Koreanska ord och fraser som är bra att kunna

Hangul och hej! Din guide till koreanska fraser för svenskar

Koreanska (한국어 – Hangugeo i Sydkorea, 조선말 – Chosŏnmal i Nordkorea) är ett dynamiskt och inflytelserikt språk som talas av över 77 miljoner människor, främst på den koreanska halvön, men också av stora och växande grupper i diasporan runt om i världen. Dess exakta språkliga släktskap är omdebatterat, men det betraktas oftast som ett isolatspråk eller tillhörande en liten koreansk språkfamilj (möjligen avlägset släkt med de altaiska språken). Under senare år har koreanska språket och kulturen fått en enorm global spridning genom Hallyu (den koreanska vågen), med K-pop, K-drama, film och teknologi som når ut till alla hörn av världen.

För svenskar som fascineras av koreansk populärkultur, planerar en resa till Sydkorea, har koreanska vänner eller kollegor, eller bara vill lära sig ett språk med en helt annan struktur, erbjuder koreanskan en spännande utmaning och en givande upplevelse. Språket kännetecknas av sitt unika och hyllade alfabet, Hangul (한글), sitt system av artighetsnivåer (Nopimmal – 높임말) och en grammatik baserad på partiklar och verbändelser. Även om artighetssystemet och vissa uttalsdrag kan vara knepiga initialt, anses grundgrammatiken vara logisk och uttalet relativt lätt att bemästra för svensktalande jämfört med t.ex. kinesiska toner. Att kunna några grundläggande fraser visar stor respekt och öppnar dörrar i mötet med koreansk kultur. Denna guide fokuserar på användbara fraser i sydkoreansk standardkoreanska, med fokus på den artiga samtalsstilen haeyo-che.

Alfabet och skrift (Hangul – 한글) – logiskt och fonetiskt

Det koreanska alfabetet, Hangul, är en av språkets mest anmärkningsvärda aspekter. Det skapades medvetet på 1400-talet under kung Sejong den store med målet att vara lätt att lära sig och fonetiskt korrekt, för att öka läskunnigheten bland folket.

Struktur: Hangul är ett äkta alfabet, men unikt i det att bokstäverna (kallade jamo) inte skrivs linjärt efter varandra, utan grupperas i stavelseblock. Varje block representerar en stavelse.
Jamo (bokstäverna): Det finns 14 grundkonsonanter (ㄱㄴㄷㄹㅁㅂㅅㅇㅈㅊㅋㅌㅍㅎ) och 10 grundvokaler (ㅏㅑㅓㅕㅗㅛㅜㅠㅡㅣ). Dessa kan kombineras till dubbla konsonanter (ㄲㄸㅃㅆㅉ) och diftonger/kombinerade vokaler (ㅐㅒㅔㅖㅘㅙㅚㅝㅞㅟㅢ). Formen på konsonantbokstäverna sägs imitera formen på talorganen när ljudet produceras.
Stavelseblock: Varje block består av minst en initial konsonant (eller en stum platshållare ㅇ om stavelsen börjar med vokal) och en vokal. Det kan också ha en final konsonant (batchim) under vokal-delen. Blocken skrivs och läses från vänster till höger, och inom blocket läses komponenterna oftast uppifrån och ner och/eller vänster till höger. Ex: ㄱ + ㅏ = 가 (ka); ㅎ + ㅏ + ㄴ = 한 (han); ㄱ + ㅡ + ㄹ = 글 (geul).
Fonetiskt (med regler): Hangul är i grunden mycket fonetiskt, men det finns vissa ljudassimilerings- och förändringsregler som gör att uttalet av ett tecken kan variera beroende på dess position i ordet och omgivande ljud. Dessa regler är dock relativt regelbundna.
Romanisering: Det officiella systemet för att transkribera koreanska med latinska bokstäver är ”Reviderad Romanisering av Koreanska” (från år 2000), som används i denna guide. Äldre system (som McCune-Reischauer) förekommer också.

Att lära sig Hangul är överraskande snabbt och ger en solid grund för att lära sig språket.

Artighetsnivåer (Nopimmal – 높임말) – att visa respekt språkligt

Liksom japanska har koreanskan ett utvecklat system för att uttrycka artighet och respekt, kallat Nopimmal eller Keigo (det senare är ett japanskt lånord som ibland används). Valet av talstil är avgörande för social interaktion och beror på relationen mellan talare och lyssnare, deras relativa ålder och sociala status.

Vikten av artighet: Att använda rätt nivå visar att man förstår och respekterar sociala hierarkier och relationer. Att vara för informell (använda banmal) mot någon som förväntar sig artigt tal kan vara mycket oartigt.
Huvudsakliga talstilar (Speech Levels):
- Formell artig stil (합쇼체 – Hapshyo-che): Använder verbändelserna -ㅂ니다 (-mnida, efter vokal) eller -습니다 (-seumnida, efter konsonant) för jakande påståenden/frågor. Används i mycket formella sammanhang: nyhetssändningar, militären, affärspresentationer, när man talar till en stor publik eller personer med mycket hög status. Uppfattas som stel i vardagligt tal.
- Informell artig stil (해요체 – Haeyo-che): Den absolut vanligaste artiga stilen i modern koreanska. Använder verb- och adjektivändelsen -요 (-yo) i slutet av meningen. Är artig nog för de flesta vardagliga situationer med främlingar, äldre bekanta, kollegor, servicepersonal etc. Detta är den nivå som rekommenderas starkt för nybörjare att lära sig och använda. Denna guide använder främst denna stil.
- Informell stil (해체 – Hae-che / 반말 – Banmal): Saknar artighetssuffixet -yo. Används mellan nära vänner (särskilt jämnåriga eller till yngre), inom familjen (mellan syskon, av föräldrar till barn), och ibland mellan mycket nära kollegor. Att plötsligt använda banmal utan överenskommelse kan vara mycket oartigt.
Andra artighetsformer: Utöver talstilarna finns det även:
- Honorificering av subjektet: Infixet -(으)시- (-(eu)si-) läggs in i verb/adjektiv för att visa extra respekt för subjektet (den man talar om eller till).
- Honorifikt ordförråd: Vissa vanliga ord har speciella, artigare motsvarigheter (t.ex. bap ’ris/mat’ vs jinji ’måltid (honorifikt)’, itda ’finnas’ vs gyesida ’finnas (honorifikt)’).
Råd till nybörjare: Lär dig och använd Haeyo-che (-yo) konsekvent. Var uppmärksam på hur andra tilltalar dig och varandra för att få en känsla för när olika nivåer används.

Hälsningsfraser – att hälsa på koreanska

Från ett artigt Annyeong haseyo som fungerar nästan jämt, till ett enkelt Annyeong mellan vänner – inled möten på koreanska.

Hej / God dag/morgon/kväll (artigt, vanligast) – 안녕하세요 – Annyeong haseyo – an-nyong ha-SE-yo
Hej / Hejdå (mycket informellt, till nära vänner) – 안녕 – Annyeong – an-NYONG
God morgon (formellt) – 좋은 아침입니다 – Joeun achimimnida – jo-UN a-chim-im-ni-DA
God natt (artigt, ”Sov väl”) – 안녕히 주무세요 – Annyeonghi jumuseyo – an-nyong-HI ju-mu-SE-yo
God natt (informellt) – 잘 자(요) – Jal ja(yo) – jal JA(-yo)
Hejdå (sägs till den som stannar kvar, artigt, ”Var väl kvar”) – 안녕히 계세요 – Annyeonghi gyeseyo – an-nyong-HI GYE-se-yo
Hejdå (sägs till den som går, artigt, ”Gå väl”) – 안녕히 가세요 – Annyeonghi gaseyo – an-nyong-HI GA-se-yo
Vi ses senare (”Vi ses på senare tid”) – 나중에 봐요 – Najunge bwayo – na-JUNG-e BWA-yo
Vi ses imorgon – 내일 봐요 – Naeil bwayo – nei-IL BWA-yo
Välkommen (”Kom snabbt”) – 어서 오세요 – Eoseo oseyo – o-SO o-SE-yo (Används ofta i butiker/restauranger)

Artighetsfraser – visa ye-ui (예의 = hövlighet)

Gamsahamnida (Tack) och det mångsidiga Joesonghamnida/Mianhamnida (Ursäkta/Förlåt) är grunden för koreansk hövlighet.

Tack (formellt) – 감사합니다 – Gamsahamnida – gam-sa-ham-ni-DA
Tack (artigt, lite mjukare) – 고맙습니다 – Gomapseumnida – go-map-sum-ni-DA
Tack (informellt artigt) – 고마워요 – Gomawoyo – go-MA-wo-yo
Ingen orsak / Varsågod (”Nej, [det är inget speciellt]”) – 아니에요 – Anieyo – a-NI-e-yo (Vanligare än det mer bokstavliga Cheonmaneyo)
Varsågod (formellt) – 천만에요 – Cheonmaneyo – cheon-MA-ne-yo (Används sällan i tal)
Snälla (ge mig…) – … 주세요 – … juseyo – … ju-SE-yo (Efter substantiv)
Snälla (gör något) – … -(으)세요 – … -(eu)seyo – … -(ü)-SE-yo (Efter verbstam, artig uppmaning)
Ursäkta / Förlåt (formellt) – 죄송합니다 – Joesonghamnida – jwe-song-ham-ni-DA
Ursäkta / Förlåt (artigt informellt) – 미안합니다 / 미안해요 – Mianhamnida / Mianhaeyo – mi-an-ham-ni-DA / mi-an-HÄ-yo
Ursäkta mig (för att påkalla uppmärksamhet, ”Där borta!”) – 저기요 – Jeogiyo – jo-GI-yo
Det är okej / Ingen fara – 괜찮아요 – Gwaenchanayo – kwen-CHA-na-yo

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (ireum) och ursprung (eodi) med artiga (-yo) fraser.

Hur mår du/ni? (artigt informellt, ”Har ni/du det bra?”) – 잘 지내세요? – Jal jinaeseyo? – jal ji-NÄ-se-yo?
Jag mår bra, tack (artigt) – 네, 잘 지내요 – Ne, jal jinaeyo – ne, jal ji-NÄ-yo
Och du/ni? (artigt, undvik direkt pronomen) – … 씨는요? / 그쪽은요? – …ssineunyo? / Geujjogeunyo? – …SHI-nün-yo? / gű-JJOK-ün-yo? (Använd Namn + -ssi, eller ’den sidan’)
Vad heter du/ni? (artigt informellt, ”Namnet är vad?”) – 이름이 뭐예요? – Ireumi mwoyeyo? – i-RŰM-i MWO-ye-yo?
Jag heter … (formellt, ”Mitt namn är …”) – 제 이름은 … 입니다 – Je ireumeun … imnida – je i-RŰM-ün … im-ni-DA
Jag heter … (artigt informellt) – 제 이름은 … 예요/이에요 – Je ireumeun … yeyo/ieyo – je i-RŰM-ün … YE-yo/I-e-yo (yeyo efter vokal, ieyo efter konsonant)
Trevligt att träffas (formellt) – 만나서 반갑습니다 – Mannaseo bangapseumnida – man-na-SO pan-gap-SUM-ni-da
Var kommer du/ni ifrån? (”Från var kom ni?”) – 어디에서 왔어요? – Eodieseo wasseoyo? – o-di-E-so was-SO-yo?
Jag kommer från Sverige – 저는 스웨덴에서 왔어요 – Jeoneun Seuweden-eseo wasseoyo – jo-NÜN swe-den-E-so was-SO-yo
Var bor du/ni? – 어디에 사세요? – Eodie saseyo? – o-DI-e SA-se-yo?
Vad gör du/ni? (Vad har ni för yrke?) – 무슨 일 하세요? – Museun il haseyo? – mu-SŰN il HA-se-yo?
Jag är student – 저는 학생이에요 – Jeoneun haksaeng-ieyo – jo-NÜN hak-SENG-i-e-yo
Varför? – 왜요? – Waeyo? – WÄ-yo? (artigt)
När? – 언제예요? – Eonjeyeyo? – ON-je-ye-yo? (artigt)
Var? – 어디예요? – Eodiyeyo? – o-DI-ye-yo? (artigt)
Vem? – 누구예요? – Nuguyeyo? – NU-gu-ye-yo? (artigt)
Hur? – 어떻게요? – Eotteokeyo? – o-TTOK-ke-yo? (artigt)

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka förståelse (ihae haeyo) eller be om hjälp.

Jag förstår – 이해해요 / 알겠어요 – Ihaehaeyo / Algesseoyo – i-hä-HÄ-yo / al-ges-SO-yo
Jag förstår inte – 이해 못 해요 / 모르겠어요 – Ihae mot haeyo / Moreugesseoyo – i-hä mot HÄ-yo / mo-rű-ges-SO-yo
Jag vet – 알아요 – Arayo – A-ra-yo
Jag vet inte – 몰라요 – Mollayo – mol-LA-yo
Talar du koreanska? (artigt) – 한국어 하세요? – Hangugeo haseyo? – han-gu-GO HA-se-yo?
Talar du engelska? (artigt) – 영어 하세요? – Yeongeo haseyo? – yong-O HA-se-yo?
Jag talar lite koreanska (artigt) – 한국어 조금 해요 – Hangugeo jogeum haeyo – han-gu-GO JO-gűm HÄ-yo
Vad betyder detta? (artigt) – 이것은 무슨 뜻이에요? – Igeoseun museun tteusieyo? – i-go-SŰN mu-sűn TTŰS-i-e-yo?
Kan ni upprepa, snälla? (artigt) – 다시 한번 말씀해 주세요 – Dasi hanbeon malsseumhae juseyo – ta-SHI han-BON mal-SSŰM-hä ju-SE-yo
Kan ni tala långsammare, snälla? (artigt) – 좀 더 천천히 말씀해 주세요 – Jom deo cheoncheonhi malsseumhae juseyo – jom do CHON-chon-hi mal-SSŰM-hä ju-SE-yo

Uttrycka känslor och behov

Sätt ord på hunger (baegopayo), trötthet (pigonhaeyo) eller glädje (gippeoyo) med den artiga -yo formen.

Jag är hungrig – 배고파요 – Baegopayo – pä-go-PA-yo
Jag är törstig (”Halsen är torr”) – 목말라요 – Mokmallayo – mok-mal-LA-yo
Jag är trött – 피곤해요 – Pigonhaeyo – pi-gon-HÄ-yo
Jag är sjuk – 아파요 – Apayo – a-PA-yo
Jag är glad – 기뻐요 – Gippeoyo – ki-PPÖ-yo
Jag är ledsen – 슬퍼요 – Seulpeoyo – sűl-PÖ-yo
Jag fryser – 추워요 – Chuwoyo – chu-WO-yo
Jag är varm – 더워요 – Deowoyo – to-WO-yo
Jag behöver hjälp – 도움이 필요해요 – Doumi piryohaeyo – to-UM-i pi-ryo-HÄ-yo

Relationer och värme

Ord för att visa uppskattning och känslor för vänner (chingu) och familj (gajok).

Jag älskar dig (starkt, romantiskt) – 사랑해요 – Saranghaeyo – sa-rang-HÄ-yo
Jag tycker om dig (allmänt) – 좋아해요 – Joahaeyo – jo-a-HÄ-yo
Du är vacker – 예뻐요 / 아름다워요 – Yeppeoyo / Areumdawoyo – YEP-pö-yo / a-rűm-DA-wo-yo
Du är snygg (om man) – 잘생겼어요 / 멋있어요 – Jalsaenggyeosseoyo / Meosisseoyo – jal-seng-gyot-SO-yo / mo-SHIT-so-yo
Du är snäll – 친절해요 – Chinjeolhaeyo – chin-jol-HÄ-yo
Du är min vän – 당신은 제 친구예요 – Dangsineun je chingu-yeyo – tang-SHIN-ün je CHIN-gu-ye-yo (Dangsin bör användas försiktigt)
Vän – 친구 – Chingu – CHIN-gu
Jag saknar dig (lit. ”Jag vill se [dig]”) – 보고 싶어요 – Bogo sipeoyo – po-go SHIP-o-yo
Familj – 가족 – Gajok – KA-jok
Mamma (vard./artigt) – 엄마 / 어머니 – Eomma / Eomeoni – OM-ma / o-MO-ni
Pappa (vard./artigt) – 아빠 / 아버지 – Appa / Abeoji – AP-pa / a-BO-ji

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ keopi (kaffe) eller maekju (öl) och beröm maten (masisseoyo) – praktiskt för måltiden.

Mat – 음식 – Eumsik – űm-SHIK
Dryck – 음료수 – Eumryosu – űm-RYO-su
Ris / Måltid – 밥 – Bap – pap
Kimchi (fermenterade grönsaker) – 김치 – Kimchi – kim-CHI
Grillat kött (ofta vid bordet) – 불고기 / 갈비 – Bulgogi / Galbi – bul-GO-gi / kal-BI
Rätt med ris och blandade tillbehör – 비빔밥 – Bibimbap – pi-bim-BAP
Vatten – 물 – Mul – mul
Te – 차 – Cha – cha
Kaffe – 커피 – Keopi [Lånord] – KO-pi
Öl – 맥주 – Maekju [Lånord] – mek-JU
Vad är det här? – 이게 뭐예요? – Ige mwoyeyo? – i-GE mwo-YE-yo?
Jag skulle vilja ha detta, tack (”Ge detta, snälla”) – 이거 주세요 – Igeo juseyo – i-GO ju-SE-yo
Ge mig menyn, tack – 메뉴판 주세요 – Menyupan juseyo – me-nyu-PAN ju-SE-yo
Vatten, tack (”Lite vatten, snälla”) – 물 좀 주세요 – Mul jom juseyo – mul jom ju-SE-yo
En öl, tack (”En flaska öl, snälla”) – 맥주 한 병 주세요 – Maekju han byeong juseyo – mek-JU han BYONG ju-SE-yo (byeong = klassmått för flaskor)
Det är gott! – 맛있어요! – Masisseoyo! – ma-SHIT-so-yo!
Det är starkt (kryddigt) – 매워요 – Maewoyo – mä-WO-yo
Notan, tack – 계산서 주세요 – Gyesanseo juseyo – kye-san-SO ju-SE-yo

Shopping och priser

Eolmayeyo? (Hur mycket är det?) – frågan du behöver när du handlar i Seoul eller Busan.

Hur mycket kostar den här? – 이거 얼마예요? – Igeo eolmayeyo? – i-GO OL-ma-ye-yo?
Det är dyrt – 비싸요 – Bissayo – pi-SSA-yo
Det är billigt – 싸요 – Sayo – ssa-YO
Finns det något lite billigare? – 좀 더 싼 거 있어요? – Jom deo ssan geo isseoyo? – jom do SSAN go is-SO-yo?
Kan ni ge lite rabatt? (”Snälla skär av lite”) – 좀 깎아 주세요 – Jom kkakka juseyo – jom KKA-kka ju-SE-yo
Jag tittar bara (”Jag är bara i tittande”) – 그냥 보고 있어요 – Geunyang bogo isseoyo – kű-nyang PO-go is-SO-yo
Jag vill köpa detta (”Jag ska köpa detta”, framtid) – 이거 살게요 – Igeo salgeyo – i-GO sal-GE-yo
Affär – 가게 – Gage – ka-GE
Marknad – 시장 – Sijang – shi-JANG
Kan jag betala med kort? – 카드로 계산해도 돼요? – Kadeuro gyesanhaedo dwaeyo? – ka-DŰ-ro kye-san-hä-do DWÄ-yo?
Pengar – 돈 – Don – don
Valuta – 원 – Won – won

Siffror (1-10) – två system!

Koreanska använder två räknesystem parallellt: ett inhemskt koreanskt och ett sino-koreanskt (från kinesiskan).

Native Koreanska (för antal 1-99, ålder, timmar):
- 1 – 하나 – Hana
- 2 – 둘 – Dul
- 3 – 셋 – Set
- 4 – 넷 – Net
- 5 – 다섯 – Daseot
- 6 – 여섯 – Yeoseot
- 7 – 일곱 – Ilgop
- 8 – 여덟 – Yeodeol
- 9 – 아홉 – Ahop
- 10 – 열 – Yeol
Sino-Koreanska (för datum, pengar, minuter, högre tal):
- 1 – 일 – Il
- 2 – 이 – I
- 3 – 삼 – Sam
- 4 – 사 – Sa
- 5 – 오 – O
- 6 – 육 – Yuk
- 7 – 칠 – Chil
- 8 – 팔 – Pal
- 9 – 구 – Gu
- 10 – 십 – Sip

Högre tal (Sino-Koreanska): 11 = sip-il, 12 = sip-i, 20 = i-sip, 100 = baek, 1000 = cheon, 10 000 = man.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (sigan).

Nu – 지금 – Jigeum – ji-GŰM
Idag – 오늘 – Oneul – O-nűl
Imorgon – 내일 – Naeil – nɛ-IL
Igår – 어제 – Eoje – o-JE
Morgon – 아침 – Achim – a-CHIM
Dagtid / Middag – 낮 / 점심 – Nat / Jeomsim – nat / jom-SHIM
Kväll – 저녁 – Jeonyeok – jo-NYOK
Natt – 밤 – Bam – pam
Måndag – 월요일 – Woryoil – wor-YO-il
Tisdag – 화요일 – Hwayoil – hwa-YO-il
Onsdag – 수요일 – Suyoil – su-YO-il
Torsdag – 목요일 – Mogyoil – mok-YO-il
Fredag – 금요일 – Geumyoil – gűm-YO-il
Lördag – 토요일 – Toyoil – to-YO-il
Söndag – 일요일 – Iryoil – ir-YO-il
Vad är klockan? (”Hur många är timmen?”) – 몇 시예요? – Myeot siyeyo? – myot SHI-ye-yo?

Småord och reaktioner

Ne (Ja), Aniyo (Nej), Joayo (Okej) – de korta svaren.

Ja (artigt) – 네 – Ne – ne
Nej (artigt) – 아니요 – Aniyo – a-NI-yo
Okej / Det är bra / Jag gillar det – 좋아요 – Joayo – jo-A-yo
Kanske – 아마도 – Amado – a-MA-do
Verkligen? (artigt) – 정말요? / 진짜요? – Jeongmallyo? / Jinjjayo? – jong-MAL-lyo? / jin-JJA-yo?
Jag vet inte (artigt) – 모르겠어요 – Moreugesseoyo – mo-rű-ges-SO-yo

Grundläggande grammatik – SOV, partiklar och keigo

Koreanska har en logisk men för svenskar ovan grammatisk struktur.

Isolatspråk/Koreansk familj: Dess exakta släktskap är omdebatterat.
Agglutinerande: Grammatiska funktioner uttrycks genom att lägga till partiklar och ändelser till ordstammar.
Ordföljd: Grundordföljden är Subjekt-Objekt-Verb (SOV). Verbet kommer alltid sist.
Partiklar (조사 – Josa): Små grammatiska ord som placeras efter substantiv/pronomen för att markera deras funktion i satsen. Mycket viktiga!
- Subjekt: -이/가 (-i/ga)
- Tema/Kontrast: -은/는 (-eun/neun)
- Objekt: -을/를 (-eul/reul)
- Plats/Tid (statisk): -에 (-e)
- Plats (dynamisk handling): -에서 (-eseo)
- Till/Från: -에게/한테 (-ege/hante), -에서 (-eseo)
- Ägande: -의 (-ui, uttalas ofta ’e’)
- Med/Och: -와/과 (-wa/gwa), -(이)랑 (-(i)rang)
Verb och Adjektiv: Böjs inte för person eller numerus, men har många ändelser för tempus (nutid, dåtid, framtid), aspekt (pågående -고 있다 -go itda), modus, och framför allt artighetsnivå. Grundformen slutar på -다 (-da).
Artighetssystem (Nopimmal/Keigo): Genomsyrar grammatiken, särskilt verb-/adjektivändelser (se separat avsnitt).
Inget grammatiskt genus: Inga maskulina/feminina former.
Plural: Markeras sällan på substantiv, men kan förtydligas med suffixet -들 (-deul).
Räkneord/Klassmått (수사 – susa): Två siffersystem (koreanskt, sino-koreanskt) och specifika klassmått (-myeong för personer, -mari för djur, -gae för saker etc.) måste användas vid räkning.

Uttalstips för svenskar

Koreanska är inte ett tonspråk, men har andra uttalsutmaningar.

Tre konsonanttyper: Behärska skillnaden mellan:
- Oaspirerade/Lena: ㄱ [g/k], ㄷ [d/t], ㅂ [b/p], ㅈ [j/ch]. Låter tonande mellan tonande ljud, tonlösa annars.
- Aspirerade: ㅋ [kʰ], ㅌ [tʰ], ㅍ [pʰ], ㅊ [tʃʰ]. Uttalas med en tydlig luftstöt (som svenska k, t, p i början av ord).
- Spända/Dubbla: ㄲ [k͈], ㄸ [t͈], ㅃ [p͈], ㅆ [s͈], ㅉ [t͈ʃ]. Uttalas med spända stämband, utan aspiration, låter ”hårdare”.
Denna tredelning är fonemisk och mycket viktig.
Vokalerna ㅓ (eo) och ㅡ (eu): ㅓ uttalas [ʌ] eller [ɔ], ett öppet ljud mellan ’a’ och ’å/ö’. ㅡ uttalas [ɯ], en bakre orundad vokal, som att säga ’o’ utan att runda läpparna.
ㄹ (r/l)-ljudet: Uttalas som en alveolar flapp [ɾ] (likt spanskt enkelt ’r’) mellan vokaler eller mellan vokal och ’h’. Uttalas som ett [l] i slutet av en stavelse eller före en annan konsonant (utom ’h’). Dubbelt ㄹㄹ uttalas alltid [l].
Ljudförändringsregler: Det finns flera regler för hur ljud assimileras eller ändras beroende på omgivningen (t.ex. konsonantassimilation, palatalisering). Dessa lär man sig gradvis.
Betoning/Rytm: Koreanska har inte stark tryckaccent som svenskan. Rytmen är mer stavelsebaserad, även om viss betoning finns. Tonhöjdsaccent fanns historiskt men är mindre framträdande i modern standardkoreanska (Seoul-dialekt).

Koreanskt språk och kultur

Språket är en spegel av koreansk kultur och historia.

Hangul: Skapandet av Hangul är en nationell stolthet och firas årligen. Dess logiska struktur underlättar läskunnighet.
Konfucianismens inflytande: Traditionella konfucianska värderingar om hierarki, respekt för äldre och social harmoni återspeglas starkt i artighetssystemet (Nopimmal).
”Uri” (Vi)-kultur: En stark känsla av kollektivism och grupptillhörighet (”uri nara” – vårt land, ”uri jip” – vårt hem/hus).
Hallyu (Koreanska vågen): Den globala populariteten för K-pop, K-drama och koreansk film har kraftigt ökat intresset för koreanska språket och kulturen internationellt.
Nord- och Sydkorea: Även om grundspråket är detsamma, har nästan 80 års separation lett till vissa skillnader i ordförråd (särskilt lånord) och uttal mellan Nord- och Sydkorea.

Inlärningstips

Närma dig koreanskan med dessa strategier:

Lär dig Hangul först och grundligt: Det är alfabetiskt och logiskt, och nyckeln till allt annat.
Fokusera på artighetsnivåerna: Lär dig Haeyo-che (-요) först som en säker bas för de flesta situationer. Förstå när Nopimmal krävs.
Bemästra partiklarna: Förstå funktionen hos de vanligaste grammatiska partiklarna (은/는, 이/가, 을/를, 에, 에서 etc.).
Öva på uttalet: Lägg mycket tid på att skilja mellan de tre konsonanttyperna (lena, aspirerade, spända) och vokalerna ㅓ/ㅡ. Lyssna och härma!
Lär dig de två siffersystemen och klassmått: Nödvändigt för att kunna räkna korrekt.
Använd varierade resurser: Det finns utmärkta resurser online (TalkToMeInKorean, HowToStudyKorean), appar (Duolingo, Memrise), läroböcker och K-drama/K-pop för immersion.

Exempeldialoger

Se hur ett artigt samtal i Sydkorea kan låta (Haeyo-che).

Dialog 1: enkel hälsning och presentation

Minjun: 안녕하세요! 처음 뵙겠습니다. (Annyeong haseyo! Cheoeum boepgesseumnida.) – Hej! Trevligt att träffas (första gången, artigt).

Anna: 네, 안녕하세요. 만나서 반갑습니다. (Ne, annyeong haseyo. Mannaseo bangapseumnida.) – Ja, hej! Trevligt att träffas.

Minjun: 제 이름은 민준이에요. 이름이 뭐예요? (Je ireumeun Minjun-ieyo. Ireumi mwoyeyo?) – Jag heter Minjun. Vad heter ni?

Anna: 저는 안나예요. 스웨덴에서 왔어요. (Jeoneun Anna-yeyo. Seuweden-eseo wasseoyo.) – Jag är Anna. Jag kommer från Sverige.

Minjun: 아, 스웨덴요? 반갑습니다. (A, Seuweden-yo? Bangapseumnida.) – Åh, Sverige? Trevligt att träffas.

Dialog 2: beställa kaffe

Kund: 저기요! (Jeogiyo!) – Ursäkta mig!

Personal: 네, 손님. 무엇을 드릴까요? (Ne, sonnim. Mueoseul deurilkkayo?) – Ja, kund. Vad kan jag hjälpa er med? (artigt)

Kund: 아이스 아메리카노 한 잔 주세요. (Aiseu Amerikano han jan juseyo.) – En is-americano, tack.

Personal: 네. 더 필요한 것 있으세요? (Ne. Deo piryohan geot isseuseyo?) – Okej. Behöver ni något mer?

Kund: 아니요, 괜찮아요. 얼마예요? (Aniyo, gwaenchanayo. Eolmayeyo?) – Nej, det är bra. Hur mycket kostar det?

Personal: 사천 원입니다. (Sacheon wonimnida.) – Det blir 4000 won.

Att lära sig koreanska är en spännande resa in i ett dynamiskt språk och en inflytelserik global kultur. Hwaiting! (화이팅! – Kämpa på! Heja!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.