Isländska ord och fraser som är bra att kunna

Vikingarnas arv: din guide till isländska fraser för svenskar

Isländska (íslenska) är ett nordgermanskt språk som står som ett levande monument över det fornnordiska språket, vikingarnas och sagornas språk. Det talas som modersmål av cirka 370 000 människor, nästan uteslutande på Island. På grund av öns geografiska isolering och en medveten språkpolitik har isländskan bevarat en grammatisk struktur och ett ordförråd som ligger mycket närmare fornnordiskan än vad de fastlandsskandinaviska språken (svenska, danska, norska) gör. Detta gör isländskan unik och fascinerande, särskilt för svenskar som här kan ana ekon av vårt eget språks historia.

Även om vissa ord kan kännas igen, skiljer sig isländskan markant från modern svenska i både grammatik – med sitt komplexa system av fyra kasus och tre genus – och uttal, med ljud som þ (tonlöst ’th’) och ð (tonande ’th’) samt många diftonger. Att lära sig några grundläggande fraser är dock en utmärkt start för den som reser till Island, fascineras av sagalitteraturen eller vill utforska det nordiska språkarvet på djupet. Denna guide fokuserar på användbara isländska uttryck, skriftspråket och ger en förenklad uttalsguide anpassad för svenskar.

Alfabet och skrift – latinskt med fornnordiska tecken

Isländska skrivs med det latinska alfabetet, men med tillägg av några specialbokstäver och konsekvent användning av accenter för att markera specifika vokalljud.

Alfabetet: Består av 32 bokstäver. Innehåller de vanliga latinska bokstäverna (C, Q, W, Z används dock sällan utom i lånord/namn) plus Þ þ (thorn) och Ð ð (eth), samt Æ æ och Ö ö.
Accenterade vokaler: Akut accent (´) används konsekvent på vokalerna Á á, É é, Íí, Ó ó, Ú ú, Ý ý. Dessa representerar specifika ljud, ofta långa vokaler eller diftonger, som skiljer sig från de oaccentuerade grundvokalerna A a, E e, I i, O o, U u, Y y. Detta är en viktig skillnad mot svenskan där accent främst markerar betoning.
Þ þ (Thorn): Uttalas alltid som ett tonlöst ’th’-ljud [θ], som i engelska ”think”.
Ð ð (Eth): Uttalas alltid som ett tonande ’th’-ljud [ð], som i engelska ”this”.
Æ æ: Uttalas som diftongen [aɪ], liknande ’aj’ i ”haj”.
Ö ö: Uttalas [œ], liknande ett öppet svenskt ö-ljud.
Fonetisk (med regler): Skriften är relativt fonetisk när man väl lärt sig bokstävernas och accenternas ljudvärden, men vissa konsonantkombinationer har specifikt uttal (t.ex. ll, nn, preaspiration).

Relationen till fornnordiska och andra nordiska språk

Isländskans särställning inom Norden beror på dess nära koppling till det gemensamma ursprunget.

Västnordiskt språk: Tillhör samma gren som färöiska och norska (särskilt nynorska), skild från den östnordiska grenen (svenska och danska).
Konservativt: Isländska är det moderna nordiska språk som har förändrats minst från fornnordiskan (specifikt fornvästnordiska) som talades under vikingatiden. Detta gäller särskilt grammatiken (kasus, genus, verbböjning) och till viss del ordförrådet.
Läsbarhet av fornnordiska: Tack vare den bevarade grammatiken och den etymologiska stavningen kan moderna islänningar (och studenter av isländska) läsa de medeltida isländska sagorna och Eddadikterna på originalspråket med relativt god förståelse, vilket är unikt jämfört med hur svenskar förstår fornsvenska texter.
Skillnad mot fastlandsskandinaviska: Medan svenska, danska och norska genomgått stora grammatiska förenklingar (förlust av kasus, förenklad verbböjning etc.) och tagit in många lånord (främst från lågtyska och senare engelska/franska), har isländskan behållit den komplexa böjningsgrammatiken och aktivt motarbetat onödiga lånord genom språkpurism. Uttalet har dock förändrats avsevärt sedan fornnordisk tid.

Hälsningsfraser – börja med Halló

Från ett enkelt Halló eller Hæ till ett artigt Góðan dag – inled dina isländska möten med vänlighet.

Hej – Halló – HAL-lou
Hej (informellt) – Hæ – hai
God dag – Góðan dag – GOU-ðan DAAG (ð=tonande th, långt a)
God kväll – Gott kvöld / Góða kvöldið (bestämd form) – gott KVÖLD / GOU-ða KVÖLD-ið
God natt – Góða nótt – GOU-ða nåht
Hejdå – Bless / Bless bless – bless / bless bless
Vi ses – Sjáumst – SJAUm-st (au=öi)
Välkommen (m / f / n / pl) – Velkominn / Velkomin / Velkomið / Velkomnir/Velkomnar/Velkomin – VEL-ko-minn / VEL-ko-min / VEL-ko-mið / VEL-kom-nir/nar/nin

Artighetsfraser – visa virðing (respekt)

Takk fyrir och Vinsamlegast – visa respekt på sagornas och vulkanernas ö.

Tack – Takk – tahk
Tack (för det) – Takk fyrir – TAHK fi-rir
Tack så mycket – Kærar þakkir / Bestu þakkir – KJAI-rar THAHK-kir / BES-ty THAHK-kir (þ=tonlöst th)
Varsågod (svar på tack, ”Inget att tacka för”) – Ekkert að þakka – EHK-kert að THAHK-ka
Varsågod (svar på tack, alt. ”Det var inget”) – Það var ekkert – thað var EHK-ert
Varsågod (när man ger ngt, till en / till flera) – Gjörðu svo vel / Gjörið þið svo vel – GJÖR-ðu svo vel / GJÖR-ið thið svo vel (ð=tonande th)
Snälla / Var vänlig – Vinsamlegast – VIN-sam-le-gast
Ursäkta / Förlåt – Fyrirgefðu – FI-rir-gev-ðu
Det är okej / Ingen fara (”Det är allt i lag”) – Það er allt í lagi – thað er allt ii LA-ji

Frågor och presentation

Lär känna folk genom att fråga om namn (nafn) och ursprung (hvaðan).

Hur mår du? (”Hur har du det?”) – Hvernig hefur þú það? – KVER-nig HE-vur thu thað?
Hur mår ni? (plural/artigt) – Hvernig hafið þið það? – KVER-nig HA-við thið thað?
Jag mår bra, tack (”Jag har det fint, tack”) – Ég hef það fínt, takk – JEG hev thað fiint, tahk
Bara bra – Bara fínt / Allt gott – BA-ra fiint / allt gott
Och du? – En þú? – en thu?
Vad heter du? – Hvað heitir þú? – kvað HEI-tir thu?
Jag heter … – Ég heiti … – JEG hei-ti …
Var kommer du ifrån? – Hvaðan ert þú? – KVA-ðan ert thu?
Jag är från Sverige – Ég er frá Svíþjóð – JEG er frau SVI-thjouð
Var bor du? – Hvar býrð þú? – kvar biirdh thu?
Trevligt att träffas (”Glädje att lära känna dig”) – Gaman að kynnast þér – GA-man að KIN-nast thjer
Varför? (”Varför vägen?”) – Hvers vegna? – KVERS veg-na?
När? – Hvenær? – KVE-nair?
Var? – Hvar? – kvar?
Vem? – Hver? – kver?
Hur? – Hvernig? – KVER-nig?

Kunskap och förståelse

Att kunna säga om man förstår (skilur) eller inte.

Jag förstår – Ég skil – JEG skil
Jag förstår inte – Ég skil ekki – JEG skil EHK-ki
Jag vet – Ég veit – JEG veit
Jag vet inte – Ég veit ekki – JEG veit EHK-ki
Talar du engelska? – Talar þú ensku? – TA-lar thu EN-sku?
Jag talar lite isländska – Ég tala smá íslensku – JEG ta-la smau IIS-lens-ku
Vad betyder detta? – Hvað þýðir þetta? – kvað THII-ðir THET-ta?
Kan du upprepa, snälla? – Gætirðu endurtekið þetta, vinsamlegast? – GAI-tir-ðu en-dur-TE-kið THET-ta, VIN-sam-le-gast?
Kan du tala långsammare, snälla? – Gætirðu talað hægar, vinsamlegast? – GAI-tir-ðu TA-lað HAI-gar, VIN-sam-le-gast?

Känslor och tillstånd

Uttryck hunger (svangur), trötthet (þreyttur) eller glädje (glaður) på det ålderdomliga men levande språket. Adjektiven böjs efter genus.

Jag är hungrig (m / f) – Ég er svangur / svöng – JEG er SVANG-gur / svöng
Jag är törstig (m / f) – Ég er þyrstur / þyrst – JEG er THYR-stur / thyrst
Jag är trött (m / f) – Ég er þreyttur / þreytt – JEG er THREIT-tur / threit
Jag är sjuk (m / f) – Ég er veikur / veik – JEG er VEI-kur / veik
Jag är glad (m / f) – Ég er glaður / glöð – JEG er GLA-ður / glöð
Jag är ledsen (m / f) – Ég er leiður / leið – JEG er LEI-ður / leið
Jag fryser (”Till mig är kallt”) – Mér er kalt – mjer er KALT
Jag är varm (”Till mig är hett”) – Mér er heitt – mjer er HEITT
Jag behöver hjälp – Mig vantar hjálp – mig VAN-tar jälp

Relationer och känslor

Ord för att visa uppskattning och värme till vänner (vinir) och familj (fjölskylda).

Jag älskar dig – Ég elska þig – JEG els-ka THIG
Jag tycker om dig (”Mig tycker om vid dig”) – Mér líkar við þig – mjer LII-kar við THIG
Du är vacker (till kvinna) – Þú ert falleg – thu ert FAL-leg
Du är snygg (till man) – Þú ert myndarlegur – thu ert MYN-dar-le-gur
Du är snäll (m / f) – Þú ert góður / góð – thu ert GOU-ður / gouð
Du är min vän (m / f) – Þú ert vinur minn / vinkona mín – thu ert VI-nur minn / VIN-ko-na miin
Jag saknar dig – Ég sakna þín – JEG sak-na THIIN
Pappa – Faðir / Pabbi (vard.) – FA-ðir / PAB-bi
Mamma – Móðir / Mamma (vard.) – MOU-ðir / MAM-ma
Bror – Bróðir – BROU-ðir
Syster – Systir – SIS-tir
Familj – Fjölskylda – FJÖL-skil-da

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ kaffi eller beröm maten (maturinn er góður) – praktiskt för restaurangbesöket (veitingastaður).

Mat – Matur – MA-tur
Dryck – Drykkur – DRIHK-kur
Bröd – Brauð – bröyð (au=öy)
Vatten – Vatn – vatn
Kaffe – Kaffi – KAF-fi
Te – Te – te
Mjölk – Mjólk – mjoulk
Öl – Bjór – bjour
Vin – Vín – viin
Kött (lamm vanligt) – Kjöt (lambakjöt) – kjöt (LAM-ba-kjöt)
Fisk – Fiskur – FIS-kur
Isländsk yoghurt – Skyr – skir
Korv (”Pulsa”) – Pylsa / Pulsa – PYL-sa / PUL-sa
Vad är detta? – Hvað er þetta? – kvað er THET-ta?
Jag skulle vilja ha… / Jag tänker få… – Mig langar í… / Ég ætla að fá… – mig LANG-gar ii… / jeg AIT-la að fau…
Kan jag få vatten? – Get ég fengið vatn? – get jeg FENG-ið VATN?
En kaffe, tack – Einn kaffi, takk – eidn KAF-fi, tahk
En öl, tack – Einn bjór, takk – eidn bjour, tahk
Det är gott – Þetta er gott – THET-ta er gott
Smaklig måltid! (”Var dig till godo!”) – Verði þér að góðu! – VER-ði thjer að GOU-ðu!
Kan jag få notan? (”Kan jag få räkningen?”) – Get ég fengið reikninginn? – get jeg FENG-ið REIK-ning-idn?
Jag är mätt (m / f) – Ég er saddur / södd – jeg er SAD-dur / södd

Shopping och priser

Hvað kostar þetta? – frågan du behöver när du handlar i Reykjavík eller på landsbygden.

Hur mycket kostar detta? – Hvað kostar þetta? – kvað KOS-tar THET-ta?
Det är dyrt – Þetta er dýrt – THET-ta er dyrt
Det är billigt – Þetta er ódýrt – THET-ta er OU-dyrt
Finns det något billigare? – Er eitthvað ódýrara til? – er EIT-kvað OU-dyr-a-ra til?
Jag tittar bara (”Jag är bara att skåda”) – Ég er bara að skoða – JEG er BA-ra að SKOU-ða
Jag vill köpa detta (”Jag tänker köpa detta”) – Ég ætla að kaupa þetta – JEG ait-la að KÖY-pa THET-ta (au=öy)
Affär – Búð – buuð
Marknad – Markaður – MAR-ka-ður
Pengar – Peningar – PE-ning-gar
Valuta – Króna / Krónur (sg/pl) – KROU-na / KROU-nur

Siffror (1-10)

Grundläggande isländska räkneord. Notera att 1-4 böjs i genus och kasus!

1 (m / f / n) – Einn / Ein / Eitt – eidn / ein / eit
2 (m / f / n) – Tveir / Tvær / Tvö – tveir / tvair / tvö
3 (m / f / n) – Þrír / Þrjár / Þrjú – thriir / thrjaur / thrjuu
4 (m / f / n) – Fjórir / Fjórar / Fjögur – FJOU-rir / FJOU-rar / FJÖ-gur
5 – Fimm – fimm
6 – Sex – seks
7 – Sjö – sjö
8 – Átta – AUT-ta (á=au)
9 – Níu – NII-u (í=ii)
10 – Tíu – TII-u (í=ii)

Högre tal: 11 = ellefu, 12 = tólf, 20 = tuttugu, 100 = hundrað, 1000 = þúsund.

Tid och dagar

Håll koll på tími (tid).

Nu – Núna – NUU-na
Idag – Í dag – ii DAAG
Imorgon – Á morgun – au MOR-gun
Igår – Í gær – ii GAIR
Morgon – Morgunn – MOR-gunn
Dag – Dagur – DA-gur
Kväll – Kvöld – kvöld
Natt – Nótt – noutt
Måndag – Mánudagur – MAU-na-da-gur
Tisdag – Þriðjudagur – THRIÐ-ju-da-gur
Onsdag – Miðvikudagur – MIÐ-vi-ku-da-gur
Torsdag – Fimmtudagur – FIM-tu-da-gur
Fredag – Föstudagur – FÖS-tu-da-gur
Lördag – Laugardagur – LÖY-gar-da-gur (au=öy)
Söndag – Sunnudagur – SUN-nu-da-gur
Vad är klockan? – Hvað er klukkan? – kvað er KLUK-kan?

Småord och naturliga reaktioner

Já (Ja), Nei (Nej), Kannski (Kanske) – de korta svaren.

Ja – Já – jau (á=au)
Nej – Nei – nei
Okej / Det är bra (”Allt i lag”) – Allt í lagi – allt ii LA-ji
Kanske – Kannski – KANN-ski
Verkligen? – Virkilega? – VIR-ki-le-ga?
Naturligtvis / Självklart – Auðvitað – ÖYÐ-vi-tað (au=öy)

Grundläggande grammatik – fornnordiskt arv i nutid

Isländskan är känd för sin konservativa grammatik som ligger nära fornnordiskan.

Komplex böjning: Språket har ett rikt böjningssystem. Substantiv, adjektiv, pronomen, räkneord och den bestämda artikeln böjs i fyra kasus (nominativ, ackusativ, dativ, genitiv) och två numerus (singular, plural).
Tre genus: Substantiv har ett av tre grammatiska genus (maskulinum, femininum, neutrum), vilket styr böjningen av relaterade ord.
Stark och svag böjning: Substantiv och adjektiv delas in i starka och svaga böjningsklasser med olika ändelsemönster, liknande systemet i tyska och fornnordiska.
Bestämd artikel: Är ett suffix som läggs till substantivet (húsið ’huset’, maðurinn ’mannen’, konan ’kvinnan’) och som också böjs i kasus, numerus och genus.
Verb: Verben böjs omfattande efter person (jag, du, han/hon etc.), numerus, tempus (presens, preteritum), modus (indikativ, konjunktiv, imperativ). Det finns starka verb (med vokalväxling, ablaut) och svaga verb (med ändelser).
Ordföljd: Grundordföljden är SVO, men V2-regeln tillämpas i huvudsatser och ordföljden kan vara flexibel tack vare kasussystemet.
Språkpurism: Det finns en stark tradition av att undvika onödiga lånord och istället skapa nya isländska ord (nýyrði) för nya koncept, ofta genom att återanvända gamla ordstammar och bildningsmönster.

Uttalstips för svenskar

Isländskt uttal skiljer sig från svenskt, men är regelbundet när man lärt sig systemet.

Þ þ och Ð ð: Lär dig skillnaden! Þ är alltid tonlöst /θ/ (think), ð är alltid tonande /ð/ (this).
Accenterade vokaler & diftonger: Accenten markerar ett annat (ofta längre eller diftongerat) ljud, inte bara betoning:
- á = [au] (som i ’aj’ + ’o’)
- é = [je]
- í / ý = [iː] (långt i)
- ó = [ou]
- ú = [uː] (långt u, som i ’sol’)
- æ = [ai]
- ö = [œ] (som svenskt öppet ö)
Oaccentuerade vokaler är oftast korta och ”renare”.
Preaspiration: Korta tonlösa klusiler (p, t, k) får ofta ett litet h-förljud [ʰ] efter lång vokal eller diftong. Ex: skip [scɪʰp]. Långa/dubbla pp, tt, kk uttalas [hp, ht, hk]. Ex: þakka [θahka].
LL / RL: Uttalas ofta som [tl]. Ex: allt [altl], jarl [jartl].
NN / RN: Uttalas ofta som [tn]. Ex: steinn [steitn], barn [batn].
Tonlösa sonoranter: L, R, N, M kan bli tonlösa efter p, t, k.
Betoning: Alltid på första stavelsen.

Isländskt språk och kultur

Språket är en central del av Islands unika identitet och kulturarv.

Sagalitteraturen: De medeltida isländska sagorna (släktsagor, kungasagor) och Eddadikterna är Islands största bidrag till världslitteraturen och en viktig källa till kunskap om fornnordisk kultur och språk.
Språklig konservatism och purism: Den medvetna strävan att bevara språkets ålderdomliga struktur och skapa nya isländska ord istället för att låna in har bidragit till att språket förändrats relativt lite över tid.
Läsning och litteratur: Island har en extremt hög läskunnighet och en stark litterär tradition även i modern tid (t.ex. Halldór Laxness, nobelpristagare).
Naturkoppling: Språket är rikt på ord för att beskriva det unika isländska landskapet med vulkaner, glaciärer, gejsrar och karga vidder.

Inlärningstips

Närma dig isländskan med tålamod och systematisk inlärning:

Fokusera på grammatiken: Att förstå och lära sig kasusböjningarna och verbsystemet är oundvikligt och kräver tid och övning. Använd böjningstabeller (t.ex. från BÍN online).
Lär dig uttalet noggrant: Öva på Þ/Ð, diftongerna, preaspiration och ll/nn-uttal. Lyssna mycket!
Utnyttja släktskapet: Många grundläggande ord liknar svenska/fornnordiska, men se upp för betydelseförskjutningar.
Använd bra resurser: ISLEX (isländsk-svensk ordbok online), BÍN (böjningsdatabas), RÚV (isländsk radio/TV), läroböcker och onlinekurser (t.ex. Icelandic Online från Islands universitet) är värdefulla verktyg.

Exempeldialoger

Se hur ett samtal på Island kan låta.

Dialog 1: enkel hälsning

Sigrún: Góðan dag! Hvernig hefur þú það? (God dag! Hur mår du?)

Bjarni: Góðan dag! Ég hef það fínt, takk. En þú? (God dag! Jag mår bra, tack. Och du?)

Sigrún: Bara fínt. Hvað heitir þú? (Bara bra. Vad heter du?)

Bjarni: Ég heiti Bjarni. Hvað heitir þú? (Jag heter Bjarni. Vad heter du?)

Sigrún: Ég heiti Sigrún. Gaman að kynnast þér. (Jag heter Sigrún. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: fråga om vägen

Turist: Fyrirgefðu, hvar er Hallgrímskirkja? (Ursäkta, var är Hallgrímskirkja?)

Islänning: Hallgrímskirkja? Hún er þarna uppi. Þú sérð hana. (Hallgrímskirkja? Den är där uppe. Du ser den.)

Turist: Já, nú sé ég. Takk fyrir! (Ja, nu ser jag. Tack!)

Islänning: Það var ekkert. (Det var så lite.)

Att lära sig isländska är en unik möjlighet att komma närmare Nordens språkliga rötter och upptäcka en fascinerande kultur. Gangi þér vel! (Må det gå dig väl!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.