Javanesiska ord och fraser som är bra att kunna

Javanesiska för svenskar – användbara fraser på Indonesiens största språk

Javanesiska (basa Jawa, på Krama-nivå: basa Jawi) är ett austronesiskt språk och modersmål för den största etniska gruppen i Indonesien, javaneserna. Med över 80 miljoner talare, främst på den tättbefolkade ön Java, är det ett av världens största språk sett till antalet modersmålstalare, betydligt större än det officiella nationalspråket indonesiska (som dock de flesta javaneser också talar). Javanesiskan har en mycket lång och rik litterär och kulturell historia, kopplad till gamla kungadömen som Majapahit och Mataram, och är känt för sina komplexa konstformer som gamelanmusik, wayang kulit (skuggteater) och batik.

För svenskar som reser till de kulturellt rika centrala och östra delarna av Java (t.ex. Yogyakarta, Surakarta, Surabaya), har javanesiska vänner eller kontakter, eller är intresserade av Sydostasiens språkliga och kulturella djup, erbjuder javanesiskan en fascinerande inblick. Språket använder idag främst det latinska alfabetet med en relativt fonetisk stavning. Den största utmaningen, och det mest karakteristiska draget, är det intrikata systemet av artighetsnivåer (undha-usuk basa), som styr ordvalet beroende på social kontext. Att förstå grunderna i detta och kunna några artiga fraser är avgörande för att visa respekt och navigera sociala situationer. Denna guide fokuserar på den artiga Krama-nivån och ger en introduktion till användbara uttryck.

Artighetsnivåer (Undha-usuk basa) – språkets sociala kompass

Det absolut viktigaste och mest komplexa draget i javanesiska är systemet med artighetsnivåer, undha-usuk basa. Detta system är djupt rotat i javanesisk kultur och traditionell social hierarki och styr valet av ordförråd (särskilt pronomen, verb, vissa substantiv och adverb) beroende på talarens och lyssnarens inbördes relation.

Grundprincip: Man använder olika ord beroende på om man talar till någon med högre status/ålder, någon jämlik, eller någon med lägre status/ålder/någon man är mycket familjär med. Faktorer som social klass, yrke, ålder, släktskap och grad av bekantskap spelar alla in.
Huvudnivåer: Systemet är komplext med många undernivåer, men de två grundläggande huvudkategorierna är:
- Ngoko (ꦔꦺꦴꦏꦺꦴ): Den informella, familjära eller ”låga” nivån. Används mellan nära vänner, inom familjen (särskilt till yngre), när man talar till sig själv, eller traditionellt sett till personer med lägre social status. Den har undernivåer som Ngoko Lugu (ren ngoko) och Ngoko Alus (ngoko blandat med några artiga krama-ord för att visa viss respekt). Att använda Ngoko till främlingar, äldre eller personer med hög status är mycket oartigt.
- Krama (ꦏꦿꦩ): Den formella, artiga eller ”höga” nivån. Används när man talar till personer man inte känner väl, personer med högre status eller ålder, i offentliga och formella sammanhang. Den signalerar respekt och distans. Även Krama har undernivåer:
  - Krama Lugu/Madya: En neutral, artig nivå som ofta blandar Krama-ord med Ngoko-grammatik. Vanlig i många vardagliga men respektfulla situationer.
  - Krama Alus/Inggil: Den högsta, mest formella och respektfulla nivån. Använder ett specifikt Krama Inggil-ordförråd för att ytterligare förhöja artigheten, särskilt när man talar till eller om personer med mycket hög status (t.ex. kungligheter, högt uppsatta personer).
Exempel på ordförrådsskillnader (Ngoko vs. Krama):
- ”Jag”: aku [Ngoko] vs. kula [Krama]
- ”Du”: kowe [Ngoko] vs. sampeyan [Krama Madya] vs. panjenengan [Krama Alus]
- ”Äta”: mangan [Ngoko] vs. nedha [Krama] vs. dhahar [Krama Inggil]
- ”Hus”: omah [Ngoko] vs. griya [Krama] vs. dalem [Krama Inggil]
- ”Ja”: iyo [Ngoko] vs. inggih [Krama]
- ”Nej”: ora [Ngoko] vs. mboten [Krama]
Råd till utlänningar: För personer som lär sig javanesiska är det absolut säkrast och mest rekommenderat att lära sig och använda Krama-nivån (särskilt Krama Madya/Lugu). Att försöka sig på Ngoko utan att fullt ut förstå de sociala koderna kan lätt leda till att man uppfattas som oartig eller respektlös. Ett annat mycket vanligt och helt säkert alternativ, särskilt i urbana miljöer eller när man är osäker, är att använda bahasa Indonesia, som de allra flesta javaneser behärskar.

Denna guide fokuserar därför nästan uteslutande på artiga Krama-former.

Alfabet och skrift – Aksara Jawa och latinska bokstäver

Javanesiska har ett traditionellt och ett modernt skriftsystem.

Latinsk skrift (Aksara Latin): Idag skrivs javanesiska nästan uteslutande med det latinska alfabetet, enligt en officiell ortografi som fastställdes under 1900-talet och som liknar den indonesiska. Skriften är i hög grad fonetisk. Viktiga punkter:
- dh / th: Representerar retroflexa konsonanter [ɖ] resp. [ʈ] (uttalas med tungspetsen böjd bakåt), till skillnad från dentala d / t [d̪ / t̪]. Skillnaden är viktig.
- e: Kan representera både [e] (som i sv. ”se”, ofta skrivet é i ordböcker) och schwa [ə] (som i sv. ”betala”, skrivet e). Måste läras in.
- a i slutstavelse: Uttalas ofta som ett öppet å-liknande ljud [ɔ] i många dialekter och standardformer. Ex: kula (jag) -> [kulɔ].
- Övriga bokstäver som C [tʃ], SY [ʃ], NY [ɲ], NG [ŋ] följer samma princip som i indonesiska.
Aksara Jawa (ꦲꦤꦕꦫꦏ) / Hanacaraka: Det traditionella javanesiska skriftsystemet är en vacker och komplex abugida (stavelseskrift) av indiskt ursprung (Brahmi-familjen). Varje grundtecken representerar en konsonant + vokalen /a/ eller /ɔ/. Andra vokaler markeras med diakritiska tecken (sandhangan). Skriften inkluderar även speciella tecken för konsonantkluster (pasangan) och siffror. Aksara Jawa används idag främst för kulturella, ceremoniella, konstnärliga och akademiska ändamål, men kunskapen lever kvar och det finns ansträngningar för att bevara den.

Hälsningsfraser – börja samtalet med sugeng (krama)

Inled samtalet med respekt genom att använda artiga javanesiska hälsningar på Krama-nivån.

God morgon – Sugeng enjing – su-geng EN-jing
God dag (ca 10-14) – Sugeng siang – su-geng SI-ang
God eftermiddag (ca 14-18) – Sugeng sonten – su-geng SÅN-ten
God kväll / God natt (efter ca 18) – Sugeng dalu – su-geng DA-lu
Hur mår ni? (”Hur [är] nyheterna?”) – Pripun kabare? – pri-PUN ka-BA-re?
Hur mår ni? (alternativ, kortare) – Sugeng? – su-GENG?
Jag mår bra (”Bra / Bra-bra endast”) – Sae / Sae-sae kemawon – SA-e / SA-e-SA-e ke-MA-won
Hejdå (till den som går, ”Gå väl”) – Sugeng tindak – su-geng TIN-dak
Hejdå (till den som stannar kvar, ”Stanna väl”) – Sugeng kantun – su-geng KAN-tun
Vi ses senare (”Senare igen”) – Mangke malih – MANG-ke MA-lih
Välkommen (”Väl anländ”) – Sugeng rawuh – su-geng RA-wuh

Artighetsfraser – visa aji (respekt) (krama)

Matur nuwun (Tack) och Nuwun sewu (Ursäkta) är grundstenarna i javanesisk hövlighet på Krama-nivån.

Tack – Matur nuwun – ma-TUR NU-wun
Tusen tack / Tack så mycket – Matur nuwun sanget – ma-TUR nu-wun SA-nget
Varsågod (svar på tack, ”Samma-samma”) – Sami-sami – SA-mi-SA-mi
Varsågod (när man ger något eller bjuder in) – Mangga / Sumangga – MÅNG-gå / su-MÅNG-gå
Snälla (ofta via verb eller artigt tilltal) – Kula aturi… (”Jag bjuder in er att…”) / Nyuwun tulung… (”Ber om hjälp att…”) – KU-lå a-TU-ri… / nyu-WUN TU-lung…
Ursäkta mig / Förlåt (även för att påkalla uppmärksamhet, ”Tusen ber jag”) – Nuwun sewu – NU-wun SE-wu
Jag ber om ursäkt (mer formellt) – Kula nyuwun pangapunten – KU-lå nyu-WUN pa-nga-PUN-ten
Ingen fara / Det är okej (”Inte vad-vad”) – Mboten menapa-menapa / Boten nopo-nopo – MBÅ-ten me-NA-på-me-NA-på / BÅ-ten NO-po-NO-po

Frågor och presentation (krama)

Lär känna människor på ett artigt sätt genom att fråga om namn (asma) och ursprung (saking pundi). Använd Krama-pronomen: kula (jag), panjenengan (Ni/du).

Vad heter ni? (mycket artigt, ”Vem är ert namn?”) – Asmanipun sinten? – as-ma-NI-pun SIN-ten?
Jag heter … (artigt, ”Mitt namn [är]…”) – Asma kula … – AS-må KU-lå …
Vem är ni? (artigt) – Panjenengan sinten? – pan-je-NE-ngan SIN-ten?
Var kommer ni ifrån? (artigt ’Ni’, ”Ni från var?”) – Panjenengan saking pundi? – pan-je-NE-ngan SA-king PUN-di?
Jag kommer från Sverige (artigt ’jag’) – Kula saking Swedia – KU-lå SA-king Swe-DI-a
Var bor ni? (artigt, ”Var är ert hem?”) – Dalemipun pundi? – da-LE-mi-pun PUN-di?
Jag bor i… (artigt, ”Mitt hus finns i…”) – Griya kula wonten ing… – GRI-yå KU-lå WÅN-ten ing…
Vad gör ni? (Vad är ert yrke?) (artigt) – Pakaryan panjenengan menapa? – pa-kar-YA-an pan-je-NE-ngan me-NA-på?
Trevligt att träffas (artigt, ”Jag glad över mötet”) – Kula remen anggenipun kepanggih – KU-lå RE-men ang-ge-NI-pun ke-PANG-gih
Varför? (artigt) – Kenging menapa? – KENG-ing me-NA-på?
När? (artigt) – Kapan? – KA-pan?
Var? (artigt) – Wonten pundi? – WÅN-ten PUN-di?
Vem? (artigt) – Sinten? – SIN-ten?
Hur? (artigt) – Pripun? – pri-PUN?

Kunskap och förståelse (krama)

Att visa att man förstår (ngertos) eller be om förtydligande på ett artigt sätt.

Jag förstår (artigt) – Kula ngertos – KU-lå NGER-tos
Jag förstår inte (artigt) – Kula mboten ngertos – KU-lå MBÅ-ten NGER-tos
Jag vet (artigt) – Kula mangertos / Kula sumerep – KU-lå mang-ER-tos / KU-lå su-ME-rep
Jag vet inte (artigt) – Kula mboten mangertos – KU-lå MBÅ-ten mang-ER-tos
Talar ni engelska? (artigt, ”Kan Ni engelska språk?”) – Saged ngendika basa Inggris? – SA-ged NGEN-di-kå BÅ-så ING-gris?
Jag talar lite javanesiska (artigt) – Kula saged basa Jawi sekedhik – KU-lå SA-ged BÅ-så JAW-i se-KE-dhik (dh=retroflex d)
Vad betyder detta? (artigt) – Menika tegesipun menapa? – me-NI-kå te-GE-si-pun me-NA-på?
Kan ni upprepa, snälla? (artigt) – Saged mbaleni malih, nyuwun tulung? – SA-ged MBA-le-ni MA-lih, NYU-wun TU-lung?
Kan ni tala långsammare, snälla? (artigt) – Saged ngendika langkung alon, nyuwun tulung? – SA-ged NGEN-di-kå LANG-kung A-lon, NYU-wun TU-lung?

Uttrycka känslor och tillstånd (krama)

Uttryck dina behov och känslor på den respektfulla krama-nivån med artiga pronomenet Kula (jag).

Jag är hungrig – Kula luwe – KU-lå LU-weh
Jag är törstig – Kula ngelak – KU-lå NGE-lak
Jag är trött – Kula sayah – KU-lå SA-yah
Jag är sjuk – Kula sakit – KU-lå SA-kit
Jag är glad – Kula bungah – KU-lå BOO-ngah
Jag är ledsen – Kula sedhih – KU-lå SE-dhih (dh=retroflex d)
Jag fryser – Kula kasrepen – KU-lå kas-RE-pen
Jag är varm – Kula benther – KU-lå BEN-ther
Jag behöver hjälp – Kula betah pitulungan – KU-lå BE-tah pi-tu-LUNG-an

Relationer och vänliga ord (krama)

Visa uppskattning och värme med artiga javanesiska uttryck till vänner (kanca) och andra.

Jag älskar dig (artigt) – Kula tresna panjenengan – KU-lå TRES-nå pan-je-NE-ngan
Jag tycker om dig (artigt) – Kula remen panjenengan – KU-lå RE-men pan-je-NE-ngan
Ni är mycket god/vacker/fin (artigt) – Panjenengan sae sanget – pan-je-NE-ngan SA-e SA-nget
Ni är min vän (artigt) – Panjenengan kanca kula – pan-je-NE-ngan KAN-tjå KU-lå
Pappa (artigt tilltal/omnämnande) – Rama / Bapak – RÅ-må / BA-pak (Bapak från ind.)
Mamma (artigt tilltal/omnämnande) – Ibu / Simbok (mindre formellt krama) – I-bu / SIM-båk (Ibu från ind.)
Äldre bror (artigt) – Kakangmas – ka-KANG-mas
Äldre syster (artigt) – Mbakyu – MBAK-yu
Yngre syskon (artigt) – Rayi / Adi – RA-yi / A-di
Familj (artigt) – Kulawarga / Kulawarga – ku-la-WAR-gå

Mat, dryck och vardagsfraser (krama)

Beställ vatten (toya) eller beröm maten (eca) på artig javanesiska. Njut av gudeg eller nasi pecel!

Mat (artigt) – Dhahar / Tedha – DHA-har / TE-dhå (dh=retroflex d)
Dryck (artigt) – Unjukan – un-JU-kan
Ris (kokt) – Sekul – SE-kul
Vatten – Toya – TÅ-yå
Kaffe – Kopi – KO-pi (lånord)
Te – Teh – teh
Jackfrukt-gryta (från Yogyakarta) – Gudeg – GU-deg
Rissallad med jordnötssås – Nasi Pecel – NA-si PE-cel
Vad är detta? (artigt) – Menika menapa? – me-NI-kå me-NA-på?
Det är jättegott! (artigt) – Eca sanget! / Raos sanget! – E-tjå SA-nget! / RA-os SA-nget!
Jag vill ha vatten (artigt, ”Jag ber om vatten”) – Kula nyuwun toya – KU-lå NYU-wun TÅ-yå
En kaffe, tack/visst? (artigt + ’nggih’) – Kopi setunggal, nggih? – KO-pi se-TUNG-gal, NGGEEH?
Te, tack (artigt) – Teh, matur nuwun – teh, ma-tur NU-wun
Varsågod och ät (mycket artigt, till någon man respekterar) – Sumangga dipun dhahar – su-MÅNG-gå di-pun DHA-har
Notan, tack (”Ber om dess kvitto”) – Nyuwun bonipun – NYU-wun BÅ-ni-pun
Jag är mätt (artigt ’jag’) – Kula sampun wareg – KU-lå SAM-pun WA-reg

Shopping och priser (krama)

Pinten reginipun? – frågan du behöver när du handlar på peken (marknaden) på Java.

Hur mycket kostar det? (artigt, ”Hur mycket dess pris?”) – Pinten reginipun? – PIN-ten re-GI-ni-pun?
Vad kostar detta? (artigt) – Menika pinten? – me-NI-kå PIN-ten?
Priset är dyrt (artigt) – Reginipun awis – re-GI-ni-pun A-wis
Priset är billigt (artigt) – Reginipun mirah – re-GI-ni-pun MI-rah
Kan det vara billigare? (artigt) – Saged langkung mirah? – SA-ged LANG-kung MI-rah?
Jag tittar bara (artigt ’jag’, artigt verb) – Kula namung mirsani – KU-lå NA-mung mir-SA-ni
Jag vill köpa detta (artigt) – Kula badhe tumbas menika – KU-lå BA-dhe TUM-bas me-NI-kå
Affär (Indonesiskt lån vanligt / Javanesiskt) – Toko / Wande – TO-ko / WAN-de
Marknad – Peken – PE-ken
Pengar (artigt) – Arta – AR-tå
Valuta – Rupiah [Indonesisk]

Siffror (1-10) – Krama vs Ngoko

Javanesiska har separata räkneord för Krama (artig) och Ngoko (informell) nivå.

1 – Setunggal [Krama] / Siji [Ngoko] – se-TUNG-gal / SI-ji
2 – Kalih [Krama] / Loro [Ngoko] – KA-lih / LO-ro
3 – Tiga [Krama] / Telu [Ngoko] – TI-gå / TE-lu
4 – Sekawan [Krama] / Papat [Ngoko] – se-KA-wan / PA-pat
5 – Gangsal [Krama] / Lima [Ngoko] – GANG-sal / LI-må
6 – Enem [Krama/Ngoko] – E-nem
7 – Pitu [Krama/Ngoko] – PI-tu
8 – Wolu [Krama/Ngoko] – WO-lu
9 – Sanga [Krama/Ngoko] – SÅ-ngå
10 – Sedasa [Krama] / Sepuluh [Ngoko] – se-DÅ-så / se-PU-luh

Högre tal följer liknande mönster med Krama/Ngoko-varianter.

Tid och dagar (krama)

Håll koll på tiden (wekdal).

Nu – Sakmenika / Sakniki – sak-me-NI-kå / sak-NI-ki
Idag – Dinten menika – DIN-ten me-NI-kå
Imorgon – Mbenjang – MBEN-jang
Igår – Kalawingi – ka-la-WING-i
Morgon – Enjing – EN-jing
Dag / Middagstid – Siang – SI-ang
Eftermiddag / Kväll – Sonten – SÅN-ten
Natt – Dalu – DA-lu
Måndag – Söndag (ofta indonesiska/arabiska lån): Senèn, Selasa, Rebo, Kemis, Jumat, Setu, Minggu/Ahad
Vad är klockan? (artigt) – Jam pinten? – jam PIN-ten?

Småord och naturliga reaktioner (krama)

Inggih (Ja), Mboten (Nej) – de korta, artiga svaren.

Ja (artigt) – Inggih – ING-gih
Nej (artigt) – Mboten – MBÅ-ten
Okej / Bra (artigt) – Inggih / Sae – ING-gih / SA-e
Kanske (artigt) – Mbok menawi – mbåk me-NA-wi
Verkligen? / Är det sant? (artigt) – Leres? – LE-res?
Naturligtvis / Självklart (artigt) – Tamtu kemawon – TAM-tu ke-MA-won

Grundläggande grammatik – analytiskt med artighetslager

Javanesiskans grammatik liknar indonesiskans i sin grundstruktur men kompliceras av artighetssystemet.

Austronesisk familj: Delar drag med andra språk i Sydostasien och Oceanien.
Analytiskt språk: Minimalt med böjningar. Grammatiska relationer visas främst genom ordföljd och funktionsord/partiklar.
Ordföljd: Vanligtvis Subjekt-Verb-Objekt (SVO). Adjektiv kommer efter substantivet.
Ingen tempusböjning: Tid markeras med adverb (t.ex. wingi ’igår’, saiki ’nu’, sesuk ’imorgon’ [Ngoko]) eller förstås av kontexten.
Artighetens påverkan: Det unika ligger i hur ordförrådet (lexikonet) ändras drastiskt beroende på artighetsnivå (Ngoko vs Krama). Samma koncept har helt olika ord. Även vissa affix kan variera. Att behärska detta lexikala skifte är centralt.
Affixer: Prefix och suffix används för att bilda verb (t.ex. nasalprefixet N- för aktiva verb, di- för passiva) och substantiv, liknande indonesiska men med egna former.
Inget grammatiskt genus: Saknar maskulinum/femininum.
Plural: Markeras oftast inte, men kan visas genom reduplikation (omah-omah ’husen’) eller räkneord.
Negation: Sker med olika ord beroende på nivå: ora [Ngoko], mboten/boten [Krama].

Uttalstips för svenskar

Javanesiskt uttal är relativt regelbundet när man lärt sig några nyckelljud.

Retroflexa vs. Dentala D/T: Öva på skillnaden mellan vanligt d/t [d̪/t̪] och retroflext dh/th [ɖ/ʈ] (med tungspetsen böjd bakåt). Detta är fonemiskt.
Vokalen E: Kan vara antingen ett slutet/halvslutet [e] eller [ɛ] (ofta skrivet é), eller ett neutralt schwa [ə] (skrivet e). Skillnaden är viktig och måste läras in.
Slutvokalen A: Uttalas ofta som ett öppet, å-liknande [ɔ] i många dialekter och standardformer, särskilt i slutet av ord.
Glottisstopp efter slut-A: I vissa positioner (särskilt efter det å-liknande slut-a:et) kan ett glottisstopp [ʔ] höras.
Betoning: Vanligtvis på näst sista stavelsen, men är generellt svagare än i svenskan.

Javanesiskt språk och kultur

Basa Jawa är djupt sammanvävt med den rika javanesiska kulturen.

Historiska kungadömen: Språket har en lång historia som administrations- och hovspråk i mäktiga riken som Majapahit och Mataram, vilket påverkat artighetssystemet.
Konstformer: Javanesiska är språket för klassiska konstformer som wayang kulit (skuggteater), gamelan (orkestermusik med slagverk), traditionell dans och batik (textilkonst).
Litteratur: En omfattande klassisk litteratur finns, inklusive poesiformer som kakawin och senare skönlitteratur.
Kejawen: Den traditionella javanesiska synkretiska livsåskådningen, som blandar animistiska, hinduiska, buddhistiska och islamiska element, har också präglat språket och kulturen.
Relation till Indonesiska: Trots att javanesiska har flest modersmålstalare, är indonesiska det officiella och neutrala språket som används nationellt och ofta mellan olika etniska grupper, även på Java.

Inlärningstips

Närma dig javanesiskan med respekt för dess komplexa sociala dimension:

Prioritera artighetsnivåerna: Förståelse för Undha-usuk Basa är absolut nödvändigt. Börja med att lära dig Krama-ordförrådet och använd det konsekvent som utlänning, eller använd indonesiska.
Fokusera på uttalet: Öva på retroflexa dh/th och de olika e-ljuden. Lyssna på hur slut-a uttalas.
Lär dig grundläggande Krama-ord: Fokusera på de vanligaste Krama-orden för pronomen, verb och vardagliga ting.
Använd resurser som skiljer nivåer: Välj läromedel, ordböcker eller appar som tydligt markerar Ngoko vs Krama.
Lyssna på Gamelan och tal: Försök hitta inspelningar av javanesisk musik och tal (t.ex. radioteater/wayang) för att vänja örat.

Exempeldialoger (krama)

Se hur ett artigt samtal med krama-former kan låta.

Dialog 1: artig hälsning

Siti: Sugeng siang. Pripun kabare? (God dag. Hur mår ni?)

Budi: Sugeng siang. Sae, matur nuwun. Panjenengan pripun? (God dag. Bra, tack. Och ni?)

Siti: Kula inggih sae. Asmanipun sinten? (Jag mår också bra. Vad heter ni?)

Budi: Asma kula Budi. Panjenengan? (Jag heter Budi. Och ni?)

Siti: Asma kula Siti. Kula remen anggenipun kepanggih. (Jag heter Siti. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: be om vatten

Gäst: Nuwun sewu, Ibu. Kula ngelak sanget. (Ursäkta mig, Frun. Jag är mycket törstig.)

Värdinna: Oh, mangga. Badhe ngunjuk menapa? Toya? (Åh, varsågod. Vad önskar ni dricka? Vatten?)

Gäst: Inggih, nyuwun toya pethak kemawon, matur nuwun. (Ja, jag ber om vitt [klart] vatten endast, tack.)

Värdinna: Inggih, sekedhap nggih. (Ja, ett ögonblick, visst.)

Att lära sig javanesiska är att få en djupare förståelse för Indonesiens största kultur och dess unika sociala och språkliga struktur. Sugeng sinau! (Lycka till med studierna!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.