En röst som håller på att tystna: Berättelsen om Soma Devi Dura
Soma Devi Dura är 82 år gammal. Hon är blind, delvis döv och har en vacklande hälsa. Hon är också den sista levande personen som talar språket Dura, och därmed den sista direkta länken till ett av de hundratals asiatiska inhemska språk som riskerar att försvinna för alltid.
Fru Dura tros vara den enda kvarvarande talaren av det språk som en gång talades av den etniska grupp i Nepal som delar hennes namn. Den enda andra kända personen som talade Dura avled under föregående år, vilket lämnade Soma Devi ensam med sitt modersmål.
En kamp mot klockan för att bevara ett kulturarv
Forskare arbetar intensivt med att sammanställa ett lexikon och dokumentera Duras kultur innan det är för sent. Samtidigt försöker de ordna medicinsk behandling åt fru Dura, dels för att hjälpa henne personligen, men också för att få mer tid att slutföra sitt viktiga arbete.
Med hennes samtycke planerar de att flytta henne från sitt hem i västra Nepal till huvudstaden Katmandu. Kedar Nagila, en språkforskare som skrivit en doktorsavhandling om Dura, berättar att 1500 ord och 250 meningar redan har dokumenterats. Genom att använda speciella hjälpmedel i Katmandu hoppas han att hon ska kunna bidra med ännu mer information. ”Damen är den sista personen som talar Dura”, konstaterar han.
Varför språk dör: En nationell policy och dess konsekvenser
Folkgruppen Dura bor huvudsakligen i det kuperade jordbrukslandskapet i Nepals Lamjung-distrikt. Experter menar att språkets tillbakagång har varit en gradvis process, som påskyndats av den ”en nation, ett språk”-policy som infördes av Shah-dynastin, den kungafamilj som styrde Nepal sedan sent 1700-tal.
Professor Yogendra Yadava, ansvarig för lingvistik vid Tribhuvan-universitetet i Katmandu, förklarar: ”Denna policy gjorde nepali till det enda dominerande språket inom administration, utbildning och media, på bekostnad av andra språk.”
Han fortsätter: ”På grund av detta övergick personer som talade minoritetsspråk som Dura gradvis till att tala nepali, vilket ledde till att de övergav sina modersmål. Detta kritiska stadium för utdöende gäller inte bara för Dura, utan för många andra minoritetsspråk i Nepal.”
Faktum är att hela 96 procent av de 126 nepalesiska språken, inklusive Kusunda, Dumi och Raute, riskerar att försvinna.
Vad förloras när ett språk försvinner?
Situationen i Soma Devi Duras egen familj belyser problemet. Hennes make, son och fem döttrar talar inte Dura. Hon har inget annat val än att kommunicera med dem på ett annat nepalesiskt språk.
På frågan om vad hennes död skulle innebära för Dura-språket, svarar professor Yadava: ”Det skulle definitivt vara en stor förlust för Dura-samhället eftersom de kommer att förlora symbolen för sin identitet. Det kommer också att vara en betydande förlust för världens kunskap, eftersom varje språk är unikt när det gäller att uttrycka begrepp och tankar.”
Ett språk är mer än bara ord; det är ett helt ekosystem av kultur, historia och unika perspektiv. När det sista ordet på Dura har sagts, förloras inte bara ett kommunikationsmedel, utan också en hel värld av kunskap.
Språkbevarande och översättningens avgörande roll
Berättelsen om Dura understryker den kritiska vikten av professionell språkhantering. Arbetet med att dokumentera, förstå och översätta ett språk kräver djup lingvistisk expertis – samma expertis som ligger till grund för kvalitativa översättningstjänster.
På TOTAL översättningsbyrå förstår vi att varje ord har en betydelse och ett sammanhang. Vårt arbete handlar om att bygga broar mellan språk och kulturer, och att säkerställa att ingenting går förlorat i översättningen. Oavsett om det gäller att bevara ett utdöende språk eller att översätta ett juridiskt dokument med absolut precision, är grundprinciperna desamma: noggrannhet, kulturell förståelse och respekt för språket.
Från dokumentation till revitalisering
Det finns ändå hopp. Nu när ord och meningar har samlats in, har myndigheterna börjat ta de första stegen för att lära ut språket till Dura-barn. Två läroböcker har förberetts, men folkgruppen väntar fortfarande på medel för att kunna publicera dem.
”Tyvärr har vi inga sponsorer som är intresserade av att publicera forskningsboken på vårt språk”, säger Kishor Dura, en representant för folkgruppen. ”Vi håller på att förlora vår identitet med förlusten av vårt språk, och ingen verkar ha insett att om vi förlorar vårt språk, förlorar vi de kulturella värderingar som det bär på.”
Kan framtiden räddas?
Det existerar en handfull andra källor, som ordlistor och regeringsrapporter, varav de flesta nu finns hos Himalayan Languages Project vid Leiden-universitetet i Nederländerna. Projektets chef, professor George van Driem, menar att Dura-folkets historiskt låga status också har påskyndat språkets nedgång.
Trots de enorma utmaningarna tror han att Dura kan räddas för framtida generationer. ”Utdöende språk går faktiskt att rädda”, säger han. ”Om människor återigen börjar uppfostra sina barn med hjälp av deras nedärvda modersmål, kan språket räddas.”
Han poängterar att dokumentation är ett viktigt hjälpmedel, men inte en garanti. Nyckeln är att återintegrera språket i vardagen. ”Nyckeln är att uppfostra barnen med det modersmål som talas inom den enskilda samhällsgruppen och inte med det nationella språket.”
