Lettiska ord och fraser som är bra att kunna

Labdien! Lär dig lettiska – fraser från Riga till Östersjön

Lettiska (latviešu valoda) är det officiella språket i Lettland och modersmål för cirka 1,5 miljoner människor. Tillsammans med sin nära släkting litauiskan utgör lettiskan den baltiska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen. Dessa två språk är de enda överlevande medlemmarna av denna ålderdomliga språkgrupp och har bevarat många arkaiska drag som fascinerar lingvister. Lettiskan är känd för sin melodiska klang, sin fasta betoning på första stavelsen och sitt rika böjningssystem med sju kasus.

För svenskar som besöker Lettlands vackra huvudstad Riga (känd för sin jugendarkitektur), utforskar den långa Östersjökusten eller kommer i kontakt med letter i Sverige eller internationellt, kan kunskaper i lettiska vara en värdefull tillgång. Även om engelska, tyska och ryska är relativt utbredda, visar det stor respekt och öppnar dörrar till kulturen att kunna några grundläggande fraser på landets eget språk. Lettiska skrivs med det latinska alfabetet, kompletterat med diakritiska tecken för att markera vokallängd och speciella konsonantljud. Denna guide ger en introduktion till användbara fraser och språkets struktur.

Alfabet och skrift – latinskt med längd och mjukhet

Lettiska använder en utökad version av det latinska alfabetet med 33 bokstäver. Skriften är mycket fonetisk när man lärt sig de diakritiska tecknens funktion.

Alfabetet: A, Ā, B, C, Č, D, E, Ē, F, G, Ģ, H, I, Ī, J, K, Ķ, L, Ļ, M, N, Ņ, O, P, R, S, Š, T, U, Ū, V, Z, Ž. (Q, W, X, Y används bara i lånord/namn).
Diakritiska tecken och deras funktion:
- Makron (garumzīme ¯): Placeras ovanför vokalerna ā, ē, ī, ū för att markera långt uttal. Vokaler utan makron är alltid korta. Vokallängd är mycket viktig och betydelseskiljande. Ex: kazas (getter) vs. kāzas (bröllop).
- Cedilj/Komma (mīkstinājuma zīme ¸ eller ʼ): Placeras under (eller som apostrof efter för versaler) konsonanterna ģ, ķ, ļ, ņ för att markera palatalisering (mjukt uttal). Dessa representerar egna ljud:
  - Ģ ģ: Uttalas som ett mjukt ’dj’ [ɟ], liknande ungerskt ’gy’.
  - Ķ ķ: Uttalas som ett mjukt ’tj’ [c], liknande ungerskt ’ty’.
  - Ļ ļ: Uttalas som palatalt ’lj’ [ʎ], likt italienskt ’gli’.
  - Ņ ņ: Uttalas som palatalt ’nj’ [ɲ], likt spanskt ’ñ’.
- Hake (jumtiņš ˇ): Placeras ovanför konsonanterna č, š, ž för att markera postalveolara ljud (uttalas lite längre bak än svenska motsvarigheter):
  - Č č: Uttalas som ’tj’ [tʃ].
  - Š š: Uttalas som ’sj’ [ʃ].
  - Ž ž: Uttalas som tonande ’sj’ [ʒ] (som i franska ’journal’).
Fonetiskt: Med dessa diakriter är skriften mycket konsekvent. Varje bokstav har ett ljudvärde. Dubbeltecknade konsonanter finns inte; längd markeras inte för konsonanter (men kan finnas i uttalet).

Relationen till litauiska och baltiska språk

Lettiska och litauiska utgör en unik gren inom de indoeuropeiska språken.

Baltiska språk: Denna gren inkluderar endast lettiska och litauiska som levande språk. Flera andra baltiska språk (som fornpreussiska, jatvingiska, kuriska) har dött ut. De är inte direkt besläktade med de slaviska eller germanska språken, även om det finns likheter på grund av långvarig kontakt och gemensamt indoeuropeiskt ursprung.
Konservatism: De baltiska språken, särskilt litauiskan, anses vara de mest arkaiska (ålderdomliga) av alla levande indoeuropeiska språk, och har bevarat drag som ligger nära det rekonstruerade urindoeuropeiska språket.
Lettiska vs Litauiska: Även om de är nära släktingar och delar många grundläggande drag (kasussystem, genus etc.), är de inte ömsesidigt begripliga utan studier. Lettiskan har genomgått fler ljudförändringar och innovationer än litauiskan (t.ex. har lettiskan fast betoning på första stavelsen medan litauiskan har fri och rörlig betoning). Ordförrådet skiljer sig också åt en hel del.

Hälsningsfraser – säg labdien med ett leende

Från ett morgonpiggt Labrīt till ett kvällslugnt Labvakar – inled på lettiska med rätt hälsning för stunden.

God dag – Labdien – LAB-dien
God morgon – Labrīt – LAB-riit
God kväll – Labvakar – LAB-va-kar
God natt – Ar labu nakti – ar LA-bu NAK-ti
Hej (formellt eller till flera) – Sveiki – SVEI-ki
Hej (till en man, informellt) – Sveiks – sveiks
Hej (till en kvinna, informellt) – Sveika – SVEI-ka
Hej / Hejdå (informellt, lånord) – Čau – tjau
Vi ses / På återseende – Uz redzēšanos – uz RED-zee-sha-nos
Välkommen – Laipni lūdzam – LAIP-ni LOO-dzam
Hur mår ni? (artigt, ”Hur går det för er?”) – Kā jums klājas? – KAA jums KLAA-jas?
Hur mår du? (informellt, ”Hur går det för dig?”) – Kā tev iet? – KAA tev iet?
Jag mår bra (Bra, tack) – Labi, paldies – LA-bi, PAL-dies

Artighetsfraser – tala med cieņa (respekt)

Paldies (Tack) och det mångsidiga Lūdzu är grunden – visa lettisk hövlighet och respekt.

Tack – Paldies – PAL-dies
Tack så mycket (”Stort tack”) – Liels paldies – LIELS pal-dies
Snälla / Varsågod / För all del / Ursäkta? – Lūdzu – LOO-dzu (Används i många situationer)
Varsågod (svar på tack, ”Inte för vad”) – Nav par ko – NAV par kå
Varsågod (svar på tack, alt.) – Laipni lūdzam – LAIP-ni LOO-dzam (Används även som ”Välkommen”)
Ursäkta / Förlåt (artigt) – Atvainojiet – AT-vai-no-jiet
Förlåt (mer personligt, artigt) – Piedodiet – PIE-do-diet
Ingen fara / Inget (”Ingenting”) – Nekas – NE-kas
Inga problem – Nav problēmu – NAV pro-BLEE-mu

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (vārds) och ursprung (no kurienes). Kom ihåg artigt Jūs (Ni) vs. informellt Tu (du).

Och ni? (artigt) – Un jums? – un JUMS?
Och du? (informellt) – Un tev? – un TEV?
Vad heter ni? (artigt, ”Hur kallar man er?”) – Kā jūs sauc? – KAA juus SAUTS?
Vad heter du? (informellt) – Kā tevi sauc? – KAA te-vi SAUTS?
Jag heter … (”Mig kallar man…”) – Mani sauc … – MA-ni sauts …
Varifrån kommer ni? (artigt, ”Från var är Ni?”) – No kurienes jūs esat? – no KU-rie-nes juus E-sat?
Varifrån kommer du? (informellt) – No kurienes tu esi? – no KU-rie-nes tu E-si?
Jag är från Sverige – Es esmu no Zviedrijas – ES ES-mu no ZVIED-ri-jas
Var bor ni/du? (artigt / informellt) – Kur jūs dzīvojat? / Kur tu dzīvo? – KUR juus DZII-vo-jat? / kur tu DZII-vo?
Vad gör ni/du? (Vad jobbar ni/du med?) – Ko jūs darāt? / Ko tu dari? – kå juus DA-raat? / kå tu DA-ri?
Jag är student (m / f) – Es esmu students / studente – ES ES-mu STU-dents / STU-den-te
Trevligt att träffas (”Glädje att lära känna”) – Prieks iepazīties – PRIEKS ie-pa-ZII-ties
Varför? (”Varför så?”) – Kāpēc? – KAA-peets?
När? – Kad? – kad?
Var? – Kur? – kur?
Vem? (m / f) – Kurš? / Kura? – kursh? / KU-ra?
Hur? – Kā? – kaa?

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka om man förstår (saprotu) eller inte.

Jag förstår – Es saprotu – ES SA-pro-tu
Jag förstår inte – Es nesaprotu – ES ne-SA-pro-tu
Jag vet – Es zinu – ES ZI-nu
Jag vet inte – Es nezinu – ES NE-zi-nu
Talar ni engelska? (artigt) – Vai jūs runājat angliski? – VAI juus RU-naa-jat ANG-lis-ki?
Jag talar lite lettiska – Es runāju nedaudz latviski – ES RU-naa-ju NE-daudz LAT-vis-ki
Vad betyder detta? – Ko tas nozīmē? – KÅ tas no-ZII-mee?
Kan ni upprepa, snälla? (artigt) – Lūdzu, atkārtojiet – LOO-dzu, at-KAAR-to-jiet
Kan ni tala långsammare, snälla? (artigt) – Lūdzu, runājiet lēnāk – LOO-dzu, RU-naa-jiet LEE-naak

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (izsalcis), trötthet (noguris) eller glädje (priecīgs) med dessa vanliga formuleringar. Adjektiven böjs efter genus.

Jag är hungrig (m / f) – Es esmu izsalcis / izsalkusi – ES ES-mu IZ-sal-tsis / IZ-sal-ku-si
Jag är törstig (”Det törstar mig”) – Man slāpst – MAN SLAAPST (långt ā)
Jag är trött (m / f) – Es esmu noguris / nogurusi – ES ES-mu NO-gu-ris / NO-gu-ru-si
Jag är sjuk (m / f) – Es esmu slims / slima – ES ES-mu SLIMS / SLI-ma
Jag är glad (m / f) – Es esmu priecīgs / priecīga – ES ES-mu PRIE-tsiigs / PRIE-tsii-ga
Jag är ledsen (m / f) – Es esmu bēdīgs / bēdīga – ES ES-mu BEE-diigs / BEE-dii-ga
Jag fryser (”För mig är kallt”) – Man ir auksti – MAN ir AUKS-ti
Jag är varm (”För mig är hett”) – Man ir karsti – MAN ir KARS-ti
Jag behöver hjälp – Man vajag palīdzību – MAN VAI-jag pa-LII-dzii-bu

Relationer och komplimanger

Ord för att visa uppskattning och värme till vänner (draugi) och familj (ģimene).

Jag älskar dig – Es tevi mīlu – ES te-vi MII-lu
Jag tycker om dig (”Du behagar mig”) – Tu man patīc – TU man pa-TIIK
Du är vacker (till kvinna) – Tu esi skaista – TU E-si SKAIS-ta
Du är snygg/vacker (till man) – Tu esi skaists – TU E-si skaists
Du är snäll (m / f) – Tu esi laipns / laipna – TU E-si LAIPNS / LAIP-na
Du är min vän (m / f) – Tu esi mans draugs / mana draudzene – TU E-si MANS draugs / MA-na DRAU-dze-ne
Jag saknar dig (”För mig du fattas”) – Man tevis pietrūkst – MAN TE-vis pie-TROOKST
Familj – Ģimene – DJI-me-ne
Pappa / Far – Tētis / Tēvs – TEE-tis / TEE-vs
Mamma / Mor – Mamma / Māte – MAM-ma / MAA-te
Bror – Brālis – BRAA-lis
Syster – Māsa – MAA-sa

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ kafiju (kaffe) eller alus (öl) och beröm maten (garšīgi) – praktiskt för restaurangbesöket.

Mat – Ēdiens – EE-diens
Dryck – Dzēriens – DZEE-riens
Bröd (särskilt rågbröd – rudzu maize) – Maize – MAI-ze
Vatten – Ūdens – OO-dens
Kaffe – Kafija – KA-fi-ja
Te – Tēja – TEE-ja
Mjölk – Piens – PIEns
Öl – Alus – A-lus
Vin – Vīns – viins
Kött – Gaļa – GA-ļa
Fisk – Zivs – zivs
Potatis – Kartupeļi (pl.) – KAR-tu-pe-ļi
Grå ärtor med fläsk (nationalrätt) – Pelēkie zirņi ar speķi – PE-lee-kie ZIR-nji ar SPE-ķi
Vad är det? – Kas tas ir? – KAS tas ir?
Jag skulle vilja ha… (artigt) – Es gribētu… – ES gri-BEE-tu…
Menyn, tack – Ēdienkarti, lūdzu – EE-dien-kar-ti, LOO-dzu
Vatten, tack (”Snälla, vatten”) – Lūdzu, ūdeni – LOO-dzu, OO-de-ni
En kaffe, tack – Vienu kafiju, lūdzu – VIE-nu KA-fi-ju, LOO-dzu (Ackusativ kasus!)
En öl, tack – Vienu alu, lūdzu – VIE-nu A-lu, LOO-dzu
Det är jättegott! – Ļoti garšīgi! – ĻO-ti GAR-shii-gi! (ļ=lj)
Smaklig måltid! (”God aptit!”) – Labu apetīti! – LA-bu a-pe-TII-ti!
Notan, tack (”Snälla, räkningen”) – Lūdzu, rēķinu – LOO-dzu, REE-ķi-nu
Jag är mätt (m / f) – Esmu paēdis / paēdusi – ES-mu pa-EE-dis / pa-EE-du-si

Shopping och priser

Cik tas maksā? – frågan du behöver när du handlar i Riga eller Jurmala.

Hur mycket kostar det? – Cik tas maksā? – TSIK tas MAK-saa?
Vad kostar detta? – Cik maksā šis / šī? – TSIK MAK-saa shis / shii? (m/f)
Det är (för) dyrt – Tas ir (pārāk) dārgi – TAS ir (PAA-raak) DAAR-gi
Det är billigt – Tas ir lēti – TAS ir LEE-ti
Har ni något billigare? (artigt) – Vai jums ir kaut kas lētāks? – VAI jums ir KAUT kas lee-TAAKS?
Jag tittar bara – Es tikai skatos – ES TI-kai SKA-tos
Jag vill köpa detta – Es gribu nopirkt šo – ES GRI-bu NO-pirkt shå
Affär – Veikals – VEI-kals
Marknad – Tirgus – TIR-gus
Kan jag betala med kort? – Vai var maksāt ar karti? – VAI var mak-SAAT ar KAR-ti?
Pengar – Nauda – NAU-da
Valuta – Eiro – EI-ro

Siffror (1-10)

Grundläggande lettiska räkneord. Notera genus för ’ett’.

1 (m / f) – Viens / Viena – viens / VIE-na
2 – Divi – DI-vi
3 – Trīs – triis
4 – Četri – CHE-tri
5 – Pieci – PIE-tsi
6 – Seši – SE-shi
7 – Septiņi – SEP-ti-nji (ņ=nj)
8 – Astoņi – AS-to-nji
9 – Deviņi – DE-vi-nji
10 – Desmit – DES-mit

Högre tal: 11 = vienpadsmit, 12 = divpadsmit, 20 = divdesmit, 100 = simts, 1000 = tūkstotis.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (laiks).

Nu – Tagad – TA-gad
Idag – Šodien – SHO-dien
Imorgon – Rīt – riit
Igår – Vakar – VA-kar
Morgon – Rīts – riits
Dag – Diena – DIE-na
Kväll – Vakars – VA-kars
Natt – Nakts – nakts
Måndag – Pirmdiena – PIRM-die-na
Tisdag – Otrdiena – ÅTR-die-na
Onsdag – Trešdiena – TRESH-die-na
Torsdag – Ceturtdiena – TSE-turt-die-na
Fredag – Piektdiena – PIEKT-die-na
Lördag – Sestdiena – SEST-die-na
Söndag – Svētdiena – SVET-die-na
Vad är klockan? (”Hur mycket [är] klockan?”) – Cik ir pulkstenis? – TSIK ir PULKS-te-nis?

Småord och reaktioner

Jā (Ja), Nē (Nej), Labi (Okej) – de korta svaren.

Ja – Jā – JAA
Nej – Nē – NEE
Okej / Bra – Labi – LA-bi
Kanske – Varbūt – VAR-buut
Verkligen? – Patiešām? – pa-TIE-shaam?
Naturligtvis / Självklart – Protams – PRO-tams
Jag vet inte – Es nezinu – ES NE-zi-nu

Grundläggande grammatik – baltiskt arv med kasus och genus

Lettiska är ett baltiskt språk känt för sina ålderdomliga drag och rika böjningssystem.

Indoeuropeisk gren: Tillhör den baltiska grenen tillsammans med litauiska.
Kasussystem: Den största grammatiska skillnaden mot svenska. Lettiska har sju kasus: nominativ (subjekt), genitiv (ägande, ”av”), dativ (indirekt objekt, ”åt”), ackusativ (direkt objekt), instrumentalis (”med”), lokativ (”i”, ”på”) och vokativ (tilltal). Substantiv, adjektiv, pronomen och vissa räkneord böjs i alla kasus, i singular och plural. Kasusändelserna markerar ordets funktion i satsen.
Genus: Har två grammatiska genus: maskulinum (slutar ofta på -s, -is, -us i nominativ singular) och femininum (slutar ofta på -a, -e i nominativ singular). Genus styr kongruensen hos adjektiv och particip.
Avsaknad av artiklar: Lettiska har inga bestämda eller obestämda artiklar (’den’, ’det’, ’en’, ’ett’). Bestämdhet uttrycks genom adjektivets form (bestämd vs obestämd böjning) eller kontext.
Verb: Verben böjs efter person (jag, du etc.), numerus (singular/plural), tempus (presens, imperfekt, futurum) och modus (indikativ, imperativ, konditionalis, debitiv, relativ). Det finns tre huvudkonjugationer.
Betoning: Nästan undantagslöst på första stavelsen, vilket ger språket en distinkt rytm.
Ordföljd: Relativt fri tack vare kasussystemet, men Subjekt-Verb-Objekt (SVO) är vanligast i neutral stil.

Uttalstips för svenskar

Lettiskt uttal är regelbundet när man lärt sig specialtecknen och längdmarkeringen.

Betoning: Kom ihåg regeln: Alltid på första stavelsen (med få undantag för vissa prefix eller lånord).
Vokallängd: Makron (ā, ē, ī, ū) markerar alltid lång vokal och är mycket viktig för betydelsen. Uttala dem tydligt längre än korta vokaler.
Palataliserade konsonanter: Öva på de ”mjuka” ljuden Ļ ļ [ʎ] (lj), Ģ ģ [ɟ] (mjukt dj), Ķ ķ [c] (mjukt tj), Ņ ņ [ɲ] (nj). Tungan pressas mot hårda gommen.
Postalveolara konsonanter: Č č [tʃ] (tj), Š š [ʃ] (sj), Ž ž [ʒ] (tonande sj).
Dz och Dž: Skilj på tonlös affrikata C c [ts], tonande affrikata Dz dz [dz], och tonande postalveolar affrikata Dž dž [dʒ].
R r: Alltid rullande tungspets-R [r].
Fonetiskt: I övrigt uttalas bokstäverna i stort sett som i svenskan (med hänsyn till längd).

Lettiskt språk och kultur

Språket är en central del av Lettlands identitet och kulturarv.

Dainas: Lettland är berömt för sina Dainas – en enorm samling korta, traditionella folkvisor (över en miljon har samlats in) som behandlar allt från mytologi och ritualer till vardagsliv och natur. De är ett viktigt kulturarv.
Sång- och Dansfestivalen: Vart femte år hålls en massiv sång- och dansfestival i Riga, som samlar tusentals körsångare och folkdansare och är en stark manifestation av lettisk kultur (del av UNESCO:s immateriella kulturarv).
Historia: Landet har en komplex historia med perioder av tysk, polsk, svensk och rysk dominans, vilket påverkat språket (främst lånord) men kärnstrukturen är baltisk.
Natur: Den lettiska kulturen har en stark koppling till naturen, skogarna och Östersjökusten.

Inlärningstips

Närma dig lettiskan med dessa strategier:

Bemästra alfabetet och diakriterna: Lär dig ljudvärdet för alla bokstäver, inklusive de med makron, cedilj/komma och hake.
Fokusera på första stavelse-betoning och vokallängd: Detta ger rätt rytm och är avgörande för förståelse.
Ta dig an kasus systematiskt: Kasussystemet är den största grammatiska utmaningen. Börja med nominativ, ackusativ och genitiv och lär dig grundläggande böjningsmönster.
Använd resurser: Det finns online-ordböcker (letonika.lv, tezaurs.lv), läroböcker, språkkurser och lettisk media (LTV, Latvijas Radio) tillgängliga online.
Dra nytta av likheter med litauiska (om du kan): Viss hjälp finns, men var medveten om skillnaderna.

Exempeldialoger

Se hur ett samtal vid Östersjökusten kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Jānis: Labdien! Kā jums klājas? (God dag! Hur mår ni?)

Līga: Labdien! Labi, paldies. Un jums? (God dag! Bra, tack. Och ni?)

Jānis: Arī labi. Kā jūs sauc? (Också bra. Vad heter ni?)

Līga: Mani sauc Līga. Un jūs? (Jag heter Līga. Och ni?)

Jānis: Mani sauc Jānis. Prieks iepazīties. (Jag heter Jānis. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: beställa kaffe

Klients (Kund): Atvainojiet! (Ursäkta!)

Viesmīlis (Servitör): Lūdzu? (Varsågod?/Ja?)

Klients: Vienu kafiju, lūdzu. (En kaffe, tack.)

Viesmīlis: Ar pienu vai bez? (Med mjölk eller utan?)

Klients: Ar pienu, lūdzu. Cik tas maksā? (Med mjölk, tack. Hur mycket kostar det?)

Viesmīlis: Divi eiro piecdesmit. (Två euro femtio.)

Klients: Lūdzu. (Varsågod [ger pengar].)

Viesmīlis: Paldies. (Tack.)

Att lära sig lettiska ger en unik inblick i den baltiska regionens språk och kultur. Veiksmi mācībās! (Lycka till med studierna!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.