Italienska ord och fraser som är bra att kunna

Ciao! Lär dig italienska – fraser för kärlek, kultur och karriär

Italienska (italiano) är ett av Europas stora kulturspråk, ett romanskt språk som har utvecklats direkt ur det folkliga latin som talades i Romarriket. Idag talas det som modersmål av cirka 70 miljoner människor, främst i Italien och södra Schweiz (Ticino), men dess inflytande sträcker sig långt utanför dessa gränser. Italienskan är oupplösligt förbunden med konsthistoria (från antikens Rom till renässansen), musik (opera, klassisk musik), mode, design och, inte minst, ett av världens mest älskade kök. Språkets standardform baseras till stor del på den florentinska dialekten, som användes av litterära giganter som Dante Alighieri under senmedeltiden.

För svenskar är italienskan ofta ett attraktivt språk att lära sig. Det skrivs med det latinska alfabetet, har ett melodiskt och relativt regelbundet uttal jämfört med t.ex. franska, och många ord kan kännas igen från latinet eller andra europeiska språk. Att kunna några grundläggande fraser på italienska öppnar inte bara dörrar under resor till Italien, utan ger också en djupare uppskattning för landets rika kultur och underlättar kontakter i en globaliserad värld där italiensk design och gastronomi ständigt är närvarande. Denna guide fokuserar på användbara fraser och ger en introduktion till språkets struktur och uttal.

Alfabet och skrift – latinskt med tydliga regler

Italienska använder en variant av det latinska alfabetet med 21 grundbokstäver. Bokstäverna J, K, W, X, Y används endast i lånord och utländska namn.

Fonetisk med regler: Stavningen är i hög grad fonetisk, men uttalet av vissa konsonanter (särskilt C och G) styrs av tydliga regler baserade på efterföljande vokal.
Uttalsregler för C och G:
- Före e, i: C uttalas som /tʃ/ (svenskt ’tj’). Ex: cena (middag) [’t∫ena]. G uttalas som /dʒ/ (engelskt ’j’ i ’judge’). Ex: gelato (glass) [dʒe’laːto].
- Före a, o, u (eller konsonant): C uttalas som /k/. Ex: casa (hus) [’kaːza]. G uttalas som /g/. Ex: gatto (katt) [’gatto].
- För att få /k/ eller /g/ framför e, i, skjuter man in ett h: ch [k], gh [g]. Ex: che (vad/att) [ke], lunghe (långa, f.pl.) [’luŋge].
- För att få /tʃ/ eller /dʒ/ framför a, o, u, skjuter man in ett i (som då oftast är stumt): ci [tʃ], gi [dʒ]. Ex: ciao (hej) [’tʃao], giorno (dag) [’dʒorno].
Andra kombinationer:
- SC före e, i uttalas /ʃ/ (svenskt ’sj’). Ex: scena (scen) [’ʃɛna]. Annars /sk/.
- GLI uttalas oftast som ett palatalt /ʎ/ (likt svenskt ’lj’ i ”lilja”). Ex: figlio (son) [’fiʎʎo].
- GN uttalas som ett palatalt /ɲ/ (likt svenskt ’nj’ i ”Anja”). Ex: bagno (badrum) [’baɲɲo].
Z: Kan uttalas antingen tonlöst /ts/ (grazie) eller tonande /dz/ (zero). Regeln är komplex och varierar regionalt.
H: Är alltid stumt när det står först i ord (främst i former av verbet avere ’att ha’: ho, hai, ha, hanno). Används annars bara i kombinationerna ch/gh.
Dubbelkonsonanter: Uttalas alltid tydligt längre och med mer tryck än enkla konsonanter. Detta är mycket viktigt för betydelsen! Ex: casa (hus) vs. cassa (kassa), nono (nionde) vs. nonno (mor-/farfar).
Accenter: Grav accent (`) används oftast på sista vokalen för att markera betoning (città, perché) eller för att skilja ord åt (e ’och’ vs è ’är’). Akut accent (´) är ovanligare.

Hälsningsfraser – börja med ciao! (eller buongiorno!)

Från ett informellt Ciao bland vänner till ett artigt Buongiorno på morgonen – inled dagen och möten på italienska.

Hej / Hejdå (informellt, till vänner/bekanta) – Ciao – tjao
Hej (neutralt, mindre vanligt än Ciao/Buongiorno) – Salve – SAL-ve
God morgon / God dag (fram till eftermiddagen) – Buongiorno – bån-DJÅR-no
God kväll (från sen eftermiddag) – Buonasera – bå-na-SE-ra
God natt (endast vid sänggående/sent avsked) – Buonanotte – bå-na-NÅT-te (tt=långt t)
Hejdå / På återseende (formellt) – Arrivederci – ar-ri-ve-DER-tji
Hejdå (till en person man niar, ’Lei’) – ArrivederLa – ar-ri-ve-DER-la
Vi ses snart – A presto – a PRES-to
Vi ses senare – A dopo / Ci vediamo (dopo) – a DÅ-på / tji ve-DI-a-mo (DÅ-på)
Välkommen (m sg / f sg / m pl / f pl) – Benvenuto / Benvenuta / Benvenuti / Benvenute – ben-ve-NOO-to / -ta / -ti / -te

Artighetsfraser – visa gentilezza (vänlighet)

Grazie (Tack) och det mångsidiga Prego är grunden – visa italiensk vänlighet och respekt.

Tack – Grazie – GRA-tsje
Tusen tack / Tack så mycket – Grazie mille / Molte grazie – GRA-tsje MIL-le / MÅL-te GRA-tsje
Varsågod (svar på tack; när man ger ngt; ”stig på”; ”ingen orsak”; ”efter er”) – Prego – PRE-go (Mycket användbart och mångsidigt!)
Snälla / Vänligen – Per favore / Per piacere – per fa-VÅ-re / per pia-TJE-re
Ursäkta mig (formellt, till ’Lei’) – Mi scusi – mi SKOO-si (z=s)
Ursäkta mig (informellt, till ’tu’) – Scusa – SKOO-sa
Förlåt / Jag är ledsen (”Det misshagar mig”) – Mi dispiace – mi dis-PI-a-tje
Ingen fara / Det är inget problem – Non c’è problema / Non fa niente – non tje pro-BLE-ma / non fa NJEN-te

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga om namn (nome) och ursprung (origine). Kom ihåg att skilja på formellt Lei (Ni/du) och informellt tu (du).

Hur mår ni? (formellt, ”Hur står Ni?”) – Come sta? – KO-me sta?
Hur mår du? (informellt, ”Hur står du?”) – Come stai? – KO-me stai?
Jag mår bra, tack – Sto bene, grazie – stå BE-ne, GRA-tsje
Mycket bra – Molto bene / Benissimo – MOL-to BE-ne / be-NIS-si-mo
Sådär – Così così – ko-SI ko-SI
Och ni? (formellt) – E Lei? – e LEJ?
Och du? (informellt) – E tu? – e to?
Vad heter ni? (formellt, ”Hur kallar Ni Er?”) – Come si chiama? – KO-me si KI-a-ma?
Vad heter du? (informellt) – Come ti chiami? – KO-me ti KI-a-mi?
Jag heter … (”Jag kallar mig…”) – Mi chiamo … – mi KI-a-mo …
Trevligt att träffas (svar på presentation) – Piacere (di conoscerLa/ti) – pia-TJE-re (di ko-no-SHER-la/ti) (form./inf.)
Varifrån kommer ni? (formellt, ”Av var är Ni?”) – Di dov’è Lei? – di do-VE LEJ?
Varifrån kommer du? (informellt) – Di dove sei? – di DO-ve sei?
Jag är från Sverige – Sono svedese – SO-no zve-DE-se (z=s)
Var bor ni/du? (form./inf.) – Dove abita? / Dove abiti? – DO-ve A-bi-ta? / DO-ve A-bi-ti?
Vad gör ni/du? (Vad har ni/du för yrke?) – Che lavoro fa? / Che lavoro fai? – ke la-VO-ro fa? / ke la-VO-ro fai?
Jag är student (m / f) – Sono studente / studentessa – SO-no stu-DEN-te / stu-den-TES-sa
Varför? – Perché? – per-KE?
När? – Quando? – KWAN-do?
Var? – Dove? – DO-ve?
Vem? – Chi? – ki?
Hur? – Come? – KO-me?

Kunskap och förståelse

Att kunna bekräfta att man förstår (capisco) är viktigt.

Jag förstår – Capisco – ka-PIS-ko
Jag förstår inte – Non capisco – non ka-PIS-ko
Jag vet – (Lo) so – (lå) så
Jag vet inte – Non (lo) so – non (lå) SÅ
Talar ni engelska/svenska? (formellt) – Parla inglese/svedese? – PAR-la in-GLE-se/zve-DE-se? (z=s)
Jag talar lite italienska – Parlo un po’ di italiano – PAR-lo um PÅ di i-ta-LI-a-no
Vad betyder detta? – Cosa significa questo? / Che vuol dire questo? – KÅ-sa si-NJI-fi-ka KWES-to? / ke wål DI-re KWES-to?
Kan ni upprepa, snälla? (formellt) – Può ripetere, per favore? – pwå ri-PE-te-re, per fa-VO-re?
Kan ni tala långsammare, snälla? (formellt) – Può parlare più lentamente, per favore? – pwå par-LA-re pju len-ta-MEN-te, per fa-VO-re?

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (fame), trötthet (stanco) eller glädje (felice) med språkets vanliga formuleringar. Kom ihåg att skilja på ”avere” (ha) och ”essere” (vara).

Jag är hungrig (”Jag har hunger”) – Ho fame – å FA-me (h stumt)
Jag är törstig (”Jag har törst”) – Ho sete – å SE-te
Jag är trött (m / f) – Sono stanco / stanca – SO-no STAN-ko / STAN-ka
Jag är sjuk (m / f) – Sono malato / malata – SO-no ma-LA-to / ma-LA-ta
Jag är glad/lycklig – Sono felice – SO-no fe-LI-tje
Jag är nöjd (m / f) – Sono contento / contenta – SO-no kon-TEN-to / kon-TEN-ta
Jag är ledsen – Sono triste – SO-no TRIS-te
Jag fryser (”Jag har kallt”) – Ho freddo – å FRED-do (dd=långt d)
Jag är varm (”Jag har hett”) – Ho caldo – å KAL-do
Jag behöver hjälp (”Jag har behov av hjälp”) – Ho bisogno di aiuto – å bi-ZÅ-njo di a-YOO-to (gn=nj)

Relationer och komplimanger

Ord för att visa uppskattning, vänskap (amicizia) och kärlek (amore) på italienska. Notera skillnaden mellan ti amo och ti voglio bene.

Jag älskar dig (romantiskt) – Ti amo – ti A-mo
Jag tycker om dig / Jag älskar dig (till vänner, familj – ”Jag vill dig väl”) – Ti voglio bene – ti VÅL-lyo BE-ne (gli=lj)
Jag gillar dig (du behagar mig) – Mi piaci – mi PI-a-tji
Du är vacker (till kvinna) – Sei bella – sei BEL-la
Du är mycket vacker (till kvinna) – Sei bellissima – sei bel-LIS-si-ma
Du är snygg (till man) – Sei bello – sei BEL-lo
Du är mycket snygg (till man) – Sei bellissimo – sei bel-LIS-si-mo
Du är snäll – Sei gentile – sei djen-TI-le
Du är min vän (m / f) – Sei il mio amico / la mia amica – sei il MI-o a-MI-ko / la MI-a a-MI-ka
Jag saknar dig (”Du fattas mig”) – Mi manchi – mi MAN-ki
Familj – Famiglia – fa-MIL-lya
Pappa (far / pappa vard.) – Padre / Papà – PA-dre / pa-PA
Mamma (mor / mamma vard.) – Madre / Mamma – MA-dre / MAM-ma
Bror – Fratello – fra-TEL-lo
Syster – Sorella – so-REL-la

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ en caffè, en pasta eller ett glas vino och beröm maten (buonissimo!) – nycklar till det världsberömda italienska köket.

Mat – Cibo – TJI-bo
Dryck – Bevanda – be-VAN-da
Bröd – Pane – PA-ne
Vatten (kolsyrat / naturellt) – Acqua (frizzante / naturale) – AK-kwa (frit-TSAN-te / na-too-RA-le)
Kaffe (ofta espresso) – Caffè – kaf-FE
Te – Tè – te
Mjölk – Latte – LAT-te
Vin (rött / vitt / rosé) – Vino (rosso / bianco / rosato) – VI-no (ROS-so / BIAN-ko / ro-SA-to)
Öl – Birra – BIR-ra
Pasta – Pasta – PAS-ta
Pizza – Pizza – PIT-tsa
Kött – Carne – KAR-ne
Fisk – Pesce – PE-she
Glass – Gelato – dje-LA-to
Vad är det här? – Cos’è questo? – ko-ZE KWES-to?
Jag skulle vilja ha… (artigt) – Vorrei… – vår-REI…
Kan jag få menyn, snälla? – Posso avere il menù, per favore? – PÅS-so a-VE-re il me-NU, per fa-VO-re?
Ett glas vatten, tack – Un bicchiere d’acqua, per favore – um bik-KIE-re DAK-kwa, per fa-VO-re
En kaffe, tack – Un caffè, per favore – un kaf-FE, per fa-VO-re
Det är jättegott! / Utsökt! – È buonissimo! / È squisito! – e bwå-NIS-si-mo! / e skwi-SI-to!
Smaklig måltid! – Buon appetito! – bwån ap-pe-TI-to!
Notan, tack – Il conto, per favore – il KÅN-to, per fa-VO-re

Shopping och priser

Quanto costa? – och andra fraser för att navigera i italienska butiker (negozi).

Hur mycket kostar det? – Quanto costa? – KWAN-to KÅS-ta?
Vad kostar detta? – Quant’è? / Quanto viene? – kwan-TE? / KWAN-to VIE-ne?
Det är dyrt (m / f) – È caro / È cara – e KA-ro / e KA-ra
Det är billigt (”Det kostar lite”) – È economico / Costa poco – e e-ko-NÅ-mi-ko / KÅS-ta PÅ-ko
Finns det något billigare? – C’è qualcosa di più economico? – tje kwal-KÅ-sa di pju e-ko-NÅ-mi-ko?
Jag tittar bara, tack – Sto solo guardando, grazie – stå SO-lo gwar-DAN-do, GRA-tsje
Jag vill köpa detta (artigt) – Vorrei comprare questo – vår-REI kom-PRA-re KWES-to
Affär – Negozio – ne-GÅ-tsjo
Marknad – Mercato – mer-KA-to
Kan jag betala med kort? – Posso pagare con la carta? – PÅS-so pa-GA-re kon la KAR-ta?
Pengar – Soldi / Denaro – SOL-di / de-NA-ro
Valuta – Euro – E-oo-ro

Siffror (1-10)

Italienska räkneord – grunden för att förstå priser och tider.

1 – Uno – OO-no
2 – Due – DOO-e
3 – Tre – tre
4 – Quattro – KWAT-tro
5 – Cinque – TJIN-kwe
6 – Sei – sei
7 – Sette – SET-te
8 – Otto – ÅT-to
9 – Nove – NÅ-ve
10 – Dieci – DI-e-tji

Högre tal: 11 = undici, 12 = dodici, 20 = venti, 100 = cento, 1000 = mille.

Tid och dagar

Håll koll på tiden (il tempo).

Nu – Adesso / Ora – a-DES-so / Å-ra
Idag – Oggi – ÅD-dji
Imorgon – Domani – do-MA-ni
Igår – Ieri – JE-ri
Morgon – Mattina – mat-TI-na
Eftermiddag – Pomeriggio – po-me-RID-djo
Kväll – Sera – SE-ra
Natt – Notte – NÅT-te
Måndag – Lunedì – lu-ne-DI
Tisdag – Martedì – mar-te-DI
Onsdag – Mercoledì – mer-ko-le-DI
Torsdag – Giovedì – djo-ve-DI
Fredag – Venerdì – ve-ner-DI
Lördag – Sabato – SA-ba-to
Söndag – Domenica – do-ME-ni-ka
Vad är klockan? (”Vilka timmar är [det]?”) – Che ore sono? – ke Å-re SO-no?

Småord och reaktioner

Sì, No, Forse – de korta svaren som behövs i varje samtal.

Ja – Sì – si
Nej – No – nå
Okej / Det är bra – Va bene – va BE-ne
Kanske – Forse – FÅR-se
Verkligen? – Davvero? / Veramente? – dav-VE-ro? / ve-ra-MEN-te?
Naturligtvis / Självklart – Certo / Certamente – TJER-to / tjer-ta-MEN-te
Jag vet inte – Non lo so – non lå SÅ

Grundläggande grammatik – romanskt arv med egna regler

Italienska delar sin grundstruktur med andra romanska språk som spanska och franska, men har sina egna särdrag.

Ordföljd: Grundordföljden är Subjekt-Verb-Objekt (SVO). Adjektiv placeras dock oftast efter det substantiv de beskriver. Ex: la macchina rossa (bilen röda = den röda bilen). Vissa mycket vanliga adjektiv (t.ex. bello, buono, grande, piccolo) kan placeras före och har då ibland oregelbundna former.
Genus: Två grammatiska genus: maskulinum (slutar ofta på -o i singular, -i i plural) och femininum (slutar ofta på -a i singular, -e i plural). Substantiv som slutar på -e i singular kan vara antingen maskulina eller feminina och får ändelsen -i i plural. Genus påverkar artiklar, adjektiv och particip.
Artiklar: Har både bestämd artikel (il/lo/la/l’, i/gli/le) och obestämd artikel (un/uno/una/un’). Valet av artikel beror på substantivets genus, numerus och första bokstav/ljud.
Adjektiv: Kongruensböjs med substantivet i genus och numerus. Ex: un libro italiano (en italiensk bok, M), una casa italiana (ett italienskt hus, F), libri italiani (italienska böcker), case italiane (italienska hus).
Verb: Verbböjningen är central och relativt komplex. Det finns tre huvudkonjugationer (-are, -ere, -ire) och många oregelbundna verb. Verb böjs efter person, numerus, tempus (presens, imperfekt, passato remoto, futurum etc.) och modus (indikativ, konjunktiv, konditionalis, imperativ). Perfekt (passato prossimo) bildas med hjälpverben avere (ha) eller essere (vara) + perfekt particip.
Pronomen: Användning av artighetsformen Lei (Ni/du, använder 3:e person singular feminin verbform) istället för informellt tu (du) är viktigt i formella situationer. Objektpronomen (klitiska pronomen som mi, ti, lo, la, ci, vi, li, le, ne) har komplexa placeringsregler (ofta före verbet).
Negation: Bildas enkelt med non före verbet. Ex: Non parlo italiano (Jag talar inte italienska).

Uttalstips för svenskar

Italienskt uttal är känt för sin tydlighet och melodi. Fokusera på dessa punkter:

Fonetiskt med regler: Lär dig uttalsreglerna för C, G, SC, GLI, GN, Z (se avsnitt om skrift). I övrigt uttalas de flesta bokstäver som de skrivs.
Dubbelkonsonanter (Consonanti doppie): Detta är mycket viktigt! Uttala alltid dubbla konsonanter tydligt längre och med mer tryck än enkla. Detta skiljer många ord åt. Öva på t.ex. capello (hår) vs. cappello (hatt).
Klara vokaler: Italienska vokaler (a, e, i, o, u) är ”rena” monoftonger utan diftongering. Uttala dem öppet och tydligt. Skillnaden mellan öppet och slutet E och O finns, men är mindre kritisk för förståelse än i t.ex. franska.
R: Rullande tungspets-R [r].
H: Alltid stumt när det står först.
Betoning (Accento tonico): Ligger oftast på näst sista stavelsen (paroxyton). Undantag finns:
- Ord som slutar på konsonant (ofta lånord) har oftast betoning på sista stavelsen.
- Ord med accenttecken (`) på sista vokalen har betoning där (oxyton). Ex: città.
- Vissa ord har betoning på tredje sista stavelsen (proparoxyton). Ex: zucchero (socker).
Att placera betoningen fel kan göra ordet svårt att förstå.
Melodi: Italienskan har en karakteristisk ”sjungande” satsmelodi. Lyssna och härma!

Italienskt språk och kultur

Språket är intimt förknippat med Italiens enorma kulturella arv och livsstil.

Konst och historia: Från Romarriket via Renässansen till modern tid har italiensk konst, arkitektur och historia haft ett oöverskådligt inflytande.
Musik: Operans hemland (Verdi, Puccini, Rossini) men också rikt på folkmusik och modern pop/rock.
Litteratur: Från Dante, Petrarca och Boccaccio till moderna författare som Calvino, Eco och Ferrante.
Mat och vin: Det italienska köket är världsberömt för sin regionala mångfald, högkvalitativa råvaror och passion för god mat och dryck.
Mode och design: Italien är ledande inom mode och design (Milano, Florens).
Regional mångfald: Trots en stark standarditalienska (baserad på florentinska) finns det en stor variation av dialekter och regionala språk i Italien, som ibland skiljer sig kraftigt från standardspråket.

Inlärningstips

Närma dig italienskan med entusiasm och fokus:

Fokusera på uttalet: Lär dig uttalsreglerna (C/G etc.) och öva noga på dubbelkonsonanter och klara vokaler. Korrekt uttal gör stor skillnad.
Bemästra grundverben: Lägg tid på att lära dig böjningen av de vanligaste oregelbundna verben, särskilt essere (vara) och avere (ha), då de används som hjälpverb.
Lär dig genus och artiklar: Att veta om ett ord är maskulinum eller femininum och använda rätt artikel är grundläggande.
Använd Lei/tu korrekt: Att förstå när man ska använda den formella formen är viktigt i många sociala situationer.
Omge dig med språket: Lyssna på italiensk musik, se italienska filmer (gärna med italiensk text), följ italienska medier online.
Prata!: Italienare är ofta uppmuntrande mot dem som försöker tala deras språk. Våga praktisera!

Exempeldialoger

Se hur ett samtal på en piazza kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning (informell)

Marco: Ciao! Come stai? (Hej! Hur mår du?)

Giulia: Ciao! Bene, grazie. E tu? (Hej! Bra, tack. Och du?)

Marco: Tutto bene. Come ti chiami? (Allt bra. Vad heter du?)

Giulia: Mi chiamo Giulia. E tu? (Jag heter Giulia. Och du?)

Marco: Piacere, Giulia. Io sono Marco. (Trevligt att träffas, Giulia. Jag är Marco.)

Dialog 2: beställa glass (semiformell)

Cliente (Kund): Buongiorno. Vorrei un gelato, per favore. (God dag. Jag skulle vilja ha en glass, tack.)

Gelataio (Glassförsäljare): Sì, certo. Quale gusto? (Ja, visst. Vilken smak?)

Cliente: Cioccolato e limone, per favore. (Choklad och citron, tack.)

Gelataio: Subito. Cono o coppetta? (Genast. Strut eller bägare?)

Cliente: Cono. Quant’è? (Strut. Hur mycket kostar det?)

Gelataio: Tre euro. Prego. (Tre euro. Varsågod.)

Cliente: Grazie mille! (Tusen tack!)

Att lära sig italienska är att få tillgång till en värld av skönhet, historia och livsglädje. In bocca al lupo! (Lycka till! – Idiomatiskt uttryck)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.