Språkbarriärer i rättssalen: en risk för rättvisan
Enligt en amerikansk universitetsstudie löper icke-engelsktalande personer en betydande risk att få ett sämre utfall i en rättegång än engelsktalande. Resultaten väcker frågor om alla verkligen har samma rätt till en rättvis rättegång, men de lokala advokater som intervjuats i frågan har delade meningar om problemets omfattning och hur det bäst hanteras.
En studie belyser riskerna
Författarna till studien Estimating the Effects of Non-English Speaking Hispanics on Personal Injury Trial Outcomes analyserade 223 juryutslag från mål som rörde motorfordonsolyckor. Deras resultat visade att en spansktalande person som inte talar engelska har 15 procent mindre chans än en engelsktalande att få ett bättre juryutslag än det sista förlikningserbjudandet.
Författarna hävdar att deras slutsats ”väcker stora frågor om rätten till en rättvis juryrättegång.” De menar att en konsekvens kan bli att ”advokaten kan behöva råda klienten att acceptera det sista förlikningsbudet, även om det är lågt. Detta eftersom chanserna att ett juryutslag överstiger budet är betydligt lägre om klienten inte kan vittna på engelska, jämfört med om vittnesmålet hade skett på engelska.”
De skriver även att ”försäkringsbolag och tilltalade, som vet att käranden inte kommer att vittna på engelska, kan svara genom att erbjuda mycket mindre i förlikning än de gör med käranden som har engelska som modersmål.”
Advokaternas skilda åsikter
Advokat Medeiros instämmer i studiens slutsatser baserat på sina egna erfarenheter. ”Mycket går förlorat i tolkningen för målsägare som inte talar portugisiska”, säger han. ”Icke-engelskspråkiga kärande uppnår inte lika goda resultat som engelsktalande.” Han tillägger att han delar bilden som målas upp av Texas Tech Universitys studie, men att han inte har någon egen data för att statistiskt bekräfta sin uppfattning.
Advokat Thomas Hunt, som specialiserat sig på marinrätt, anser däremot inte att en kärandes språk spelar någon avgörande roll för utfallet. ”Jag är övertygad om att om man lägger fram bevisning inför en jury, och personen man företräder kanske saknar högre utbildning men är en hårt arbetande individ, så kommer juryn att tro på honom eller henne ändå”, säger advokat Hunt. ”Jag tycker att systemet fungerar mycket bra. De allra flesta fall går dessutom aldrig till rättegång, de förlikas innan dess. Man behöver bara gå till stämning om parterna inte kan komma överens, men det medför högre kostnader. Processen kan bli mycket utdragen”, förklarar Hunt.
Juryns perspektiv och potentiella fördomar
Advokat Rochelle Raposo säger att hon hoppas att människor lägger sina fördomar åt sidan och att juryn försöker vara rättvis, men hon ser praktiska hinder.
”Avgörandet får inte grundas på fördomar, men det kan påverkas av uttråkning och bristande uppmärksamhet”, säger Raposo. ”Jurymedlemmarna vill kanske inte ens vara där. Att behöva lyssna på en rättegång genom en tolk gör det hela ännu värre. Det är en extra börda för dem och kan vara frustrerande.”
Hon menar också att studiens resultat inte nödvändigtvis är avgörande, eftersom det ofta uppstår statistiska felaktigheter när data appliceras på matematiska modeller.
Strategier för att överbrygga språkbarriären
Jeffrey J. Kroll, en advokat från Chicago, menar att icke-engelsktalande som stämmer någon bör anlita en advokat som ”vet hur man hindrar juryns dom från att fördunklas av språkliga fördomar”.
Han använder själv olika tekniker för detta. Visuella hjälpmedel som fotografier och videofilmer, ”före och efter”-vittnesmål från engelsktalande personer som kände den kärande både före och efter den aktuella händelsen, samt att han är noggrann med att inte välja ut jurymedlemmar som kan antas vara fördomsfulla mot icke-engelsktalande. Han menar att den som inleder en rättsprocess bör ha en advokat som tar klientens språk och kultur i beaktande.
Detta är en poäng som advokat Medeiros återkommer till. Han påpekar att språket är en komplex fråga och att även certifierade och kvalificerade tolkar kan ha svårt att förmedla alla nyanser till jurymedlemmarna.
”Vissa kulturella aspekter går förlorade i översättningen”, säger Medeiros. ”Det handlar om betydligt mer än att bara ha en advokat som talar portugisiska. Det handlar om att förstå kulturen, vilket är avgörande för att kunna förklara de stora skillnaderna i rättsliga frågor på ett effektivt sätt.”
