Kinesiska ord och fraser som är bra att kunna

Toner och tecken: din guide till kinesiska fraser för svenskar

Kinesiska (中文 – Zhōngwén), oftast syftande på standardvarianten mandarin (普通话 – Pǔtōnghuà), är världens i särklass största språk sett till antalet modersmålstalare (över en miljard) och ett språk med enorm och växande global betydelse inom ekonomi, politik och kultur. Även om termen ”kinesiska” ofta används som ett samlingsnamn, finns det en mängd olika kinesiska språkvarieteter (som kantonesiska, wu, min) som inte alltid är ömsesidigt begripliga i tal, men som delar samma skriftsystem. Mandarin, baserat på dialekten i Beijing, fungerar som officiellt språk och lingua franca i Kina, Taiwan och Singapore.

För svenskar kan kinesiska framstå som ett av de mest utmanande språken att lära sig, främst på grund av dess unika logografiska skriftsystem (汉字 – hànzì) och dess avgörande tonala uttal, där en stavelses tonhöjd ändrar ordets betydelse. Samtidigt är kinesisk grammatik på många sätt förvånansvärt logisk och ofta enklare än europeiska språk, eftersom den saknar komplicerade böjningar för tempus, kasus eller genus. Att lära sig några grundläggande fraser och förstå principerna bakom toner och tecken är en fascinerande resa in i en av världens äldsta kontinuerliga civilisationer och en ovärderlig tillgång i en alltmer globaliserad värld. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardmandarin, med kinesiska tecken (förenklade), Pīnyīn (latinsk transkribering med tonmarkeringar) och svensk översättning.

Alfabet och skrift – hànzì och pīnyīn

Det kinesiska skriftsystemet är unikt och en kombination av logografiska tecken och ett fonetiskt hjälpsystem.

Kinesiska tecken (漢字 / 汉字 – Hànzì): Detta är det primära skriftsystemet. Istället för bokstäver som representerar ljud, representerar varje tecken (logogram) ett ord eller ett morfem (en betydelsebärande enhet). För att uppnå full läskunnighet behöver man lära sig flera tusen tecken.
- Förenklade vs. Traditionella: Det finns två huvudformer av tecken: förenklade tecken (används i Fastlandskina och Singapore, utvecklade under 1950-talet för att öka läskunnigheten) och traditionella tecken (används i Taiwan, Hongkong, Macao och i många utlandskinesiska gemenskaper). Skillnaderna kan vara stora för vissa tecken. Denna guide använder förenklade tecken.
- Struktur: Tecken är ofta uppbyggda av mindre komponenter kallade radikaler, som ibland kan ge ledtrådar om tecknets betydelse eller uttal. Att lära sig de vanligaste radikalerna och grundläggande streckordning underlättar inlärningen.
Pīnyīn (拼音): Detta är det officiella systemet för att transkribera mandarinuttal med det latinska alfabetet, utvecklat i Kina på 1950-talet. Pīnyīn är avgörande för nybörjare för att lära sig uttalet och används också för att skriva kinesiska på datorer och mobiler.
- Struktur: Pīnyīn representerar stavelser, oftast bestående av en initial (konsonant) och en final (vokal eller vokal+nasal).
- Tonmarkering: Det viktigaste med Pīnyīn är att det inkluderar markeringar för de fyra huvudtonerna, oftast som diakritiska tecken ovanför vokalen (t.ex. mā, má, mǎ, mà) eller ibland med siffror efter stavelsen (ma1, ma2, ma3, ma4).

Att lära sig både Pīnyīn (för uttal) och grundläggande Hànzì (för läsning och förståelse) är nödvändigt för att behärska kinesiska.

Toner – språkets melodi och betydelse

Mandarin är ett tonspråk, vilket innebär att tonhöjdskonturen på en stavelse är avgörande för dess betydelse.

De fyra huvudtonerna:
1. Första tonen (hög jämn): Uttalas med en hög och jämn tonhöjd, som om man sjunger en hög ton. Markeras med makron i Pīnyīn (¯), t.ex. mā (媽/妈 – mamma).
2. Andra tonen (stigande): Börjar på en mellannivå och stiger till en hög tonhöjd, ungefär som när man ställer en förvånad fråga på svenska (”Va?”). Markeras med akut accent (´), t.ex. má (麻 – hampa/bedövad).
3. Tredje tonen (fallande-stigande): Den mest komplexa. Tonen faller först till en låg nivå och stiger sedan igen. Den kan ofta låta ”knarrig” i bottenläget. I praktiken uttalas den ofta bara som en låg fallande eller låg jämn ton när den följs av andra toner (se Tone Sandhi). Markeras med hake (ˇ), t.ex. mǎ (馬/马 – häst).
4. Fjärde tonen (fallande): Börjar högt och faller snabbt och skarpt nedåt, som ett kort, bestämt utrop (”Stopp!”). Markeras med grav accent (`), t.ex. mà (罵/骂 – att skälla).
Neutral ton (femte tonen): Vissa stavelser (ofta grammatiska partiklar eller andra stavelsen i vissa ord) uttalas mycket kort och utan tydlig tonkontur, med en tonhöjd som bestäms av föregående stavelse. Markeras utan tontecken i Pīnyīn, t.ex. ma (吗 – frågepartikel).
Tone Sandhi (tonförändringar): Tonerna kan påverka varandra. Den viktigaste regeln är att när två tredje toner följer på varandra, uttalas den första som en andra ton. Ex: Nǐ hǎo (你好 – hej) skrivs med två tredje toner men uttalas som Ní hǎo (andra ton + tredje ton).

Att behärska tonerna är avgörande för att bli förstådd på mandarin.

Hälsningsfraser – börja med 你好 (nǐ hǎo)

Från ett artigt Nín hǎo till ett vardagligt hejdå – inled och avsluta på mandarin med rätt hälsning för tid och situation.

Hej (neutralt, till ’du’) – 你好 – Nǐ hǎo – nii hao (uttalas ní hao)
Hej (artigt, till ’Ni’) – 您好 – Nín hǎo – nin hao
God morgon (tidigt) – 早上好 – Zǎoshang hǎo – dzao-shang hao
God förmiddag – 上午好 – Shàngwǔ hǎo – shang-woo hao
God eftermiddag – 下午好 – Xiàwǔ hǎo – shia-woo hao
God kväll – 晚上好 – Wǎnshang hǎo – wann-shang hao
God natt – 晚安 – Wǎn’ān – wann-an
Hejdå (”Ser dig igen”) – 再见 – Zàijiàn – dzai-djien
Vi ses senare / Hejdå (informellt) – 回头见 / 拜拜 – Huítóu jiàn / Báibái – hwei-tou djien / bai-bai
Välkommen – 欢迎 – Huānyíng – huan-ying
Hur mår du/ni? (”Du bra [frågepartikel]?”) – 你好吗？ – Nǐ hǎo ma? – nii hao ma? (Används mindre ofta än på svenska)
Jag mår bra (”Jag mycket bra”) – 我很好 – Wǒ hěn hǎo – wåå hen hao

Artighetsfraser – visa lǐmào (hövlighet)

Xièxie (Tack) och Duìbuqǐ (Förlåt) är grunden – visa kinesisk hövlighet och respekt.

Tack – 谢谢 – Xièxie – shie-shie
Tack så mycket – 非常感谢 / 多谢 – Fēicháng gǎnxiè / Duōxiè – fei-chang gan-shie / duo-shie
Varsågod / Ingen orsak (”Var inte artig”) – 不客气 – Bú kèqi – bu kö-chi
Varsågod / Ingen orsak (”Behövs inte tacka”) – 不用谢 – Búyòng xiè – bu-yong shie
Snälla / Var god / Bjuder (inleder artig uppmaning) – 请 – Qǐng – ching
Ursäkta / Förlåt – 对不起 – Duìbuqǐ – duei-bu-chii
Ursäkta (för att påkalla uppmärksamhet / fråga något, ”Får jag lov att fråga?”) – 请问 – Qǐngwèn – ching-wenn
Ingen fara / Det gör inget (”Har ingen relation/betydelse”) – 没关系 – Méi guānxi – mei gwan-shi
Det gör inget / Det är okej (”Ingen sak”) – 没事(儿) – Méi shì(r) – mei shy(r)

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (míngzi) och ursprung (nǎ guó rén).

Och du/ni? (Frågepartikel) – 你呢？ / 您呢？ – Nǐ ne? / Nín ne? – nii ne? / nin ne?
Vad heter du? (”Du kallas vilket namn?”) – 你叫什么名字？ – Nǐ jiào shénme míngzi? – nii djiao shen-me MING-dz? (z=ts)
Vad heter ni? (artigt, ”Vilket är Ert ärade efternamn?”) – 您贵姓？ – Nín guìxìng? – nin gwei-SHING?
Jag heter … (”Jag kallas…”) – 我叫 … – Wǒ jiào … – wåå djiao …
Mitt efternamn är … – 我姓 … – Wǒ xìng … – wåå shing …
Trevligt att träffas (”Att känna dig [är] mycket glädjande”) – 认识你很高兴 – Rènshi nǐ hěn gāoxìng – ren-shy nii hen gao-SHING
Vilket land kommer du ifrån? (”Du är vilket land person?”) – 你是哪国人？ – Nǐ shì nǎ guó rén? – nii shy naa guo REN?
Jag är från Sverige – 我来自瑞典 – Wǒ láizì Ruìdiǎn – wåå lai-DZ ri-DIAN
Jag är svensk – 我是瑞典人 – Wǒ shì Ruìdiǎn rén – wåå shy ri-DIAN ren
Var bor du/ni? – 你住在哪里？ / 您住在哪里？ – Nǐ zhù zài nǎlǐ? / Nín zhù zài nǎlǐ? – nii zhu dzai NA-li? / nin zhu dzai NA-li?
Vad gör du/ni? (Vad har ni för yrke?) – 你做什么工作？ / 您做什么工作？ – Nǐ zuò shénme gōngzuò? / Nín zuò shénme gōngzuò? – nii dzuo shen-me GONG-dzuo? / nin …
Jag är student – 我是学生 – Wǒ shì xuésheng – wåå shy shüe-SHENG
Varför? – 为什么？ – Wèishénme? – WEI-shen-me?
När? – 什么时候？ – Shénme shíhou? – SHEN-me SHY-hou?
Var? – 哪里？ / 哪儿？ – Nǎlǐ? / Nǎr? – NAA-li? / nar?
Vem? – 谁？ – Shéi? / Shuí? – shei? / shwei?
Hur? – 怎么？ / 怎么样？ – Zěnme? / Zěnmeyàng? – DZEN-me? / dzen-me-YANG?

Kunskap och förståelse

Att kunna säga om man förstår (dǒng / míngbai) eller inte.

Jag förstår (det talade) – 我听得懂 – Wǒ tīngdedǒng – wåå ting-de-DONG
Jag förstår inte (det talade) – 我听不懂 – Wǒ tīngbudǒng – wåå ting-bu-DONG
Jag förstår (generellt) – 我明白了 – Wǒ míngbai le – wåå MING-bai le
Jag förstår inte (generellt) – 我不明白 – Wǒ bù míngbai – wåå bu MING-bai
Jag vet – 我知道 – Wǒ zhīdào – wåå ZHY-dao
Jag vet inte – 我不知道 – Wǒ bù zhīdào – wåå bu ZHY-dao
Talar du engelska? (”Du kan tala engelska språk [frågepartikel]?”) – 你会说英语吗？ – Nǐ huì shuō Yīngyǔ ma? – nii huei shuo ING-yü ma?
Jag talar lite kinesiska – 我会说一点儿中文 – Wǒ huì shuō yìdiǎnr Zhōngwén – wåå huei shuo i-DIAR zhong-WEN
Kan ni upprepa, snälla? (”Snälla säg igen en gång”) – 请再说一遍 – Qǐng zài shuō yí biàn – ching dzai shuo i BIÄN
Kan ni tala långsammare, snälla? – 请说慢一点儿 – Qǐng shuō màn yìdiǎnr – ching shuo MAN i-diar

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (è), trötthet (lèi) eller glädje (gāoxìng) med dessa vanliga formuleringar. Partikeln le (了) markerar ofta en ny situation eller förändring.

Jag är hungrig (nu) – 我饿了 – Wǒ è le – wåå ÖÖ le
Jag är törstig (nu) – 我渴了 – Wǒ kě le – wåå KÖÖ le
Jag är trött (nu) – 我累了 – Wǒ lèi le – wåå LEI le
Jag är sjuk – 我生病了 – Wǒ shēngbìng le – wåå sheng-BING le
Jag är glad (nu) – 我很高兴 / 我很开心 – Wǒ hěn gāoxìng / Wǒ hěn kāixīn – wåå hen GAO-shing / wåå hen KAI-shin
Jag är ledsen (”Jag mycket svår-passera”) – 我很难过 – Wǒ hěn nánguò – wåå hen NAN-guo
Jag fryser – 我很冷 – Wǒ hěn lěng – wåå hen LENG
Jag är varm / Det är hett – 我很热 – Wǒ hěn rè – wåå hen RÖÖ
Jag behöver hjälp – 我需要帮助 – Wǒ xūyào bāngzhù – wåå shü-YAO bang-ZHU

Relationer och värme

Ord för att visa uppskattning och känslor i personliga relationer (guānxi).

Jag älskar dig – 我爱你 – Wǒ ài nǐ – wåå AI nii
Jag tycker om dig – 我喜欢你 – Wǒ xǐhuan nǐ – wåå SHII-huan nii
Du är (mycket) vacker (till kvinna) – 你很漂亮 – Nǐ hěn piàoliang – nii hen PIAO-liang
Du är (mycket) snygg (till man) – 你很帅 – Nǐ hěn shuài – nii hen SHWAI
Du är snäll (”Du person [är] mycket bra”) – 你人很好 – Nǐ rén hěn hǎo – nii REN hen hao
Du är min vän – 你是我的朋友 – Nǐ shì wǒ de péngyou – nii shy wåå de PENG-you
Jag saknar dig (”Jag tänker på dig”) – 我想你 – Wǒ xiǎng nǐ – wåå shiang nii
Familj – 家人 / 家庭 – Jiārén / Jiātíng – jia-REN / jia-TING
Mamma – 妈妈 – Māma – MA-ma
Pappa – 爸爸 – Bàba – BA-ba
Storebror – 哥哥 – Gēge – GÖÖ-ge
Storasyster – 姐姐 – Jiějie – DJIE-djie
Lillebror – 弟弟 – Dìdi – DI-di
Lillasyster – 妹妹 – Mèimei – MEI-mei

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ te (chá) eller ris (fàn) och beröm maten (hǎo chī) – praktiskt för måltiden i Kina.

Mat – 食物 / 饭 – Shíwù / Fàn – shy-WU / fan (Fàn = kokt ris/måltid)
Dryck – 饮料 – Yǐnliào – yin-LIAO
Ris (kokt) – 米饭 – Mǐfàn – mii-FAN
Nudlar – 面条 – Miàntiáo – mien-TIAO
Vatten – 水 – Shuǐ – shwei
Te – 茶 – Chá – chaa
Kaffe – 咖啡 – Kāfēi [Lånord] – kaa-FEI
Öl – 啤酒 – Píjiǔ [Lånord] – pii-DJIOU
Kött – 肉 – Ròu – rou
Fisk – 鱼 – Yú – yü
Kyckling – 鸡肉 – Jīròu – ji-ROU
Grönsaker – 蔬菜 – Shūcài – shu-TSAI
Vad är detta? – 这是什么？ – Zhè shì shénme? – zhe shy SHEN-me?
Jag vill ha… / Jag ska ha… – 我要… – Wǒ yào… – wåå YAO…
Jag skulle vilja beställa… – 我想点… – Wǒ xiǎng diǎn… – wåå shiang DIEN…
Menyn, tack (”Snälla ge mig menyn”) – 请给我菜单 – Qǐng gěi wǒ càidān – ching gei wåå TSAI-dan
Vatten, tack – 请给我水 – Qǐng gěi wǒ shuǐ – ching gei wåå SHWEI
En kopp te, tack – 我要一杯茶 – Wǒ yào yì bēi chá – wåå yao i BEI chaa (bēi = måttsord för kopp/glas)
Mycket gott! (”Mycket bra att äta!”) – 很好吃！ – Hěn hǎo chī! – hen hao CHY!
Smaklig måltid! (”Ät långsamt!”) – 慢慢吃！ – Màn man chī! – man man CHY!
Notan, tack / Betala – 请给我账单 / 买单 – Qǐng gěi wǒ zhàngdān / Mǎidān – ching gei wåå ZHANG-dan / mai-DAN
Jag är mätt – 我吃饱了 – Wǒ chī bǎo le – wåå chy BAO le

Shopping och priser

Duōshao qián? (Hur mycket pengar?) – frågan du behöver när du handlar.

Hur mycket kostar den här? – 这个多少钱？ – Zhège duōshao qián? – ZHE-ge DUO-shao CHIEN?
Vad kostar detta? (”Hur säljs detta?”) – 这个怎么卖？ – Zhège zěnme mài? – ZHE-ge DZEN-me mai?
(Det är) för dyrt! – 太贵了！ – Tài guì le! – tai GWEI le!
Finns det någon lite billigare? – 有没有便宜一点的？ – Yǒu méiyǒu piányi yìdiǎn de? – you mei-you PIAN-yi i-dien de?
Kan det bli lite billigare? (”Kan billigare lite [frågepartikel]?”) – 能便宜一点吗？ – Néng piányi yìdiǎn ma? – neng PIAN-yi i-dien ma?
Jag tittar bara (”Jag endast tittar-tittar”) – 我只是看看 – Wǒ zhǐshì kànkan – wåå zhy-shy KAN-kan
Jag vill köpa detta – 我想买这个 – Wǒ xiǎng mǎi zhège – wåå shiang mai ZHE-ge
Affär – 商店 – Shāngdiàn – shang-DIEN
Marknad – 市场 – Shìchǎng – shy-CHANG
Kan jag betala med kort/mobil? – 可以刷卡吗？ / 可以用手机支付吗？ – Kěyǐ shuākǎ ma? / Kěyǐ yòng shǒujī zhīfù ma? – kö-YI SHWA-ka ma? / kö-YI yong shou-JI ZHY-fu ma? (Mobilbetalning mycket vanligt)
Pengar – 钱 – Qián – chien
Valuta (Kina) – 元 / 块 – Yuán / Kuài – yüan / kwai (Kuài är vardagligt)

Siffror (1-10 och systemet)

Kinesiska siffror är logiska, men kom ihåg måttsorden vid räkning.

1 – 一 – Yī – ii
2 – 二 / 两 – Èr / Liǎng – ar / liang (Liǎng används oftast vid räkning av saker)
3 – 三 – Sān – san
4 – 四 – Sì – sy
5 – 五 – Wǔ – woo
6 – 六 – Liù – liou
7 – 七 – Qī – chi
8 – 八 – Bā – ba
9 – 九 – Jiǔ – djiou
10 – 十 – Shí – shy

Högre tal: 11 = shíyī (10+1), 20 = èrshí (2*10), 21 = èrshíyī, 100 = yìbǎi (1*100), 1000 = yìqiān, 10 000 = yíwàn.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (shíjiān).

Nu – 现在 – Xiànzài – shien-DZAI
Idag – 今天 – Jīntiān – jin-TIEN
Imorgon – 明天 – Míngtiān – ming-TIEN
Igår – 昨天 – Zuótiān – dzuo-TIEN
Morgon – 早上 – Zǎoshang – dzao-SHANG
Förmiddag – 上午 – Shàngwǔ – shang-WOO
Middagstid – 中午 – Zhōngwǔ – zhong-WOO
Eftermiddag – 下午 – Xiàwǔ – shia-WOO
Kväll – 晚上 – Wǎnshang – wann-SHANG
Natt – 夜里 – Yèlǐ – ye-LI
Måndag – 星期一 – Xīngqīyī – shing-chi-II
Tisdag – 星期二 – Xīngqī’èr – shing-chi-AR
Onsdag – 星期三 – Xīngqīsān – shing-chi-SAN
Torsdag – 星期四 – Xīngqīsì – shing-chi-SY
Fredag – 星期五 – Xīngqīwǔ – shing-chi-WOO
Lördag – 星期六 – Xīngqīliù – shing-chi-LIOU
Söndag – 星期天 / 星期日 – Xīngqītiān / Xīngqīrì – shing-chi-TIEN / shing-chi-RY
Vad är klockan? (”Nu hur många prick?”) – 现在几点？ – Xiànzài jǐ diǎn? – shien-DZAI dji DIEN?

Småord och reaktioner

Shì (Ja), Bú shì (Nej), Hǎo de (Okej) – de korta svaren.

Ja (”är”) – 是 – Shì – shy
Nej / Inte (”är inte”) – 不是 – Bú shì – bu SHY
Rätt / Korrekt – 对 – Duì – duei
Ja / Okej / Bra – 好的 / 好 – Hǎo de / Hǎo – hao de / hao
Kanske – 也许 / 可能 – Yěxǔ / Kěnéng – ye-SHÜ / kö-NENG
Verkligen? / Är det sant? (”Sant [frågepartikel]?”) – 真的吗？ – Zhēn de ma? – zhen de ma?
Naturligtvis / Självklart – 当然 – Dāngrán – dang-RAN

Grundläggande grammatik – analytiskt med partiklar och toner

Mandarin är ett SVO-språk med en för svenskar ovan men logisk grammatik.

Analytiskt språk: Ord böjs nästan inte alls. Grammatisk funktion visas genom ordföljd och grammatiska partiklar.
Ordföljd: Normalt Subjekt-Verb-Objekt (SVO). Adverbial (tid, plats etc.) kommer ofta efter subjektet men före verbet.
Inga böjningar: Verb ändrar inte form för tempus eller person. Substantiv ändrar inte form för plural eller kasus. Adjektiv är oböjliga.
Partiklar: Småord (ofta placerade efter verb eller i slutet av meningen) är avgörande för att markera tempus, aspekt, modus och satsens funktion:
- 了 (le): Markerade ofta avslutad handling eller förändring av tillstånd. Mycket vanlig och viktig.
- 的 (de): Markerade ägande (likt ’s) eller fungerar som attributmarkör (binder ihop beskrivning med substantiv).
- 吗 (ma): Gör en påståendesats till en ja/nej-fråga.
- 呢 (ne): Används för uppföljningsfrågor (”Och du?”) eller för att markera pågående handling.
- 吧 (ba): Används för förslag eller uppmaningar (”Låt oss…”).
- 在 (zài): Markerade pågående handling (före verbet).
Klassmått/Måttsord (量词 – liàngcí): Måste användas mellan ett räkneord (eller demonstrativt pronomen som ’denna’/’detta’) och ett substantiv. Vilket måttsord som används beror på substantivets typ. Det finns hundratals. Den generella klassifikatorn är 个 (ge). Ex: yì bēi kāfēi (ett kopp kaffe), sān běn shū (tre volym böcker), liǎng ge rén (två stycken personer).
Inget genus: Språket saknar grammatiskt genus.
Toner: Som nämnts är de fyra (plus neutral) tonerna avgörande för ordens betydelse.

Uttalstips för svenskar

Det kinesiska uttalet (mandarin) handlar mycket om toner och några ovana konsonantljud.

Toner: Detta är den största utmaningen och måste övas från start. Lyssna noga på skillnaden mellan de fyra huvudtonerna (1: hög jämn, 2: stigande, 3: fallande-stigande, 4: fallande) och den neutrala tonen. Fel ton = fel ord!
Pīnyīn-ljud att öva på:
- zh: Som engelskt ’j’ men orundat, tungan bakåt.
- ch: Aspirerad version av ’zh’.
- sh: Som svenskt ’sch’ men med tungan bakåt.
- r: Som engelskt ’r’ i början av ord, eller som ’zh’ med mer friktion.
- q: Som svenskt ’tj’ i ”tjuv” [tɕʰ].
- x: Som ett väsande ’sch’-ljud [ɕ], likt tyskt ’ich’-ljud eller svenskt ’tj’ i vissa dialekter. Tungan framåt.
- ü (eller u efter j, q, x, y): Som svenskt ’y’ [y].
- z: Som ’ds’.
- c: Som ’ts’ (aspirerat).
- s: Som svenskt ’s’.
Tone Sandhi: Kom ihåg regeln om tredje tonen: två tredje toner i rad uttalas som andra ton + tredje ton (nǐ hǎo -> ní hǎo).
Stavelser: Har en enkel struktur, oftast CV eller CVC (där C är n/ng).

Kinesiskt språk och kultur

Språket är nyckeln till en av världens äldsta och mest inflytelserika civilisationer.

Språklig mångfald: Även om mandarin (Putonghua) är standard, talas många andra kinesiska språkvarieteter (som kantonesiska, wu, hakka, min), vilka ofta är ömsesidigt obegripliga i tal men delar samma skriftsystem (hanzi).
Skriftens betydelse: De kinesiska tecknen har historiskt fungerat som en förenande länk mellan olika språkliga regioner. Kalligrafi är en högt ansedd konstform.
Filosofi och värderingar: Traditionella tankesystem som konfucianism och daoism har djupt präglat kulturen och sociala normer, med betoning på harmoni, respekt för äldre och hierarki, samt vikten av ”ansikte” (social prestige).
Konst och litteratur: En oerhört rik och lång tradition inom poesi, måleri, keramik, opera och mycket mer.

Inlärningstips

Närma dig kinesiska (mandarin) systematiskt:

Prioritera Pīnyīn och toner: Lägg grunden med uttalet direkt. Korrekt tonproduktion är fundamentalt för att bli förstådd. Använd ljudresurser!
Lär dig Hànzì gradvis: Börja med de vanligaste tecknen och radikalerna. Att känna igen tecken är nödvändigt för läsning.
Fokusera på partiklar och måttsord: Förstå funktionen hos grammatiska partiklar som le, de, ma och lär dig de vanligaste måttsorden (klassifikatorerna) som ge, běn, bēi.
Öva på SOV-strukturen: Vänj dig vid att verbet kommer sist.
Använd moderna resurser: Det finns mängder av appar (Duolingo, HelloChinese), webbplatser, YouTube-kanaler och läroböcker speciellt utformade för mandarin-inlärning.
Hitta möjligheter att tala: Språkutbyte online eller lokala samtalsgrupper är ovärderliga för att öva på toner och flyt.

Exempeldialoger

Se hur ett artigt samtal i Beijing kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Anna: 你好！ (Nǐ hǎo!) – Hej!

Wang Wei: 你好！你叫什么名字？ (Nǐ hǎo! Nǐ jiào shénme míngzi?) – Hej! Vad heter du?

Anna: 我叫安娜。你呢？ (Wǒ jiào Ānnà. Nǐ ne?) – Jag heter Anna. Och du?

Wang Wei: 我叫王伟。认识你很高兴。 (Wǒ jiào Wáng Wěi. Rènshi nǐ hěn gāoxìng.) – Jag heter Wang Wei. Trevligt att träffas.

Anna: 我也很高兴认识你。 (Wǒ yě hěn gāoxìng rènshi nǐ.) – Jag är också glad att träffa dig.

Dialog 2: beställa te

Kund: 请问，我要一杯绿茶。 (Qǐngwèn, wǒ yào yì bēi lǜchá.) – Ursäkta, jag vill ha en kopp grönt te.

Servitör: 好的。要热的还是冰的？ (Hǎo de. Yào rè de háishì bīng de?) – Okej. Vill ni ha varmt eller is(kallt)?

Kund: 热的，谢谢。多少钱？ (Rè de, xièxie. Duōshao qián?) – Varmt, tack. Hur mycket kostar det?

Servitör: 十五块。 (Shíwǔ kuài.) – Femton kuai (yuan).

Kund: 好的。 (Hǎo de.) – Okej.

Att lära sig kinesiska är en utmanande men oerhört givande resa in i ett av världens viktigaste språk och kulturer. Jiāyóu! (Kämpa på!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.