”Mycket går förlorat i tolkningen för målsägare som inte talar portugisiska”, säger advokat Medeiros. ”Icke-engelskspråkiga kärandena har inte lika många bra resultat som engelsktalande käranden.” Han säger att han håller med Texas Tech Universitys resultat, men att han inte heller har några möjligheter att bekräfta sin åsikt.
Advokat Thomas Hunt, som specialiserat sig på marin lag och vars kontor ligger längst ned på Union Street i New Bedford, tycker inte att det språk som en kärande talar spelar någon roll för resultatet. ”Jag tror att om man lägger fram bevisföring inför en jury och personen man försvarar kanske inte har någon högre utbildning men är en hårt arbetande person… Då tror jag att juryn skulle tro honom eller henne i alla fall”, säger advokat Hunt. ”Jag tycker att systemet fungerar mycket bra. Och de allra flesta fall hamnar inte ens i rättegång, de görs upp innan. Man behöver bara göra en stämning om parterna inte kan komma överrens, men då blir kostnaderna högre. Och så håller det på i det oändliga”, säger Hunt.
Författarna till studien om ”Estimating the effects of non-English speaking Hispanics on personal injury trial outcomes” (Att beräkna effekterna för icke-engelskspråkiga latinamerikaner vid rättegångsresultat vid personskador) tittade på 223 juryutslag från Motor Vehicle Administration (MVA).
De fann att en icke-engelskspråkig spansktalande har 15 procents mindre chans än en engelsktalande att få ett bättre juryutslag än det senaste uppgörelseerbjudandet.
Författarna hävdar att deras slutsats ”väcker stora frågor om rätten till en rättvis juryrättegång.” De menar också att ”advokaten kan råda klienten att om han eller hon inte kan vittna på engelska, kan den sista uppgörelsen hänskjutas till rättegång eftersom chanserna att uppgörelseerbjudandet överskrids vid rättegång är betydligt läge än om vittnesmålet hade haft engelska som modersmål.”
De säger även att ”försäkringsbolag och tilltalade, som vet att käranden inte kommer att vittna på engelska, kan svara genom att erbjuda mycket mindre vid uppgörelse än de gör med käranden som har engelska som modersmål.”
Advokat Rochelle Raposo, vars kontor ligger på Rock Street i Fall River, säger att hon hoppas att människor lägger sina fördomar åt sidan och att jury försöker vara rättvis.
”Avgörandet får inte grundas på fördomar, det kan bero på tristess och brist på uppmärksamhet, säger Raposo. ”Jury kanske inte ens vill vara där. Och att behöva lyssna på en rättegång genom en översättning gör det ännu värre. Det är en extra börda för dem och kan vara frustrerande.”
Hon säger även att studiens resultat kanske inte är viktigt eftersom det ofta finns otillbörligheter när data tillämpas på ett matematisk formel.
Jeffrey J. Kroll, en advokat från Chicago, säger att de icke-engelsktalande som stämmer bör anlita en advokat som ”vet hur man hindrar juryns dom från att fördunklas av språkliga fördomar”.
Han använder olika tekniker – visuella hjälpmedel som t.ex. fotografier och videofilmer, ”före och efter” engelsktalande personer som kände till kärande både före och efter händelsen, och han ser till att inte välja ut jurymedlemmar som kan vara fördomsfulla mot icke-engelsktalande. Han säger även att de som öppnar en process borde ha en advokat som tar deras språk i beaktande.
Advokat Medeiros säger att språket förvisso är en komplicerad fråga, och att tolkar som är certifierade och kvalificerade kanske inte kan relatera såväl till jurymedlemmar.
”På grund av kulturmässiga aspekter försvinner en del, säger Medeiros. ”Det är betydligt mer än att ha en advokat som talar portugisiska. Det är att förstå kulturen, vilket kan förklara de stora skillnaderna i rättsliga frågor bättre.”
