Katalanska ord och fraser som är bra att kunna

Bon dia! Lär dig katalanska – fraser från Barcelona till Mallorca

Katalanska (català) är ett levande och dynamiskt romanskt språk med rötter i latinet, precis som sina mer välkända grannar spanska och franska. Det talas av cirka 10 miljoner människor i ett område som sträcker sig över fyra länder: främst i de spanska autonoma regionerna Katalonien, Valenciaregionen (där det ofta kallas valencianska) och Balearerna, men också i furstendömet Andorra (där det är det enda officiella språket), i Roussillon-området i södra Frankrike (Nordkatalonien) och i staden Alghero på Sardinien (Italien). Trots att det delar många likheter med andra romanska språk, är katalanskan ett distinkt språk med egen grammatik, eget uttal och en rik litterär och kulturell tradition som sträcker sig tillbaka till medeltiden.

För svenskar som besöker populära resmål som Barcelona, Costa Brava, Mallorca eller Valencia, eller som kommer i kontakt med den katalanska kulturen på annat sätt, är kunskap i några grundläggande katalanska fraser ovärderlig. Det är inte bara praktiskt, utan visar också en uppskattning och respekt för den lokala identiteten och språket, som ofta står starkt gentemot spanskans och franskans dominans. Katalanska skrivs med det latinska alfabetet och har ett relativt regelbundet uttal när man väl lärt sig några specifika regler. Denna guide fokuserar på användbara fraser i standardkatalanska (baserad på centrala dialekter) och ger en introduktion till språkets uppbyggnad.

Alfabet och skrift – latinskt med egna detaljer

Katalanska använder det vanliga latinska alfabetet med några tillägg och speciella konventioner.

Alfabetet: Består av 26 grundbokstäver. K, W, Y används främst i lånord.
Accenter (Accent gràfic): Två accenter används för att markera både betoning och vokalkvalitet:
- Akut accent (´): Används på é, í, ó, ú för att markera betonad sluten vokal.
- Grav accent (`): Används på à för att markera betonad öppen vokal, samt på è, ò för att markera betonad öppen vokal.
Accenten är obligatorisk enligt stavningsreglerna när betoningen avviker från huvudregeln (oftast betoning på näst sista stavelsen om ordet slutar på vokal eller vokal+s, annars på sista) eller för att markera vokalkvalitet på e/o.
Cedilj (Ce trencada): Ç ç används före a, o, u samt i slutet av ord för att representera ett /s/-ljud, där ’c’ annars skulle uttalas som /k/. Ex: feliç (lycklig), plaça (torg).
Mellanpunkt (Punt volat): Den unika digrafen L·L / l·l (ett l, följt av en punkt på mittenhöjd, följt av ett l) används för att representera ett geminerat eller långt /l/-ljud [lː], för att skilja det från digrafen LL som representerar ett palatalt lj-ljud [ʎ]. Ex: col·legi (kollegium) vs. palla (halm).
Fonetisk (med regler): Stavningen är relativt fonetisk när man lärt sig reglerna för C/G, J/G, S/Z/Ç, X/TX och de olika vokalerna med/utan accent.

Dialekter – öst och väst

Liksom många andra språk har katalanskan dialektal variation. Huvudindelningen går mellan:

Östkatalanska: Inkluderar dialekterna i Katalonien (utom sydligaste delen), Balearerna, Nordkatalonien (Frankrike) och Alghero. Kännetecknas främst av vokalreduktion i obetonade stavelser, där /a/ och /e/ sammanfaller till schwa [ə], och /o/ och /u/ sammanfaller till [u]. Detta påverkar uttalet markant. Standardkatalanska (Euskara Batua) baseras främst på central östkatalanska (runt Barcelona).
Västkatalanska: Inkluderar dialekterna i Valenciaregionen och västra Katalonien. Kännetecknas av att obetonade vokaler inte reduceras; /a/, /e/, /o/ behåller sitt tydliga uttal även i obetonad position. Det finns också skillnader i ordförråd och viss grammatik (t.ex. verbändelser).

Denna guide fokuserar på former som är gångbara i standard Batua och östkatalanska, men nämner ibland variation.

Hälsningsfraser – inled med bon dia!

Från ett soligt Bon dia på morgonen till ett vänligt Bona nit på kvällen – inled dina katalanska möten på rätt sätt.

God morgon / God dag (fram till lunch/tidig em) – Bon dia – bån DI-a
God eftermiddag (efter lunch till kväll) – Bona tarda – BÅ-na TAR-da
God kväll / God natt – Bona nit – BÅ-na nit
Hej (informellt, vanligt) – Hola – Å-la (h stumt)
Hejdå – Adéu – a-DE-u
Hejdå (vardagligt, artigt) – Adéu-siau – a-DE-u si-AU
Vi ses snart – Fins aviat – fins a-vi-AT
Vi ses senare – Fins després / Fins ara – fins des-PRES / fins A-ra (”Tills nu” = Vi ses snart)
Välkommen (m sg / f sg / m pl / f pl) – Benvingut / Benvinguda / Benvinguts / Benvingudes – bem-vin-GOOT / -GOO-da / -GOOTS / -GOO-des

Artighetsfraser – visa respecte

Gràcies (Tack) och Si us plau (Snälla/Varsågod) är grunden – visa respekt i Katalonien och andra katalansktalande regioner.

Tack – Gràcies – GRA-si-es
Tusen tack / Tack så mycket – Moltes gràcies – MÅL-tes GRA-si-es
Varsågod / Det var så lite (svar på tack, ”Av inget”) – De res – de RES
Snälla / Var god (formellt/plural ”Ni/er”, ”Om det behagar er”) – Si us plau – si us PLAU
Snälla / Var god (informellt ”du”, ”Om det behagar dig”) – Si et plau – si et PLAU
Ursäkta / Förlåt – Perdó – per-DÅ
Ursäkta (artigare) – Perdoni – per-DÅ-ni
Ursäkta mig (för att påkalla uppmärksamhet) – Dispensi / Disculpi – dis-PEN-si / dis-KOOL-pi
Ingen fara (”Det händer inget”) – No passa res – no PA-sa res

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (nom) och ursprung (d’on). Kom ihåg att skilja på artigt tilltal (vostè/vostès) och informellt (tu).

Hur mår ni? (formellt/plural) – Com esteu? – kom es-TEU?
Hur mår du? (informellt) – Com estàs? – kom es-TAS?
Bra, tack – Bé, gràcies – be, GRA-si-es
Mycket bra – Molt bé – målt BE
Sådär – Tirant – ti-RAN (”Dragande”)
Och ni? (formellt, en person / flera personer) – I vostè? / I vosaltres? – i vos-TE? / i vo-SAL-tres?
Och du? (informellt) – I tu? – i too?
Vad heter ni? (formellt, en person, ”Hur kallar Ni er?”) – Com es diu (vostè)? – kom es DIU (vos-TE)?
Vad heter ni? (plural) – Com us dieu (vosaltres)? – kom us DI-eu (vo-SAL-tres)?
Vad heter du? (informellt) – Com et dius (tu)? – kom et DI-us (too)?
Jag heter … (”Jag kallar mig…”) – Em dic … – em dik …
Trevligt att träffas (man / kvinna som talar) – Encantat / Encantada – en-kan-TAT / en-kan-TA-da
Trevligt att träffas (neutralt, ”En njutning”) – Un plaer – un pla-ER
Var kommer ni ifrån? (formellt, en person / flera personer) – D’on és (vostè)? / D’on sou (vosaltres)? – dån ES (vos-TE)? / dån SÅU (vo-SAL-tres)?
Var kommer du ifrån? (informellt) – D’on ets (tu)? – dån ETS (too)?
Jag är från Sverige – Sóc de Suècia – såk de su-E-si-a
Varför? – Per què? – per KE?
När? – Quan? – kwan?
Var? – On? – on?
Vem? – Qui? – ki?
Hur? – Com? – kom?

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka om man förstår (entenc) eller inte.

Jag förstår – (Ho) entenc – (u) en-TENK
Jag förstår inte – No (ho) entenc – no (u) en-TENK
Jag vet – (Ho) sé – (u) se
Jag vet inte – No ho sé – no u SE
Talar ni/du engelska? (form./inf.) – Parla / Parles anglès? – PAR-la / PAR-les an-GLES?
Jag talar lite katalanska – Parlo una mica de català – PAR-lo U-na MI-ka de ka-ta-LA
Vad betyder detta? – Què vol dir això? – KE vol DIR a-SJÅ? (sj=sch)
Kan ni/du upprepa, snälla? (form./inf.) – Pot / Pots repetir, si us/et plau? – pot / pots ra-pa-TIR, si us/et PLAU?
Kan ni/du tala långsammare, snälla? – Pot / Pots parlar més a poc a poc, si us/et plau? – pot / pots par-LAR mes a POK a POK, si us/et PLAU? (”…mer lite i taget…”)

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (gana), trötthet (cansat) eller glädje (content) med dessa vanliga formuleringar. Notera användningen av både tenir (’ha’) och estar (’vara’).

Jag är hungrig (”Jag har hunger”) – Tinc gana – ting GA-na
Jag är törstig (”Jag har törst”) – Tinc set – ting set
Jag är trött (m / f) – Estic cansat / cansada – es-TIK kan-SAT / kan-SA-da
Jag är sjuk (m / f) – Estic malalt / malalta – es-TIK ma-LALT / ma-LAL-ta
Jag är glad (m / f) – Estic content / contenta – es-TIK kun-TENT / kun-TEN-ta
Jag är ledsen (m / f) – Estic trist / trista – es-TIK trist / TRIS-ta
Jag fryser (”Jag har kyla”) – Tinc fred – ting FRET
Jag är varm (”Jag har värme”) – Tinc calor – ting ka-LÅR
Jag behöver hjälp (”Jag har behov av hjälp”) – Necessito ajuda – ne-se-SI-tu a-ZJOO-da (z=s, j=zh)

Relationer och känslor

Visa värme med T’estimo (Jag älskar dig) och stärk vänskapsbanden (amistat).

Jag älskar dig – T’estimo – tes-TI-mu
Jag tycker om dig (”Du behagar mig”) – M’agrades – ma-GRA-des
Du är mycket snygg (till man) – Ets molt guapo – ets målt GWA-pu
Du är mycket vacker (till kvinna) – Ets molt guapa – ets målt GWA-pa
Du är snäll – Ets amable – ets a-MA-ble
Du är min vän (m / f) – Ets el meu amic / la meva amiga – ets el MEU a-MIK / la ME-va a-MI-ga
Jag saknar dig (”Jag finner dig att sakna”) – Et trobo a faltar – et TRÅ-bo a fal-TAR
Familj – Família – fa-MI-li-a
Pappa – Pare – PA-re
Mamma – Mare – MA-re
Bror – Germà – zjer-MA
Syster – Germana – zjer-MA-na

Mat, dryck och vardagliga fraser

Beställ en cafè eller ett glas vi och njut av pa amb tomàquet (bröd med tomat) eller crema catalana.

Mat – Menjar – men-ZJA
Dryck – Beguda – be-GOO-da
Bröd – Pa – pa
Vatten – Aigua – AJ-gwa
Kaffe (med mjölk) – Cafè (amb llet) – ka-FE (am ljet)
Te – Te – te
Vin (rött / vitt / rosé) – Vi (negre / blanc / rosat) – vi (NE-gre / blank / ro-ZAT)
Öl – Cervesa – ser-VE-sa
Kött – Carn – karn
Fisk – Peix – pesh (x=sh)
Vad är detta? – Què és això? – ke es a-SJÅ? (sh=sj)
Jag skulle vilja ha… (artigt) – Voldria… – vol-DRI-a…
Ett glas vatten, tack (artigt) – Un got d’aigua, si us plau – un gåt DAI-gwa, si us PLAU
En kaffe, tack – Un cafè, si us plau – un ka-FE, si us PLAU
Det är jättegott! – Està boníssim! / És molt bo! – es-TA bu-NIS-sim! / es målt BÅ!
Smaklig måltid! (”God vinst!”) – Bon profit! – bån pro-FIT!
Kan jag få notan, tack? (artigt) – Em porta el compte, si us plau? – em PÅR-ta el KÅM-te, si us PLAU?

Shopping och priser

Quant costa? – frågan du behöver på marknaden (mercat) eller i butiken (botiga).

Hur mycket kostar det? / Vad är värdet? – Quant costa? / Quant val? – kwan KÅS-ta? / kwan val?
Vad kostar detta? – Quant val això? – kwan val a-SJÅ?
Det är dyrt – És car – es kar
Det är billigt – És barat – es ba-RAT
Har ni en billigare? (artigt ”Ni”) – En teniu un de més barat? – en te-NI-u un de mes ba-RAT?
Jag tittar bara (”Jag är bara tittande”) – Només estic mirant – no-MES es-TIK mi-RAN
Jag vill köpa detta (artigt) – Voldria comprar això – vol-DRI-a kom-PRAR a-SJÅ?
Affär – Botiga – bo-TI-ga
Marknad – Mercat – mer-KAT
Pengar – Diners – di-NERS
Valuta – Euro – EU-ro

Siffror (1-10)

Katalanska siffror, med genus för 1 och 2.

1 (m / f) – Un / Una – un / U-na
2 (m / f) – Dos / Dues – dos / DU-es
3 – Tres – tres
4 – Quatre – KWA-tre
5 – Cinc – sink
6 – Sis – sis
7 – Set – set
8 – Vuit / Huit – bwit / wit (uttal varierar)
9 – Nou – nåu
10 – Deu – deu

Högre tal: 11 = onze, 12 = dotze, 20 = vint, 100 = cent, 1000 = mil.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (temps).

Nu – Ara – A-ra
Idag – Avui – a-VUI
Imorgon – Demà – de-MA
Igår – Ahir – a-IR
Morgon – Matí – ma-TI
Eftermiddag – Tarda – TAR-da
Kväll – Vespre – BES-pre
Natt – Nit – nit
Måndag – Dilluns – di-JÚNS (ll=lj)
Tisdag – Dimarts – di-MARS
Onsdag – Dimecres – di-ME-kres
Torsdag – Dijous – di-JÅUS (j=zh)
Fredag – Divendres – di-VEN-dres
Lördag – Dissabte – dis-SAB-te
Söndag – Diumenge – diu-MEN-je (j=zh)
Vad är klockan? – Quina hora és? – KI-na Å-ra es?

Småord och reaktioner

Sí (Ja), No (Nej), Potser (Kanske) – de korta svaren.

Ja – Sí – si
Nej – No – no
Okej / Medhåll – D’acord / Val / Bé – da-KORD / bal / be
Kanske – Potser – pot-SE
Verkligen? / På riktigt? – De debò? – de de-BÅ?
Naturligtvis / Självklart – És clar / Per descomptat – es KLAR / per des-kom-TAT

Grundläggande grammatik – romanskt med egna drag

Katalanska är ett romanskt språk med en struktur som liknar spanska och franska men med tydliga särdrag.

Ordföljd: Huvudsakligen Subjekt-Verb-Objekt (SVO).
Genus: Två grammatiska genus: maskulinum och femininum. Påverkar artiklar och adjektiv.
Artiklar: Bestämd artikel: el, la, els, les. Obestämd artikel: un, una, uns, unes. Har även partitiv artikel (de + bestämd artikel) och personliga artiklar framför namn (en/na/n’).
Adjektiv: Placeras oftast efter substantivet och kongruensböjs i genus och numerus.
Verb: Tre huvudkonjugationer (-ar, -er, -ir). Komplex böjning med olika tempus, modus och många oregelbundna verb. En speciell konstruktion är perifrastisk preteritum (bildad med hjälpverbet anar ’gå’ + infinitiv, t.ex. vaig menjar ’jag åt’) som är mycket vanlig i talat språk istället för den enkla preteritumformen.
Pronomen: Skiljer mellan informellt tu och formellt vostè (singular) samt pluralformerna vosaltres (informellt) och vostès (formellt). Har även klitiska (obetonade) pronomen som fästs vid verbet eller står före, med komplexa regler för kombination och placering.

Uttalstips för svenskar

Katalanskt uttal har tydliga regler men några ljud och fenomen kräver uppmärksamhet.

L·L (punt volat): Markerar ett långt/dubbelt L-ljud [lː].
LL: Uttalas som palatalt ’lj’-ljud [ʎ].
NY: Uttalas som palatalt ’nj’-ljud [ɲ].
X: Uttalas oftast som ’sj’ [ʃ] (t.ex. caixa ’låda’), men som [ks] i vissa lånord.
TX: Uttalas som ’tj’ [tʃ] (t.ex. cotxe ’bil’).
TJ / G (+e,i): Uttalas som [dʒ] eller [ʒ] (som engelskt ’j’ eller franskt ’j’). Ex: metge [’meddʒə].
J / G (+e,i): Uttalas [ʒ] (som franskt ’j’). Ex: jardí [ʒərði].
S / SS / C (+e,i) / Ç: Alla dessa representerar normalt tonlöst S [s].
Z / S (mellan vokaler): Representerar normalt tonande Z [z].
Vokalreduktion (östkatalanska): I obetonad position sammanfaller ofta a/e till ett neutralt schwa-ljud [ə] och o/u till [u]. Detta är mycket karakteristiskt för t.ex. Barcelona-dialekten men sker inte i västkatalanska.
Öppna/Slutna E och O: Skillnaden mellan öppet [ɛ/ɔ] och slutet [e/o] är betydelseskiljande och markeras med akut (´, sluten) eller grav (`, öppen) accent på betonad stavelse.
Betoning: Ofta på näst sista stavelsen om ordet slutar på vokal eller vokal+s, annars på sista. Avvikelser markeras med accent.

Katalanskt språk och kultur

Språket är en central del av identiteten i de katalansktalande områdena.

Historia: Utvecklades ur vulgärlatinet i nordöstra Iberiska halvön under tidig medeltid och hade en guldålder under den Aragonska kronan.
Repression och revitalisering: Har periodvis varit undertryckt (särskilt under Franco-diktaturen i Spanien), men har genomgått en stark revitalisering och normalisering sedan 1970-talet, särskilt i Katalonien.
Kulturell identitet: Språket är starkt förknippat med katalansk nationalism och en distinkt kulturell identitet inom Spanien och Frankrike.
Konst och arkitektur: Katalonien är känt för konstnärer som Gaudí, Miró och Dalí.
Traditioner: Unika traditioner inkluderar Castells (mänskliga torn) och dansen Sardana.

Inlärningstips

Närma dig katalanskan med dessa råd:

Dra nytta av andra romanska språk: Kunskaper i spanska, franska eller italienska underlättar enormt med ordförråd och grundläggande grammatik, men var medveten om skillnaderna.
Lär dig de specifika ljuden: Fokusera på uttalet av ll, ny, x, tx, j/g och vokalreduktionen (om du fokuserar på östkatalanska).
Förstå verben: Lägg tid på de olika verbkonjugationerna och särskilt den vanliga perifrastiska preteritumformen med anar.
Välj dialektbas: Standardkatalanska (Batua) är baserad på östkatalanska och är mest användbar i de flesta sammanhang, men var medveten om den västliga varianten (t.ex. i Valencia).
Använd resurser: Det finns gott om resurser online, från Generalitat de Catalunya, Institut Ramon Llull, ordböcker (som DIEC), och språkkurser (Parla.cat, Duolingo etc.).

Exempeldialoger

Se hur ett samtal i Barcelona kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Anna: Bon dia! Com estàs? (God dag! Hur mår du?)

Jordi: Bon dia! Molt bé, gràcies. I tu? (God dag! Mycket bra, tack. Och du?)

Anna: Bé també. Em dic Anna. Com et dius? (Bra också. Jag heter Anna. Vad heter du?)

Jordi: Em dic Jordi. Encantat. (Jag heter Jordi. Trevligt att träffas.)

Anna: Igualment. D’on ets? (Detsamma. Varifrån är du?)

Jordi: Sóc de Barcelona. I tu? (Jag är från Barcelona. Och du?)

Anna: Sóc de Suècia. (Jag är från Sverige.)

Dialog 2: beställa kaffe

Client (Kund): Perdoni! Voldria un cafè amb llet, si us plau. (Ursäkta! Jag skulle vilja ha en kaffe med mjölk, tack.)

Cambrer (Servitör): Sí. Alguna cosa més? (Ja. Något mer?)

Client: No, gràcies. Quant és? (Nej, tack. Hur mycket blir det?)

Cambrer: Dos euros. (Två euro.)

Client: Aquí teniu. (Här har ni. [Ger pengar])

Cambrer: Gràcies. (Tack.)

Att lära sig katalanska är att upptäcka ett rikt och levande romanskt språk med en stark kulturell identitet. Molta sort! (Lycka till!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.