Nederländska ord och fraser som är bra att kunna

Hallo! Lär dig nederländska – fraser för Amsterdam och vidare

Nederländska (Nederlands) är ett dynamiskt västgermanskt språk som talas som modersmål av över 24 miljoner människor, främst i Nederländerna och den norra delen av Belgien (Flandern). Det är också officiellt språk i Surinam och på flera öar i Karibien (Aruba, Curaçao, Sint Maarten). Som ett officiellt EU-språk och med starka historiska och ekonomiska band till Sverige, är nederländska ett relevant och givande språk för svenskar att bekanta sig med.

Tack vare det nära släktskapet inom den germanska språkfamiljen är nederländska ofta relativt lättillgängligt för svenskar, särskilt när det gäller läsförståelse och grundläggande ordförråd. Många ord liknar svenska, engelska eller tyska motsvarigheter. De största utmaningarna ligger oftast i uttalet – särskilt det nederländska G/CH-ljudet och diftongerna – samt i vissa grammatiska strukturer som ordföljden i bisatser och systemet med två genus (de-ord och het-ord). Att kunna några grundläggande fraser och förstå lite om språkets uppbyggnad och uttal är ett utmärkt sätt att underlätta kommunikation och visa intresse, oavsett om du reser till Amsterdam, arbetar med nederländska kollegor eller bara är språkintresserad. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardnederländska med uttalsguide anpassad därefter.

Alfabet och skrift – latinskt och relativt fonetiskt

Nederländska skrivs med det vanliga latinska alfabetet om 26 bokstäver.

Alfabetet: A-Z. Bokstäverna Q, X, Y används främst i lånord.
Digrafen IJ ij: Denna bokstavskombination har en speciell status. Den representerar diftongen /ɛi/ (ungefär ’aj’) och behandlas ofta som en enda enhet, särskilt i handskrift och vid versalisering i början av namn eller meningar (både I och J blir då versaler: IJsselmeer).
Stavning och uttal: Stavningen är relativt standardiserad och reglerad av Nederlandse Taalunie (den nederländska språkunionen, gemensam för Nederländerna och Belgien). Den är i hög grad fonetisk, men med viktiga regler för vissa bokstäver och kombinationer som måste läras in:
- G/CH: Se avsnittet om uttal. Det hårda, skorrande ljudet är karakteristiskt.
- Diftonger: ij/ei, ui, ou/au har specifika uttal (se uttal).
- Vokallängd: Markeras oftast genom stavningen. Enkel vokal i öppen stavelse är lång (t.ex. maken ’göra’ – långt a). Enkel vokal i sluten stavelse är kort (t.ex. mak ’tam’ – kort a). Dubbel vokal är alltid lång (t.ex. maan ’måne’). Dubbel konsonant efter vokal markerar att vokalen är kort (t.ex. maken vs. makker ’kompis’).

Relationen till flamländska, afrikaans och tyska

Nederländskan har nära band till flera andra språk.

Nederländska vs. Flamländska (Vlaams): Som nämnts i introduktionen är det officiella skriftspråket gemensamt för Nederländerna och Flandern (Belgien). ”Flamländska” syftar på den talade varianten i Belgien, som främst skiljer sig i uttal (mjukt G, annan melodi), visst ordförråd (fler franska lån) och ibland en mer konservativ grammatik. Standardnederländska i denna guide fokuserar på uttalet i Nederländerna.
Afrikaans: Detta språk, som talas i Sydafrika och Namibia, utvecklades ur den nederländska som talades av kolonisatörer på 1600-talet. Det har genomgått betydande förenklingar i grammatiken (t.ex. förlust av de flesta verbböjningar) och har influenser från afrikanska språk och engelska, men är fortfarande till stor del begripligt för nederländsktalande.
Tyska: Nederländska är nära besläktat med tyska, särskilt lågtyska dialekter. Grammatiken är dock betydligt enklare i nederländskan (t.ex. färre kasus, enklare verbböjning). Många grundläggande ord är lika eller mycket lika.
Engelska: Också ett västgermanskt språk, men med större romanskt inflytande än nederländskan. Det finns många gemensamma rötter och lånord åt båda håll.

Hälsningsfraser – börja med hallo och ett leende

Från ett enkelt Hallo eller Hoi till ett artigt Goedendag – inled dina nederländska samtal med rätt hälsning.

Hej – Hallo – HA-lo
Hej (vardagligt) – Hoi / Hey – hoi / hei
God morgon – Goedemorgen – GHOO-de-MOR-khen (kh=hårt, skorrande ch-ljud)
God förmiddag/dag – Goedemiddag – GHOO-de-MID-dakh (kh=hårt ch)
God kväll – Goedenavond – ghoo-de-NAA-vont
God natt / Sov gott – Goedenacht / Welterusten – ghoo-de-NAKHT / VEL-te-rös-ten (ch/g=hårt ch)
Hej / Hejdå (neutralt, vanligt) – Dag – dakh
Vi ses / På återseende – Tot ziens – tot SIINS (z=s)
Hejdå (informellt) – Doei / Doeg – dooi / dookh
Vi ses! (”Tills titt!”) – Tot kijk! – tot KAIK!
Välkommen – Welkom – VEL-kom

Artighetsfraser – tala med beleefdheid (artighet)

Dank u wel (formellt tack) och Alstublieft (formellt varsågod/snälla) är grunden – visa nederländsk hövlighet. Kom ihåg att skilja mellan artigt u (Ni) och informellt je/jij (du).

Tack (informellt) – Dank je (wel) – DANK ye (vel)
Tack (formellt) – Dank u (wel) – DANK ü (vel)
Tack så mycket / Hjärtligt tack – Hartelijk dank / Heel erg bedankt – HAR-te-lek dank / heel erkh be-DANKT (ch=hårt ch)
Snälla / Varsågod (informellt) – Alsjeblieft – ALS-ye-bliift
Snälla / Varsågod (formellt) – Alstublieft – ALS-tu-bliift
Varsågod (svar på tack, ”Gärna gjort”) – Graag gedaan – GHRAACH ghe-DAAN (gh/g=hårt ch)
Ingen orsak (”Inget att tacka för”) – Niets te danken – niits te DANG-ken
Ursäkta / Förlåt (vanliga lånord) – Sorry / Pardon – SOR-ri / par-DON
Ursäkta mig (formellt) – Pardon / Neemt u mij niet kwalijk – par-DON / neemt ü mei niit KVA-lek
Ingen fara / Inga problem – Geen probleem – GHEEN pro-BLEEM
Det gör inget (”Det ger inte”) – Dat geeft niet – dat GHEEFT niit

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (naam) och ursprung (vandaan).

Hur mår ni? (formellt, ”Hur gör Ni det?”) – Hoe maakt u het? – hoo MAAKT ü het?
Hur mår du? (informellt) – Hoe maak je het? – hoo MAAK ye het?
Hur går det (med er/dig)? (vanligt) – Hoe gaat het (met u/jou)? – hoo GHAAT het (met ü/yau)?
Bra, tack (formellt / informellt) – Goed, dank u / dank je – ghoot, dank ü / dank ye
Mycket bra – Heel goed / Prima – heel GHOOT / PRII-ma
Och med er/dig? – En met u/jou? – en met ü / yau?
Vad heter ni? (formellt) – Hoe heet u? – hoo HEET ü?
Vad heter du? (informellt) – Hoe heet je? – hoo HEET ye?
Jag heter … – Ik heet … / Mijn naam is … – ik HEET … / mein NAAM is …
Varifrån kommer ni? (formellt) – Waar komt u vandaan? – vaar KOMT ü van-DAAN?
Varifrån kommer du? (informellt) – Waar kom je vandaan? – vaar KOM ye van-DAAN?
Jag kommer från Sverige – Ik kom uit Zweden – ik kom ÖYT SVEJ-den
Var bor ni/du? (formellt / informellt) – Waar woont u? / Waar woon je? – vaar WOONT ü? / vaar WOON ye?
Trevligt att träffas (”Angenämt”) – Aangenaam (kennis te maken) – AAN-ghe-naam (KEN-nis te MAA-ken)
Varför? – Waarom? – vaa-ROM?
När? – Wanneer? – wan-NEER?
Var? – Waar? – vaar?
Vem? – Wie? – vii?
Hur? – Hoe? – hoo?
Vad? – Wat? – vat?

Kunskap och förståelse

Viktiga fraser för att visa om du förstår (begrijpt) eller behöver hjälp.

Jag förstår – Ik begrijp het – ik be-GHREIP het
Jag förstår inte – Ik begrijp het niet – ik be-GHREIP het niit
Jag vet – Ik weet het – ik WEET het
Jag vet inte – Ik weet het niet – ik WEET het niit
Talar ni nederländska? (formellt) – Spreekt u Nederlands? – spreekt ü NEE-der-lants?
Jag talar lite nederländska – Ik spreek een beetje Nederlands – ik spreek em BEE-tje NEE-der-lants
Vad betyder detta? – Wat betekent dit? – vat be-TEE-kent dit?
Kan ni upprepa det, snälla? (formellt) – Kunt u dat herhalen, alstublieft? – kunt ü dat her-HAA-len, ALS-tu-bliift?
Kan ni tala långsammare, snälla? (formellt) – Kunt u langzamer spreken, alstublieft? – kunt ü LANG-zaa-mer SPREE-ken, ALS-tu-bliift?

Känslor och tillstånd

Berätta om du är hungrig (honger), trött (moe) eller glad (blij).

Jag är hungrig (”Jag har hunger”) – Ik heb honger – ik hep HONG-er
Jag är törstig (”Jag har törst”) – Ik heb dorst – ik hep DORST
Jag är trött – Ik ben moe – ik ben MOO
Jag är sjuk – Ik ben ziek – ik ben ZIEK
Jag är glad – Ik ben blij – ik ben BLAI
Jag är ledsen – Ik ben verdrietig – ik ben ver-DRIE-tich
Jag fryser (”Jag har kallt”) – Ik heb het koud – ik hep het KAUT
Jag är varm (”Jag har varmt”) – Ik heb het warm – ik hep het WARM
Jag behöver hjälp – Ik heb hulp nodig – ik hep HULP NOO-dich

Relationer och komplimanger

Ord för att visa uppskattning och värme till vänner (vrienden) och familj (familie).

Jag älskar dig / Jag håller av dig – Ik hou van jou – ik HOW fan YAU
Jag tycker om dig – Ik vind je leuk / Ik mag je graag – ik vint ye LÖK / ik mach ye GHRAACH
Du är vacker (om kvinna) – Je bent mooi – ye bent MOOJ
Du är snygg (om man) – Je bent knap – ye bent KNAP
Du är snäll – Je bent vriendelijk / Je bent aardig – ye bent VRIIN-de-lek / ye bent AAR-dich
Du är min vän (m / f) – Je bent mijn vriend / vriendin – ye bent mein VRIINT / vrin-DIN
Jag saknar dig – Ik mis je – ik MIS ye
Familj – Familie – fa-MII-lie
Pappa (far / pappa vard.) – Vader / Papa / Pap – VAA-der / PA-pa / pap
Mamma (mor / mamma vard.) – Moeder / Mama / Mam – MOO-der / MA-ma / mam
Bror – Broer – broor
Syster – Zus / Zuster – zus / ZUS-ter

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ en koffie, en biertje eller kanske Hollandse Nieuwe (holländsk ny sill) och beröm maten (lekker) – praktiskt för café- och restaurangbesöket.

Mat – Eten – EE-ten
Dryck – Drinken / Drank – DRIN-ken / drank
Bröd – Brood – broot
Ost (Gouda, Edam etc.) – Kaas – kaas
Vatten (med/utan kolsyra) – Water (met prik / zonder prik) – VAA-ter (met PRIK / ZON-der prik)
Kaffe (med mjölk) – Koffie (met melk) – KOF-fi (met MELK)
Te – Thee – tee
Öl (litet glas) – Bier / Biertje – bier / BIIR-tje
Vin (rött / vitt / rosé) – Wijn (rode / witte / rosé) – wein (ROO-de / VIT-te / ro-SEE)
Pommes frites – Patat / Friet – pa-TAT / friit (Patat vanligare i NL, Friet i BE)
Potatismos med grönsaker – Stamppot – STAMP-pot
Ärtsoppa – Erwtensoep / Snert – ERW-ten-soop / snert
Sill (nyfångad) – Hollandse Nieuwe / Haring – HOL-land-se NIEU-we / HAA-ring
Sirapsvåffla – Stroopwafel – STROOP-vaa-fel
Vad är detta? – Wat is dit? – vat is dit?
Jag skulle vilja ha… (”Jag vill gärna…”) – Ik wil graag… / Ik zou graag… willen – ik vil GHRAACH… / ik ZAU ghraag … VIL-len
Kan jag få menyn, tack? (formellt) – Mag ik de kaart, alstublieft? – mach ik de KAART, ALS-tu-bliift?
Vad rekommenderar ni? (formellt) – Wat raadt u aan? – vat raat ü AAN?
En öl, tack (artigt) – Een biertje, alstublieft – een BIIR-tje, ALS-tu-bliift
Det är gott! – Het is lekker! – het is LEK-ker!
Mycket gott! – Heel lekker! – heel LEK-ker!
Smaklig måltid! – Eet smakelijk! – eet SMAA-ke-lek!
Kan jag få notan, tack? (formellt) – Mag ik de rekening, alstublieft? – mach ik de REE-ke-ning, ALS-tu-bliift?
Jag är mätt – Ik heb genoeg gehad / Ik zit vol – ik hep ge-NOOCH ge-HAT / ik zit FOL (ch=hårt ch)

Shopping och vardagliga situationer

Hantera köp och frågor om pris (prijs) när du utforskar nederländska butiker (winkels).

Hur mycket kostar detta? – Hoeveel kost dit? – hoo-FEEL kost dit?
Vad kostar det? – Wat kost het? – vat kost het?
Det är för dyrt – Dat is te duur – dat is te DYR
Det är billigt – Dat is goedkoop – dat is ghood-KOOP
Har ni något billigare? (formellt ”Ni”) – Heeft u iets goedkopers? – heeft ü iets ghood-KOO-pers?
Har du något billigare? (informellt) – Heb je iets goedkopers? – hep ye iets ghood-KOO-pers?
Jag tittar bara – Ik kijk alleen maar – ik kaik a-LEEN maar
Jag vill köpa detta – Ik wil dit kopen – ik vil dit KOO-pen
Affär – Winkel – VIN-kel
Marknad – Markt – markt
Kan jag betala med kort? – Kan ik pinnen? / Kan ik met kaart betalen? – kan ik PIN-nen? / kan ik met KAART be-TAA-len? (Pinnen = betala med kort)
Pengar – Geld – gheld
Valuta – Euro – Ö-ro

Siffror (1-10)

Grundläggande räkneord på nederländska.

1 – Eén – een (ofta med accent)
2 – Twee – tvee
3 – Drie – drii
4 – Vier – vier
5 – Vijf – veif
6 – Zes – zes
7 – Zeven – ZEE-ven
8 – Acht – acht
9 – Negen – NEE-ghen
10 – Tien – tien

Högre tal: 11 = elf, 12 = twaalf, 13 = dertien, 20 = twintig, 100 = honderd, 1000 = duizend.

Tid och dagar

Håll koll på tijd (tid).

Nu – Nu – ny
Idag – Vandaag – van-DAACH
Imorgon – Morgen – MOR-ghen
Igår – Gisteren – GHIS-te-ren
Morgon – Ochtend / Morgen – OCH-tend / MOR-ghen
Eftermiddag – Middag / Namiddag – MID-dach / NAA-mid-dach
Kväll – Avond – AA-vont
Natt – Nacht – nacht
Måndag – Maandag – MAAN-dach
Tisdag – Dinsdag – DINS-dach
Onsdag – Woensdag – WOENS-dach
Torsdag – Donderdag – DON-der-dach
Fredag – Vrijdag – VREI-dach
Lördag – Zaterdag – ZAA-ter-dach
Söndag – Zondag – ZON-dach
Vad är klockan? (”Hur sent är det?”) – Hoe laat is het? – hoo LAAT is het?

Småord och reaktioner

Ja, Nee, Misschien – de korta orden som behövs i varje konversation.

Ja – Ja – ja
Nej – Nee – neej
Okej – Oké – o-KEE
Kanske – Misschien – mis-KHIIN
Verkligen? – Echt? / Werkelijk? – echt? / VER-ke-lek?
Naturligtvis / Självklart – Natuurlijk / Jazeker – na-TYYR-lek / ja-ZEE-ker

Grundläggande grammatik – likheter med tyska och svenska

Nederländska är ett västgermanskt språk med en grammatik som påminner om tyska och svenska, men ofta är enklare.

Ordföljd: Huvudregeln är V2 (verbet på andra plats) i huvudsatser, precis som i svenska och tyska. Ex: Ik spreek Nederlands (Jag talar nederländska). Vandaag spreek ik Nederlands (Idag talar jag nederländska). I bisatser placeras det finita verbet normalt sist (SOV-tendens). Ex: …omdat ik Nederlands spreek (…eftersom jag nederländska talar).
Genus (De/Het): Nederländska har två grammatiska genus för substantiv i singular: utrum (maskulinum/femininum sammanslagna) som tar den bestämda artikeln de, och neutrum som tar den bestämda artikeln het (ofta förkortat ’t). I plural används alltid de. Den obestämda artikeln är een för båda genus. Att lära sig vilket genus ett substantiv har (de-ord eller het-ord) är viktigt för korrekt grammatik (särskilt adjektivböjning).
Adjektiv: Böjs vanligtvis genom att lägga till -e, utom när adjektivet står framför ett obestämt het-ord i singular. Ex: de grote auto (den stora bilen), het grote huis (det stora huset), een grote auto, een groot huis (ett stort hus).
Verb: Konjugationen är relativt enkel. I presens har verbet oftast bara två former (stam och stam +t). Ex: ik werk, jij werkt, hij/zij/het werkt, wij/jullie/zij werken. Preteritum (dåtid) för svaga verb bildas med -te/-de. Perfekt och pluskvamperfekt bildas med hjälpverben hebben (ha) eller zijn (vara) + perfekt particip.
Diminutiv (-je): Nederländska använder diminutivsuffixet -je (och varianter som -tje, -pje, -kje, -etje) mycket flitigt för att uttrycka litenhet, tillgivenhet eller ibland för att bilda helt nya ord. Alla diminutiver är het-ord. Ex: huis -> huisje, bloem -> bloemetje (blomma), kind -> kindje.
Artigt tilltal (u): Pronomenet u används som artigt ”Ni” (både singular och plural) och tar samma verbform som 3:e person singular (hij/zij/het).

Uttalstips för svenskar (standardnederländskt)

Fokusera på G/CH-ljudet och diftongerna för att närma dig ett nederländskt uttal.

Hårt G och CH [χ/x]: I standardnederländska (Nederländerna) uttalas både g och ch oftast som en tonlös velar eller uvular frikativa – ett **skorrande ach-ljud** långt bak i halsen. Detta skiljer sig markant från det mjukare ljudet i Flandern och från svenskans g/k. Öva på ord som goed (bra), dag (dag), acht (åtta).
Diftonger:
- ij / ei: Uttalas [ɛi] eller [ɑi], ungefär som ’aj’. Ex: tijd [tɛit], klein [klɛin].
- ui: Uttalas [œy], ett ljud mellan ’ö’ och ’y’, liknande ’öj’. Ex: huis [hœys].
- ou / au: Uttalas [ɔu], liknande ’åo’. Ex: koud [kɔut], blauw (blå) [blɔu].
Vokaler: oe uttalas [u] (som svenskt ’o’ i ”sol”). eu uttalas [ø] (som svenskt ’ö’ i ”söt”). Långa vokaler (aa, ee, oo, uu) är tydligt längre än korta (a, e, o, u).
Finalt -n: I ändelsen -en (t.ex. i verbens infinitiv och plural) uttalas ’n’ ofta inte i vardagligt tal (t.ex. lopen ’gå’ -> LO-pe).
R-ljudet: Kan variera, både tungspets-r och tungrots-r (skorrande) förekommer.

Nederländskt språk och kultur

Språket är en nyckel till Nederländernas rika historia och kultur.

Historia: Språket utvecklades ur fornfrankiska och har en guldålder under 1600-talet då Nederländerna var en världsledande handelsnation och kulturellt centrum (Rembrandt, Vermeer, Spinoza).
Nederlandse Taalunie: Den officiella språkvården sköts gemensamt av Nederländerna, Flandern (Belgien) och Surinam genom denna organisation.
Kultur: Känd för sin konsthistoria, liberala värderingar, arkitektur (kanalhus), kampen mot vattnet (vallar, poldrar), och en relativt direkt och öppen kommunikationsstil.
Internationell prägel: Landet har alltid varit ett centrum för internationell handel och har en hög andel engelsktalande.

Inlärningstips

Dra nytta av de germanska rötterna men fokusera på skillnaderna:

Öva på G/CH och diftonger: Korrekt uttal av dessa ljud gör stor skillnad.
Lär dig De/Het-orden: Att veta substantivens genus är nödvändigt för korrekt grammatik. Lär dig dem tillsammans med orden.
Fokusera på ordföljden: Bemästra V2-regeln i huvudsatser och att verbet flyttas till slutet i bisatser.
Använd diminutiver: Lär dig känna igen och använda det vanliga -je-suffixet.
Använd nederländska medier: Lyssna på radio (NPO), se på TV (NOS, RTL) och läs nyheter online för att vänja örat och bygga ordförråd.
Jämför med tyska/engelska: Likheterna kan hjälpa, men var uppmärksam på ”falska vänner” och grammatiska skillnader.

Exempeldialoger

Se hur ett samtal på ett café i Amsterdam kan låta (standardnederländskt uttal).

Dialog 1: enkel hälsning

Piet: Hallo! Hoe gaat het? (Hej! Hur går det?) – HA-lo! hoo GHAAT het?

Anna: Hallo! Goed, dank je. En met jou? (Hej! Bra, tack. Och med dig?) – HA-lo! ghoot, dank ye. en met YAU?

Piet: Ook goed. Ik heet Piet. Hoe heet je? (Också bra. Jag heter Piet. Vad heter du?) – ook ghoot. ik HEET piit. hoo HEET ye?

Anna: Ik heet Anna. Aangenaam. (Jag heter Anna. Angenämt.) – ik HEET AN-na. AAN-ghe-naam.

Dialog 2: beställa kaffe och stroopwafel

Klant (Kund): Pardon! Mag ik bestellen? (Ursäkta! Får jag beställa?) – par-DON! mach ik be-STEL-len?

Ober (Servitör): Ja, natuurlijk. Zegt u het maar. (Ja, naturligtvis. Säg ni det bara.) – ja, na-TYYR-lek. zecht ü het maar.

Klant: Ik wil graag een koffie en een stroopwafel, alstublieft. (Jag vill gärna ha en kaffe och en stroopwafel, tack.) – ik vil GHRAACH een KOF-fi en een STROOP-vaa-fel, ALS-tu-bliift.

Ober: Oké. Anders nog iets? (Okej. Annars något mer?) – o-KEE. AN-ders noch iets?

Klant: Nee, dank u. Dat is alles. (Nej, tack. Det är allt.) – neej, dank ü. dat is AL-les.

Ober: Prima. Alstublieft. (Utmärkt. Varsågod.) – PRII-ma. ALS-tu-bliift.

Att lära sig nederländska ger tillgång till en rik kultur och underlättar kontakter i hjärtat av Europa. Veel succes! (Lycka till!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.