För ett tag sedan tänkte jag skriva ett brev till en vän. Ett traditionellt brev, skrivet för hand. Så snart jag hade avslutat den andra meningen kände jag ett omedelbart behov av att använda en emoji: Jag var rädd att jag inte skulle kunna förmedla att jag var ironisk utan ett av dessa små gula ansikten. Då frågade jag mig själv: Kan vi kommunicera utan att använda emojis? Kan vi uttrycka oss utan att använda dem?
På internet hittade jag alla möjliga åsikter. Till exempel att emojis inte kan ersätta det skrivna ordet, att de skapar förvirring eftersom de inte tolkas på samma sätt över hela världen, att de utarmar språket, att de berikar det och att de hjälper oss att ersätta det icke-verbala språket. Den sistnämnda idén är den som jag tyckte var mest meningsfull.
När vi talar använder vi inte bara ord (verbal kommunikation), vi ger dem också en intonation (vokal kommunikation) och vi ackompanjerar dem med gester (icke-verbal kommunikation). Icke-verbal kommunikation och röstkommunikation hjälper oss att förmedla våra känslor till lyssnaren: det är inte samma sak att säga något med ett leende som att säga något med tårar i ögonen.
Många gånger räcker inte det skrivna ordet till för att förmedla det vi vill, till exempel att vi är ironiska eller skämtar. Men de gula ansiktena kom för att rädda oss: de är de som gör det möjligt för oss att uttrycka allt som inte går att uttrycka i ord. De gör våra texter mycket mänskligare och förmedlar känslor bättre.
Det är sant att emojis inte kan ersätta det skrivna ordet helt och hållet, men de kan förstärka det och hjälpa oss att förmedla det som inte kan uttryckas med bara bokstäver. I vilket fall som helst tror jag inte att de vattnar ur språket, utan snarare berikar det och gör det mer mänskligt, på samma sätt som gester och intonation förstärker våra verbala samtal.
Det är sant att de ibland kan skapa förvirring. Emojis ser inte likadana ut på alla enheter, och beroende på ålder eller bostadsort kan människor tolka samma emoji på olika sätt. Men samma sak kan sägas om gester, som inte heller är universella.
Vi vet inte vad som kommer att hända i framtiden, men för tillfället är emojis här för att stanna och har blivit nästan oumbärliga. Ja, vi kan kommunicera utan att använda dem, men när vi använder dem blir vårt samspel mer flytande, känslomässigt och mänskligt.
