Malajiska ord och fraser som är bra att kunna

Malajiska för svenskar – användbara fraser på ett språk där enkelhet möter mångfald

Malajiska (bahasa Melayu) är ett av Sydostasiens absolut viktigaste och mest utbredda språk. Det är ett austronesiskt språk som talas som modersmål av tiotals miljoner människor och som andraspråk av hundratals miljoner i en region som sträcker sig över flera länder. Malajiska är officiellt språk i Malaysia (där det kallas bahasa Malaysia), Brunei och en av de officiella språken i Singapore. Dessutom utgör det grunden för bahasa Indonesia, Indonesiens nationalspråk. Historiskt sett har malajiska fungerat som ett avgörande lingua franca för handel, administration och kulturellt utbyte i den malajiska övärlden i århundraden.

För svenskar kan malajiska, särskilt i sin standardiserade form, vara ett överraskande lättillgängligt asiatiskt språk att börja med. Det använder det latinska alfabetet (Rumi) med en mycket fonetisk stavning, och dess grammatik är känd för sin relativa enkelhet – den saknar komplicerade böjningar för tempus, genus och plural som kännetecknar de flesta europeiska språk. Istället bygger grammatiken på ordföljd och användningen av affix (prefix och suffix). Att kunna några grundläggande fraser på malajiska är oerhört användbart för den som reser till Malaysia, Singapore eller Brunei, har kontakter i regionen eller bara vill lära sig ett språk som förenar en enorm kulturell och geografisk mångfald. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardmalajiska (som används i Malaysia/Singapore/Brunei).

Alfabet och skrift – Rumi (latinskt) och Jawi (arabiskt)

Modern standardmalajiska skrivs officiellt med det latinska alfabetet, kallat Rumi.

Rumi (Latinskt alfabet): Består av de 26 standardbokstäverna A-Z. Stavningen är i hög grad fonetisk och regelbunden, vilket gör det lätt att lära sig läsa och uttala.
Viktiga ljud/bokstäver att notera:
- C c: Uttalas alltid som svenskt ’tj’ [tʃ]. Ex: cakap (tala) -> TJA-kap.
- SY sy: Digraf som uttalas som svenskt ’sj’ [ʃ]. Ex: syarat (villkor) -> SJA-rat.
- NY ny: Digraf som uttalas som palatalt ’n’ [ɲ], likt spanskt ’ñ’ eller ’nj’ i ”Anja”. Ex: nyanyi (sjunga) -> NJA-nji.
- NG ng: Digraf som uttalas som velart ’n’ [ŋ], som i svenska ”säng”. Ex: tangan (hand) -> TA-ngan.
- E e: Kan, precis som i indonesiska, representera två ljud:
  - Antingen ett slutet/halvslutet [e] (som i sv. ”se”) eller öppet [ɛ] (som i sv. ”sett”).
  - Eller ett neutralt schwa-ljud [ə] (som ’e’ i sv. ”betala”).
  Vilket uttal som gäller framgår oftast inte av skriften och måste läras in (kallas e pepet [ə] vs e taling [e/ɛ]). Schwa är vanligt i obetonade stavelser.
- H h: Uttalas normalt, även i slutet av ord (men kan vara svagt).
- K k: I slutet av ord uttalas det oftast som ett glottalstopp [ʔ].
- R r: Rullande tungspets-R [r] är vanligt.
Jawi (Arabiskt alfabet): Historiskt skrevs malajiska med Jawi, en anpassad version av det arabiska alfabetet. Jawi används fortfarande i Brunei, i vissa regioner i Malaysia (som Kelantan), för religiösa texter, och i kulturella och ceremoniella sammanhang, men Rumi är det dominerande systemet idag.

Relationen till indonesiska

Malajiska och indonesiska är så nära besläktade att de ofta betraktas som varianter av samma språk.

Gemensam grund: Båda är standardiserade former av malajiska, baserade på Riau-dialekten som var lingua franca i regionen. Den grundläggande grammatiken och kärnvokabulären är i stort sett identisk.
Ömsesidig begriplighet: Talare av standardmalajiska och standardindonesiska kan förstå varandra mycket väl, även om vissa skillnader kan leda till missförstånd eller kännas främmande.
Viktiga skillnader:
- Ordförråd: Den största skillnaden ligger i lånord och vissa vardagliga termer. Indonesiska har fler lånord från nederländska och javanesiska, medan malajiska (särskilt i Malaysia/Singapore) har fler lånord från engelska. Exempel: bil (Ind: mobil / Mal: kereta), när (Ind: kapan / Mal: bila), tack (vardagligt) (Ind: makasih / Mal: mekasih – regionalt).
- Uttal: Vissa systematiska skillnader finns. Ett tydligt exempel är uttalet av slutvokalen ’a’, som i standardindonesiska oftast är ett klart [a], medan det i standardmalajiska ofta är ett schwa-ljud [ə].
- Stavning: Efter stavningsreformer på 1970-talet är stavningen mycket likartad, men vissa mindre skillnader kvarstår.
- Formella preferenser: Vissa grammatiska konstruktioner eller ordval kan föredras i formella sammanhang i det ena landet men inte det andra.

Kunskaper i den ena varianten gör det mycket lätt att förstå och anpassa sig till den andra.

Hälsningsfraser – säg selamat till världen

Från ett morgonpiggt Selamat pagi till ett kvällsvänligt Selamat malam – hälsa på malajiska med en önskan om välgång (selamat).

God morgon (ca 05–12) – Selamat pagi – se-LA-mat PA-gi
God dag (ca 12–14) – Selamat tengah hari – se-LA-mat te-NGAH HA-ri
God eftermiddag/kväll (ca 14–19) – Selamat petang – se-LA-mat pe-TANG
God natt / God kväll (efter ca 19) – Selamat malam – se-LA-mat MA-lam
Hej (informellt, lånord) – Halo / Helo / Hai – HA-lo / HE-lo / hai
Hur mår du/ni? (”Vad [för] nyheter?”) – Apa khabar? – A-pa KHA-bar? (Mycket vanligt)
Jag mår bra (”Nyheter goda”) – Khabar baik – KHA-bar BA-ik (Vanligt svar)
Hejdå (sägs till den som stannar kvar, ”Var kvar väl”) – Selamat tinggal – se-LA-mat TING-gal
Hejdå (sägs till den som går, ”Gå väl”) – Selamat jalan – se-LA-mat JA-lan
Vi ses igen – Jumpa lagi – JUM-pa LA-gi
Vi ses senare – Jumpa nanti – JUM-pa NAN-ti
Välkommen – Selamat datang – se-LA-mat DA-tang

Artighetsfraser – tala med hormat (respekt)

Terima kasih (Tack) och Maaf (Ursäkta) är grunden – visa respekt och vänlighet i Malaysia, Singapore och Brunei.

Tack (”Mottag kärlek/gåva”) – Terima kasih – te-RI-ma KA-seh
Tack så mycket – Terima kasih banyak – te-RI-ma KA-seh BA-nyak
Varsågod / Det var så lite (”Lika-lika”) – Sama-sama – SA-ma SA-ma
Snälla / Hjälp (när man ber om hjälp) – Tolong – TO-long
Snälla (när man ber om något artigt) – Sila / Silakan – SI-la / si-LA-kan (Silakan är mer formellt)
Varsågod (när man ger något) – Silakan – si-LA-kan
Förlåt / Ursäkta – Maaf / Maafkan saya – ma-AF / ma-AF-kan SA-ya
Ursäkta mig (för att påkalla uppmärksamhet) – Tumpang tanya – TUM-pang TA-nya
Ingen fara / Inga problem (formellt / informellt) – Tidak mengapa / Tak apa – ti-DAK me-NGA-pa / tak A-pa
Artigt tilltal (Herr / Fru / Fröken) – Encik / Puan / Cik – en-CHIK / pu-AN / chik (Används ofta före namn)

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (nama) och ursprung (dari mana). Använd artigt Anda eller neutralt awak istället för det mycket informella kamu.

Och ni/du? (artigt / neutralt) – Dan Anda? / Awak pula? – dan AN-da? / A-wak POO-la?
Vad heter du/ni? (”Vem namn du/ni?”) – Siapa nama awak/anda? – SI-a-pa NA-ma A-wak/AN-da?
Jag heter … (”Mitt namn [är]…”) – Nama saya … – NA-ma SA-ya …
Var kommer du/ni ifrån? – Awak/Anda dari mana? – A-wak/AN-da da-RI MA-na?
Jag kommer från Sverige – Saya dari Sweden – SA-ya da-ri SWE-den
Jag är svensk (”Jag person Sverige”) – Saya orang Sweden – SA-ya O-rang SWE-den
Var bor du/ni? – Awak/Anda tinggal di mana? – A-wak/AN-da TING-gal di MA-na?
Vad gör du/ni? (Vad jobbar du/ni med?) – Apa pekerjaan awak/anda? – A-pa pe-ker-JA-an A-wak/AN-da?
Jag är student – Saya pelajar – SA-ya pe-LA-jar
Trevligt att träffas (”Glad att träffa dig/er”) – Gembira berjumpa dengan awak/anda – gem-BI-ra ber-JUM-pa DE-ngan A-wak/AN-da
Varför? – Kenapa? / Mengapa? – ke-NA-pa? / me-NGA-pa?
När? – Bila? – BI-la?
Var? / Vart? / Varifrån? – Di mana? / Ke mana? / Dari mana? – di MA-na? / ke MA-na? / da-RI MA-na?
Vem? – Siapa? – SI-a-pa?
Hur? – Bagaimana? / Macam mana? – ba-gai-MA-na? / MA-cham MA-na? (Macam mana är vardagligare)

Kunskap och förståelse

Att kunna säga om man förstår (faham) eller inte.

Jag förstår – Saya faham – SA-ya FA-ham
Jag förstår inte – Saya tidak faham / Saya tak faham – SA-ya TI-dak FA-ham / SA-ya tak FA-ham
Jag vet – Saya tahu – SA-ya TA-hu
Jag vet inte – Saya tidak tahu / Saya tak tahu – SA-ya TI-dak TA-hu / SA-ya tak TA-hu
Talar du/ni engelska? (”Kan tala engelska språk?”) – Boleh cakap bahasa Inggeris? – BO-leh CHA-kap ba-HA-sa ING-ge-ris?
Jag talar lite malajiska – Saya boleh cakap sikit bahasa Melayu – SA-ya BO-leh CHA-kap SI-kit ba-HA-sa me-LA-yu
Vad betyder detta? – Apa makna ini? / Apa ertinya ini? – A-pa MAK-na I-ni? / A-pa ER-ti-nya I-ni?
Kan ni/du upprepa, snälla? – Boleh ulang, tolong? – BO-leh U-lang, TO-long?
Kan ni/du tala långsammare, snälla? – Boleh cakap perlahan sikit, tolong? – BO-leh CHA-kap per-LA-han SI-kit, TO-long?

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (lapar), trötthet (penat) eller glädje (gembira) med språkets enkla och direkta formuleringar.

Jag är hungrig – Saya lapar – SA-ya LA-par
Jag är törstig – Saya dahaga – SA-ya da-HA-ga
Jag är trött – Saya penat / Saya letih – SA-ya PE-nat / SA-ya LE-tih
Jag är sjuk – Saya sakit – SA-ya SA-kit
Jag är glad – Saya gembira / Saya suka hati – SA-ya gem-BI-ra / SA-ya SU-ka HA-ti
Jag är ledsen – Saya sedih – SA-ya SE-dih
Jag fryser – Saya kesejukan – SA-ya ke-se-JU-kan
Jag är varm / Det är hett – Saya kepanasan / Panas – SA-ya ke-pa-NAS-an / PA-nas
Jag behöver hjälp – Saya perlukan bantuan – SA-ya per-LU-kan ban-TU-an

Relationer och komplimanger

Ord för att visa uppskattning och värme i vänskap (persahabatan) och kärlek (cinta/kasih sayang).

Jag älskar dig (romantiskt) – Saya cintakan awak – SA-ya chin-TA-kan A-wak
Jag älskar/tycker om dig (till familj/partner) – Saya sayang awak – SA-ya SA-yang A-wak (Mycket vanligt)
Jag tycker om dig – Saya suka awak – SA-ya SU-ka A-wak
Du är vacker (till kvinna) – Awak cantik – A-wak CHAN-tik
Du är snygg (till man) – Awak kacak / Awak tampan – A-wak KA-chak / A-wak TAM-pan
Du är snäll (”Du bra hjärta”) – Awak baik hati – A-wak BA-ik HA-ti
Du är min vän – Awak kawan saya – A-wak KA-wan SA-ja
Jag saknar dig – Saya rindu awak – SA-ya RIN-doo A-wak
Familj – Keluarga – ke-lu-AR-ga
Pappa (far / pappa vard.) – Bapa / Ayah – BA-pa / A-yah
Mamma (mor / mamma vard.) – Emak / Ibu – e-MAK / I-bu (Ibu även artigt tilltal)
Äldre bror/man – Abang – A-bang (Också artigt tilltal till män)
Äldre syster/kvinna – Kakak – KA-kak (Också artigt tilltal till kvinnor)
Yngre syskon – Adik – A-dik

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ kopi (kaffe) eller nasi lemak (nationalrätt) och beröm maten (sedap) – praktiskt för måltiden.

Mat – Makanan – ma-KAN-an
Dryck – Minuman – mi-NOOM-an
Ris – Nasi – NA-si
Kokosnötsris med tillbehör (nationalrätt) – Nasi lemak – NA-si LE-mak
Grillspett med jordnötssås – Sate / Satai – SA-te / SA-tai
Nudelsoppa (ofta kryddig) – Laksa – LAK-sa
Indiskt plattbröd (vanligt) – Roti canai – RO-ti CHA-nai
Vatten (”Tomt vatten”) – Air kosong / Air putih – a-IR KO-song / a-IR PU-tih
Kaffe (med kondenserad mjölk vanligt: ’kopi susu’) – Kopi – KO-pi
Te (med kondenserad mjölk vanligt: ’teh tarik’) – Teh – teh
Öl – Bir – bir (lånord)
Vad är detta? – Apa ini? – A-pa I-ni?
Jag skulle vilja ha… (”Jag vill…”) – Saya mahu… / Saya nak… – SA-ya MA-hu… / SA-ya nak…
Menyn, tack – Minta menu, tolong – MIN-ta ME-noo, TO-long
Vatten, tack – Minta air kosong, tolong – MIN-ta A-ir KO-song, TO-long
En te, tack – Satu teh, tolong – SA-too teh, TO-long
Gott! / Utsökt! – Sedap! – se-DAP!
Mycket gott! – Sedap sangat! – se-DAP SA-ngat!
Är detta starkt (kryddat)? (”Detta starkt inte?”) – Ini pedas tak? – I-ni PE-das tak?
Inte starkt, tack – Tak pedas, tolong – tak PE-das, TO-long
Notan, tack (”Be om notan”) – Minta bil – MIN-ta bil

Shopping och priser

Berapa harga? – frågan du behöver när du handlar på pasar (marknad) eller kedai (butik).

Hur mycket kostar detta? (”Hur mycket pris detta?”) – Berapa harga ini? – be-RA-pa HAR-ga I-ni?
Vad kostar det? – Berapa? – be-RA-pa?
Mycket dyrt / För dyrt – Mahal sangat – MA-hal SA-ngat
Billigt – Murah – MU-rah
Finns det något billigare? – Ada yang lebih murah? – A-da yang LE-bih MU-rah?
Kan priset sänkas? / Kan jag pruta? (”Kan minska lite?”) – Boleh kurang sikit? – BO-leh KOO-rang SI-kit?
Jag tittar bara (”Jag bara tittar-tittar”) – Saya cuma tengok-tengok / Saya tengok sahaja – SA-ya CHU-ma TENG-ok TENG-ok / SA-ya TENG-ok sa-HA-ja
Jag vill köpa detta (”Jag vill köpa detta”) – Saya nak beli ini – SA-ya nak BE-li I-ni
Affär – Kedai – ke-DAI
Marknad – Pasar – PA-sar
Pengar – Duit / Wang – du-IT / wang
Valuta (Malaysia / Brunei / Singapore) – Ringgit / Dolar – RING-git / DO-lar

Siffror (1-10)

Malajiska siffror är enkla och raka.

1 – Satu – SA-too
2 – Dua – DU-a
3 – Tiga – TI-ga
4 – Empat – em-PAT
5 – Lima – LI-ma
6 – Enam – e-NAM
7 – Tujuh – TU-jooh
8 – Lapan – LA-pan
9 – Sembilan – sem-BI-lan
10 – Sepuluh – se-PU-looh

Högre tal: 11 = sebelas, 12 = dua belas, 20 = dua puluh, 100 = seratus, 1000 = seribu.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (masa).

Nu – Sekarang – se-KA-rang
Idag (”Dag denna”) – Hari ini – HA-ri I-ni
Imorgon – Esok / Besok – E-sok / BE-sok
Igår – Semalam / Kelmarin – se-MA-lam / kel-MA-rin
Morgon – Pagi – PA-gi
Dag / Middagstid – Tengah hari – TE-ngah HA-ri
Eftermiddag – Petang – pe-TANG
Kväll / Natt – Malam – MA-lam
Måndag – Isnin / Hari Isnin – IS-nin
Tisdag – Selasa / Hari Selasa – Se-LA-sa
Onsdag – Rabu / Hari Rabu – RA-boo
Torsdag – Khamis / Hari Khamis – KHA-mis
Fredag – Jumaat / Hari Jumaat – Jum-AAT
Lördag – Sabtu / Hari Sabtu – SAB-too
Söndag – Ahad / Hari Ahad / Minggu – A-had / MING-gu
Vad är klockan? (”Klockan hur mycket?”) – Pukul berapa? – POO-kool be-RA-pa?

Småord och reaktioner

Ya (Ja), Tidak/Bukan (Nej), Mungkin (Kanske) – de korta svaren.

Ja – Ya – ja
Nej (förnekar verb/adjektiv) – Tidak – TI-dak (kort: tak)
Nej (förnekar substantiv) – Bukan – BOO-kan
Okej / Bra – Baik / Oke – BA-ik / o-KE
Kanske – Mungkin – MOONG-kin
Verkligen? / Är det sant? (”Riktigt?”) – Betul? / Ya ke? – be-TUL? / ja KE?
Jag vet inte – Saya tidak tahu / Tak tahu – SA-ya TI-dak TA-hu / tak TA-hu
Naturligtvis / Självklart – Tentu saja / Mestilah – TEN-tu SA-ja / MES-ti-lah

Grundläggande grammatik – analytiskt och affixrikt

Malajiska och indonesiska är kända för sin relativt enkla grundgrammatik.

Analytiskt/Isolerande: Ord böjs mycket sällan. Relationer uttrycks genom ordföljd och funktionsord.
Ingen böjning: Verb ändrar sig inte för person/tempus. Substantiv ändras inte för plural/kasus/genus.
Ordföljd: Normalt SVO. Adjektiv och possessiver kommer efter substantivet: rumah besar (hus stort), rumah saya (hus jag = mitt hus).
Tempus/Aspekt: Markeras med separata ord som sudah/telah (redan/har), sedang (håller på), akan/nak (ska/kommer att).
Inget grammatiskt genus: Dia betyder han/hon/den/det.
Plural: Indikeras oftast av sammanhanget, siffror eller genom reduplikation (upprepning): buku (bok) -> buku-buku (böcker).
Affixer (Imbuhan): Trots den enkla grundgrammatiken är affix (prefix, suffix, infix, cirkumfix) mycket viktiga för ordbildning och nyanser. Att förstå vanliga affix som meN-, ber-, di-, ter-, peN-, -kan, -i, -an är nyckeln till att utöka sitt ordförråd och förstå text. Ex: ajar (lära, rot) -> belajar (studera), mengajar (undervisa), pelajar (student), pelajaran (lektion).

Uttalstips för svenskar

Malajiskt uttal är generellt lätt för svenskar tack vare den fonetiska skriften.

Fonetiskt: Läs bokstäverna som de står – de representerar oftast ett konsekvent ljud.
C: Alltid [tʃ] (’tj’).
SY: Alltid [ʃ] (’sj’).
NY: Alltid [ɲ] (’nj’).
NG: Alltid [ŋ] (’ng’-ljud).
E-ljuden: Den största svårigheten är att skilja på e pepet [ə] (schwa) och e taling [e/ɛ]. Schwa är vanligare i första stavelsen. Lyssna för att lära dig skillnaden per ord.
Slut-A: I standardmalajiska (Malaysia/Singapore/Brunei) uttalas ofta ett ’a’ i slutet av ord som ett schwa [ə]. Ex: saya -> SA-yə. (I Indonesien är det oftare ett klart [a]).
Slut-K: Ofta ett glottalstopp [ʔ].
H: Uttalas normalt, men kan vara svagt.
R: Rullande tungspets-R.
Betoning: Svag och oftast på näst sista stavelsen. Språket har en relativt jämn rytm.

Malajiskt språk och kultur

Språket binder samman en enormt mångfacetterad region.

Lingua Franca: Malajiskans historiska roll som handelsspråk i den sydostasiatiska övärlden (Nusantara) är grunden till dess moderna utbredning.
Nationellt språk: Är en stark symbol för nationell identitet i Malaysia (Bahasa Malaysia) och Brunei, och ligger till grund för Indonesiens nationalspråk.
Kulturell mångfald: Språket används i länder med stor etnisk, religiös och kulturell mångfald (malajer, kineser, indier, ursprungsfolk etc. i Malaysia/Singapore; hundratals grupper i Indonesien).
Litteratur och konst: Har en rik tradition av klassisk litteratur (hikayat), poesi (pantun), och moderna uttryck inom litteratur, film och musik.
Influenser: Har påverkats av sanskrit, arabiska, portugisiska, nederländska och engelska.

Inlärningstips

Dra nytta av den enkla grundstrukturen:

Lär dig uttalsreglerna: Den fonetiska skriften gör detta relativt enkelt, men fokusera på C, NG, NY, SY och de två E-ljuden.
Fokusera på ordförråd och affixer: Eftersom böjningar saknas, lägg energi på att bygga ordförråd och förstå hur prefix och suffix (imbuhan) används för att bilda nya ord.
Använd indonesiska resurser: Material för Bahasa Indonesia är ofta mer lättillgängligt och kan användas som en bra grund, men var medveten om skillnaderna i ordförråd och uttal (särskilt slut-a).
Lyssna mycket: Malajisk/indonesisk popmusik, filmer och nyheter är bra för att vänja örat.
Öva på att bygga meningar: Den enkla SVO-strukturen och partikelsystemet gör det möjligt att snabbt börja formulera egna meningar.

Exempeldialoger

Se hur ett vänligt samtal i Kuala Lumpur kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Ali: Selamat pagi! Apa khabar? (God morgon! Hur mår du?)

Siti: Selamat pagi! Khabar baik, terima kasih. Encik pula? (God morgon! Bra, tack. Och Herr/du då?)

Ali: Khabar baik juga. Nama saya Ali. Siapa nama Cik? (Bra också. Jag heter Ali. Vad heter Fröken/du?)

Siti: Nama saya Siti. Gembira berjumpa dengan Encik. (Jag heter Siti. Trevligt att träffa Herr/dig.)

Dialog 2: beställa te

Pelanggan (Kund): Maafkan saya! Boleh saya pesan? (Ursäkta mig! Kan jag beställa?)

Pelayan (Servitör): Ya, silakan. Nak minum apa? (Ja, varsågod. Vill [ni] dricka vad?)

Pelanggan: Teh tarik satu, tolong. (En teh tarik [draget te], tack.)

Pelayan: Baik. Ada lagi? (Okej. Något mer?)

Pelanggan: Itu sahaja. Berapa ringgit? (Det är allt. Hur många ringgit?)

Pelayan: Dua ringgit lima puluh sen. (Två ringgit femtio sen.)

Pelanggan: Oke. Terima kasih. (Okej. Tack.)

Att lära sig malajiska öppnar dörrar till en dynamisk och kulturellt rik region i Sydostasien. Selamat maju jaya! (Lycka till med framgång!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.