Flamländska ord och fraser som är bra att kunna

Goeiedag! Lär dig flamländska – från Brygge till Bryssel

Termen ”flamländska” (på nederländska oftast Vlaams) används vanligen för att beskriva den variant av nederländska som talas i Flandern, den norra, nederländsktalande delen av Belgien. Språket talas av cirka 6,5 miljoner människor och är ett av Belgiens tre officiella språk. Även om det officiella skriftspråket, standardnederländska (Standaardnederlands), är gemensamt med Nederländerna och regleras av en gemensam språkunion (Nederlandse Taalunie), skiljer sig det talade språket i Flandern tydligt från det i Nederländerna. Den belgiska nederländskan har ett karakteristiskt ”mjukare” uttal, en annorlunda satsmelodi och ett delvis eget ordförråd med influenser från bland annat franska.

För svenskar är nederländska generellt ett relativt lättillgängligt språk att lära sig läsa, tack vare dess position som ett västgermanskt språk med många likheter i ordförråd och struktur med tyska, engelska och även svenska. Att känna igen några typiska belgiska fraser och uttalsdrag kan dock vara extra värdefullt vid resor till städer som Brygge, Antwerpen eller Bryssel, eller i kontakter med belgare i Sverige och internationellt. Denna guide fokuserar på användbara fraser med en uttalsguide anpassad för det typiska belgiska (flamländska) uttalet.

Alfabet och skrift – gemensamt med Nederländerna

Nederländska, oavsett om det talas i Belgien eller Nederländerna, skrivs med det standardiserade latinska alfabetet.

Alfabetet: Består av 26 bokstäver, A-Z.
Digrafen IJ: Kombinationen IJ ij har en speciell status och behandlas ibland (särskilt i Nederländerna) nästan som en egen bokstav, t.ex. i ordböcker eller vid versalisering (t.ex. IJsselmeer). Uttalas som en diftong, ungefär som /ɛi/ eller /ɑi/ (’aj’).
Stavning vs Uttal: Stavningen är relativt regelbunden och följer etablerade regler, men som i många språk finns det undantag. Den stora variationen ligger i hur samma stavning kan realiseras i uttalet i olika regioner, särskilt mellan Belgien och Nederländerna.

Relationen mellan nederländska i Belgien och Nederländerna

Det är viktigt att förstå att ”flamländska” inte är ett separat språk från nederländska, utan en nationell och regional variant.

Gemensamt standardspråk: Det officiella skriftspråket och den formella normen (Standaardnederlands) är gemensam för både Nederländerna och Flandern, och regleras av Nederlandse Taalunie.
Talade varianter: I praktiken skiljer sig det talade språket åt. Man talar ofta om Vlaams (flamländska, talat i Flandern) och Hollands (holländska, talat i Nederländerna, särskilt i de västra delarna). Båda dessa termer kan också syfta på specifika dialekter inom respektive region. Flandern har en rik dialektal mångfald (västflamländska, östflamländska, brabantiska, limburgiska).
Tussentaal (”Mellanspråk”): I Flandern talar man ofta om en tussentaal, en informell, talad varietet som ligger mellan de lokala dialekterna och standardspråket. Denna hörs ofta i vardagliga sammanhang och i media.
Viktiga skillnader (Belgien vs Nederländerna):
- Uttal: Den mest märkbara skillnaden. Flamländska har oftast ett ”mjukt G” ([ɣ]), medan nederländskt G är ett hårt, skrapande ach-ljud ([χ] eller [x]). R-uttalet kan också variera. Intonationen är ofta mjukare och mer melodisk i Flandern.
- Ordförråd: Vissa ord skiljer sig åt (t.ex. punaise/duimspijker för häftstift, verdieping/etage för våningsplan). Flamländskan har fler lånord från franska.
- Grammatik: Skillnaderna är små men kan inkludera användningen av vissa pronomen (t.ex. ge/gij istället för je/jij i vissa dialekter/tussentaal), och en möjligen mer frekvent användning av diminutiver i Nederländerna.

Denna guide fokuserar på ett relativt standardnära belgiskt uttal och ordförråd.

Hälsningsfraser – visa vänlighet i varje möte

Från ett glatt Hallo till ett artigt Goeiedag – så inleder du samtal i Flandern med en vänlig ton.

Hej – Hallo – ha-LO
Hej (vardagligt) – Hoi / Hey – hoi / hej
God morgon – Goedemorgen – GHOO-de-MOR-ghen (gh=mjukt g)
God dag (vanlig talspråksform) – Goeiedag / Dag – GHOO-ye-DACH / dach (gh=mjukt g, ch=ach-ljud)
God kväll – Goedenavond – ghoo-de-NAA-vont
God natt – Goedenacht / Slaapwel – ghoo-de-NACHT / slaap-WEL
Hejdå (neutralt) – Tot ziens – tot SIINS (z=s)
Hejdå (vardagligt, vanligt i Belgien) – Dag / Salut – dach / sa-LY (franskt y-ljud)
Vi ses! – Tot kijk! – tot KAIK!
Välkommen – Welkom – WEL-kom

Artighet – nyckeln till belgisk vardagskultur

Dank u och Alstublieft – nyckelfraser för att visa belgisk hövlighet. Alstublieft/Alsjeblieft är mycket mångsidiga ord för ”snälla” och ”varsågod”.

Tack (formellt, till ”Ni”) – Dank u (wel) – DANK u (wel)
Tack (informellt, till ”du”) – Dank je (wel) – DANK ye (wel)
Tack så mycket / Hjärtligt tack – Hartelijk dank / Zeer bedankt – HAR-te-lek dank / zeer be-DANKT
Snälla / Varsågod (informellt) – Alsjeblieft – als-ye-BLIIFT
Snälla / Varsågod (formellt) – Alstublieft – als-tu-BLIIFT
Varsågod (svar på tack, ”Gärna gjort”) – Graag gedaan – GHRAACH ghe-DAAN (gh=mjukt g)
Ursäkta / Förlåt (vanliga lånord) – Sorry / Pardon – SO-rri / par-DON
Ursäkta mig (för att påkalla uppmärksamhet) – Excuseer (mij) – eks-ky-SEER (mei)
Inga problem – Geen probleem – gheen pro-BLEEM (gh=mjukt g)
Det gör inget (”Det ger inte”) – Dat geeft niet – dat GHEEFT niit (gh=mjukt g)

Frågor och presentation

Lär känna folk genom att fråga vad de heter (heet) och varifrån de kommer (komt vandaan).

Hur mår ni? (formellt, ”Hur går det med er?”) – Hoe gaat het met u? – hoo GHAAT het met u? (gh=mjukt g)
Hur mår du? (informellt, ”Hur går det?”) – Hoe gaat het? – hoo GHAAT het?
Bra, tack (formellt / informellt) – Goed, dank u / dank je – ghoot, dank u / dank ye
Och med er/dig? – En met u/jou? – en met u / yau?
Vad heter ni? (formellt) – Hoe heet u? – hoo HEET u?
Vad heter du? (informellt) – Hoe heet je? – hoo HEET ye?
Jag heter … – Ik heet … – ik HEET …
Varifrån kommer ni? (formellt) – Waar komt u vandaan? – vaar komt u van-DAAN?
Varifrån kommer du? (informellt) – Waar kom je vandaan? – vaar kom ye van-DAAN?
Jag kommer från Sverige – Ik kom uit Zweden – ik kom ÖYT ZVEE-den (ui=öj)
Var bor ni/du? (formellt / informellt) – Waar woont u / woon je? – vaar woont u / woon ye?
Talar ni nederländska? (formellt) – Spreekt u Nederlands? – spreekt u NEE-der-lants?
Talar du nederländska? (informellt) – Spreek je Nederlands? – spreek ye NEE-der-lants?
Varför? – Waarom? – vaa-ROM?
När? – Wanneer? – wan-NEER?
Var? – Waar? – vaar?
Vem? – Wie? – vii?
Hur? – Hoe? – hoo?

Kunskap och förståelse

Viktiga fraser för att bekräfta att du förstår (begrijpt) eller behöver förtydligande.

Jag förstår – Ik begrijp het – ik be-GHREIP het (gh=mjukt g)
Jag förstår inte – Ik begrijp het niet – ik be-GHREIP het niit
Jag vet – Ik weet het – ik weet het
Jag vet inte – Ik weet het niet – ik weet het niit
Jag talar lite nederländska – Ik spreek een beetje Nederlands – ik spreek em BEE-tje NEE-der-lants
Vad betyder detta? – Wat betekent dit? – vat be-TEE-kent dit?
Kan ni upprepa det, snälla? (formellt) – Kunt u dat herhalen, alstublieft? – kunt u dat her-HAA-len, als-tu-BLIIFT?
Kan ni tala långsammare, snälla? (formellt) – Kunt u langzamer spreken, alstublieft? – kunt u LANG-zaa-mer SPREE-ken, als-tu-BLIIFT?

Uttrycka känslor och behov

Berätta om du är hungrig (honger), trött (moe) eller glad (blij).

Jag är hungrig (”Jag har hunger”) – Ik heb honger – ik hep HONG-er
Jag är törstig (”Jag har törst”) – Ik heb dorst – ik hep DORST
Jag är trött – Ik ben moe – ik ben moo
Jag är sjuk – Ik ben ziek – ik ben ziek
Jag är glad – Ik ben blij – ik ben blai (ij=ai)
Jag är ledsen – Ik ben verdrietig – ik ben ver-DRIE-tich (-ig uttalas ofta -ich)
Jag fryser (”Jag har kallt”) – Ik heb het koud – ik hep het KAUT (ou=au)
Jag är varm (”Jag har varmt”) – Ik heb het warm – ik hep het WARM
Jag behöver hjälp – Ik heb hulp nodig – ik hep HULP NOO-dich

Vänskap, komplimanger och känslor

Ord för att visa uppskattning och värme i personliga relationer. Notera det typiskt belgiska ”Ik zie u/je graag”.

Jag älskar dig / Jag håller av dig – Ik hou van jou – ik HAU van yau (ou=au)
Jag älskar/tycker mycket om dig (särskilt belgisk form, formellt / informellt) – Ik zie u graag / Ik zie je graag – ik zie u GHRAACH / ik zie ye GHRAACH
Jag tycker om dig – Ik vind je leuk – ik vint ye LÖK (eu=ö)
Du är vacker/snygg – Je bent mooi – ye bent mooj (ooi=ooj)
Du är snäll – Je bent vriendelijk / Je bent lief – ye bent VRIIN-de-lek / ye bent liif
Du är min vän (till man) – Je bent mijn vriend – ye bent mein VRIINT
Du är min vän (till kvinna) – Je bent mijn vriendin – ye bent mein vrin-DIN
Jag saknar dig – Ik mis je – ik MIS ye
Pappa – Vader / Papa – VAA-der / PA-pa
Mamma – Moeder / Mama – MOO-der / MA-ma
Bror – Broer – broor
Syster – Zus / Zuster – zus / ZUS-ter

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ belgiska specialiteter som mosselen-friet (musslor med pommes) eller en pintje (öl).

Mat – Eten – EE-ten
Dryck – Drinken / Drank – DRIN-ken / drank
Bröd – Brood – broot
Ost – Kaas – kaas
Vatten (med/utan kolsyra) – Water (bruisend / plat) – VAA-ter (BRÖY-send / plat)
Kaffe – Koffie – KOF-fie
Te – Thee – tee
Öl (litet glas, vanligt i BE) – Bier / Pintje – bier / PINT-je
Vin (rött / vitt / rosé) – Wijn (rode / witte / rosé) – wein (ROO-de / VIT-te / ro-SEE)
Pommes frites – Frietjes / Frieten / Patat – FRIIT-jes / FRII-ten / pa-TAT (Frietjes/Frieten vanligast i BE)
Musslor – Mosselen – MOS-se-len
Köttgryta (belgisk specialitet) – Stoofvlees / Stoverij – STOOF-vlees / sto-ve-REI
Våfflor – Wafels – WAA-fels
Choklad – Chocolade – cho-co-LAA-de
Vad är detta? – Wat is dit? – vat is dit?
Jag skulle vilja ha… – Ik zou graag … willen / Ik wil graag … – ik ZAU ghraag … VIL-len / ik vil ghraag …
Kan jag få menyn, tack? (formellt) – Mag ik de kaart, alstublieft? – mach ik de KAART, als-tu-BLIIFT?
Vad rekommenderar ni? (formellt) – Wat raadt u aan? – vat raat u AAN?
Det är gott – Het is lekker – het is LEK-ker
Smaklig måltid! – Smakelijk! – SMAA-ke-lek!
Notan, tack (formellt) – De rekening, alstublieft – de REE-ke-ning, als-tu-BLIIFT

Shopping och vardagliga situationer

Hantera köp och frågor om pris (prijs) när du utforskar belgiska butiker (winkels).

Hur mycket kostar det? – Hoeveel kost dit? – hoo-VEEL kost dit?
Vad kostar detta? – Wat kost dit? – vat kost dit?
Det är dyrt – Het is duur – het is DYR
Det är billigt – Het is goedkoop – het is ghood-KOOP (gh=mjukt g)
Har ni något billigare? (formellt) – Hebt u iets goedkopers? – hept u iets ghood-KOO-pers?
Har du något billigare? (informellt) – Heb je iets goedkopers? – hep ye iets ghood-KOO-pers?
Jag tittar bara – Ik kijk alleen maar – ik KAIK a-LEEN maar
Jag vill köpa detta – Ik wil dit kopen – ik vil dit KOO-pen
Affär – Winkel – VIN-kel
Marknad – Markt – markt
Kan jag betala med kort? – Kan ik met kaart betalen? – kan ik met KAART be-TAA-len?
Pengar – Geld – gheld (mjukt g)
Valuta – Euro – Ö-ro

Siffror (1-10)

Grundläggande räkneord på nederländska.

1 – Eén – een (ofta med accent)
2 – Twee – tvee
3 – Drie – drii
4 – Vier – vier
5 – Vijf – veif
6 – Zes – zes
7 – Zeven – ZEE-ven
8 – Acht – acht (ch=ach-ljud)
9 – Negen – NEE-ghen
10 – Tien – tien

Högre tal: 11 = elf, 12 = twaalf, 20 = twintig, 100 = honderd, 1000 = duizend.

Tid och dagar

Håll koll på tijd (tid).

Nu – Nu – ny
Idag – Vandaag – van-DAACH (ch=ach-ljud)
Imorgon – Morgen – MOR-ghen
Igår – Gisteren – GHIS-te-ren (gh=mjukt g)
Morgon – Ochtend / Morgen – OCH-tend / MOR-ghen
Eftermiddag – Namiddag / Middag – NAA-mid-dach / MID-dach
Kväll – Avond – AA-vont
Natt – Nacht – nacht
Måndag – Maandag – MAAN-dach
Tisdag – Dinsdag – DINS-dach
Onsdag – Woensdag – WOENS-dach
Torsdag – Donderdag – DON-der-dach
Fredag – Vrijdag – VREI-dach
Lördag – Zaterdag – ZAA-ter-dach
Söndag – Zondag – ZON-dach
Vad är klockan? (”Hur sent är det?”) – Hoe laat is het? – hoo LAAT is het?

Småord och naturliga reaktioner

Ja, Nee, Misschien – de korta orden som behövs i alla konversationer.

Ja – Ja – ja
Nej – Nee – neej
Okej – Oké / Akkoord – o-KEE / ak-KOORD
Kanske – Misschien – mis-SCHIEN (sch=sch)
Verkligen? – Echt? / Werkelijk? – echt? / VER-ke-lek?
Naturligtvis / Självklart – Natuurlijk – na-TYYR-lek
Jag vet inte – Ik weet het niet – ik weet het niit

Grundläggande grammatik – likheter och skillnader mot svenska

Nederländska delar många grammatiska drag med andra västgermanska språk.

Ordföljd: Huvudsatser har normalt SVO (Subjekt-Verb-Objekt) och V2-regel (det finita verbet står på andra plats). I bisatser flyttas det finita verbet ofta till slutet (SOV-tendens). Ex: Ik spreek Nederlands (SVO). Omdat ik Nederlands spreek… (Eftersom jag nederländska talar… – SOV i bisats).
Genus: Två grammatiska genus för substantiv: utrum (använder artikeln de) och neutrum (använder artikeln het). Detta påverkar valet av bestämd artikel (de/het), obestämd artikel (een för båda), pronomen (t.ex. hij/zij/het) och adjektivböjning. Att lära sig vilket genus ett ord har är viktigt.
Adjektiv: Böjs beroende på om substantivet är ett de-ord eller het-ord, och om det står i bestämd eller obestämd form. Ofta läggs -e till adjektivet (utom för het-ord i obestämd form singular). Ex: een groot huis (ett stort hus, N), het grote huis (det stora huset), een grote auto (en stor bil, U), de grote auto (den stora bilen).
Verb: Relativt enkel böjning. Presens har oftast bara två former (grundform + -t för 2:a/3:e person singular). Preteritum bildas med -te/-de för svaga verb. Hjälpverben hebben (ha) och zijn (vara) används för perfekt och pluskvamperfekt.
Diminutiv: Ändelsen -je (och varianterna -tje, -pje, -kje, -etje) är extremt vanlig och används för att bilda förminskningsformer av substantiv, ofta med en känslo- eller tillgivenhetsladdning. Ex: huis (hus) -> huisje (litet hus/stuga), kind (barn) -> kindje (litet barn).
Negation: Använder niet (inte) för att negera verb eller hela satser, och geen (ingen/inget/inga) för att negera substantiv utan bestämd artikel.

Uttalstips för svenskar (fokus på belgisk nederländska)

Det flamländska uttalet skiljer sig från nederländskt, ofta på ett sätt som kan kännas lite närmare tyskan eller engelskan.

Mjukt G (Zachte G): Den mest kända skillnaden! Bokstaven g uttalas i Flandern (och södra Nederländerna) som en tonande velar frikativa [ɣ], ett mjukt ”väsande” ljud långt bak i munnen. Det är INTE det hårda, skrapande ach-ljudet [χ/x] som är typiskt för norra Nederländerna. Tänk mer som ett tonande tyskt ’ch’ i ’ach’.
Diftonger:
- ij / ei: Uttalas oftast [ɛi] eller [ɑi], liknande ’aj’. Ex: tijd (tid) -> [tɛit], klein (liten) -> [klɛin].
- ui: Uttalas oftast [œy], ett ljud mellan ’ö’ och ’y’, liknande ’öj’. Ex: huis (hus) -> [hœys].
- ou / au: Uttalas oftast [ɔu], liknande ’åo’. Ex: koud (kall) -> [kɔut].
Vokaler: oe uttalas [u] (som svenskt ’o’ i ”sol”). eu uttalas [ø] (som svenskt ’ö’ i ”söt”).
R-ljudet: Kan variera, men tungspets-r är vanligt i Flandern, liksom i svenskan.
Intonation: Flamländska upplevs ofta ha en mjukare, mer melodisk satsmelodi än nederländska från Nederländerna.

Nederländska/Flamländska språk och kultur

Språket och kulturen i Flandern har en rik historia och en dynamisk nutid.

Konsthistoria: Flandern är känt för sina ”flamländska mästare” inom måleriet (Van Eyck, Rubens, Bruegel).
Serier (Strips): Belgien har en extremt stark tradition av tecknade serier (Tintin, Smurfarna, Lucky Luke etc.), både fransk- och nederländskspråkiga.
Gastronomi: Känd för öl (enorma variationer), choklad, pommes frites (frietjes) och maträtter som mosselen-friet och stoofvlees.
Belgiens språk: Nederländska (i Flandern) är ett av Belgiens tre officiella språk, tillsammans med franska (i Vallonien och Bryssel) och tyska (i ett litet område i öster). Språksituationen i Bryssel är särskilt komplex.

Inlärningstips

Närma dig nederländska/flamländska med dessa strategier:

Utnyttja germanska rötter: Om du kan svenska, engelska eller tyska har du en stor fördel med ordförrådet.
Fokusera på uttalet: Lägg tid på att lära dig det mjuka G:et och diftongerna om du siktar på flamländska. Lyssna mycket!
Lär dig De/Het: Att veta om ett substantiv är ett de-ord (utrum) eller het-ord (neutrum) är viktigt för korrekt grammatik.
Öva ordföljden i bisatser: Kom ihåg att verbet ofta hamnar sist.
Välj variant: Om du specifikt vill lära dig den belgiska varianten, sök efter belgiska medier (VRT, tidningar som De Standaard) och resurser.

Exempeldialoger

Hör hur ett samtal i Brygge eller Antwerpen kan låta (med fokus på belgiskt uttal).

Dialog 1: enkel hälsning

Anke: Goeiedag! Hoe maakt u het? (God dag! Hur mår ni?) – ghoo-ye-DACH! hoo maakt u het?

Johan: Dag! Goed, dank u. En met u? (God dag! Bra, tack. Och med er?) – dach! ghoot, dank u. en met u?

Anke: Ook goed. Mijn naam is Anke. Hoe heet u? (Också bra. Jag heter Anke. Vad heter ni?) – ook ghoot. mein naam is AN-ke. hoo heet u?

Johan: Ik heet Johan. Aangenaam. (Jag heter Johan. Angenämt.) – ik heet YO-han. AAN-ghe-naam.

Dialog 2: beställa öl

Klant (Kund): Pardon! Mag ik bestellen? (Ursäkta! Får jag beställa?) – par-DON! mach ik be-STEL-len?

Ober (Servitör): Ja, zegt u het maar. (Ja, säg ni det bara.) – ja, zecht u het maar.

Klant: Twee pintjes, alstublieft. (Två [små] öl, tack.) – tvee PINT-jes, als-tu-BLIIFT.

Ober: Oké. Komt eraan. (Okej. Kommer strax.) – o-KEE. komt er-AAN.

(Senare)

Klant: De rekening, alstublieft. (Notan, tack.) – de REE-ke-ning, als-tu-BLIIFT.

Ober: Alstublieft. (Varsågod.) – als-tu-BLIIFT.

Att lära sig nederländska, särskilt med insikt i den flamländska varianten, ger tillgång till en rik kultur och underlättar kontakter i hjärtat av Europa. Veel succes! (Lycka till!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.