Maltesiska för svenskar – användbara fraser på ett språk där arabiskt ursprung möter europeisk struktur
Maltesiska (Malti) är ett språk som bär på en helt unik historia och identitet. Det är det nationella språket på Malta och ett av Europeiska unionens officiella språk, talat av cirka en halv miljon människor på de maltesiska öarna och i diasporan. Språkets särställning ligger i dess ursprung: maltesiska är det enda semitiska språket i världen som skrivs med det latinska alfabetet och har officiell status inom EU. Det utvecklades ursprungligen från siciliansk arabiska (en dialekt som talades på Sicilien och Malta under medeltiden efter den arabiska erövringen) men har sedan dess genomgått en kraftig påverkan från främst italienska (och dess sicilianska dialekt) samt, under senare tid, engelska. Resultatet är ett fascinerande hybridspråk med en semitisk grammatisk kärna och ett ordförråd som är en rik blandning av arabiska och romanska (främst italienska/sicilianska) rötter.
För svenskar som besöker Malta – med dess soliga klimat, rika historia från Johanniterriddarna och förhistoriska tempel – eller möter malteser i andra sammanhang, kan även grundläggande kunskaper i maltesiska vara en fantastisk dörröppnare. Även om engelska är ett andra officiellt språk och mycket utbrett, visar det stor respekt och uppskattning att använda några fraser på öns eget, unika språk. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardmaltesiska, med latinsk skrift, en förenklad uttalsguide och svensk översättning.
Alfabet och skrift – latinskt med semitiska ljud
Maltesiska skrivs med en anpassad version av det latinska alfabetet med 29 bokstäver.
- Alfabetet: A, B, Ċ, D, E, F, Ġ, G, Għ, H, Ħ, I, Ie, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, V, W, X, Ż, Z. (Y används endast i lånord).
- Fonetisk princip (med specialtecken): Skriften är i hög grad fonetisk när man väl har lärt sig ljudvärdet för de speciella bokstäverna och digraferna.
- Specialbokstäver och digrafer att notera:
- Ċ ċ: Uttalas som svenskt ’tj’-ljud [tʃ]. Ex: ċikkulata (choklad) -> tchik-ku-LA-ta.
- Ġ ġ: Uttalas som tonande ’dj’-ljud [dʒ], som i engelska ”judge”. Ex: ġelat (glass) -> JE-lat.
- Ħ ħ: En tonlös faryngal frikativa [ħ]. Ett ”väsande” H-ljud som produceras långt bak i svalget. Finns i arabiska. Ex: ħobż (bröd) -> HOBZ.
- Ż ż: Uttalas som tonande ’s’ [z]. Ex: żero (noll) -> ZE-ro.
- Għ għ: Denna digraf är oftast stum i modern maltesiska, men den har en viktig funktion: den faryngaliserar och förlänger ofta den efterföljande eller föregående vokalen (särskilt /a/ och /o/, som får ett djupare, bakre uttal). Ex: għaxra (tio) -> ASH-ra (med ett lite ”djupt” a-ljud). Den kan ses som en rest av det arabiska ’ayn-ljudet.
- Q q: Representerar ett glottalstopp [ʔ], pausen i engelska ”uh-oh!”. Mycket vanligt och viktigt att uttala. Ex: suq (marknad) -> SOO’.
- H h: Är ofta stumt, särskilt i slutet av ord, men kan uttalas svagt i vissa positioner.
- Ie ie: Representerar en lång vokal, antingen [iɛ] eller [iː] beroende på dialekt. Ex: bieb (dörr) -> bieb/biib.
- X x: Uttalas som svenskt ’sj’-ljud [ʃ]. Ex: xemx (sol) -> shemsh.
- Z z: Uttalas oftast som tonlöst ’ts’ [ts] (som i pizza), men ibland tonande [dz].
Språkets struktur – en semitisk-romansk blandning
Maltesiskans unika historia har skapat en fascinerande språklig mix.
- Semitisk kärna: Den grundläggande grammatiken, särskilt verbsystemet och mycket av kärnvokabulären (vardagsord, pronomen, siffror), härstammar från den siculo-arabiska dialekt som talades på Malta fram till ca 1200-talet. Detta syns i:
- Trekonsonantsrötter: Många verb och substantiv bygger på en rot av tre konsonanter (som K-T-B för ’skriva’), som böjs genom vokalbyten och tillägg av affix (även om systemet är mindre genomgående än i klassisk arabiska).
- Verbmönster: Verbkonjugationen följer ofta semitiska mönster med prefix och suffix för person, numerus och genus.
- Artikelassimilation: Den bestämda artikeln il- assimileras till ”solbokstäver” (t.ex. id-dar ’huset’, ix-xemx ’solen’), precis som i arabiska.
- ”Brutna” pluralformer: Vissa substantiv bildar plural genom inre vokalbyten (t.ex. ktieb ’bok’, kotba ’böcker’).
- Romanskt (Italienskt/Sicilianskt) inflytande: Under århundraden av nära kontakt med Sicilien och Italien har maltesiskan lånat in en enorm mängd ord, särskilt inom områden som administration, kultur, teknik och mat. Uppskattningsvis 30-50% av ordförrådet har romanskt ursprung. Detta har också påverkat viss syntax och meningsbyggnad.
- Engelskt inflytande: Under den brittiska kolonialtiden (1800-1964) och genom globaliseringen har många engelska ord lånats in, särskilt inom teknik och modern kultur.
Resultatet är ett språk som låter semitiskt i sin grundstruktur men är fullt av igenkännbara romanska ord.
Hälsningsfraser – hälsa med bonġu och ett leende
Från ett morgonpiggt Bonġu (från italienska/franska) till ett kvällsvänligt Il-lejla t-tajba – hälsa på maltesiska.
- God dag / Hej (fram till ca kl 12-14) – Bonġu – BÅN-ju (ġ=/dʒ/)
- God eftermiddag/kväll (efter ca 14) – Bonswa – bån-SWA (från franska)
- God kväll (alternativ) – Il-lejla t-tajba – il-LEY-la tat-TAJ-ba (”Den goda kvällen”)
- God natt – Il-lejl it-tajjeb – il-LEYL it-TAJ-jeb (”Den goda natten”)
- Hej / Hejdå (informellt, lånord) – Ċaw – chaw (ċ=/tʃ/)
- Hej då (”Hälsa”) – Saħħa – SAH-ha (ħ=/ħ/) (Kan också användas som ”skål”, men undviks här)
- Vi ses (till flera / till en) – Narakom / Narak – na-RAW-kom / NA-rak
- Vi ses senare – Narak aktar tard – NA-rak AK-tar tart
- Välkommen – Merħba – MERH-ba (ħ=/ħ/)
- Hur mår du/ni? (inf./pl./form.) – Kif int? / Kif intkom? – ki-FINT? / ki-FINT-kom?
- Jag mår bra (Bra, tack) – Tajjeb, grazzi – TAJ-jeb, GRAT-tsi
Artighetsfraser – tala med rispett
Grazzi (Tack) och det användbara Jekk jogħġbok (Snälla/Varsågod) är grunden – visa respekt på Medelhavets unika ö.
- Tack – Grazzi – GRAT-tsi
- Tack så mycket – Grazzi ħafna – GRAT-tsi HAF-na (ħ=/ħ/)
- Varsågod / Snälla (”Om det behagar dig/er”) – Jekk jogħġbok – jekk JÅJ-bok (ġ=/dʒ/, għ stumt)
- Varsågod (svar på tack, ”Finns inget varför”) – M’hemmx mn’hiex – memmsh mni-ESH
- Varsågod (svar på tack, ”Inget”) – Xejn – sheyn (x=/ʃ/)
- Ursäkta (formellt / informellt) – Skużani / Skużi – skoo-ZA-ni / SKOO-zi (z=s)
- Förlåt (”Förlåt mig”) – Aħfirli – AH-fir-li (ħ=/ħ/)
- Ingen fara / Det är inget problem (”Finns inte problem”) – M’hemmx problema – memmsh pro-BLE-ma
Frågor och presentation
Lär känna nya människor genom att fråga om namn (isem) och ursprung (minn fejn).
- Och du/ni? (informellt / plural/formellt) – U int? / U intkom? – u INT? / u int-KOM?
- Vad heter du? (”Vad [är] ditt namn?”) – X’jismek? – SHIS-mek? (X=/ʃ/)
- Jag heter … (”Jag mitt namn [är]…”) – Jien jisimni … – JI-en YI-sim-ni …
- Var kommer du ifrån? (”Från var [är] du?”) – Minn fejn int? – minn FEYN int?
- Jag är från Sverige – Jien minn l-Iżvezja – JI-en minn liz-VE-tsja (ż=/z/)
- Var bor du/ni? (inf./form.) – Fejn toqgħod? / Fejn toqogħdu? – fejn TÅ’-od? / fejn to-’O-du? (q=/ʔ/, għ stumt)
- Vad gör du/ni? (Vad jobbar du/ni med?) – X’tagħmel? / X’tagħmlu? – SHTA’-mel? / SHTA’-mlu? (għ stumt)
- Jag är student (m / f) – Jien student / studentessa – JI-en stu-DENT / stu-den-TES-sa
- Trevligt att träffas (”Jag har nöje”) – Għandi pjaċir – AN-di pja-CHIR (għ stumt, ċ=/tʃ/)
- Varför? (”För vad?”) – Għaliex? – aa-LIESH? (għ stumt, x=/ʃ/)
- När? – Meta? – ME-ta?
- Var? – Fejn? – fejn?
- Vem? – Min? – min?
- Hur? – Kif? – kiif?
Kunskap och förståelse
Viktiga fraser för att bekräfta förståelse (nifhem) eller be om hjälp.
- Jag förstår – Nifhem – NIF-hem
- Jag förstår inte – Ma nifhimx – ma NIF-himsh (x=/ʃ/)
- Jag vet – Naf – naf
- Jag vet inte – Ma nafx – ma nafsh
- Talar du engelska? (”Du talar med engelska?”) – Titkellem bl-Ingliż? – tit-KEL-lem blin-GLIZ? (ż=/z/)
- Jag talar lite maltesiska – Nitkellem ftit bil-Malti – nit-KEL-lem FTIT bil-MAL-ti
- Vad betyder detta? (”Detta vad betyder?”) – Dan xi jfisser? – dan shi JFIS-ser?
- Kan ni upprepa, snälla? (formellt) – Tista’ tirrepeti, jekk jogħġbok? – TIS-ta’ tir-re-PE-ti, jekk JÅJ-bok? (q=/ʔ/)
- Kan ni tala långsammare, snälla? (formellt) – Tista’ titkellem aktar bil-mod, jekk jogħġbok? – TIS-ta’ tit-KEL-lem AK-tar bil-MOD, jekk JÅJ-bok?
Känslor och tillstånd
Uttryck hunger (ġuħ), trötthet (għajjien) eller glädje (ferħan). Strukturen ”Għandi l-…” (Jag har …) är vanlig för fysiska tillstånd.
- Jag är hungrig (”Jag har hungern”) – Għandi l-ġuħ – AN-di l-juuħ (għ stumt, ġ=/dʒ/, ħ=/ħ/)
- Jag är törstig (”Jag har törsten”) – Għandi l-għatx – AN-di l-aatsh (għ stumt, x=/ʃ/)
- Jag är trött (m / f) – Jien għajjien / għajjiena – JI-en aj-JYEN / aj-JYE-na (għ stumt)
- Jag är sjuk (m / f) – Jien marid / marida – JI-en MA-rid / ma-RI-da
- Jag är glad (m / f) – Jien ferħan / ferħana – JI-en fer-HAN / fer-HA-na (ħ=/ħ/)
- Jag är ledsen (m / f) – Jien imnikket / imnikkta – JI-en im-NIK-ket / im-NIK-ta
- Jag fryser (”Jag har kylan”) – Għandi l-bard – AN-di l-bart
- Jag är varm (”Jag har hettan”) – Għandi s-sħana – AN-di s-SHA-na (ħ=/ħ/)
- Jag behöver hjälp (”Jag har behov av hjälpen”) – Għandi bżonn l-għajnuna – AN-di bzånn laj-NOO-na (ż=/z/, għ stumt)
Relationer och komplimanger
Ord för att visa uppskattning och värme till vänner (ħbieb) och familj (familja).
- Jag älskar dig – Inħobbok – in-HÅB-bok (ħ=/ħ/)
- Jag tycker om dig (”Du behagar mig”) – Togħġobni – tå-JÅB-ni (għ stumt, ġ=/dʒ/)
- Du är vacker/snygg (till man) – Int sabiħ – int sa-BIIH
- Du är vacker (till kvinna) – Int sabiħa – int sa-BII-ha
- Du är snäll (”Du [har] hjärta gott”) – Int qalbek tajba – int AL-bek TAI-ba (q=/ʔ/)
- Du är min vän (m / f, ”Du vän min”) – Int ħabib tiegħi / ħabiba tiegħi – int ha-BIB TYEY-i / ha-BI-ba TYEY-i
- Jag saknar dig (lånord) – Nimmissjak – nim-MISS-jak
- Familj – Familja – fa-MIL-ja
- Pappa – Missier / Papà – mis-SIER / pa-PA
- Mamma – Omm – åmm
- Bror – Ħu – hu (ħ=/ħ/)
- Syster – Oħt – åht (ħ=/ħ/)
Mat, dryck och restaurangspråk
Beställ kafè eller inbid (vin) och njut av pastizzi eller fenek (kanin), och beröm maten (tajjeb).
- Mat – Ikel – I-kel
- Dryck – Xorb – shorb (x=/ʃ/)
- Bröd – Ħobż – håbz (ħ=/ħ/)
- Vatten – Ilma – IL-ma
- Kaffe – Kafè – ka-FE
- Te – Tè – te
- Mjölk – Ħalib – HA-lib (ħ=/ħ/)
- Vin – Inbid – im-BIID
- Öl – Birra – BIR-ra (rr=rullande r)
- Kött – Laħam – LA-ham (ħ=/ħ/)
- Fisk – Ħut – huut (ħ=/ħ/)
- Ost-/ärtpiroger (snack) – Pastizzi (pl.) – pas-TITS-tsi
- Kanin (nationalrätt) – Fenek – FE-nek
- Vad är detta? – X’inhu dan? – shin-HU dan?
- Jag skulle vilja ha… – Jien nixtieq… – JI-en NISH-tiek… (q=/ʔ/)
- Menyn, snälla – Il-menu, jekk jogħġbok – il-ME-nu, jekk JÅJ-bok
- Vatten, snälla – Ilma, jekk jogħġbok – IL-ma, jekk JÅJ-bok
- En kaffe, snälla – Kafè, jekk jogħġbok – ka-FE, jekk JÅJ-bok
- Det är mycket gott! – Dan tajjeb ħafna! / Bnina ħafna! – dan TAJ-jeb HAF-na! / BNI-na HAF-na!
- Smaklig måltid! (”Goda aptiten!”) – L-ikla t-tajba! – L-IK-la tat-TAJ-ba!
- Notan, snälla – Il-kont, jekk jogħġbok – il-KONT, jekk JÅJ-bok
Shopping och priser
Kemm jiswa? – frågan du behöver när du handlar på suq (marknaden) eller i ħanut (affären).
- Hur mycket kostar detta? (”Hur mycket kostar detta?”) – Kemm jiswa dan? – kemm YIS-wa dan?
- Det är dyrt (”Detta [är] dyrt” / ”Dyrt mycket”) – Dan għali / Għali ħafna – dan AA-li / AA-li HAF-na
- Det är billigt – Irħis – ir-HIIS
- Har du/Ni något billigare? (”Du har något billigare?”) – Għandek xi ħaġa irħas? – AN-dek shi HA-ja ir-HAS?
- Jag tittar bara (”Jag tittar endast”) – Qed inħares biss – qed in-HA-res biss
- Jag vill köpa detta (”Jag vill att jag köper detta”) – Irrid nixtri dan – ir-RIID nish-TRI dan
- Affär – Ħanut – ha-NOOT
- Marknad – Suq – soo’
- Kan jag betala med kort? – Nista’ nħallas bil-kard? – NIS-ta’n-HAL-las bil-KARD? (ħ=/ħ/, q=/ʔ/)
- Pengar – Flus – floos
- Valuta – Ewro – EW-ro
Siffror (1-10)
Maltesiska siffror har semitiskt ursprung.
- 1 – Wieħed – WI-hed
- 2 – Tnejn – tnejn
- 3 – Tlieta – TLIE-ta
- 4 – Erbgħa – ER-ba’
- 5 – Ħamsa – HAM-sa
- 6 – Sitta – SIT-ta
- 7 – Sebgħa – SEB-a’
- 8 – Tmienja – TMIE-nja
- 9 – Disgħa – DIS-a’
- 10 – Għaxra – ASH-ra
Högre tal: 11 = ħdax, 12 = tnax, 20 = għoxrin, 100 = mitt, 1000 = elf.
Tid och dagar
Håll koll på tiden (ħin).
- Nu – Issa – IS-sa
- Idag – Illum – il-LOOM
- Imorgon – Għada – AA-da
- Igår – Ilbieraħ – il-BIE-rah
- Morgon – Filgħodu – fil-Å-du
- Eftermiddag – Wara nofsinhar – WA-ra nof-sin-HAR
- Kväll – Filgħaxija – fil-a-SHI-ja (x=/ʃ/)
- Natt – Lejl – lejl
- Måndag – It-Tnejn – it-TNEJN
- Tisdag – It-Tlieta – it-TLIE-ta
- Onsdag – L-Erbgħa – l-ER-ba’
- Torsdag – Il-Ħamis – il-HA-mis
- Fredag – Il-Ġimgħa – il-JIM-a’ (ġ=/dʒ/)
- Lördag – Is-Sibt – is-SIBT
- Söndag – Il-Ħadd – il-HADD
- Vad är klockan? (”Vad tid är det?”) – X’ħin hu? – SHHIIN hu?
Småord och reaktioner
Iva (Ja), Le (Nej), Tajjeb (Okej) – de korta svaren.
- Ja – Iva – I-va
- Nej – Le – le
- Okej / Bra – Tajjeb – TAJ-jeb
- Kanske – Forsi – FOR-si
- Verkligen? (”Av sanning?”) – Tassew? – TAS-sew?
- Naturligtvis – Dażgur – daz-GOOR
Grundläggande grammatik – semitiskt skelett, romansk kropp
Maltesiska är unikt med sin blandade struktur.
- Semitisk kärngrammatik: Verb böjs enligt ett system baserat på trekonsonantrötter (som K-T-B ’skriva’) med prefix, suffix och vokalbyten för att markera person, tempus och aspekt, liknande arabiska men ofta förenklat. Ex: ktibt (jag skrev), tikteb (du skriver), miktub (skriven).
- Romansk syntax och ordförråd: Ordföljden är oftast SVO (Subjekt-Verb-Objekt), påverkad av italienska. En mycket stor del av ordförrådet (ca 30-50%) kommer från italienska/sicilianska, särskilt inom abstraktare områden, teknik och kultur. Även många funktionsord och adjektiv är romanska.
- Bestämd artikel: Den bestämda artikeln är il- (från arabiska al-). Den assimileras till vissa efterföljande konsonanter (”solbokstäver”), t.ex. id-dar (huset), ir-raġel (mannen), ix-xemx (solen), precis som i arabiska.
- Genus: Har två genus, maskulinum och femininum. Feminina substantiv slutar ofta på -a. Genus påverkar adjektiv och particip.
- Plural: Har både ”sunda” plural (med ändelser, ofta -i eller -ijiet, påverkat av italienska) och ”brutna” plural (med inre vokalbyten, ett semitiskt drag). Ex: ktieb (bok) -> kotba (böcker, bruten), bieb (dörr) -> bibien (dörrar, bruten), tazza (kopp) -> tazzi (koppar, sund).
- Kasus: Har i stort sett förlorat kasusböjningen för substantiv, likt modern talad arabiska.
Uttalstips för svenskar
Maltesiskt uttal är en spännande blandning. Fokusera på de unika ljuden:
- Għ (Għajn): Denna bokstav är stum men påverkar omgivande vokaler genom faryngalisering, vilket ger dem ett djupare, bakre uttal, och ofta förlänger dem. Lyssna noga på ord som għaxra (ASH-ra, tio) eller togħġobni (tå-JÅB-ni, jag tycker om dig).
- Ħ ħ (Ħe): Tonlös faryngal frikativa [ħ]. Ett väsande ljud långt bak i halsen, som ett starkt H.
- Q q (Qe): Glottalstopp [ʔ]. Viktigt att markera denna ”paus”, som i suq (soo’, marknad).
- Ċ ċ [tʃ] (tj) och Ġ ġ [dʒ] (eng. j): Som i italienska.
- X x [ʃ] (sj) och Ż ż [z] (tonande s): Som i engelska.
- Z z [ts] (och ibland [dz]): Som i italienska ’pizza’.
- Dubbelkonsonanter: Viktigt att uttala dessa längre och tydligare än enkla konsonanter, precis som i italienska.
- Betoning: Ligger oftast på näst sista stavelsen. Ord med slutbetoning (från arabiska eller italienska) är ofta markerade med accent i skrift eller har speciell struktur.
Maltesiskt språk och kultur
Språket är en spegel av Maltas unika historia som en smältdegel i Medelhavet.
- Historia: Ön har styrts av fenicier, romare, araber, normander, Johanniterriddare, fransmän och britter, vilket alla satt sina spår i kulturen och språket. Den arabiska perioden (870-1091) lade den semitiska grunden till språket.
- Katolsk tradition: Malta har en mycket stark katolsk tradition som präglar kultur och samhälle. (Undvik dock att gå in på specifika religiösa seder här).
- Språkets status: Maltesiskan har kämpat för sin status gentemot italienska och engelska och blev officiellt språk först 1934 och EU-språk 2004. Det finns en aktiv språkvård genom L-Akkademja tal-Malti.
- Kultur: Känd för sina historiska städer (Valletta, Mdina), förhistoriska tempel, festivaler (festi) och sin maritima tradition.
Inlärningstips
Närma dig detta unika språk med nyfikenhet:
- Fokusera på ljuden: Lägg extra tid på att höra och producera ħ, q och effekten av għ. Lär dig också ċ, ġ, x, ż, z.
- Lär dig artikelassimilationen: Att veta när il- blir id-, ir-, ix- etc. är viktigt för flytet.
- Dra nytta av båda rötterna: Känn igen semitiska verbmönster och romanska lånord. Kunskaper i italienska eller arabiska kan hjälpa (men också förvirra!).
- Grammatiken är relativt regelbunden: Jämfört med arabiska är maltesisk grammatik förenklad (inga kasus t.ex.).
- Använd maltesiska resurser: Sök efter online-ordböcker, språkkurser, och lyssna på maltesisk radio eller TV (t.ex. TVM) för att vänja örat.
Exempeldialoger
Se hur ett samtal i Valletta kan låta.
Dialog 1: enkel hälsning
Pawlu: Bonġu! Kif int? (God dag! Hur mår du?)
Maria: Bonġu! Tajjeb, grazzi. U int? (God dag! Bra, tack. Och du?)
Pawlu: Tajjeb ukoll. Jien jisimni Pawlu. X’jismek? (Bra också. Jag heter Pawlu. Vad heter du?)
Maria: Jien jisimni Maria. Għandi pjaċir. (Jag heter Maria. Trevligt att träffas.)
Dialog 2: beställa kaffe
Klijent (Kund): Skużani! (Ursäkta!)
Wejter (Servitör): Iva, sinjur/sinjura? Jekk jogħġbok? (Ja, herrn/frun? Varsågod?)
Klijent: Kafè wieħed, jekk jogħġbok. Bla ħalib. (En kaffe, tack. Utan mjölk.)
Wejter: Tajjeb. Xi ħaġa oħra? (Okej. Något annat?)
Klijent: Le, grazzi. Kemm jiswa? (Nej, tack. Hur mycket kostar det?)
Wejter: Ewro u nofs. (En och en halv euro.)
Klijent: Grazzi. Itfgħu. (Tack. Varsågod [ger pengar].)
Att lära sig maltesiska är att upptäcka ett språk som på ett unikt sätt förenar Europas och Mellanösterns språkliga arv. Awguri! (Lyckönskningar!)
På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.
