Läkemedel mot adhd kan ge nytt hopp för afasipatienter
När den kände ABC-journalisten Bob Woodruff skadades under sin rapportering från Irak år 2006, drabbades han av svåra skallskador. Skadorna ledde till att han förlorade förmågan att minnas och formulera vanliga ord – ett tillstånd som kallas afasi. Idag har Woodruff återfått merparten av sin språkförmåga tack vare intensiv språkterapi, som bland annat innefattat repetition av ord och ljud.
Kombination av terapi och läkemedel visar lovande resultat
”Standardvården för patienter med afasi har alltid varit och kommer alltid att vara tal- och språkbehandling, men ett nytt forskningsområde håller på att öppnas. Man undersöker vilka läkemedel som kan användas i kombination med terapi för att förbättra återhämtningen efter en hjärnskada och hjälpa hjärnan att reparera sig själv”, säger Gerry Stefanatos, docent i kommunikationsvetenskap vid College of Health Professions. ”Vi undersöker mekanismerna för hur denna kombination fungerar och dess underliggande effekter på patienter med afasi.”
I forskning som presenterades vid International Neurological Society nyligen, konstaterade Stefanatos att dextroamfetamin (D-AMPH), ett läkemedel som vanligen används för att behandla adhd, förbättrade talförmågan hos patienter med brocas afasi och den närbesläktade anomiska afasin.
Uppmärksamhet är nyckeln till återinlärning
”Att förbättra patientens uppmärksamhet och arbetsminne kan ge denne möjligheten att bättre fokusera och bearbeta information under terapisessionerna”, förklarar Stefanatos. ”Uppmärksamhet är avgörande för förmågan till inlärning och återinlärning, och kan vara till hjälp för att skapa nya neurala banor i hjärnan.”
Enligt National Aphasia Association uppskattar man att ungefär en miljon människor i USA lever med afasi. Tillståndet orsakas av skador i hjärnans språkcentrum, ofta till följd av en stroke eller en traumatisk hjärnskada. Det kan dock även vara resultatet av en hjärntumör eller en progressiv sjukdom som till exempel Parkinsons sjukdom eller Alzheimers sjukdom. De olika typerna av afasi varierar kraftigt, från att en patient har svårt att hitta och uttala ett specifikt ord, till att helt förlora förmågan att tala eller förstå språk.
Studien och dess slutsatser
I sin undersökning studerade Stefanatos användningen av D-AMPH på tio patienter med afasi. Samtliga deltagare fick även placebo i jämförande syfte. Under båda förhållandena (med läkemedel och med placebo) fick deltagarna i uppgift att fatta beslut om olika typer av språkljud (vokaler, konsonant-vokal-kombinationer) och komplexa toner. Deras hjärnors elektriska respons på varje ljud registrerades med hjälp av elektroencefalografi (EEG).
Resultaten visade att de deltagare som tog D-AMPH hade en starkare neurologisk reaktion på ljuden, även på konsonant-vokal-ljuden, vilka ofta är svårare för personer med afasi att bearbeta.
”Detta tyder på att D-AMPH kan hjälpa den vänstra hjärnhalvan att återfå sin normala funktion”, säger Stefanatos. ”Genom att förstå varför läkemedlet har denna effekt kan vi börja skräddarsy behandlingar för att göra dem mer effektiva, eller utforska alternativa läkemedel och kombinationer av läkemedel.”
Framtida forskning och nästa steg
Stefanatos berättar att hans forskargrupp valde att titta på just detta läkemedel eftersom det hos patienter med adhd har visat sig stimulera frisättningen av dopamin och noradrenalin, signalsubstanser som hjälper till med uppmärksamhet och inlärning. Han konstaterar dock att vissa personer inte är lämpliga kandidater för läkemedlet.
”Nu när vi har en grundläggande förståelse för varför läkemedlet kan förbättra behandlingsresultaten, är vårt nästa steg att undersöka doseffekter och kanske andra läkemedel med en mer gynnsam biverkningsprofil”, säger Stefanatos.
Härnäst kommer Stefanatos att använda funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) för att mer detaljerat undersöka effekterna av D-AMPH på den cerebrala metabolismen, och för att se exakt var i hjärnan hos personer med afasi som läkemedlet har störst effekt.




