Litauiska ord och fraser som är bra att kunna

Europas äldsta eko: din guide till litauiska fraser för svenskar

Litauiska (lietuvių kalba) är det officiella språket i Litauen och talas som modersmål av cirka 3 miljoner människor. Det är ett språk som intar en särställning i Europa; tillsammans med sin närmaste släkting lettiskan utgör det den baltiska grenen av de indoeuropeiska språken. Det som gör litauiskan särskilt fascinerande för lingvister och språkintresserade är dess extrema konservatism – det har bevarat fler ålderdomliga drag från det rekonstruerade urindoeuropeiska urspråket än något annat levande språk i Europa, inklusive komplexa böjningsmönster och ett rikt fonologiskt system med tonaccenter.

För svenskar erbjuder litauiskan en unik inblick i vår gemensamma språkliga förhistoria, även om den ytliga likheten är liten. Att möta litauer i Sverige, resa till det vackra landet vid Östersjön, eller samarbeta i EU-sammanhang blir mer givande med några grundläggande fraser. Språket skrivs med det latinska alfabetet med tillägg av diakritiska tecken, och stavningen är relativt fonetisk. Den största utmaningen ligger i den rika grammatiken med sju kasus och komplexa verbböjningar, samt i uttalets subtila skillnader i vokallängd och tonaccent. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardlitauiska och ger en introduktion till dess struktur.

Alfabet och skrift – latinskt med hakar och krokar

Litauiskan använder en utökad version av det latinska alfabetet med 32 bokstäver.

Alfabetet: A Ą B C Č D E Ę Ė F G H I Į Y J K L M N O P R S Š T U Ų Ū V Z Ž. (Q, W, X används endast i lånord/namn).
Diakritiska tecken: Flera diakriter används för att markera specifika ljudkvaliteter eller längd:
- Nasalkrok (Ogonek ˛): På vokalerna ą, ę, į, ų. Historiskt markerade detta nasalt uttal (som i polska), men i modern standardlitauiska markerar det nu lång vokal. Į uttalas som långt [iː], ų som långt [uː]. Ą uttalas som långt [aː], ę som långt, öppet [ɛː] (liknande svenskt ä).
- Makron (Brūkšnelis ¯): Används endast på ū för att markera långt [uː]-ljud (då ų har samma funktion).
- Prick över (Taškas ˙): Används endast på ė för att markera ett långt, slutet [eː]-ljud (som i svenskt ”se”). Detta skiljer sig från vanligt kort e [ɛ] (som i ”sett”).
- Hake (Paukščiukas ˇ): Används på konsonanterna č, š, ž för att markera postalveolara ljud:
  - Č č: Uttalas som ’tj’ [tʃ].
  - Š š: Uttalas som ’sj’ [ʃ].
  - Ž ž: Uttalas som tonande ’sj’ [ʒ] (som i franska ”journal”).
Fonetisk princip: Skriften är i hög grad fonetisk när man väl lärt sig bokstävernas och diakriternas ljudvärden och funktion (särskilt att ogonek nu markerar längd).

Relationen till lettiska och baltiska språk

Litauiska och lettiska utgör den unika baltiska grenen av de indoeuropeiska språken.

Baltiska språk: Endast litauiska och lettiska finns kvar idag. Det utdöda fornpreussiska tillhörde också denna grupp. De är inte direkt slaviska eller germanska, men delar ett gemensamt ursprung med dem inom den indoeuropeiska familjen.
Konservatism: Litauiskan anses vara det mest arkaiska (ålderdomliga) levande indoeuropeiska språket, och har bevarat många drag (särskilt i nominalböjningen och viss fonologi) som tros ha funnits i urindoeuropeiskan för tusentals år sedan. Det är därför av stort intresse för historisk lingvistik.
Litauiska vs Lettiska: De är besläktade men inte ömsesidigt begripliga utan studier. Litauiskan är generellt mer konservativ och har bevarat fler ursprungliga drag (t.ex. fler diftonger, friare betoning, fler arkaiska böjningsformer). Lettiskan har genomgått fler ljudförändringar och har utvecklat fast betoning på första stavelsen (vilket litauiskan saknar).

Hälsningsfraser – inled möten med labas

Från ett morgonpiggt Labas rytas till ett artigt Sveiki – inled på litauiska med vänlighet.

Hej (informellt) – Labas – LA-bas
Hej (formellt eller till flera) – Sveiki – SVEI-ki
God dag – Laba diena – LA-ba DIE-na
God morgon – Labas rytas – LA-bas RII-tas
God kväll – Labas vakaras – LA-bas VA-ka-ras
God natt – Labanakt / Labos nakties – la-BA-nakt / LA-bos NAK-ties
Vi ses / På återseende – Iki pasimatymo / Viso gero – i-ki pa-si-MA-tii-mo / VI-so GE-ro
Hejdå (informellt, ”Tills [nästa gång]”) – Iki – I-ki
Välkommen (artigt) – Sveiki atvykę – SVEI-ki at-VI-kęę

Artighetsfraser – tala med pagarba (respekt)

Ačiū (Tack) och det mångsidiga Prašau är grunden – visa respekt på Europas äldsta levande språk.

Tack – Ačiū – AA-tchiu
Tack så mycket – Labai ačiū – LA-bai AA-tchiu
Varsågod / Snälla / För all del / Ursäkta? – Prašau – pra-SHAŬ
Varsågod (svar på tack) – Prašom – PRA-shom
Ingen orsak / Det var så lite (”Inte för vad”) – Nėra už ką – NEE-ra uzh KA:
Ursäkta / Förlåt (artigt) – Atsiprašau – at-si-pra-SHAŬ
Ursäkta (för att påkalla uppmärksamhet, artigt) – Atleiskite – at-LEIS-ki-te
Ingen fara / Det gör inget (”Inget sådant” / ”Allt bra”) – Nieko tokio / Viskas gerai – NIE-ko TO-kio / VIS-kas GE-rai

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (vardas) och ursprung (iš kur). Kom ihåg artigt Jūs (Ni) vs. informellt Tu (du).

Hur mår ni? (artigt, ”Hur ni lever?”) – Kaip jūs gyvenate? – kaip JUUS gi-VE-na-te?
Hur mår du? (informellt) – Kaip tu gyveni? – kaip TU gi-VE-ni?
Hur går det? (neutralt) – Kaip sekasi? – kaip SE-ka-si?
Bra, tack – Gerai, ačiū – GE-rai, AA-tchiu
Mycket bra – Labai gerai – LA-bai GE-rai
Och ni? (artigt) – O jūs? – å JUUS?
Och du? (informellt) – O tu? – å TU?
Vad heter ni? (artigt, ”Vad är ert namn?”) – Koks jūsų vardas? – kåks JOO-suu VAR-das?
Vad heter du? (informellt) – Koks tavo vardas? – kåks TA-vo VAR-das?
Jag heter … (”Mitt namn är…”) – Mano vardas yra … – MA-no VAR-das I-ra …
Var kommer ni ifrån? (artigt, ”Från var är Ni?”) – Iš kur jūs esate? – ish kur JUUS E-sa-te?
Var kommer du ifrån? (informellt) – Iš kur tu esi? – ish kur TU E-si?
Jag är från Sverige – Aš esu iš Švedijos – ash E-su ish SHVE-di-jos
Var bor ni/du? (artigt / informellt) – Kur jūs gyvenate? / Kur tu gyveni? – kur JUUS gi-VE-na-te? / kur TU gi-VE-ni?
Trevligt att träffas (”Angenämt att bekanta sig”) – Malonu susipažinti – ma-LO-nu su-si-pa-ZHIN-ti
Varför? (”Varför sådan?”) – Kodėl? – ko-DEEL?
När? – Kada? – ka-DA?
Var? – Kur? – kur?
Vem/Vad? – Kas? – kas?
Hur? – Kaip? – kaip?

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka om man förstår (suprantu) eller inte.

Jag förstår – Aš suprantu – ash su-pran-TU
Jag förstår inte – Aš nesuprantu – ash ne-su-pran-TU
Jag vet – Aš žinau – ash zhi-NAŬ
Jag vet inte – Aš nežinau – ash ne-zhi-NAŬ
Talar ni engelska? (artigt) – Ar kalbate angliškai? – ar KAL-ba-te ANG-lish-kai?
Jag talar lite litauiska – Aš truputį kalbu lietuviškai – ash tru-PU-tį KAL-bu lie-TU-vish-kai
Vad betyder detta? – Ką tai reiškia? – KA: tai REISH-kia?
Kan ni upprepa, snälla? (artigt) – Gal galėtumėte pakartoti, prašau? – gal ga-LEE-tu-mee-te pa-kar-TO-ti, pra-SHAŬ?
Kan ni tala långsammare, snälla? (artigt) – Gal galėtumėte kalbėti lėčiau, prašau? – gal ga-LEE-tu-mee-te kal-BEE-ti lee:-TJAU, pra-SHAŬ?

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (alkanas), trötthet (pavargęs) eller glädje (laimingas) med dessa vanliga formuleringar. Adjektiv böjs efter genus.

Jag är hungrig (m / f) – Aš alkanas / alkana – ash AL-ka-nas / al-KA-na
Jag är törstig (”Det gör mig törstig”) – Mane troškina – MA-ne TRÅSH-ki-na
Jag är trött (m / f) – Aš pavargęs / pavargusi – ash pa-VAR-gjes / pa-VAR-gu-si
Jag är sjuk – Aš sergu – ash SER-gu
Jag är glad/lycklig (m / f) – Aš laimingas / laiminga – ash lai-MIN-gas / lai-MIN-ga
Jag är ledsen (”För mig [är det] sorgligt”) – Man liūdna – man LIUU-dna
Jag fryser (”För mig [är det] kallt”) – Man šalta – man SHAL-ta
Jag är varm (”För mig [är det] hett”) – Man karšta – man KARSH-ta
Jag behöver hjälp (”För mig behövs hjälp”) – Man reikia pagalbos – man REI-kia pa-GAL-bos

Relationer och komplimanger

Ord för att visa uppskattning och värme till vänner (draugai) och familj (šeima).

Jag älskar dig – Aš tave myliu – ash ta-VE MII-liu
Jag tycker om dig (”Du behagar mig”) – Tu man patinki – TU man pa-TIN-ki
Du är vacker (till kvinna) – Tu graži – TU gra-ZHII
Du är vacker/snygg (till man) – Tu gražus – TU GRA-zhus
Du är snäll (m / f) – Tu malonus / maloni – TU ma-LO-nus / ma-LO-ni
Du är min vän (m / f) – Tu esi mano draugas / draugė – TU E-si MA-no DRAŬ-gas / DRAŬ-gjee
Jag saknar dig (”Jag längtar efter dig”) – Aš tavęs ilgiuosi – ash TA-ves il-GIUO-siuos
Familj – Šeima – SHEI-ma
Pappa / Far – Tėtis / Tėvas – TEE-tis / TEE-vas
Mamma / Mor – Mama / Motina – MA-ma / MO-ti-na
Bror – Brolis – BRO-lis
Syster – Sesuo – se-SUO

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ kava (kaffe) eller den kalla rödbetssoppan šaltibarščiai och beröm maten (skanu) – praktiskt för måltiden.

Mat – Maistas – MAIS-tas
Dryck – Gėrimas – GEE-ri-mas
Bröd (mörkt rågbröd vanligt) – Duona – DUO-na
Vatten – Vanduo – van-DUO
Kaffe – Kava – KA-va
Te – Arbata – ar-BA-ta
Mjölk – Pienas – PIE-nas
Öl – Alus – A-lus
Vin – Vynas – VII-nas
Kött – Mėsa – MEE-sa
Fisk – Žuvis – ZHU-vis
Potatis – Bulvė / Bulvės (sg/pl) – BUL-vee / BUL-vees
Zeppelinare (potatisdumplings) – Cepelinai – tse-pe-LI-nai
Kall rödbetssoppa – Šaltibarščiai – shal-ti-BARSH-chiai
Vad är det? – Kas tai (yra)? – KAS tai (I-ra)?
Jag skulle vilja ha… (artigt) – Norėčiau… – no-REE-tchiau…
Menyn, tack – Prašau meniu – pra-SHAŬ me-NIU
Vatten, tack (Genitiv!) – Prašau vandens – pra-SHAŬ VAN-dens
En kaffe, tack (Genitiv!) – Prašau kavos – pra-SHAŬ KA-vos
Ett öl, tack (Genitiv!) – Prašau alaus – pra-SHAŬ a-LAUS
Det är jättegott! – Labai skanu! – LA-bai SKA-nu!
Smaklig måltid! – Gero apetito! / Skanaus! – GE-ro a-pe-TI-to! / ska-NAUS!
Notan, tack (Genitiv!) – Prašau sąskaitos – pra-SHAŬ SAANS-kai-tos
Jag är mätt (m / f) – Aš sotus / soti – ash SO-tus / SO-ti

Shopping och priser

Kiek tai kainuoja? – frågan du behöver när du handlar i Vilnius eller Kaunas.

Hur mycket kostar det? – Kiek tai kainuoja? – KIEK tai kai-NUO-ja?
Vad kostar detta? – Kiek šitas kainuoja? – KIEK SHI-tas kai-NUO-ja?
Det är dyrt – Tai brangu – tai BRAN-gu
Det är billigt – Tai pigu – tai PI-gu
Har ni något billigare? (artigt) – Ar turite ką nors pigesnio? – ar TOO-ri-te ka: nårs pi-GES-nio?
Jag tittar bara (”Jag bara tittar”) – Aš tik žiūriu – ash tik ZHIIU-riu
Jag vill köpa detta – Noriu pirkti šitą – NO-riu PIRK-ti SHI-ta
Affär – Parduotuvė – par-duo-tu-VEE
Marknad – Turgus – TUR-gus
Kan jag betala med kort? – Ar galima atsiskaityti kortele? – ar GA-li-ma at-si-skai-TII-ti kor-TE-le?
Pengar – Pinigai (pl.) – pi-ni-GAI
Valuta – Euras – EU-ras

Siffror (1-10)

Grundläggande litauiska räkneord. Notera att 1-9 böjs efter genus och kasus!

1 (m / f) – Vienas / Viena – VIE-nas / VIE-na
2 (m / f) – Du / Dvi – du / dvi
3 – Trys – tris
4 – Keturi – ke-tu-RI
5 – Penki – pen-KI
6 – Šeši – she-SHI
7 – Septyni – sep-ty-NI
8 – Aštuoni – ash-tuo-NI
9 – Devyni – de-vy-NI
10 – Dešimt – DE-shimt

Högre tal: 11 = vienuolika, 12 = dvylika, 20 = dvidešimt, 100 = šimtas, 1000 = tūkstantis.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (laikas).

Nu – Dabar – da-BAR
Idag – Šiandien – shian-DIEN
Imorgon – Rytoj – ry-TOJ
Igår – Vakar – VA-kar
Morgon – Rytas – RII-tas
Dag – Diena – DIE-na
Kväll – Vakaras – VA-ka-ras
Natt – Naktis – NAK-tis
Måndag – Pirmadienis – pir-MA-die-nis
Tisdag – Antradienis – AN-tra-die-nis
Onsdag – Trečiadienis – tre-CHIA-die-nis
Torsdag – Ketvirtadienis – ket-VIR-ta-die-nis
Fredag – Penktadienis – penk-TA-die-nis
Lördag – Šeštadienis – shesh-TA-die-nis
Söndag – Sekmadienis – sek-MA-die-nis
Vad är klockan? (”Hur mycket tid?”) – Kiek valandų? – KIEK va-lan-DUU?

Småord och reaktioner

Taip (Ja), Ne (Nej), Galbūt (Kanske) – de korta svaren.

Ja – Taip – taip
Nej – Ne – ne
Okej / Bra – Gerai – GE-rai
Kanske – Galbūt – gal-BUUT
Verkligen? – Tikrai? – TIK-rai?
Naturligtvis / Självklart – Žinoma – ZHI-no-ma

Grundläggande grammatik – Europas mest arkaiska språk?

Litauiska är känt för sin konservativa grammatik som bevarat många drag från urindoeuropeiskan.

Rik böjning: Språket har ett mycket rikt böjningssystem (morfologi). Substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord böjs i sju kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, instrumentalis, lokativ, vokativ) och två numerus (singular, plural). Vissa dialekter har även spår av dualis.
Genus: Två grammatiska genus: maskulinum och femininum. Påverkar böjningen av alla nominala ordklasser.
Avsaknad av artiklar: Har inga bestämda eller obestämda artiklar (’den’, ’en’).
Verb: Mycket komplex verbböjning. Verb böjs efter person, numerus, tempus (presens, preteritum, iterativ preteritum, futurum), och modus (indikativ, imperativ, konditionalis, optativ). Har även ett rikt system av particip och infinitivformer. Det finns tre huvudkonjugationer.
Tonaccent (Pitch Accent): Standardlitauiska har ett komplext system med rörlig tonaccent. Betonad stavelse kan ha antingen stigande (akut ´) eller fallande (cirkumflex ~) ton, vilket kan vara betydelseskiljande. Detta markeras endast i ordböcker och läromedel.
Ordföljd: Relativt fri tack vare kasussystemet, men SVO är vanligast.

Uttalstips för svenskar

Litauiskt uttal är regelbundet, men längd och vissa ljud kräver uppmärksamhet.

Vokallängd: Mycket viktig! Skilj noga på korta (a, e, i, u) och långa (ą, ę, į, ų, ū, y, ė, o). Längden är betydelseskiljande.
Ė ė: Ett långt, slutet [eː]-ljud (som i sv. ”se”).
Y y: Ett långt [iː]-ljud (som i sv. ”bi”).
O o: Är normalt långt [oː] (som i sv. ”sol”).
Č, Š, Ž: Som ’tj’ [tʃ], ’sj’ [ʃ], tonande ’sj’ [ʒ].
Diftonger: ai, ei, au, ui uttalas som i svenskan. ie uttalas [iə] (i+schwa), uo uttalas [uə] (o+schwa).
Tonaccent: Skillnaden mellan stigande och fallande ton på betonad stavelse är svår att höra och producera för nybörjare, men påverkar språkets melodi.
Betoning: Är fri och rörlig, och måste läras in för varje ord. Markeras ofta i ordböcker.

Litauiskt språk och kultur

Språket är en central del av Litauens nationella identitet och rika historia.

Baltiskt arv: Språket bär på spår av gammal baltisk mytologi och förkristna traditioner.
Litterär historia: Den första boken på litauiska trycktes 1547. Språket har en växande modern litteratur.
Folksånger (Dainos): Litauen har, liksom Lettland, en mycket rik tradition av folkvisor (dainos) som är en viktig del av kulturarvet.
Natur: En stark koppling till landskapet, skogarna och floderna finns i både kultur och språk.
Modern nation: Språket spelade en viktig roll i den nationella väckelsen på 1800-talet och efter återvunnen självständighet från Sovjetunionen 1990.

Inlärningstips

Närma dig detta arkaiska men levande språk systematiskt:

Acceptera grammatiken: Var beredd på att lägga tid på att lära dig kasusböjningar och verbformer. Det är centralt. Använd tabeller och öva mycket.
Fokusera på vokallängd: Lär dig vilka bokstäver/diakriter som markerar lång vokal och öva på att uttala skillnaden.
Lär dig grundläggande uttal: Fokusera på ė, č/š/ž och diftongerna. Tonaccenten är mindre kritisk i början.
Använd resurser med ljud: Lyssna på litauisk radio (LRT), musik eller språkkurser online för att vänja örat vid melodin och uttalet.
Sök bra läromedel: Det finns läroböcker på engelska och online-resurser (ordböcker som lkz.lt, kurser).

Exempeldialoger

Se hur ett samtal i Vilnius kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Linas: Laba diena! Kaip sekasi? (God dag! Hur går det?)

Rūta: Laba diena! Gerai, ačiū. O jums? (God dag! Bra, tack. Och ni?)

Linas: Man taip pat gerai. Koks jūsų vardas? (Jag mår också bra. Vad heter ni?)

Rūta: Mano vardas yra Rūta. O jūsų? (Mitt namn är Rūta. Och ert?)

Linas: Mano vardas Linas. Malonu susipažinti. (Mitt namn är Linas. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: beställa kaffe

Klientas (Kund): Atsiprašau! (Ursäkta!)

Padavėjas (Servitör): Prašau? (Varsågod?/Ja?)

Klientas: Norėčiau kavos, prašau. (Jag skulle vilja ha kaffe, tack.)

Padavėjas: Su pienu ar be? (Med mjölk eller utan?)

Klientas: Be pieno, ačiū. Kiek kainuoja? (Utan mjölk, tack. Hur mycket kostar det?)

Padavėjas: Trys eurai. (Tre euro.)

Klientas: Prašau. (Varsågod [ger pengar].)

Padavėjas: Ačiū. (Tack.)

Att lära sig litauiska är att få en unik inblick i de indoeuropeiska språkens djupa historia. Sėkmės! (Lycka till!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.