Malajiska ord och fraser som är bra att kunna

Varför lära sig malajiska? Ett överraskande tillgängligt språk

Malajiska, känt som bahasa Melayu, är ett av Sydostasiens absolut viktigaste och mest utbredda språk. Det tillhör den austronesiska språkfamiljen och talas som modersmål av tiotals miljoner människor. Som andraspråk används det av hundratals miljoner i en region som sträcker sig över flera länder, vilket gör det till en central kommunikationslänk.

Språket har officiell status i flera nationer. I Malaysia kallas det bahasa Malaysia, och det är även officiellt språk i Brunei samt ett av de fyra officiella språken i Singapore. Dessutom utgör malajiska den direkta grunden för bahasa Indonesia, Indonesiens nationalspråk. Historiskt har malajiska fungerat som ett avgörande lingua franca för handel, administration och kulturellt utbyte i den malajiska övärlden i århundraden.

För svenskar kan malajiska, särskilt i sin standardiserade form, vara ett förvånansvärt lättillgängligt asiatiskt språk att börja med. En stor anledning är att det använder det latinska alfabetet (kallat Rumi) med en mycket fonetisk och konsekvent stavning. Lärandekurvan blir därmed betydligt mindre brant än för språk med andra skriftsystem.

Grammatiken är känd för sin relativa enkelhet – den saknar de komplicerade böjningar för tempus, genus och plural som kännetecknar de flesta europeiska språk. Istället bygger grammatiken på en logisk ordföljd och användningen av affix (prefix och suffix) för att skapa nya ord. Att kunna några grundläggande fraser på malajiska är oerhört användbart för den som reser till Malaysia, Singapore eller Brunei, har affärskontakter i regionen eller bara vill lära sig ett språk som förenar en enorm kulturell och geografisk mångfald.

Alfabet och skrift – två skriftsystem

Modern standardmalajiska skrivs officiellt med det latinska alfabetet, men det historiska arabiska skriftspråket lever kvar i vissa sammanhang.

Rumi – det latinska alfabetet

Det vanligaste skriftsystemet idag är Rumi, som består av de 26 standardbokstäverna A-Z. Stavningen är i hög grad fonetisk, vilket gör det lätt att lära sig läsa och uttala korrekt.

C c: Uttalas alltid som ett svenskt ’tj’ [tʃ]. Exempel: cakap (tala) uttalas TJA-kap.
SY sy: Denna digraf uttalas som ett svenskt ’sj’-ljud [ʃ]. Exempel: syarat (villkor) uttalas SJA-rat.
NY ny: Uttalas som ett palatalt ’n’ [ɲ], likt spanskt ’ñ’ eller ’nj’ i ”Anja”. Exempel: nyanyi (sjunga) uttalas NJA-nji.
NG ng: Uttalas som ett velart ’n’ [ŋ], precis som i det svenska ordet ”säng”. Exempel: tangan (hand) uttalas TA-ngan.
E e: Denna vokal kan representera två olika ljud. Antingen ett slutet [e] (som i ”se”) eller öppet [ɛ] (som i ”sett”), eller ett neutralt schwa-ljud [ə] (som ’e’ i ”betala”). Vilket uttal som gäller måste läras in per ord, då det inte syns i skriften.
H h: Uttalas normalt, även i slutet av ord där det kan vara svagt.
K k: I slutet av ett ord uttalas det oftast som ett glottalstopp [ʔ], en liten stöt i strupen.
R r: Ett rullande tungspets-R [r] är vanligt och rekommenderat.

Jawi – det historiska arabiska skriftspråket

Historiskt skrevs malajiska med Jawi, en anpassad version av det arabiska alfabetet. Jawi används fortfarande officiellt i Brunei, i vissa delstater i Malaysia (som Kelantan), och för religiösa, kulturella och ceremoniella ändamål. För den vanliga resenären eller affärskontakten är dock Rumi det absolut dominerande systemet.

Relationen till indonesiska – samma språk?

Malajiska och indonesiska är så nära besläktade att de ofta betraktas som två standardiserade varianter av samma språk. För en svensk är skillnaden jämförbar med den mellan rikssvenska och finlandssvenska, fast med vissa större skillnader i ordförråd.

Gemensam grund och ömsesidig förståelse

Båda språken är standardiserade former av malajiska, baserade på Riau-dialekten som länge var regionens lingua franca. Den grundläggande grammatiken och kärnvokabulären är i stort sett identiska. Talare av standardmalajiska och standardindonesiska kan förstå varandra mycket väl, även om vissa ordval och uttal kan avslöja varifrån talaren kommer.

De viktigaste skillnaderna

Ordförråd: Den största skillnaden ligger i lånord och vissa vardagliga termer. Indonesiska har fler lånord från nederländska och javanesiska, medan malajiska har fler lånord från engelska. Till exempel heter bil mobil på indonesiska men kereta på malajiska. Ordet för ”när” är kapan i Indonesien men bila i Malaysia.

Uttal: Vissa systematiska skillnader finns. Ett tydligt exempel är uttalet av slutvokalen ’a’, som i standardindonesiska oftast är ett klart [a], medan det i standardmalajiska ofta blir ett mjukare schwa-ljud [ə].

Stavning och formella preferenser: Efter stavningsreformer på 1970-talet är stavningen mycket likartad, men mindre skillnader kvarstår. Vissa grammatiska konstruktioner eller ordval kan också föredras i formella sammanhang i det ena landet men inte i det andra.

Hälsningsfraser – säg selamat till världen

Ordet selamat betyder ungefär ”säker” eller ”välgång”. Det används i nästan alla hälsningar för att önska någon en god stund på dagen.

God morgon (ca 05–12) – Selamat pagi – se-LA-mat PA-gi
God dag (ca 12–14) – Selamat tengah hari – se-LA-mat te-NGAH HA-ri
God eftermiddag (ca 14–19) – Selamat petang – se-LA-mat pe-TANG
God kväll / God natt (efter ca 19) – Selamat malam – se-LA-mat MA-lam
Hej (informellt, lånord) – Halo / Helo / Hai – HA-lo / HE-lo / hai
Hur mår du/ni? (”Vad för nyheter?”) – Apa khabar? – A-pa KHA-bar? (Mycket vanligt)
Jag mår bra (”Nyheterna är goda”) – Khabar baik – KHA-bar BA-ik (Standardssvar)
Hejdå (sägs till den som stannar, ”Stanna väl”) – Selamat tinggal – se-LA-mat TING-gal
Hejdå (sägs till den som går, ”Gå väl”) – Selamat jalan – se-LA-mat JA-lan
Vi ses igen – Jumpa lagi – JUM-pa LA-gi
Vi ses senare – Jumpa nanti – JUM-pa NAN-ti
Välkommen – Selamat datang – se-LA-mat DA-tang

Artighetsfraser – tala med hormat (respekt)

Terima kasih (Tack) och Maaf (Ursäkta) är grunden för artig konversation. Att visa respekt och vänlighet är centralt i kulturen.

Tack (”Mottag kärlek/gåva”) – Terima kasih – te-RI-ma KA-seh
Tack så mycket – Terima kasih banyak – te-RI-ma KA-seh BA-nyak
Varsågod (”Lika-lika”) – Sama-sama – SA-ma SA-ma
Snälla / Hjälp (när man ber om hjälp) – Tolong – TO-long
Snälla (när man ber om något artigt) – Sila / Silakan – SI-la / si-LA-kan (Silakan är mer formellt)
Varsågod (när man ger något) – Silakan – si-LA-kan
Förlåt / Ursäkta – Maaf / Maafkan saya – ma-AF / ma-AF-kan SA-ya
Ursäkta mig (för att påkalla uppmärksamhet) – Tumpang tanya – TUM-pang TA-nya
Ingen fara / Inga problem (formellt / informellt) – Tidak mengapa / Tak apa – ti-DAK me-NGA-pa / tak A-pa
Artigt tilltal (Herr / Fru / Fröken) – Encik / Puan / Cik – en-CHIK / pu-AN / chik (Används ofta före namn)

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (nama) och ursprung (dari mana). Använd det artiga Anda eller det neutrala awak istället för det mycket informella kamu.

Och ni/du? (artigt / neutralt) – Dan Anda? / Awak pula? – dan AN-da? / A-wak POO-la?
Vad heter du/ni? (”Vem namn du/ni?”) – Siapa nama awak/anda? – SI-a-pa NA-ma A-wak/AN-da?
Jag heter … (”Mitt namn [är]…”) – Nama saya … – NA-ma SA-ya …
Var kommer du/ni ifrån? – Awak/Anda dari mana? – A-wak/AN-da da-RI MA-na?
Jag kommer från Sverige – Saya dari Sweden – SA-ya da-ri SWE-den
Jag är svensk (”Jag person Sverige”) – Saya orang Sweden – SA-ya O-rang SWE-den
Var bor du/ni? – Awak/Anda tinggal di mana? – A-wak/AN-da TING-gal di MA-na?
Vad gör du/ni? (Vad jobbar du/ni med?) – Apa pekerjaan awak/anda? – A-pa pe-ker-JA-an A-wak/AN-da?
Jag är student – Saya pelajar – SA-ya pe-LA-jar
Trevligt att träffas (”Glad att träffa dig/er”) – Gembira berjumpa dengan awak/anda – gem-BI-ra ber-JUM-pa DE-ngan A-wak/AN-da
Varför? – Kenapa? / Mengapa? – ke-NA-pa? / me-NGA-pa?
När? – Bila? – BI-la?
Var? / Vart? / Varifrån? – Di mana? / Ke mana? / Dari mana? – di MA-na? / ke MA-na? / da-RI MA-na?
Vem? – Siapa? – SI-a-pa?
Hur? – Bagaimana? / Macam mana? – ba-gai-MA-na? / MA-cham MA-na? (Macam mana är vardagligare)

Kunskap och förståelse

Att kunna säga om man förstår (faham) eller inte är avgörande i alla samtal.

Jag förstår – Saya faham – SA-ya FA-ham
Jag förstår inte – Saya tidak faham / Saya tak faham – SA-ya TI-dak FA-ham / SA-ya tak FA-ham
Jag vet – Saya tahu – SA-ya TA-hu
Jag vet inte – Saya tidak tahu / Saya tak tahu – SA-ya TI-dak TA-hu / SA-ya tak TA-hu
Talar du/ni engelska? (”Kan tala engelska språk?”) – Boleh cakap bahasa Inggeris? – BO-leh CHA-kap ba-HA-sa ING-ge-ris?
Jag talar lite malajiska – Saya boleh cakap sikit bahasa Melayu – SA-ya BO-leh CHA-kap SI-kit ba-HA-sa me-LA-yu
Vad betyder detta? – Apa makna ini? / Apa ertinya ini? – A-pa MAK-na I-ni? / A-pa ER-ti-nya I-ni?
Kan ni/du upprepa, snälla? – Boleh ulang, tolong? – BO-leh U-lang, TO-long?
Kan ni/du tala långsammare, snälla? – Boleh cakap perlahan sikit, tolong? – BO-leh CHA-kap per-LA-han SI-kit, TO-long?

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (lapar), trötthet (penat) eller glädje (gembira) med språkets enkla och direkta formuleringar.

Jag är hungrig – Saya lapar – SA-ya LA-par
Jag är törstig – Saya dahaga – SA-ya da-HA-ga
Jag är trött – Saya penat / Saya letih – SA-ya PE-nat / SA-ya LE-tih
Jag är sjuk – Saya sakit – SA-ya SA-kit
Jag är glad – Saya gembira / Saya suka hati – SA-ya gem-BI-ra / SA-ya SU-ka HA-ti
Jag är ledsen – Saya sedih – SA-ya SE-dih
Jag fryser – Saya kesejukan – SA-ya ke-se-JU-kan
Jag är varm / Det är hett – Saya kepanasan / Panas – SA-ya ke-pa-NAS-an / PA-nas
Jag behöver hjälp – Saya perlukan bantuan – SA-ya per-LU-kan ban-TU-an

Relationer och komplimanger

Ord för att visa uppskattning och värme i vänskap (persahabatan) och kärlek (cinta/kasih sayang).

Jag älskar dig (romantiskt) – Saya cintakan awak – SA-ya chin-TA-kan A-wak
Jag älskar/tycker om dig (till familj/partner) – Saya sayang awak – SA-ya SA-yang A-wak (Mycket vanligt och brett)
Jag tycker om dig – Saya suka awak – SA-ya SU-ka A-wak
Du är vacker (till kvinna) – Awak cantik – A-wak CHAN-tik
Du är stilig (till man) – Awak kacak / Awak tampan – A-wak KA-chak / A-wak TAM-pan
Du är snäll (”Du bra hjärta”) – Awak baik hati – A-wak BA-ik HA-ti
Du är min vän – Awak kawan saya – A-wak KA-wan SA-ja
Jag saknar dig – Saya rindu awak – SA-ya RIN-doo A-wak
Familj – Keluarga – ke-lu-AR-ga
Pappa (far / pappa vard.) – Bapa / Ayah – BA-pa / A-yah
Mamma (mor / mamma vard.) – Emak / Ibu – e-MAK / I-bu (Ibu är även ett artigt tilltal till äldre kvinnor)
Äldre bror/man – Abang – A-bang (Också artigt tilltal till män)
Äldre syster/kvinna – Kakak – KA-kak (Också artigt tilltal till kvinnor)
Yngre syskon – Adik – A-dik

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ kopi (kaffe) eller nasi lemak (nationalrätt) och beröm maten (sedap!) – praktiska fraser för varje måltid.

Mat – Makanan – ma-KAN-an
Dryck – Minuman – mi-NOOM-an
Ris – Nasi – NA-si
Kokosnötsris med tillbehör (nationalrätt) – Nasi lemak – NA-si LE-mak
Grillspett med jordnötssås – Sate / Satai – SA-te / SA-tai
Nudelsoppa (ofta kryddig) – Laksa – LAK-sa
Indiskt plattbröd (vanligt) – Roti canai – RO-ti CHA-nai
Vatten (”Tomt vatten”) – Air kosong / Air putih – a-IR KO-song / a-IR PU-tih
Kaffe (med kondenserad mjölk: ’kopi susu’) – Kopi – KO-pi
Te (draget med kondenserad mjölk: ’teh tarik’) – Teh – teh
Öl – Bir – bir (lånord)
Vad är detta? – Apa ini? – A-pa I-ni?
Jag skulle vilja ha… (”Jag vill…”) – Saya mahu… / Saya nak… – SA-ya MA-hu… / SA-ya nak…
Menyn, tack – Minta menu, tolong – MIN-ta ME-noo, TO-long
Vatten, tack – Minta air kosong, tolong – MIN-ta A-ir KO-song, TO-long
En te, tack – Satu teh, tolong – SA-too teh, TO-long
Gott! / Utsökt! – Sedap! – se-DAP!
Mycket gott! – Sedap sangat! – se-DAP SA-ngat!
Är detta starkt (kryddat)? (”Detta starkt inte?”) – Ini pedas tak? – I-ni PE-das tak?
Inte starkt, tack – Tak pedas, tolong – tak PE-das, TO-long
Notan, tack (”Be om notan”) – Minta bil – MIN-ta bil

Shopping och priser

Berapa harga? – frågan du behöver när du handlar på en pasar (marknad) eller i en kedai (butik).

Hur mycket kostar detta? (”Hur mycket pris detta?”) – Berapa harga ini? – be-RA-pa HAR-ga I-ni?
Vad kostar det? – Berapa? – be-RA-pa?
Mycket dyrt / För dyrt – Mahal sangat – MA-hal SA-ngat
Billigt – Murah – MU-rah
Finns det något billigare? – Ada yang lebih murah? – A-da yang LE-bih MU-rah?
Kan priset sänkas? / Kan jag pruta? (”Kan minska lite?”) – Boleh kurang sikit? – BO-leh KOO-rang SI-kit?
Jag tittar bara (”Jag bara tittar-tittar”) – Saya cuma tengok-tengok – SA-ya CHU-ma TENG-ok TENG-ok
Jag vill köpa detta – Saya nak beli ini – SA-ya nak BE-li I-ni
Affär – Kedai – ke-DAI
Marknad – Pasar – PA-sar
Pengar – Duit / Wang – du-IT / wang
Valuta (Malaysia / Brunei / Singapore) – Ringgit / Dolar – RING-git / DO-lar

Siffror (1-10)

Att räkna på malajiska är enkelt och rakt på sak.

1 – Satu – SA-too
2 – Dua – DU-a
3 – Tiga – TI-ga
4 – Empat – em-PAT
5 – Lima – LI-ma
6 – Enam – e-NAM
7 – Tujuh – TU-jooh
8 – Lapan – LA-pan
9 – Sembilan – sem-BI-lan
10 – Sepuluh – se-PU-looh

Högre tal följer ett logiskt mönster: 11 är sebelas, 12 är dua belas (två-ton), 20 är dua puluh (två-tio), 100 är seratus och 1000 är seribu.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (masa) och veckodagarna (hari).

Nu – Sekarang – se-KA-rang
Idag (”Dag denna”) – Hari ini – HA-ri I-ni
Imorgon – Esok / Besok – E-sok / BE-sok
Igår – Semalam / Kelmarin – se-MA-lam / kel-MA-rin
Morgon – Pagi – PA-gi
Dag / Middagstid – Tengah hari – TE-ngah HA-ri
Eftermiddag – Petang – pe-TANG
Kväll / Natt – Malam – MA-lam
Måndag – Hari Isnin – HA-ri IS-nin
Tisdag – Hari Selasa – HA-ri Se-LA-sa
Onsdag – Hari Rabu – HA-ri RA-boo
Torsdag – Hari Khamis – HA-ri KHA-mis
Fredag – Hari Jumaat – HA-ri Jum-AAT
Lördag – Hari Sabtu – HA-ri SAB-too
Söndag – Hari Ahad / Hari Minggu – HA-ri A-had / HA-ri MING-gu
Vad är klockan? (”Klockan hur mycket?”) – Pukul berapa? – POO-kool be-RA-pa?

Småord och reaktioner

Ya (Ja), Tidak/Bukan (Nej) och Mungkin (Kanske) – de korta och oumbärliga svaren för att hålla igång en konversation.

Ja – Ya – ja
Nej (förnekar verb/adjektiv) – Tidak (vardagligt: tak) – TI-dak
Nej (förnekar substantiv) – Bukan – BOO-kan
Okej / Bra – Baik / Oke – BA-ik / o-KE
Kanske – Mungkin – MOONG-kin
Verkligen? / Är det sant? (”Riktigt?”) – Betul? / Ya ke? – be-TUL? / ja KE?
Jag vet inte – Saya tidak tahu / Tak tahu – SA-ya TI-dak TA-hu / tak TA-hu
Naturligtvis / Självklart – Tentu saja / Mestilah – TEN-tu SA-ja / MES-ti-lah

Grundläggande grammatik – en snabb överblick

Malajiska och indonesiska är kända för sin relativt enkla grundgrammatik, vilket gör dem tacksamma för nybörjare.

Analytisk struktur: Relationer mellan ord uttrycks genom ordföljd och funktionsord, inte genom böjningar.
Ingen böjning: Verb ändrar sig inte för person eller tid. Substantiv ändras inte för plural, kasus eller genus. Saya makan (Jag äter), Dia makan (Han/hon äter).
Ordföljd: Normalt SVO (Subjekt-Verb-Objekt). Adjektiv och ägande kommer efter substantivet: rumah besar (hus stort), rumah saya (hus jag = mitt hus).
Tidsmarkörer: Tempus och aspekt markeras med separata ord som sudah (redan/har), sedang (håller på att), och akan (ska/kommer att).
Plural: Indikeras oftast av sammanhanget, siffror eller genom reduplikation (upprepning): buku (bok) blir buku-buku (böcker).
Affixer (Imbuhan): Trots den enkla grunden är affix (prefix och suffix) extremt viktiga för ordbildning. Att förstå vanliga affix som meN-, ber-, di-, peN- och -kan är nyckeln till att bygga ett stort ordförråd. Exempel: roten ajar (lära) kan bli belajar (studera), mengajar (undervisa), pelajar (student) och pelajaran (lektion).

Exempeldialoger

Se hur ett vänligt och vardagligt samtal i Kuala Lumpur kan låta.

Dialog 1: Enkel hälsning

Ali: Selamat pagi! Apa khabar? (God morgon! Hur mår du?)

Siti: Selamat pagi! Khabar baik, terima kasih. Encik pula? (God morgon! Bra, tack. Och du då, Herr?)

Ali: Khabar baik juga. Nama saya Ali. Siapa nama Cik? (Bra också. Jag heter Ali. Vad heter du, Fröken?)

Siti: Nama saya Siti. Gembira berjumpa dengan Encik. (Jag heter Siti. Trevligt att träffa dig.)

Dialog 2: Beställa te på ett café

Pelanggan (Kund): Maafkan saya! Boleh saya pesan? (Ursäkta mig! Kan jag beställa?)

Pelayan (Servitör): Ya, silakan. Nak minum apa? (Ja, varsågod. Vad vill ni dricka?)

Pelanggan: Teh tarik satu, tolong. (En teh tarik [draget te], tack.)

Pelayan: Baik. Ada lagi? (Okej. Något mer?)

Pelanggan: Itu sahaja. Berapa ringgit? (Det är allt. Hur många ringgit?)

Pelayan: Dua ringgit lima puluh sen. (Två ringgit och femtio sen.)

Pelanggan: Oke. Terima kasih. (Okej. Tack.)

Från turistfraser till professionell kommunikation

Att lära sig grundläggande malajiska öppnar dörrar till en dynamisk och kulturellt rik region i Sydostasien. Det visar respekt och skapar möjligheter till djupare och mer meningsfulla interaktioner, oavsett om du reser som turist eller bygger affärsrelationer. Med fraserna i denna guide har du en utmärkt startpunkt.

Men när insatserna är högre och precision är avgörande – när det handlar om att expandera en verksamhet, teckna juridiskt bindande avtal eller lansera en marknadskampanj – räcker inte grundläggande fraser. Då krävs professionell expertis för att säkerställa att varje nyans och kulturell referens blir korrekt.

När du behöver säkerställa att din kommunikation är perfekt, oavsett om det gäller tekniska manualer, juridiska dokument eller marknadsföring anpassad för den malajiska marknaden, står TOTAL översättningsbyrå redo att hjälpa till med expertöversättare som har malajiska som modersmål. Vi ser till att ditt budskap inte bara blir förstått, utan att det verkligen når fram.

Selamat maju jaya! (Lycka till med framgång!)