en, takk?
En kaffe, tack – En kaffe, takk – en KAF-fe, takk
En öl, tack – En øl, takk – en öl, takk
Det smakar gott! – Det smaker godt! – de SMAA-ker gått!
Smaklig måltid! – Vær så god! / Vel bekomme! – vær så GOO! / vel be-KOM-me!
Kan jag få notan? (”Kan jag få räkningen?”) – Kan jeg få regningen? – kan jai få REI-ning-en?
Jag är mätt – Jeg er mett – jæi er METT

Shopping och priser

Hva koster det? – frågan du behöver när du handlar i Oslo eller Bergen.

Hur mycket kostar det? – Hva koster det? – va KÅS-ter de?
Vad kostar den här? – Hva koster denne? – va KÅS-ter DEN-ne?
Det är för dyrt – Det er for dyrt – de er for DYRT
Det är billigt – Det er billig – de er BIL-li
Har du något billigare? – Har du noe billigere? – har dü NO-e BIL-li-ge-re?
Jag tittar bara – Jeg bare ser / Jeg kikker bare – jæi BA-re seer / jæi KIK-ker ba-re
Jag vill gärna köpa denna – Jeg vil gjerne kjøpe denne – jæi vil JÄR-ne KJÖ-pe DEN-ne
Affär – Butikk – bu-TIKK
Marknad – Marked – MAR-ked
Kan jag betala med kort? – Kan jeg betale med kort? – kan jai be-TAA-le me kort?
Pengar – Penger – PENG-er
Valuta – Krone – KROO-ne

Siffror (1-10)

Norska räkneord är mycket lika svenska. Notera genus för ’ett’.

1 (m / f / n) – En / Ei / Ett – en / æi / ett
2 – To – too
3 – Tre – tree
4 – Fire – FII-re
5 – Fem – fem
6 – Seks – seks
7 – Sju / Syv – sju / syv
8 – Åtte – ÅT-te
9 – Ni – nii
10 – Ti – tii

Högre tal: 11 = elleve, 12 = tolv, 20 = tjue/tyve, 100 = hundre, 1000 = tusen.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (tid).

Nu – Nå – nå
Idag – I dag – i DAG
Imorgon – I morgen – i MÅR-en
Igår – I går – i GÅR
Morgon – Morgen – MÅR-en
Dag – Dag – dag
Eftermiddag – Ettermiddag – ET-ter-mid-dag
Kväll – Kveld – kveld
Natt – Natt – natt
Måndag – Mandag – MAN-da
Tisdag – Tirsdag – TISH-da
Onsdag – Onsdag – ONS-da
Torsdag – Torsdag – TORSH-da
Fredag – Fredag – FRE-da
Lördag – Lørdag – LÖR-da
Söndag – Søndag – SÖN-da
Vad är klockan? (”Hur mycket är klockan?”) – Hva er klokka? / Hvor mye er klokka? – va er KLÅK-ka? / voor MY-e er KLÅK-ka?

Småord och reaktioner

Ja, Nei, Kanskje – de korta svaren.

Ja – Ja – ja
Nej – Nei – næi
Okej / Det går bra – Greit – græit
Kanske – Kanskje – KAN-she
Verkligen? – Virkelig? – VIR-ke-li?
Naturligtvis / Självklart – Selvfølgelig – sel-FÖL-ge-li

Grundläggande grammatik – mycket likt svenskan

Norsk bokmåls grammatik är mycket lätt att känna igen för svensktalande.

Genus: Har traditionellt tre genus (maskulinum, femininum, neutrum), vilket påverkar artiklar (en/ei/et) och adjektiv. I modernt bokmål och många dialekter (särskilt i öst) används dock ofta ett tvågenussystem (utrum/felleskjønn en och neutrum et), precis som i standardsvenska. Femininum (-a ändelse) är vanligare i tal än i strikt bokmål.
Bestämd artikel: Är ett suffix, precis som i svenskan. Ex: bilen, boka/boken, huset, bilene, bøkene/bøka, husene/husa.
Adjektiv: Böjs efter genus och numerus, mycket likt svenska regler.
Ordföljd: Grundordföljd SVO. V2-regeln gäller i huvudsatser (verbet på andra plats).
Verb: Mycket enkel böjning! Verb böjs normalt inte efter person eller numerus. Presens slutar oftast på -er (som i svenska), men saknar personändelser. Preteritum bildas med -et, -te, -de, -dde för svaga verb. Starka verb har vokalväxling. Hjälpverb som ha och være används för perfekt och passivum. Systemet är generellt enklare än svenskans.
Tonelag (Tonaccent): Den största skillnaden mot svenska (och danska) ligger i prosodin. Norskan har två distinkta tonaccenter (Tonem 1 och Tonem 2) som ger orden olika melodier och kan skilja ord åt. Detta måste läras genom att lyssna.

Uttalstips för svenskar

Trots likheten i skrift skiljer sig norskt uttal tydligt – fokusera på melodin!

Tonelag (Tonaccent): Detta är A och O! Norskans två tonem ger en annan ”sång” än svenskans. Ord som stavas lika kan ha olika tonem (t.ex. sv. buret (T1) vs no. buret (T2)). Lyssna aktivt efter melodin i ord och fraser. Tonem 1 har ofta en låg ton på betonad stavelse följt av hög på nästa, medan Tonem 2 har en hög ton på betonad stavelse följt av låg.
Vokaler: u uttalas oftast [ʉ] (som svenskt ’o’ i ”sol”, inte [u]). o uttalas ofta långt [uː] eller [oː] (å-ljud). y uttalas [y].
Kj-ljudet (och ky, ki): Norskt kj uttalas som en tonlös palatal frikativa [ç], liknande tyskt ”ich”-ljud. Det är INTE samma ljud som svenskt tj-/kj-/k-ljud [ɕ]. Öva på t.ex. kjøpe [’çøːpə], kino [’çiːnu].
R-ljudet: Kan vara antingen tungspets-R [r] (vanligast i öst) eller skorrande tungrots-R [ʀ] (vanligt i väst och syd), liknande variationen i svenskan.
Stumma bokstäver: d är ofta stumt i slutet av ord (god [guː]) och efter l, n, r (kveld [kvell], gård [går]). g är ofta stumt i slutet av ord (hyggelig [hüge’li]) och i jeg/meg/deg. h är stumt i hv- (hva [va]). t är stumt i bestämd form neutrum singular (huset [’hüːse]).
Uttal av Jeg/Meg/Deg: jeg [jæi], meg [mæi], deg [dæi].

Norskt språk och kultur

Språket speglar Norges historia, natur och samhälle.

Dialektrikedom: Norge har en mycket stor dialektal variation, och dialekter har hög status och används ofta i tal även i formella sammanhang. Skillnaden mellan bokmål och nynorska speglar denna mångfald.
Natur och Friluftsliv: Kärleken till naturen är djupt rotad, vilket syns i språket med många ord för fjäll, fjordar och utomhusaktiviteter (friluftsliv).
Litteratur: Norge har en stark litterär tradition med världsnamn som Henrik Ibsen, Knut Hamsun, Sigrid Undset och moderna författare som Karl Ove Knausgård och Jo Nesbø.
Jämlikhet: Det norska samhället präglas av en strävan efter jämlikhet, vilket också återspeglas i ett relativt informellt tilltalssätt.

Inlärningstips

Dra nytta av din svenska men var uppmärksam på skillnaderna:

Fokusera på hörförståelse och uttal: Lyssna intensivt på norska (NRK radio/TV, poddar, musik). Härma tonelaget och de specifika ljuden (kj, stumma bokstäver).
Lär dig ”falska vänner”: Ord som ser lika ut men betyder olika saker (rolig = lugn, rar = konstig, semester = termin, frokost = lunch, lunsj = lunch, morgenmad är inte norskt).
Var medveten om skriftspråken: Förstå skillnaden mellan bokmål och nynorska, även om bokmål är vanligast att möta.
Använd svensk-norska resurser: Det finns gott om ordböcker och guider som jämför språken.
Våga prata! Norrmän är vana vid svenskar och uppskattar försök. Ni förstår oftast varandra med lite ansträngning.

Exempeldialoger

Se hur ett samtal i Norge kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Kari: Hei! Hvordan har du det? (Hej! Hur mår du?) – hej! VOR-dan har dü de?

Ole: Hei! Bare bra, takk. Og du? (Hej! Bara bra, tack. Och du?) – hej! BA-re bra, takk. å dü?

Kari: Jeg har det også bra. Hva heter du? (Jag mår också bra. Vad heter du?) – jæi har de Å-så bra. va HEE-ter dü?

Ole: Jeg heter Ole. Og du? (Jag heter Ole. Och du?) – jæi HEE-ter OO-le. å dü?

Kari: Jeg heter Kari. Hyggelig å møte deg. (Jag heter Kari. Trevligt att träffas.) – jæi HEE-ter KAA-ri. HÜG-ge-li å MÖÖ-te dæi.

Dialog 2: beställa kaffe och vaffel

Kunde (Kund): Unnskyld! Kan jeg få bestille? (Ursäkta! Kan jag få beställa?) – ÜN-shyll! kan jai få be-STIL-le?

Servitør (Servitör): Ja, vær så god? (Ja, varsågod?) – ja, vær så GOO?

Kunde: Jeg vil gjerne ha en kaffe og en vaffel med syltetøy og rømme, takk. (Jag vill gärna ha en kaffe och en våffla med sylt och gräddfil, tack.) – jæi vil JÄR-ne ha en KAF-fe å en VAF-fel me SÜL-te-töy å RÖM-me, takk.

Servitør: Ok. Noe annet? (Okej. Något annat?) – o-KEJ. NO-e AN-net?

Kunde: Nei, takk. Det var alt. (Nej, tack. Det var allt.) – næi, takk. de var ALT.

Servitør: Greit. Kommer straks. (Okej. Kommer strax.) – græit. KOMM-er straks.

Att lära sig förstå och kommunicera på norska är en investering i nordisk gemenskap och öppnar dörren till vårt västra grannland. Lykke til! (Lycka till!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.