Kazakiska ord och fraser som är bra att kunna

Sälem! Lär dig kazakiska – fraser från stäppen till Sverige

Kazakiska (қазақ тілі / qazaq tili) är ett fascinerande och melodiskt turkiskt språk som är statsspråk i det vidsträckta Kazakstan och modersmål för cirka 13 miljoner människor. Det talas även av betydande minoriteter i Kina (Xinjiang), Uzbekistan, Ryssland och Mongoliet, samt i en växande diaspora. Språket tillhör den nordvästra, kiptjakiska, grenen av de turkiska språken, vilket gör det nära besläktat med kirgiziska, karakalpakiska och tatariska. Kazakiskan bär på ett rikt arv från Centralasiens nomadiska kulturer, vilket återspeglas i dess ordförråd och uttryckssätt.

För svenskar som reser till eller arbetar i Centralasien, har kazakiska kontakter eller är intresserade av turkiska språk och kulturer bortom Turkiet, erbjuder kazakiskan en spännande språklig resa. Språket genomgår just nu en intressant och historisk övergång från ett kyrilliskt till ett nytt latinskt alfabet. Grammatiken är logisk men annorlunda, präglad av agglutination (långa ord med många suffix) och en strikt vokalharmoni. Att lära sig några grundläggande fraser är ett utmärkt sätt att visa intresse och respekt. Denna guide fokuserar på användbara uttryck i standardkazakiska, med både kyrillisk och latinsk skrift, och en förenklad uttalsguide.

Alfabet och skrift – kyrilliskt och latinskt sida vid sida

Kazakiska har använt flera skriftsystem genom historien (inklusive arabisk skrift), men de två relevanta idag är det kyrilliska och det nya latinska.

Kyrilliskt alfabet (Қазақ кирилл әліпбиі): Användes officiellt från 1940 fram till den pågående övergången. Består av 42 bokstäver: de 33 ryska kyrilliska bokstäverna plus 9 specifika bokstäver för kazakiska ljud: Ә ә ([æ] som i eng. cat), Ғ ғ ([ʁ] uvular frikativa, som franskt r), Қ қ ([q] uvular klusil, bakre k), Ң ң ([ŋ] ng-ljud), Ө ө ([œ] som tyskt/svenskt ö), Ұ ұ ([ʊ] kort å/o-ljud?), Ү ү ([y] som tyskt/svenskt ü/y), Һ һ ([h] främst i lånord), І і ([ɪ] kort, öppet i-ljud). Detta alfabet används fortfarande i stor utsträckning i tryck och av många talare.
Latinskt alfabet (Qazaq latyn älipbii): En officiell övergång till ett nytt latinskt alfabet pågår sedan 2017, med flera revisioner. Den version som ofta refereras till (från 2021) har 32 bokstäver och använder diakritiska tecken för att representera specifika ljud, inspirerat av turkiska och andra turkspråks alfabet:
- Specifika vokaler: Ä ä [æ], Ö ö [œ], Ü ü [y], Y y [ɯ] (bakre orundad vokal, ”stumt” i/u), İ i [ɪ] (främre orundad vokal, kort i). Notera att vanligt **I ı** representerar /ɯ/ och **İ i** representerar /ɪ/.
- Specifika konsonanter: Ñ ñ [ŋ], Ş ş [ʃ] (sj), Ğ ğ [ʁ], Q q [q]. Bokstaven W w används också för [w]-ljudet (tidigare kyrillisk У).
Övergångsperiod: Båda systemen samexisterar för närvarande, men målet är att det latinska alfabetet helt ska ersätta det kyrilliska i officiella sammanhang. Kunskap om båda kan vara nödvändigt beroende på kontext. Denna guide visar båda.
Fonetiskt: Båda skriftsystemen är i hög grad fonetiska när man lärt sig bokstävernas ljudvärden.

Dialekter

Kazakiskan har relativt liten dialektal variation jämfört med många andra språk som talas över lika stora områden. Man brukar tala om tre huvudsakliga dialektgrupper:

Nordöstlig: Ligger till grund för standardspråket.
Sydlig: Har vissa särdrag och mer påverkan från uzbekiska.
Västlig: Har också egna uttalsdrag.

Skillnaderna är dock oftast inte så stora att de hindrar ömsesidig förståelse.

Hälsningsfraser – börja med sälem!

Från ett informellt Sälem! till ett artigt Sälemetsiz be? – inled samtal på kazakiska med vänlighet och respekt för artighetsnivåer (Siz Ni/formellt du, Sen informellt du).

Hej (informellt) – Сәлем! / Sälem! – sä-LEM!
Hej (artigt, eg. ”Är ni välmående?”) – Сәлеметсіз бе? / Sälemetsiz be? – sä-le-met-SIZ be?
God morgon! – Қайырлы таң! / Qayırlı tañ! – qay-yr-LU TAÑ! (q=bakre k, ñ=ng)
God dag! – Қайырлы күн! / Qayırlı kün! – qay-yr-LU KÜN!
God kväll! – Қайырлы кеш! / Qayırlı keş! – qay-yr-LU KESH!
Hur mår ni? (artigt, ”Hur är ert tillstånd?”) – Қалыңыз қалай? / Qalıñız qalay? – qa-lø-ÑYZ qa-LAI? (ñ=ng, y=/ɯ/, q=bakre k)
Hur mår du? (informellt) – Қалың қалай? / Qalıñ qalay? – qa-LØÑ qa-LAI?
Jag mår bra (Bra, tack) – Жақсы, рақмет – Jaqsı, raqmet – zhaq-SUH, rakh-MET (j=zh/dj, q=bakre k, kh=ach)
Hejdå (formellt, ”Var frisk!”) – Сау болыңыз! / Saw bolıñız! – sau bo-LU-ñyz! (ñ=ng, y=/ɯ/)
Hejdå (informellt) – Сау бол! / Saw bol! – sau bol!
Vi ses (”Tills vi möts”) – Көріскенше! / Köriskenşe! – kö-ris-ken-SHE!
Välkommen (artigt) – Қош келдіңіз! / Qoş keldiñiz! – qosh kel-di-ÑIZ! (q=bakre k, ñ=ng)

Artighetsfraser – tala med qūrmet (respekt)

Raqmet (Tack) och Keshiriñiz (Ursäkta) är grunden – visa respekt på stäppens språk.

Tack – Рақмет! / Raqmet! – rakh-MET!
Tusen tack (”Stort tack!”) – Үлкен рақмет! / Ülken raqmet! – ül-KEN rakh-MET!
Ingen orsak / Varsågod (svar på tack, ”Det finns inget”) – Оқасы жоқ / Oqası joq – o-qa-SU ZHOK (q=bakre k, j=zh/dj)
Varsågod (när man ger något) – Мінекей / Minekey – mi-ne-KEY
Snälla / Jag ber – Өтінемін / Ötinemin – ö-ti-NE-min
Ursäkta / Förlåt (artigt) – Кешіріңіз / Keshiriñiz – ke-shi-RI-ñiz (ñ=ng)
Ursäkta / Förlåt (informellt) – Кешір / Keshir – ke-SHIR
Inga problem / Det gör inget (”Är inte problem”) – Мәселе емес / Mäsele emes – mä-se-LE e-MES

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (at) och ursprung (qaydan).

Och ni/du? (artigt / informellt) – Өзіңіз ше? / Өзің ше? – Öziñiz şe? / Öziñ şe? – ö-zi-ÑIZ she? / ö-ZING she?
Vad heter du/Ni? (artigt, ”Ert namn vem?”) – Атыңыз кім? / Atıñız kim? – a-tø-ÑYZ kim? (y=/ɯ/, ñ=ng)
Vad heter du? (informellt) – Атың кім? / Atıñ kim? – a-TØNG kim?
Jag heter … (”Mitt namn [är]…”) – Менің атым … / Menıñ atım … – me-NØNG a-TØM …
Var kommer du/Ni ifrån? (artigt, ”Ni varifrån är?”) – Сіз қайдансыз? / Siz qaydansız? – siz QAI-dan-syz? (q=bakre k)
Var kommer du ifrån? (informellt) – Сен қайдансың? / Sen qaydansıñ? – sen QAI-dan-syng?
Jag är från Sverige – Мен Швецияданмын / Men Şvetsiyadanmın – men shve-tsi-ya-DAN-myn (y=/ɯ/)
Var bor ni/du? (artigt / informellt) – Сіз қайда тұрасыз? / Сен қайда тұрасың? – Siz qayda turasyz? / Sen qayda turasyñ? – siz QAI-da tu-RA-syz? / sen QAI-da tu-RA-syng?
Trevligt att träffas (artigt, ”Jag är glad att ha träffat er”) – Сізбен танысқаныма қуаныштымын – Sizben tanysqanıma quanyshtymyn – siz-BEN ta-nys-qa-NØ-ma qu-a-nysh-TØ-møn
Varför? – Неге? – Nege? – ne-GE?
När? – Қашан? – Qaşan? – qa-SHAN?
Var? (på plats) – Қайда? – Qayda? – QAI-da?
Vart? – Қайда? – Qayda? – QAI-da?
Varifrån? – Қайдан? – Qaydan? – QAI-dan?
Vem? – Кім? – Kim? – kim?
Hur? – Қалай? – Qalay? – qa-LAI?

Kunskap och förståelse

Uttryck om du förstår (tüsindim) eller inte.

Jag förstår – Мен түсіндім / Men tüsindim – men tü-sin-DIM
Jag förstår inte – Мен түсінбедім / Men tüsinbedim – men tü-sin-be-DIM
Jag vet – Мен білемін / Men bilemin – men bi-LE-min
Jag vet inte – Мен білмеймін / Men bilmeymin – men bil-MEY-min
Talar ni engelska? (artigt) – Ағылшынша сөйлейсіз бе? / Ağylşynşa söyleysiz be? – a-ghyl-SHYN-sha söy-ley-SIZ be? (gh=/ɣ/)
Jag talar lite kazakiska – Мен қазақша сәл білемін / Men qazaqşa säl bilemin – men qa-ZAQ-sha säl bi-LE-min
Vad betyder detta? – Бұл нені білдіреді? / Bul neni bildiredi? – bul NE-ni bil-di-RE-di?
Kan ni upprepa, snälla? (artigt) – Қайталаңызшы, өтінемін / Qaytalañyzşy, ötinemin – qai-ta-LA-ñyz-shy, ö-ti-NE-min (ñ=ng)
Kan ni tala långsammare, snälla? (artigt) – Ақырынырақ сөйлеңізші, өтінемін / Aqırınyraq söyleñizşi, ötinemin – a-qø-rø-NØ-raq söy-LE-ñiz-shi, ö-ti-NE-min (q=bakre k, ñ=ng, y=/ɯ/)

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (aş), trötthet (şarşadym) eller glädje (quanyshtymyn) med dessa vanliga formuleringar.

Jag är hungrig – Мен ашпын / Men aşpın – men ASH-pyn (y=/ɯ/)
Jag är törstig (”Jag blev törstig”) – Мен шөлдедім / Men şöldedim – men shöl-DE-dim
Jag är trött (”Jag blev trött”) – Мен шаршадым / Men şarşadım – men shar-SHA-dym
Jag är sjuk (”Jag är sjuk”) – Мен ауырып тұрмын / Men auyryp turmyn – men au-y-RYP TOOR-myn (y=/ɯ/)
Jag är glad (”Jag är glad”) – Мен қуаныштымын / Men quanyshtymyn – men qu-a-nysh-TØ-møn
Jag är ledsen (”Jag sörjde”) – Мен мұңайдым / Men muñaydım – men mu-ÑAI-dym
Jag fryser (”Jag blev kall”) – Мен тоңдым / Men toñdym – men TONG-dym (ñ=ng)
Jag är varm (”Jag blev varm”) – Мен ысып кеттім / Men ysyp kettim – men y-SYP ket-TIM (y=/ɯ/)
Jag behöver hjälp – Маған көмек керек / Mağan kömek kerek – ma-GHAN kö-MEK ke-rek

Relationer och värme

Ord för att visa uppskattning och vänskap (dostyq) på kazakiska.

Jag älskar/tycker om dig (inf. ’sen’) – Мен сені жақсы көремін / Men seni jaqsı köremin – men se-NI ZHAQ-suh kö-RE-min (q=bakre k)
Du/Ni är mycket vacker (artigt ’Siz’) – Сіз өте әдемісіз / Siz öte ädemisiz – siz ö-TE ä-de-MI-siz
Du är min vän (informellt ’sen’) – Сен менің досымсың / Sen menıñ dosymsyñ – sen me-NØNG do-SØM-syng
Vän – Дос / Dos – dos
Familj – Отбасы / Otbasy – åt-ba-SUH
Pappa – Әке / Äke – ä-KE
Mamma – Ана / Ana (formellt) / Шеше / Şeşe (vanligare i tal) – a-NA / she-SHE
Äldre bror – Аға / Ağa – a-GHA (gh=/ɣ/)
Äldre syster – Әпке / Äpke (tilltal) / Тәте / Täte (mer allmänt) – ÄP-ke / TÄ-te
Yngre bror – Іні / Ini – i-NI
Yngre syster – Қарындас / Qaryndas (till man) / Сіңлі / Siñli (till kvinna) – qa-ryn-DAS / siñ-LI (ñ=ng)

Mat, dryck och vardagliga fraser

Beställ te (şay), vatten (su) eller beröm maten (dämdi) vid måltiden (tamaq). Njut av besbarmaq!

Mat – Тамақ / Tamaq – ta-MAKH (q=bakre k)
Dryck – Сусын / Susyn – su-SYN (y=/ɯ/)
Bröd – Нан / Nan – nan
Vatten – Су / Su – su
Te – Шай / Şay – shai
Kaffe – Кофе / Kofe – KO-fe (lånord)
Mjölk – Сүт / Süt – süt
Jäst stomjölk (nationaldryck) – Қымыз / Qymyz – qø-MYZ (q=bakre k, y=/ɯ/)
Kött (ofta häst/får) – Ет / Et – et
”Fem fingrar” (nationalrätt med kött/pasta) – Бешбармақ / Besbarmaq – besh-bar-MAKH
Friterade degknyten – Бауырсақ / Baursaq – bau-yr-SAKH
Vad är detta? – Бұл не? / Bul ne? – bul NE?
Det är gott – Бұл дәмді / Bul dämdi – bul DÄM-di
Det är mycket gott – Бұл өте дәмді / Bul öte dämdi – bul Ö-te DÄM-di
Kan jag få vatten, tack? (artigt) – Маған су беріңізші / Mağan su beriñizşi – ma-GHAN su be-RI-ñiz-shi
En te, tack (artigt) – Бір шай, өтінемін / Bir şay, ötinemin – bir SHAY, ö-ti-NE-min
Smaklig måltid! (”Var din mat söt!”) – Асыңыз дәмді болсын! / Asyñyz dämdi bolsyn! – a-SØ-ñyz DÄM-di bol-SYN!
Notan, tack (artigt, ”Bringa räkningen”) – Есепті әкеліңізші / Esepti äkeliñizşi – e-sep-TI ä-ke-LI-ñiz-shi
Jag är mätt – Мен тойдым / Men toydym – men TOI-dym

Shopping och priser

Qanşa turady? – frågan du behöver när du handlar på bazar i Kazakstan.

Hur mycket kostar detta? – Бұл қанша тұрады? / Bul qanşa turady? – bul QAN-sha tu-RA-dy?
Det är dyrt – Бұл қымбат / Bul qymbat – bul QYM-bat
Det är billigt – Бұл арзан / Bul arzan – bul ar-ZAN
Finns det något billigare? (”Billigare finns det?”) – Арзанырақ бар ма? / Arzanıraq bar ma? – ar-za-NØ-raq bar MA?
Jag tittar bara (”Jag bara tittande står”) – Мен тек қарап тұрмын / Men tek qarap turmyn – men tek QA-rap TOOR-myn
Jag vill köpa detta (”Jag detta att köpa vill”) – Мен мұны сатып алғым келеді / Men muny satyp alğym keledi – men mu-NUH sa-TYP al-GHYM ke-le-DI
Affär – Дүкен / Düken – dü-KEN
Marknad – Базар / Bazar – ba-ZAR
Pengar – Ақша / Aqşa – aq-SHA
Valuta – Теңге / Teñge – teng-GE

Siffror (1-10)

Kazakiska räkneord.

1 – Бір / Bir – bir
2 – Екі / Eki – YE-ki
3 – Үш / Üş – üsh
4 – Төрт / Tört – tört
5 – Бес / Bes – bes
6 – Алты / Alty – AL-ty
7 – Жеті / Jeti – ZHE-ti
8 – Сегіз / Segiz – SE-giz
9 – Тоғыз / Toğyz – TO-ghyz
10 – Он / On – on

Högre tal: 11 = on bir, 20 = jıyrma, 100 = jüz, 1000 = myñ.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (uaqyt).

Nu – Қазір / Qazir – qa-ZIR
Idag – Бүгін / Bügin – bü-GIN
Imorgon – Ертең / Erteñ – er-TJENG
Igår – Кеше / Keşe – ke-SHE
Morgon – Таңертең / Tañerteñ – tang-er-TJENG
Dagtid – Күндіз / Kündiz – kün-DIZ
Kväll – Кеш / Keş – kesh
Natt – Түн / Tün – tün
Måndag – Дүйсенбі / Dúysenbi – düy-sen-BI
Tisdag – Сейсенбі / Seysenbi – sey-sen-BI
Onsdag – Сәрсенбі / Särsenbi – sär-sen-BI
Torsdag – Бейсенбі / Beysenbi – bey-sen-BI
Fredag – Жұма / Juma – ZHU-ma
Lördag – Сенбі / Senbi – sen-BI
Söndag – Жексенбі / Jeksenbi – zhek-sen-BI
Vad är klockan? (”Klockan hur mycket?”) – Сағат қанша? / Sağat qanşa? – sa-GHAT QAN-sha?

Småord och reaktioner

Iä (Ja), Joq (Nej), Jaraydı (Okej) – de korta svaren.

Ja – Иә / Iä – i-JÄ
Nej – Жоқ / Joq – zhok
Okej / Det går bra – Жарайды / Jaraydı – zha-RAI-dy
Kanske – Мүмкін / Mümkin – MÜM-kin
Verkligen? (”På riktigt?”) – Шынымен бе? / Şınımen be? – shy-ny-MEN be?
Naturligtvis / Självklart – Әрине / Ärine – ä-ri-NE

Grundläggande grammatik – vokalharmoni och agglutination

Kazakiska är ett typiskt turkiskt språk med en logisk men för svensktalande ovan struktur.

Agglutinerande: Grammatiska funktioner och nyanser uttrycks genom att foga en rad olika suffix (ändelser) till en ordstam. Ett ord kan bli mycket långt och innehålla mycket information. Ex: üy (hus) -> üyler (hus, pl) -> üylerde (i husen) -> üylerdegi (den/det som är i husen) -> üylerdegiler (de som är i husen).
Vokalharmoni: Den absolut viktigaste principen! Vokaler delas in i främre (mjuka: ä, e, i, ö, ü) och bakre (hårda: a, y[ɯ], o, u). Vokalerna i alla suffix måste ”harmonisera” med vokalerna i ordstammen – ett ord innehåller antingen bara främre vokaler eller bara bakre vokaler (med vissa undantag för lånord och sammansatta ord). Detta styr vilken variant av ett suffix som ska användas (t.ex. plural: -lar efter bakre vokal, -ler efter främre). Det finns också rundningsharmoni som påverkar vokalerna u/ü och y/i i vissa suffix. Att behärska vokalharmonin är avgörande.
Kasussystem: Kazakiska har sex kasus: Nominativ (grundform), Genitiv (ägande, -nyñ/-niñ…), Dativ (riktning/till, -qa/-ke, -ğa/-ge, -na/-ne), Ackusativ (direkt objekt, -ny/-ni…), Lokativ (plats/i/på, -da/-de, -ta/-te), Ablativ (från, -dan/-den, -tan/-ten). Suffixen har olika former beroende på vokalharmoni och om stammen slutar på vokal eller konsonant.
Inget grammatiskt genus: Substantiv har inget genus (han/hon/den/det). Pronomenet ol betyder ’han’, ’hon’, ’den’, ’det’.
Plural: Markeras med suffixet -lar/-ler (och varianterna -dar/-der, -tar/-ter beroende på stammen). Ex: kitap (bok) -> kitaptar (böcker), köl (sjö) -> kölder (sjöar).
Verb: Verben är också agglutinerande. Till verbstammen läggs suffix för tempus/aspekt/modus, negation och person/numerus. Böjningen är komplex men regelbunden.
Ordföljd: Den grundläggande och vanligaste ordföljden är Subjekt-Objekt-Verb (SOV).
Negation: Uttrycks oftast med suffixet -ma/-me/-ba/-be/-pa/-pe fogat till verbstammen, samt ofta med hjälporden emes (är inte) eller joq (finns inte).

Uttalstips för svenskar

Kazakiskt uttal styrs av vokalharmoni och har några specifika ljud.

Vokalharmoni: Lyssna efter om ett ord har främre (ä, ö, ü, e, i) eller bakre (a, o, u, y) vokaler. Detta ger språket dess klang.
Specifika vokaler: Öva på skillnaden mellan:
- Y y / Ы ы [ɯ]: Bakre, orundad vokal. Liknar turkiskt ı eller ryskt ы. Försök säga ’o’ utan att runda läpparna, med tungan bakåt.
- İ i / І і [ɪ]: Främre, orundad vokal, liknande det korta, öppna i-ljudet i engelska ”sit”.
- Ä ä / Ә ә [æ]: Som svenskt ’ä’ i ”är” eller engelskt ’a’ i ”cat”.
- Ö ö / Ө ө [œ]: Som svenskt ’ö’.
- Ü ü / Ү ү [y]: Som svenskt ’y’.
Övriga vokaler (a, e, o, u) liknar mer sina ”standard”-uttal.
Specifika konsonanter:
- Q q / Қ қ [q]: Tonlös uvular klusil. Ett K-ljud långt bak mot gomspenen.
- Ğ ğ / Ғ ғ [ʁ]: Tonande uvular frikativa. Ett skorrande ljud långt bak.
- Ñ ñ / Ң ң [ŋ]: Som svenskt ’ng’-ljud i ”säng”.
- Ş ş / Ш ш [ʃ]: Som svenskt ’sj’-ljud.
- J j / Ж ж [ʒ/dʒ]: Kan uttalas som tonande ’sj’ [ʒ] (franska ’j’) eller som [dʒ] (engelska ’j’).
Betoning: Ligger vanligtvis på sista stavelsen i ordet.

Kazakiskt språk och kultur

Språket är en central del av Kazakstans identitet och dess rika nomadiska arv.

Nomadiska rötter: Ordförrådet är rikt på termer relaterade till djurhållning (särskilt hästar och får), stäppliv, släktskapsrelationer och naturen.
Oral tradition: En stark muntlig tradition med episka dikter (zhyr), sånger (än) och improviserad poetisk tävlan (aytıs) ackompanjerad av instrumentet dombra.
Moderna Kazakstan: Språket spelar en viktig roll i att bygga en nationell identitet efter Sovjetunionens fall. Övergången till latinskt alfabet ses som ett steg för att stärka banden till andra turkiskspråkiga länder och västvärlden.
Ryskt inflytande: Ryska är fortfarande ett mycket utbrett språk i Kazakstan, särskilt i städerna och i norr, och har påverkat kazakiskan (lånord, viss tvåspråkighet).

Inlärningstips

Närma dig kazakiskan systematiskt:

Bemästra vokalharmoni: Detta är den absolut viktigaste regeln att förstå och internalisera från början. Den styr all suffixbildning.
Välj ett skriftsystem: Det nya latinska alfabetet är framtiden, men du kommer att stöta på kyrilliskt i äldre material och i vardagen. Att känna till båda är en fördel.
Fokusera på uttalet: Öva på de uvulara konsonanterna (q, ğ) och de specifika vokalerna (y, ı, ä, ö, ü). Lyssna mycket!
Förstå agglutination och kasus: Lär dig de vanligaste suffixens funktioner (plural, kasus, possessiv, verbändelser).
Använd tillgängliga resurser: Sök efter online-ordböcker, språkkurser (ofta på engelska eller ryska), kazakisk musik, nyhetssajter och YouTube-kanaler.

Exempeldialoger

Se hur ett artigt samtal i Astana eller Almaty kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning (artig)

Arman: Сәлеметсіз бе? / Sälemetsiz be? (Hej!)

Aygül: Сәлеметсіз бе? Қалыңыз қалай? / Sälemetsiz be? Qalıñız qalay? (Hej! Hur mår ni?)

Arman: Жақсы, рақмет. Өзіңіз ше? / Jaqsı, raqmet. Öziñiz şe? (Bra, tack. Och ni?)

Aygül: Мен де жақсы, рақмет. Атыңыз кім? / Men de jaqsı, raqmet. Atıñız kim? (Jag mår också bra, tack. Vad heter ni?)

Arman: Менің атым Арман. Сіздің атыңыз кім? / Menıñ atım Arman. Sizdıñ atıñız kim? (Jag heter Arman. Ert namn är vem?)

Aygül: Менің атым Айгүл. Сізбен танысқаныма қуаныштымын. / Menıñ atım Aygül. Sizben tanysqanıma quanyshtymyn. (Jag heter Aygül. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: be om te (artig)

Kund: Кешіріңіз! / Keshiriñiz! (Ursäkta!)

Servitör: Иә? Тыңдап тұрмын. / Iä? Tyñdap turmyn. (Ja? Jag lyssnar.)

Kund: Бір шай, өтінемін. / Bir şay, ötinemin. (Ett te, snälla.)

Servitör: Қантпен бе, әлде қантсыз ба? / Qantpen be, älde qantsyz ba? (Med socker eller utan socker?)

Kund: Қантсыз, рақмет. / Qantsyz, raqmet. (Utan socker, tack.)

Servitör: Жарайды. Мінекей. / Jaraydı. Minekey. (Okej. Varsågod.)

Att lära sig kazakiska är en spännande resa in i Centralasiens hjärta och kultur. Sättilik! (Lycka till!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.