Kurdiska ord och fraser som är bra att kunna

Rojbaş! Lär dig kurdiska (kurmanji) – fraser från Kurdistan till Sverige

Kurdiska (kurdî) är ett fascinerande och levande iranskt språk, tillhörande den nordvästra grenen av denna språkfamilj (släkt med bland annat persiska och baluchiska, men distinkt). Det talas av uppskattningsvis 30 till 40 miljoner kurder i det geografiska och kulturella området känt som Kurdistan, vilket sträcker sig över delar av Turkiet, Syrien, Irak och Iran, samt av en stor och växande diaspora i Europa, Nordamerika och andra delar av världen. I Sverige är kurdiska ett av de största minoritetsspråken, vilket gör kunskaper i språket särskilt relevant här.

Kurdiska är inte ett enhetligt språk utan består av flera huvuddialekter, där Kurmanji (nordkurdiska) är den största och mest utbredda, talad i Turkiet, Syrien, delar av Irak och Iran samt i stora delar av diasporan. Kurmanji skrivs idag främst med ett anpassat latinskt alfabet (Hawar-alfabetet). Andra stora dialektgrupper är Sorani (centralkurdiska, skrivs med arabisk skrift) och Sydkurdiska. För svenskar som möter kurdisktalande, reser till regionen (när förhållandena medger), eller intresserar sig för Mellanösterns komplexa språkliga och kulturella landskap, erbjuder kurdiskan en rik värld att upptäcka. Att kunna några grundläggande fraser på kurmanji är ett värdefullt sätt att visa respekt och bygga broar. Denna guide fokuserar på användbara kurmanji-fraser, med latinsk skrift, en förenklad uttalsguide och svensk översättning.

Alfabet och skrift – Hawar-alfabetet för kurmanji

Kurmanji-kurdiska använder idag huvudsakligen ett latinskt alfabet som standardiserades av Celadet Bedirxan på 1930-talet, känt som Hawar-alfabetet.

Alfabetet: Består av 31 bokstäver: A, B, C, Ç, D, E, Ê, F, G, H, I, Î, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, Ş, T, U, Û, V, W, X, Y, Z.
Fonetisk princip: Alfabetet är i hög grad fonetiskt – varje bokstav representerar ett specifikt ljud, vilket gör det relativt enkelt att lära sig läsa och uttala när man kan ljuden.
Speciella bokstäver att notera:
- Ç ç: Uttalas som svenskt ’tj’-ljud [tʃ]. Ex: çay (te).
- E e: Uttalas som ett öppet svenskt ’ä’-ljud [ɛ] (som i ”äta”).
- Ê ê: Uttalas som ett slutet svenskt ’e’-ljud [eː] (som i ”se”, men ofta längre).
- I i: Ett kort, centraliserat ”stumt” i-ljud [ɪ], liknar turkiskt ı.
- Î î: Ett långt, klart ’i’-ljud [iː], som i svenskt ”bi”.
- Ş ş: Som svenskt ’sj’-ljud [ʃ]. Ex: şeş (sex).
- U u: Ett kort ’o’-liknande ljud [ʊ], som i engelska ”book”.
- Û û: Ett långt ’o’-ljud [uː], som i svenskt ”sol”.
- X x: En tonlös uvular frikativa [χ], som tyskt ’ach’-ljud, produceras långt bak i halsen. Ex: xweş (god).
- Q q: En tonlös uvular klusil [q], som ett ’k’-ljud producerat långt bak mot gomspenen. Viktigt att skilja från vanligt K k. Ex: qehwe (kaffe).
- W w: Som engelskt ’w’-ljud [w].
- J j: Som tonande ’sj’-ljud [ʒ], som i franska ”journal”.
Andra skriftsystem: Sorani-kurdiska använder ett anpassat arabiskt alfabet. Historiskt har även kyrilliska och armeniska alfabet använts för att skriva kurdiska.

Dialekter – kurmanji, sorani och fler

Kurdiska utgör ett dialektkontinuum med stor variation. Huvudgrupperna är:

Kurmanji (Nordkurdiska): Största gruppen, talas i Turkiet, Syrien, delar av Irak och Iran, Armenien, och stora delar av diasporan. Använder Hawar-alfabetet. Denna guide fokuserar på Kurmanji.
Sorani (Centralkurdiska): Talas främst i irakiska Kurdistan och västra Iran. Använder ett anpassat arabiskt alfabet. Skiljer sig från Kurmanji i grammatik (t.ex. ingen ergativitet, inget genus) och ordförråd.
Sydkurdiska (Pahlawani): En grupp dialekter som talas i västra Iran och östra Irak.
Zaza-Gorani: Två språk/dialektgrupper i östra Turkiet och västra Iran som lingvistiskt skiljer sig mer från de övriga kurdiska grupperna, men ofta inkluderas kulturellt.

Talare av Kurmanji och Sorani har begränsad ömsesidig förståelse utan tillvänjning.

Hälsningsfraser – börja med slav eller rojbaş

Från ett vänligt Slav till ett soligt Rojbaş – inled samtal på kurmanji med värme.

Hej (allmänt, vanligt i tal) – Slav – slav
Hälsning (kan uppfattas lite mer formellt) – Silav – si-LAV
God dag – Rojbaş – råzh-BASH (zh = tonande sj)
God morgon – Spêde baş / Beyanî baş – spee-DE BASH / be-ya-NII BASH
God kväll – Êvar baş – ee-VAR BASH
God natt – Şev baş – shev BASH
Hur mår du? (”Hur är du?”) – Tu çawa yî? – tu cha-WA ii? (ç=tj)
Jag mår bra (”Jag är bra”) – Ez baş im – ez bash im
Och du? – Û tu? – oo tu?
Hejdå (artigt, ”Med ditt välbehag”) – Bi xatirê te – bi kha-ti-RE te
Hejdå (informellt) – Xatirê te – kha-ti-RE te
Vi ses (”Tills möte”) – Heta dîtinê – he-ta dii-ti-NE
Välkommen (”Väl kom du”) – Bi xêr hatî – bi kher HA-tii

Artighetsfraser – tala med rêz (respekt)

Spas (Tack) och Bibore (Ursäkta) är grunden – visa respekt och hövlighet på kurmanji.

Tack – Spas – spas
Tack så mycket (”Mycket tack”) – Zor spas / Gelek spas – zår spas / GE-lek spas
Varsågod (svar på tack, lit. ”På ögonen” / ”På mitt huvud”) – Ser çavan / Ser serê min – ser CHA-van / ser se-RE min (Mycket bildliga och vanliga uttryck)
Snälla (”Av din godhet”) – Ji kerema xwe – zhi ke-re-ma KHWE
Ursäkta / Förlåt – Bibore – bi-BO-re
Ingen fara (”Problem finns inte”) – Pirsgirêk nîne – pirs-gi-REK NII-ne
Det gör inget (”Är inte viktigt”) – Ne girîng e – ne gi-RIING e

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (nav) och ursprung (ji ku derê).

Vad heter du? (”Ditt namn vad är?”) – Navê te çi ye? – NA-vee te chi YE?
Jag heter … (”Mitt namn … är”) – Navê min … e – NA-vee min … e
Varifrån är du? (”Du från var är?”) – Tu ji ku derê yî? – tu zhi ku de-REE ii?
Jag är från Sverige – Ez ji Swêdê me – ez zhi SWEE-dee me
Var bor du? (”Du var bor?”) – Tu li ku dijî? – tu li ku di-ZHII?
Jag bor i… – Ez li … dijîm – ez li … di-ZHIIM
Vad gör du? (arbete/studier) – Tu çi karî dikî? – tu chi KAA-rii DI-kii?
Jag är student (m / f) – Ez xwendekar im – ez khwen-de-KAR im
Trevligt att träffas (”Jag är glad att jag känner dig”) – Ez kêfxweş im ku ez te nas dikim – ez KEF-khwesh im ku ez te NAS di-kim
Varför? – Çima? / Çi re? – chi-MA? / chi RE?
När? – Kengî? – ken-GII?
Var? – Li ku? / Kû? – li KU? / kuu?
Vem? – Kî? – kii?
Hur? – Çawa? – cha-WA?

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka om man förstår (fêm dikim) eller inte.

Jag förstår – Ez fêm dikim / Ez tê digihîjim – ez feem DI-kim / ez tee di-gi-HII-zhim
Jag förstår inte – Ez fêm nakim / Ez tê nagihîjim – ez feem NA-kim / ez tee na-gi-HII-zhim
Jag vet – Ez dizanim – ez di-ZA-nim
Jag vet inte – Ez nizanim – ez ni-ZA-nim
Talar du engelska? (”Du engelska vet?”) – Tu îngilîzî dizanî? – tu iin-gi-LII-zii di-za-NII?
Jag talar lite kurdiska – Ez hinek kurdî dizanim – ez HI-nek kur-DII di-za-nim
Vad betyder detta? (”Detta vad säger?”) – Ev çi dibêje? – ev chi di-BEE-zhe?
Kan du upprepa, snälla? – Tu dikarî dubare bikî, ji kerema xwe? – tu di-KA-rii du-BAA-re BI-kii, zhi ke-re-ma KHWE?
Kan du tala långsammare, snälla? – Tu dikarî hêdîtir biaxivî, ji kerema xwe? – tu di-KA-rii hee-dii-TIR bi-akh-vii, zhi ke-re-ma KHWE?

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (birçî), trötthet (westiyayî) eller glädje (kêfxweş) med dessa vanliga formuleringar.

Jag är hungrig – Ez birçî me – ez bir-CHII me
Jag är törstig – Ez tî me / Ez teşne me – ez TII me / ez TESH-ne me
Jag är trött – Ez westiyayî me – ez wes-ti-yaa-II me
Jag är sjuk – Ez nexweş im – ez na-KHWESH im
Jag är glad – Ez kêfxweş im / Ez şa me – ez KEF-khwesh im / ez SHA me
Jag är ledsen – Ez xemgîn im – ez khem-GIIN im
Jag fryser (”Det är kallt för mig”) – Serma min e – SER-ma min e
Jag är varm (”Det är varmt för mig”) – Germa min e – GER-ma min e
Jag behöver hjälp (”Hjälp är nödvändig för mig”) – Alîkarî ji min re lazim e – aa-lii-ka-RII zhi min re LA-zim e

Relationer och vänskap

Ord för att visa uppskattning och värme på kurdiska till en heval (vän).

Jag älskar dig / Jag tycker om dig – Ez hej te dikim – ez HEZH te DI-kim (hej kirin = älska/tycka om)
Jag tycker om dig (alternativ) – Ez ji te hez dikim – ez zhi te HEZ di-kim
Du är vacker/snygg – Tu xweşik î / Tu rind î – tu KHWE-shik ii / tu RIND ii
Du är snäll / Du är bra – Tu delal î / Tu baş î – tu de-LAL ii / tu BASH ii
Du är min vän (till man / kvinna) – Tu hevalê min î / Tu hevala min î – tu he-VA-lee min ii / tu he-VA-la min ii
Jag saknar dig (”Min längtan efter dig har kommit”) – Min bêriya te kiriye – min bee-ri-YA te KI-ri-ye
Familj – Malbat – mal-BAT
Pappa – Bav – bav
Mamma – Dê / Dayik – dee / DA-yik
Bror – Bra – bra
Syster – Xwişk – khwishk

Mat, dryck och vardagliga fraser

Beställ te (çay) eller beröm maten (xweş e) vid måltiden (xwarin).

Mat – Xwarin – khwa-RIN
Dryck – Vexwarin – ve-khwa-RIN
Bröd – Nan – nan
Vatten – Av – av
Te – Çay – chai
Kaffe – Qehwe – KAH-we (q=bakre k)
Mjölk – Şîr – shiir
Kött – Goşt – gosht
Ris – Birinc / Riste – bi-RINJ / RIS-te
Fyllda grönsaker/vinblad – Dolme – dol-ME
Kebab – Kebab – ke-BAB
Vad är detta? – Ev çi ye? – ev CHI ye?
Det är gott! – Ev xweş e! – ev KHWESH e!
Det är mycket gott! – Gelek xweş e! – GE-lek KHWESH e!
Jag vill ha vatten (”Jag vatten vill”) – Ez avê dixwazim – ez A-vee di-KHWA-zim
Ge mig vatten, tack – Avê bide min, ji kerema xwe – A-vee BI-de min, zhi ke-re-ma KHWE
En te, tack – Çayekê, ji kerema xwe – cha-ye-KEE, zhi ke-re-ma KHWE
Smaklig måltid! (”Må det vara dig väl bekommen!”) – Noşî canê te be! – NOO-shii JAA-nee te be!
Notan, tack – Hesab, ji kerema xwe – he-SAB, zhi ke-re-ma KHWE
Jag är mätt – Ez têr im – ez teer im

Shopping och priser

Ev çend e? – frågan du behöver när du handlar på sûk eller bazar.

Hur mycket kostar det? / Hur mycket är det? – Ev çend e? / Bi çend e? – ev CHEND e? / bi CHEND e?
Det är dyrt – Ev giran e – ev gi-RAN e
Det är billigt – Ev erzan e – ev er-ZAN e
Finns det billigare? (”Billigare finns det?”) – Ma erzantir heye? – ma er-zan-TIR he-ye?
Kan du sänka (priset)? – Tu dikarî kêm bikî? – tu di-KA-rii keem BI-kii?
Jag tittar bara (”Jag endast tittar”) – Ez tenê temaşe dikim / Ez tenê dinêrim – ez te-NE te-ma-SHE DI-kim / ez te-NE di-NEE-rim
Jag vill köpa detta (”Jag vill detta att jag köper”) – Ez dixwazim vê bikirim – ez di-khwa-ZIM vee bi-KI-rim
Affär – Dikân / Firoşgeh – di-KÂN / fi-rosh-GEH
Marknad – Sûk / Bazar – syk / ba-ZAR
Pengar – Pere / Dirav – PE-re / di-RAV

Siffror (1-10)

Grundläggande kurdiska räkneord.

1 – Yek – yek
2 – Du – du
3 – Sê – see
4 – Çar – char
5 – Pênc – peench
6 – Şeş – shesh
7 – Heft – heft
8 – Heşt – hesht
9 – Neh – neh
10 – Deh – deh

Högre tal: 11 = yanzdeh, 12 = dwanzdeh, 20 = bîst, 100 = sed, 1000 = hezar.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (wext / dem).

Nu – Niha / Vêga – ni-HA / VEE-ga
Idag – Îro – II-ro
Imorgon – Sibe / Sibê – si-BE / si-BEE
Igår – Duh / Diho – duh / di-HO
Morgon – Spêde / Beyanî – SPEE-de / be-ya-NII
Dagtid / Middag – Nîvro – NII-vro
Kväll – Êvar – EE-var
Natt – Şev – shev
Måndag – Duşem – du-SHEM
Tisdag – Sêşem – see-SHEM
Onsdag – Çarşem – char-SHEM
Torsdag – Pêncşem – peench-SHEM
Fredag – În – iin
Lördag – Şemî – she-MII
Söndag – Yekşem – yek-SHEM
Vad är klockan? (”Klockan är hur mycket?”) – Saet çend e? – sa-ET CHEND e?

Småord och reaktioner

Erê (Ja), Na (Nej), Baş e (Okej) – de korta svaren.

Ja – Erê / Belê – e-REE / be-LEE
Nej – Na / Nexêr – na / ne-KHER (Nexêr är mer emfatiskt)
Okej / Det är bra – Baş e / Temam – bash e / te-MAM
Kanske – Belkî / Dibe ku – BEL-kii / di-BE ku
Verkligen? / Är det sant? – Rast e? / Bi rastî? – rast e? / bi RAS-tii?
(Kraftuttryck/bekräftelse, vanligt i tal) – Welleh / Walla [Lånord] – WEL-leh / WAL-la
Naturligtvis / Självklart – Helbet / Bê guman – HEL-bet / bee gu-MAN

Grundläggande grammatik – ergativitet, izafa och genus

Kurmanji har en fascinerande iransk grammatik med egna unika drag.

Split-ergativitet: Detta är ett centralt och ovanligt drag. I presens och futurum fungerar språket som svenska (Nominativ-Ackusativ): subjektet styr verbet. Men i dåtid (preteritum/perfekt) av transitiva verb (verb som tar ett objekt), används ett ergativt mönster: den logiska agenten (den som utför handlingen) står i oblikt kasus, medan det logiska objektet står i nominativ kasus och det är objektet som styr verbets kongruens (om verbet böjs för numerus/genus). Subjektet till intransitiva verb står alltid i nominativ. Detta kräver omställning för svensktalande.
Kasussystem: Har ett grundläggande system med två kasus: Nominativ (subjekt för intransitiva verb och presens transitiva verb; objekt för preteritum transitiva verb) och Oblikt (subjekt för preteritum transitiva verb; objekt för presens transitiva verb; efter prepositioner; i Izafa-konstruktioner).
Izafa-konstruktion: Liknande persiskan, används för att binda samman ett substantiv med ett efterföljande adjektiv eller ett substantiv i genitiv (ägande). Detta görs med en liten länkad partikel/ändelse (izafe) som läggs till det första ordet och som kongruerar med det i genus och numerus: -ê (maskulin singular), -a (feminin singular), -ên (plural). Ex: mal (hus, M) -> malê min (mitt hus), malê mezin (stort hus); keç (flicka, F) -> keça min (min flicka), keça delal (snäll flicka); malên mezin (stora hus).
Genus: Har två grammatiska genus: maskulinum och femininum. Påverkar izafa-ändelsen, pronomen och vissa verbformer.
Verb: Har två grundstammar (presens och preteritum). Böjs med prefix och suffix för person och numerus, men kongruensen beror på tempus/aspekt och transitivitet (pga ergativiteten).
Ordföljd: Vanligast är Subjekt-Objekt-Verb (SOV).
Post-/Prepositioner: Använder både prepositioner (före substantivet) och cirkumpositioner (både före och efter).

Uttalstips för svenskar

Kurmanji-uttalet är relativt regelbundet med Hawar-alfabetet. Fokusera på dessa ljud:

Uvulara konsonanter: Öva på skillnaden mellan velart K k och uvulart Q q [q] (längre bak), samt mellan velart G g och uvulart X x [χ] (ach-ljud).
Vokaler: Skilj noga på kort och lång vokal, markerat med cirkumflex:
- e [ɛ] (som ä) vs. ê [eː] (långt e)
- i [ɪ] (kort, öppet i) vs. î [iː] (långt i)
- u [ʊ] (kort o/u) vs. û [uː] (långt o/u)
Ç ç [tʃ] (tj) och Ş ş [ʃ] (sj): Som i svenskan.
J j [ʒ]: Tonande sj-ljud (som i franska ’journal’).
R r: Alltid rullande tungspets-R [r].
Betoning: Ligger oftast på sista stavelsen, men kan variera.

Kurdiskt språk och kultur

Språket är en central del av den kurdiska identiteten och kulturen.

Kurdistan: Termen refererar till det geografiska och kulturella område där kurder traditionellt har bott, idag uppdelat mellan flera stater. Språkets status varierar kraftigt mellan dessa länder (t.ex. officiellt i Irakiska Kurdistan, tidigare starkt begränsat i Turkiet).
Oral tradition: Kurdiska har en extremt rik muntlig tradition av episk poesi, sånger (stran), legender och berättelser, framförda av berättare och sångare (dengbêj).
Litteratur: Den skriftliga traditionen på Kurmanji fick ett uppsving med Hawar-alfabetet, med författare som Celadet Bedirxan och senare Mehmed Uzun. Ehmedê Xanîs epos ”Mem û Zîn” från 1600-talet är ett centralt verk.
Musik och dans: Folkmusik och dans (som den gemensamma ringdansen govend) är viktiga kulturella uttryck.
Newroz: Det kurdiska nyåret (kring vårdagjämningen) är en mycket viktig högtid och kulturell manifestation (bör nämnas neutralt utan att gå in på specifika seder).

Inlärningstips

Närma dig kurmanji systematiskt:

Fokusera på Kurmanji (Hawar): Om ditt mål är att kommunicera med de flesta kurder i Sverige/Europa, är Kurmanji med latinska alfabetet det mest praktiska.
Lär dig alfabetet och uttalet: Öva särskilt på X, Q och skillnaden mellan långa/korta vokaler.
Förstå Split-Ergativitet: Detta är den största grammatiska skillnaden mot svenska. Förstå hur subjektet markeras olika i dåtid.
Bemästra Izafa: Lär dig hur -ê/-a/-ên används för att koppla ihop ord.
Använd online-resurser: Det finns online-ordböcker (Ferheng.org), grammatiksidor, YouTube-kanaler och nyhetssajter på Kurmanji (t.ex. Kurdistan24, Rûdaw).
Hitta talare: Kontakt med modersmålstalare via språkutbyten eller lokala gemenskaper/kulturella föreningar är ovärderligt.

Exempeldialoger

Se hur ett enkelt samtal på kurmanji kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Rojîn: Slav! Tu çawa yî? (Hej! Hur mår du?)

Berzan: Slav! Ez baş im, spas. Û tu? (Hej! Jag mår bra, tack. Och du?)

Rojîn: Ez jî baş im. Navê te çi ye? (Jag mår också bra. Vad heter du?)

Berzan: Navê min Berzan e. Navê te? (Jag heter Berzan. Ditt namn?)

Rojîn: Navê min Rojîn e. Ez kêfxweş im ku ez te nas dikim. (Jag heter Rojîn. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: fråga om te

Gäst: Bibore, çay heye? (Ursäkta, finns det te?)

Värd: Erê, helbet heye. Tu çayê dixwazî? (Ja, självklart finns det. Vill du ha te?)

Gäst: Erê, ji kerema xwe. (Ja, snälla.)

Värd: Ser çavan. Niha ez ê bînim. (Varsågod [på ögonen]. Nu ska jag hämta det.)

Gäst: Zor spas! (Tack så mycket!)

Att lära sig kurdiska (kurmanji) är att närma sig ett språk med en rik kultur och en stark identitet. Serkeftin! (Framgång!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.